Detta kapitel presenterar studiens slutsatser genom att besvara frågeställningarna och syftet med studien. Kapitlet avslutas sedan med rekommendationer.
7.1 Slutsats
Studiens syfte var att undersöka slöseri för produktionsprocessen inom vägentreprenader. Målet var sedan att ta fram ett effektiviseringsförslag för produktionsprocessen. För att uppnå studiens övergripande syfte togs följande frågeställningar fram:
• F1: Vilka typer av slöseri finns och i vilka aktiviteter uppkommer de för produktionsprocessen i vägentreprenader?
• F2: Vad är orsaken till att slöseri uppstår i produktionsprocessen? • F3: Hur kan produktionsprocessen effektiviseras i vägentreprenader?
F1: Studien visar att tre av de åtta typerna från teorin (3.1.2) återfanns för fallföretagets produktionsprocess. Dessa var:
• Väntan
• Onödiga transporter • Felaktigt utförande
Väntan återfanns primärt för aktiviteterna schaktning & avvattningsåtgärder, sprängning och transport. Slöseriet onödiga transporter återfanns för aktiviteten transport och då primärt gällande fall A massorna. Felaktigt utförande uppstod i aktiviteten schaktning & avvattningsåtgärder.
Vidare visar studien att samtliga aktiviteter vart slöseri återfinns är repetitiva. Detta innebär att aktiviteterna fortgår en cyklisk process och är återkommande för majoriteten av genomförandet. Detta medför att aktiviteterna utförs under en längre tid och att de behöver samverka med andra arbetsmoment vilket kan leda till en ökad risk att slöseri uppstår. Övriga aktiviteter i genomförandeprocessen sker endast vid ett tillfälle och har därmed kortare projekttid innan momentet är avklarat. Detta kan studeras via den processkartläggning (5.4) som har tagits fram för studien. Processkartläggningen har utförts för att öka förståelsen, och få en generell bild kring uppbyggnaden av genomförandeprocessen och därmed även bidra till teoribildning inom området vägentreprenader.
F2: Studien indikerar att det finns två kategorier av orsaker till slöseri, antingen är de externa eller interna. Externa omfattar orsaker som uppkommer från beställare, leverantör och geografiskt läge, dessa orsaker har fallföretaget svårare att råda över. Interna omfattar orsaker som fallföretaget själva genererat och är därför lättare att råda över.
Vidare visar studien att majoriteten av orsakerna till slöseriet är externa. För slöseriet väntan är orsakerna externa i form av långa körsträckor (geografiskt läge), resursbrist (leverantör) samt tillhandahållande av beslut och bygghandlingar (beställare). Även för slöseriet felaktigt utförande är orsakerna externa i form av kompetens och rutin hos maskinförare (leverantör)
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
45 samt felaktiga bygghandlingar (beställare). Endast slöseriet onödiga transporter har en intern orsak i form av begränsad styrning och kontroll över produktionen från fallföretaget. Vidare har tillvägagångssättet för att kartlägga slöseri och dess orsaker i denna studie resulterat i en teoretisk modell (6.4). Denna modell bör bidra till ett systematiskt tillvägagångssätt för att kartlägga orsaker till slöseri.
F3: Studien visar att slöseri kan reduceras genom att frigöra tid och resurser genom att arbeta smartare och förenkla processer, vilket leder till effektivare processer. För att kunna frigöra tid och resurser har resultaten visat att en god planering är kritisk.
Studien indikerar även att verktyget DynaRoad har potentialen att hjälpa fallföretaget med planeringen för produktionsprocessen. Detta genom att nyttja massdisponeringsplaner från programmet för att få en bättre styrning och kontroll över produktionen. Finns en tydlig plan för utförandet kan icke-värdeskapande tid minimeras, i detta fall genom att kunna ta snabbare beslut ute i produktionen. Resultatet av detta blir att maskiner får mindre stillestånd och variationerna för över-/underskott av transporterade massor bör minska. Sammanfattningsvis bör DynaRoad leda till ett smartare arbetssätt, vilket ger möjligheten till ett reducerat antal onödiga transporter och en effektivare produktionsprocess kan därmed uppnås.
7.2 Rekommendationer
Den huvudsakliga rekommendationen till fallföretaget är att lägga ett stort fokus och prioritera planeringen för sin entreprenadverksamhet. Detta ger fallföretaget bättre projektförutsättningar, vilket leder till att slöseri kan minimeras och att effektiva processer kan uppnås.
För att planeringen ska bli så bra som möjlig rekommenderas fallföretaget att fortsätta sitt arbete med entreprenadprocessen. Entreprenadprocessen innebär att fallföretaget arbetar på ett systematiskt tillvägagångssätt och följer en tydlig struktur från start till slut i sina entreprenadprojekt. Arbetssättet bör därför leda till att ett bättre flöde kan uppnås i produktionen då oklarheterna reduceras med hjälp av en god planering. Vidare är det viktigt att organisationen tydligt redogör fördelarna med att arbeta efter entreprenadprocessen, så att gamla vanor och tillvägagångssätt bryts.
Ytterligare en viktig del i fallföretagets arbete mot effektivare processer är att ständigt sträva efter att bli bättre. Detta kan åstadkommas genom att pröva nya verktyg och hjälpmedel. För denna studie har ett effektiviseringsförlag tagits fram med hjälp av programmet DynaRoad. Förslaget är endast teoretiskt framtaget från ett tidigare genomfört projekt av fallföretaget. Resultaten tyder dock på att DynaRoad är ett lämpligt verktyg att nyttja för masshanteringen, så att slöseriet onödiga transporter kan minimeras. Trots problemområdena (8.2) som har beaktats anses potentialen vara stor för DynaRoad, därför rekommenderas fallföretaget att testa programmet i ett kommande projekt för att få en mätbarhet av effekten.
Ser man till externa effekter, gällande exempelvis ändrade lagkrav och restriktioner från myndigheter kan det komma att ske förändringar på sikt. Miljöaspekten än en central del i bygg- och anläggningsbranschen, därför är det inte osannolikt att områden som utsläppsrestriktioner och dokumentation av förorenade massor kan komma att få hårdare krav. Detta stärker argumentet till användandet av DynaRoad ytterligare, då en reducering av antal onödiga transporter även leder till mindre utsläpp. Sett till dokumentation kan DynaRoad komma att bli ett bra verktyg för att säkerställa att massorna i projektet har hanterats korrekt.
DISKUSSION
46
8 DISKUSSION
I detta kapitel presenteras en diskussion kring studiens utförande och resultat.
8.1 Diskussion kring studiens utförande
Denna studie har undersökt slöserier och dess orsaker inom produktionsprocessen. Det är viktigt att notera att resultaten och effektiviseringsförslaget är baserat på fallföretagets åsikter och tillvägagångssätt, och kan därför eventuellt ej tillämpas direkt för andra företag. Generellt antas det dock råda likande förutsättningar för andra anläggningsföretag, vilket leder till att slutsatserna och rekommendationerna bör kunna tillämpas för andra anläggningsföretag. För att öka generaliserbarheten har en teoretisk modell (6.4) tagits fram från denna studie som har som syfte att hjälpa organisationer att kartlägga och åtgärda slöseri. Något som hade varit intressant att utföra för vidare studier, vilket även har tagits upp i kapitel 9 är att testa denna modell för ett antal anläggningsföretag och jämföra med resultaten från denna studie. Detta hade höjt generaliserbarheten ytterligare, genom att se om det finns återkommande likheter och orsaker för slöserier i produktionsprocessen för anläggningsföretag.
Studien är anonymiserad vilket skapar vissa svårigheter. Detta i form av att fallföretagets processarbete ej har kunnat beskrivits i detalj och med visualiseringar, då det hade röjt anonymiteten för fallföretaget. Detta leder till att validering ej blir lika lätt. Det finns dock fördelar med att fullständiga sekundärdata ej har kunnat presenterats i denna rapport. Hade fallföretagets processarbete beskrivits i detalj och varit en förutsättning till framtagandet av den teoretiska modellen hade det blivit svårare för andra anläggningsföretag att tillämpa sina förutsättningar, vilket hade minskat generaliserbarheten för modellen.
Gällande datainsamling gav de valda metoderna den information som krävdes för att genomföra studien. Den tillgängliga teorin för slöseri inom produktionsprocessen för anläggningsentreprenader var dock relativt outforskad. Detta gjorde att vissa antaganden och generaliseringar var nödvändiga att genomföras. Exempelvis togs teori kring slöseri från ett bredare perspektiv som innefattade litteratur från både industri- och byggsektorn. Detta tillvägagångssätt kan anses något osäkert då dessa slöserier eventuellt ej gäller för anläggningssektorn. Detta har dock behandlats genom fokusgruppens synpunkter för vilka av dessa slöserier som gäller för fallföretaget, och sannolikt även för anläggningssektorn.
Syftet med intervjuerna var att få en ökad förståelse för genomförandeprocessens aktiviteter, utmaningar samt fallföretagets processarbete kring slöseri. Urvalet av personerna som intervjuades var sakkunniga inom området och därmed kunde även syftet med intervjuerna uppfyllas. Det finns en risk att personerna för intervjuerna kan ha varit mer positiva än negativa gällande svaren. Dock nyttjades semistrukturerade intervjuer vilket möjliggjorde följdfrågor på svaren så att ett mer kritiskt förhållningssätt kunde uppnås.
Gällande fokusgruppen bidrog den till en verifiering och revidering av den framtagna processkartläggningen, även vilka typer av slöseri som uppstår för fallföretaget och dess orsaker kunde säkerställas. Något som medför en viss osäkerhet i resultatet är att endast en fokusgrupp nyttjades för denna studie. Anledningen till detta var på grund av den avgränsningen som gjordes för studien mot vägentreprenader. Eftersom det fanns ett väldigt begränsat antal personer som var sakkunniga inom området inkluderades inte fler fokusgrupper för studien då
DISKUSSION
47 det anses att resultaten med stor risk hade blivit osäkra och mindre trovärdiga om personer med rätt kompetens ej inkluderades. Det ska dock sägas att om möjlighet hade funnits hade det varit bra att inkludera en till två fokusgrupper ytterligare för att stärka resultaten.
8.2 Diskussion kring studiens resultat
Den utförda processkartläggningen av genomförandefasen (5.4) visar de aktiviteter som är vanligt förekommande för fallföretagets vägentreprenader. Slöseriet uppkommer för aktiviteter som är repetitiva, alltså att de är återkommande och fortgår med andra moment under en längre tid.
Resultatet (5.3) visar att det är slöseri i form av väntan, onödiga transporter och felaktigt utförande som uppkommer. Av dessa typer var min uppfattning att fokusgruppen framförde väntan som vanligast förekommande, följt av onödiga transporter och sedan felaktigt utförande. För att dessa slöserier ska kunna minimeras behöver orsakerna studeras och handlingsplaner behöver tas fram för dessa. Majoriteten av orsakerna för slöseriet var externa, som primärt uppkommer från beställare, leverantör eller geografisk placering. Därför hade resultaten kunnat stärkas ytterligare genom en ökad triangulering (2.8). Detta genom att ta med de externa organisationerna i studien. Det hade varit intressant att få deras syn på orsakerna, och vad som hade kunnat förbättras enligt dem. Något som även bör nämnas är att denna studie har fokuserat på utförandeentreprenader som ansvarsform. Detta kan vara en anledning till att de flesta av orsakerna är just externa, då entreprenören skall utföra arbetet efter beställarens handlingar. Hade totalentreprenader tagits med som ansvarsform för studien hade några av de externa orsakerna eventuellt kunnat elimineras, eller blivit interna. Exempelvis de orsaker som berör handlingar från beställaren då entreprenören själva ansvarar för projekteringen vid totalentreprenader, och om problem uppstår med bygghandlingarna är det då istället en intern orsak.
Fokusgruppen ansåg att endast onödiga transporter hade en tydlig intern orsak från fallföretagets tillvägagångssätt ute i produktion. Jag anser att i stort sett alla orsaker går att åtgärda, oavsett om de är externa eller interna med hjälp av en god planering. Detta är även något som projektchefen (5.1.1) tydligt uttryckte. Genomförs en god planering innan produktionen startar kan frågor/förfrågningar lyftas till beställare och leverantörer i tid, och att företagsinterna lösningar hinner tas fram. Detta bör leda till att antalet orsaker reduceras och därmed även att slöseriet minimeras.
Om det är så enkelt att en god planering leder till ett bra flöde i produktionen, varför läggs inte mer tid på detta? Det kan finnas flera anledningar, men min erfarenhet från praktiskt arbete är att det primärt är en fråga om tillgänglig tid. Projektchefen (5.1.1) beskrev att en vanlig orsak till varför planeringsfasen blir lidande är för att beställaren ofta vill få en så tidig produktionsstart som möjligt. Vidare är det många dokument (ekonomi-, tid-, miljöplan etc.) som måste tilldelas beställaren innan projektet får starta, detta leder till att det inte finns mycket tid kvar för entreprenören att fokusera på andra aspekter/områden innan produktionen startar. Hur ska då planeringen hinnas med? Baserat på min analys utifrån studien finns det två alternativ, antingen behöver projektet tilldelas entreprenören tidigare så att fler dagar finns att tillgå för planering. Detta anser jag är mindre troligt då beställaren som sagt vill få en så tidig produktionsstart som möjligt så att projektet kan slutföras och levereras till beställaren på kortast möjliga tid. Det andra alternativet är att nyttja den tillgängliga tiden på ett bättre sätt, genom att arbeta effektivare och mer standardiserat.
DISKUSSION
48 Fallföretaget har med sitt införande av entreprenadprocessen (5.1.2) tagit ett tydligt steg mot ett mer standardiserat arbetssätt. Detta genom att arbeta på ett systematiskt tillvägagångssätt och följa en tydlig struktur från start till slut i sina entreprenadprojekt. Vidare leder detta till att eventuella oklarheter kan lyftas i tid och bättre förutsättningar ges för ett lyckat genomförande. Enligt mig är entreprenadprocessen något som kan komma att effektivisera planeringsfasen och därmed även ha potentialen att minska slöseriet som uppstår för genomförandefasen när fallföretaget får minskade variationer med hjälp av bättre produktionsförutsättningar. Det jag ser som ett problemområde är hur pass accepterat det nya arbetssättet är hos medarbetarna. Med detta menar jag att det tar tid att ändra på arbetsvanor för en hel division på ett företag. Detta är även något som affärsutvecklaren (5.1.2) beskriver som en av utmaningarna med införandet av entreprenadprocessen. För att motivera och övertyga medarbetarna att strikt arbeta efter entreprenadprocessen tror jag därför det är av stor vikt att vara tydlig med fördelarna och effekterna som arbetssättet bör medföra.
Vidare togs ett effektiviseringsförslag (6.5) fram för denna studie för att hjälpa med planeringen för genomförandeprocessen. Orsaken till slöseriet onödiga transporter var enligt fokusgruppen kopplat mot den begränsade tid som ges för planering av fall A massorna. DynaRoad som nyttjades för effektiviseringsförlaget ger möjligheten att ta fram en massdisponeringsplan redan innan produktionen har påbörjat. Detta bör leda till en förenklad styrning för massorna ute i produktion om det finns en tydlig plan att följa. Det jag ser som två problemområden för effektiviseringsförslaget är kompetens hos medarbetare och förändrade förutsättningar i verkligheten. Med kompetens hos medarbetare syftar jag till att personer som styr produktionen kommer behöva lära sig programmets uppbyggnad, vilket kan vara en tidskrävande process och även att ändra på nuvarande arbetssätt. Vidare bygger indata för programmet på projekterade mängder, stämmer inte dessa överens med verkligheten, exempelvis om det är berg för en sektion vart det enligt handlingarna ska vara jordmassor så kan en ny massdisponeringsplan behöva genomföras.
Trots dessa problemområden anser jag att DynaRoad är värt att jobba vidare med för fallföretaget. Även om utbildning kommer krävas behöver antalet personer inte bli stort, det kan räcka med att två till tre personer lär sig programmet inledningsvis för att sedan öka antalet om det visar sig att DynaRoad fungerar bra. Gällande förändrade förutsättningar ute i produktion är det något som är svårt att komma ifrån, då förundersökningar endast är uppskattningar. Även om det är så att ursprungsplanen inte går att följa fullt ut så kommer antagligen de totala variationerna med över-/underskott minska för massorna och därmed även antalet onödiga transporter, jämfört med om ingen massdisponeringsplan finns att tillgå. Avslutningsvis så är DynaRoad bara ett av flera tillgängliga massdisponeringsprogram, TILOS är ett likande program och kan därför ha potentialen att fylla samma syfte. Det som kan sägas är att anläggningsbranschen är en sektor som har små marginaler, och för att få en bra lönsamhet krävs det att företagen ligger i framkant och hittar nya hjälpmedel som förbättrar processer om man vill kunna konkurrera på en tuff marknad.
FORTSATT FORSKNING
49