Slöseri i anläggningsbranschen
En fallstudie av produktionsprocessen för vägentreprenader
Axel Bergbom
Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad 2020
Luleå tekniska universitet
I
F
ÖRORD
Detta examensarbete utgör det avslutande momentet i min utbildning till Civilingenjör Väg- och vattenbyggnad med inriktning byggande vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har utförts våren 2020 och omfattar 30 högskolepoäng. Min förhoppning är att examensarbetet ska bidra till en ökad förståelse kring slöseri inom anläggningsbranschen.
Jag vill börja med att tacka fallföretaget som har försett mig med rätt förutsättningar gällande intervjuer, data och handledning för att kunna genomföra studien. Vidare vill jag även rikta ett stort tack min handledare från Luleå tekniska universitet, Jarkko Erikshammar, för engagemang och vägledning genom hela studien.
Avslutningsvis vill jag även rikta ett speciellt tack till Alexander, Adam och Erik som har bidragit till en roligare studietid och motiverat mig i tuffa tider!
Luleå, juni 2020
II
S
AMMANFATTNING
Det kommer ske stora investeringar inom den svenska infrastrukturen fram till år 2029. Detta leder till en stor möjlighet för entreprenadföretag inom branschen att växa på marknaden och få en ökad lönsamhet. För att generera en bra lönsamhet krävs det att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt och slöseri minimeras så att en ökad effektivitet kan uppnås för processer. Ser man till hållbarhetsaspekten kan upp till 40% av de globala utsläppen av växthusgaser kopplas mot bygg- och anläggningsbranschen. För att anläggningsbranschen ska kunna bidra till en hållbar utveckling på sikt krävs det därför att slöseri minimeras och effektiva processer uppnås. Studien fokuserar på slöseri inom anläggningsbranschen då det idag är ett relativt outforskat område sett till antal publicerade arbeten inom problemområdet.
Studiens syfte har varit att undersöka slöseri för produktionsprocessen inom vägentreprenader. Detta har realiserats med hjälp av en fallstudie på ett anläggningsföretag. Genom att kartlägga slöseriet och dess orsaker har målet varit att ta fram ett effektiviseringsförslag för produktionsprocessen. Detta för att slöseriet ska reduceras och en effektivare produktionsprocess ska uppnås. Dessutom har målet varit att bidra till forskningen inom slöseri för anläggningsbranschen.
För att uppfylla studiens syfte har ett utforskande forskningssyfte tillämpats. Detta för att öka förståelsen inom problemområdet. Forskningsansatsen är av induktiv karaktär då studien utgår från observationer i verkligheten från intervjuer och fokusgrupp, till en generalisering av en teoretisk modell. En kvalitativ strategi har tillämpats för studien då fokus har legat på att skapa större förståelse för problemområdet och ge möjligheten att anpassa forskningen efter vad som uppkommit vid datainsamlingen. Datainsamlingsmetoderna som nyttjats för studien är litteraturstudie, intervjuer, fokusgrupp och kvalitativa sekundärdata. Triangulering och granskning från handledare har även nyttjats för att säkerställa studiens trovärdighet och kvalitet.
Studien visar att slöseri i form av väntan, onödiga transporter och felaktigt utförande återfinns i produktionsprocessen för vägentreprenader. Slöseriet uppstår primärt för aktiviteterna schaktning och avvattningsåtgärder, sprängning och transporter. Orsakerna till slöseriet kan delas in i två kategorier: externa och interna. Externa orsaker uppkommer från beställare, leverantör och geografiskt läge. Detta i form av långa körsträckor, resursbrist, tillhandahållande av beslut och bygghandlingar samt kompetens och rutin hos maskinförare. Interna orsaker uppkommer från entreprenören i form av begränsad styrning och kontroll över produktionen. Effektiviseringsförslaget togs fram genom programmet DynaRoad för att skapa massdisponeringsplaner för att minimera slöseriet onödiga transporter och få en bättre resurseffektivitet.
Den huvudsakliga rekommendationen till fallföretaget är att prioritera planeringen för sin entreprenadverksamhet. Detta ger fallföretaget bättre projektförutsättningar, vilket leder till att effektivare processer kan uppnås då slöseri minimeras.
III
A
BSTRACT
The Swedish infrastructure will receive large investments until year 2029. This leads to big opportunities for construction companies within the industry to grow and increase their profitability. To generate good profit, it is important that the available resources are used in the best possible way so waste can be minimized, and efficient processes can be achieved. Taking the sustainability aspect in consideration, 40% of the global emissions can be linked to the construction sector. In order to reduce the environmental impact and contribute to sustainable development, the construction sector needs to minimize waste and achieve efficient processes. The focus of this thesis is regarding waste within construction industry and civil engineering projects, because of the limited research conducted within the field.
The aim of this thesis was to investigate waste for the production process regarding road projects. Further, their causes have also been investigated. This has been done by a case study on a construction company. By mapping the waste and their causes the aim has been to produce a recommendation to streamline the company´s operation. Further, the goal for this study has also been to contribute to the research on waste in the construction industry, with a focus towards road construction projects.
An exploratory researched been used for this thesis, to achieve the aim. This to increase the understanding for the field of study. The research approach is inductive hence, the study is based on observations from interviews and focus group, to a generalization of a theoretical model. A qualitative strategy has been applied for the thesis since the aim has been to create a deeper understanding for the field of study and give the possibility to adjust the research depending on what is found in the data collection. To collect data for this thesis a literature study, interviews, focus group and qualitative secondary data has been used. Further, triangulation and review by the supervisors has been used to ensure the credibility and quality for the thesis.
The study identifies waste in waiting, unnecessary transportation and improperly execution for the production process in road projects. The waste arises primarily for the activities excavation, blasting and transportation. The causes can be divided into two categories: external and internal. External causes emerge from clients, suppliers and geographical location. This in the form of long mass haul distances, resource shortage, provision of construction documents & decisions and competence & routine by the machine operators. Internal causes arise from guiding and control over the production. The proposal for the production process was developed through the software DynaRoad to be able to create a mass haul plan in order to reduce the unnecessary transports and increase the resource efficiency.
The recommendation for the company where this thesis has been conducted is to put a lot of effort into their planning process. This will result in better project basis, which leads to increased efficiency when the waste can be minimized.
Keyword: Efficiency, Lean production, Construction, Mass haul planning, Construction and civil engineering.
IV
I
NNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ... 1
1.1BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING ... 1
1.2SYFTE OCH MÅL ... 2 1.3FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5DISPOSITION ... 3 2 METOD ... 5 2.1STUDIENS SYFTE ... 5 2.2STUDIENS ANSATS ... 5 2.3STUDIENS STRATEGI ... 6
2.4ÖVERGRIPANDE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR STUDIEN ... 6
2.5VAL AV FALLFÖRETAG ... 7 2.6DATAINSAMLING ... 7 2.6.1INTERVJUER ... 8 2.6.2FOKUSGRUPP ... 9 2.6.3KVALITATIV SEKUNDÄRDATA ... 9 2.7VERKTYG FÖR STUDIEN ... 10 2.7.1BPMN ... 10 2.7.2DYNAROAD ... 10 2.8ANALYSMETOD ... 10
2.9RELIABILITET OCH VALIDITET ... 11
3 LITTERATURSTUDIE ... 13
3.1EFFEKTIVISERING ... 13
3.1.1LEAN PRODUCTION ... 13
3.1.2KAIZEN &MUDA (SLÖSERIER) ... 17
3.1.3RESURSEFFEKTIVITET VS.FLÖDESEFFEKTIVITET ... 18
3.1.4EFFEKTIVA PROCESSER ... 19
3.1.5MEDEL FÖR ATT REALISERA LEAN ... 20
3.2PRODUKTIONSPROCESSEN ... 21
3.2.1ÖVERGRIPANDE BILD AV PRODUKTIONSPROCESSEN ... 21
3.2.2FÖRBEREDELSEPROCESSEN ... 21 3.2.3GENOMFÖRANDEPROCESSEN ... 22 3.2.4PRODUKTIONSTEKNIK ... 24 3.2.5EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER FÖR PRODUKTIONSPROCESSEN ... 24 4 FÖRETAGSBESKRIVNING ... 27 4.1ALLMÄNT OM FALLFÖRETAGET ... 27 4.2DIVISION ENTREPRENAD ... 27 4.3INFRASTRUKTUR VÄG ... 28
V 5 RESULTAT ... 29 5.1GENOMFÖRDA INTERVJUER ... 29 5.1.1INTERVJU PRODUKTIONSCHEF ... 29 5.1.2INTERVJU AFFÄRSUTVECKLARE ... 30 5.2PROCESSKARTLÄGGNING VERSION 1 ... 31 5.3FOKUSGRUPP ... 32 5.4PROCESSKARTLÄGGNING VERSION 2 ... 33 6 ANALYS ... 36 6.1SLÖSERI FÖR PRODUKTIONSPROCESSEN ... 36
6.2LEAN-FOKUSERAT PROCESSARBETE ... 37
6.3KARTLÄGGNING AV GENOMFÖRANDEPROCESSEN ... 38
6.4TEORETISK MODELL FÖR KARTLÄGGNING OCH ÅTGÄRDER AV SLÖSERI ... 38
6.5EFFEKTIVISERINGSFÖRSLAG ... 39
7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 44
7.1SLUTSATS ... 44
7.2REKOMMENDATIONER ... 45
8 DISKUSSION ... 46
8.1DISKUSSION KRING STUDIENS UTFÖRANDE ... 46
8.2DISKUSSION KRING STUDIENS RESULTAT ... 47
9 FORTSATT FORSKNING ... 49
10 REFERENSLISTA ... 50 BILAGOR ... A BILAGA A.INTERVJUFORMULÄR ... A
BILAGA B.DISKUSSIONSOMRÅDEN FOKUSGRUPP ... B
VI
Tabellförteckning
Tabell 1.1 Rapportens disposition 3
Tabell 2.1 Sammanställning över studiens datainsamling 8
Tabell 2.2 Sammanställning över studiens intervjuer 9
Tabell 2.3 Sammanställning fokusgrupp 9
Tabell 6.1 Sammanställning slöseri för produktionsprocessen 36
Figurförteckning Figur 1.1 Generell bild av byggprocessen (Hansson et al., 2015) 3
Figur 1.2 Generell beskrivning av produktionsprocessen (Hansson et al., 2015) 3
Figur 2.1 Studiens tillvägagångssätt (Egen modellering) 6
Figur 3.1 Teoretisk referensram, uppbyggnad (Egen modellering) 13
Figur 3.2 4P-modell med tillhörande principer (Liker, 2009) 14
Figur 3.3 Övergripande bild över produktionsprocessen (Hansson et al., 2017) 21
Figur 3.4 Faktorer för tidsåtgångs (Hansson et al., 2017) 22
Figur 4.1 Organisation för fallföretaget (Fallföretagets hemsida, 2020) 27
Figur 4.2 Uppbyggnad Division Entreprenad (Fallföretagets intranät, 2020) 28
Figur 4.3 Uppbyggnad infrastruktur väg (Fallföretagets intranät, 2020) 28
Figur 5.1 Processkartläggning version 1 (Egen modellering) 31
Figur 5.2 Processkartläggning version 2 (Egen modellering) 34
Figur 6.1 Teoretisk modell för kartläggning och åtgärder av slöseri (Egen modellering) 38
Figur 6.2 Planritningar över vägsträcka (Egen modellering) 40
Figur 6.3 Översikt massor (Egen modellering) 41
Figur 6.4 Massanalys 1 (Egen modellering) 41
Figur 6.5 Utplacering materialupplag samt Deponi/tipp (egen modellering) 42
Figur 6.6 Massanalys 2 (Egen modellering) 42
INTRODUKTION
1
1 INTRODUKTION
Detta kapitel beskriver bakgrunden och problemområdet för examensarbetet. Vidare tar kapitlet även upp studiens syfte och mål, frågeställningar, avgränsningar samt disposition för rapporten.
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
Fram till år 2029 kommer stora investeringar ske inom den svenska infrastrukturen. Regeringen har fattat beslut om en nationell plan där investeringsbeloppet uppgår till 700 mdkr, där 164 mdkr är avsatta för drift och underhåll av statliga vägar (Näringsdepartementet, 2018). Detta leder till en stor möjlighet för verksamma entreprenadföretag inom branschen att växa på marknaden och få en bra lönsamhet inom företaget. För att företagen ska få en hög lönsamhet i sina projekt krävs det dock att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt och slöseri minimeras då det leder till ökade kostnader och förseningar i projekten (Hansson et al., 2017). Ser man till hållbarhetsaspekten och de globala utsläppen av växthusgaser, kan upp till 40% av dessa kopplas mot bygg- och anläggningsbranschen (Brinkhoff et al., 2020). Detta är ytterligare en anledning till att minimera slöseri och uppnå effektiva processer, så att anläggningsbranschen kan bidra till en hållbar utveckling.
För att lyckas möta kundens behov och förväntningar i bygg- och anläggningsprojekt är två nyckelvariabler arbetsflöde och effektivitet (Picard, 2000). Vidare menar Picard (2000) att arbetsflödet berör hur produktionen flyter på över olika arbetsgrupper medan effektivitet handlar om hur bra organisationen nyttjar sina tillgängliga resurser. Ett lågt arbetsflöde och effektivitet leder till att slöseriet i processen ökar. En kartläggning av slöseri inom byggprojekt har visat att slöseriet är i storleksordningen 30–35% av projektets produktionskostnad (Josephson & Saukkoriipi, 2005). Enligt Josephson & Saukkoriipi (2005) kan detta slöseri kan brytas ned i fyra grupper: fel och kontroller, resursanvändning, hälsa och säkerhet samt System och strukturer.
Ett begrepp som ofta tas upp kring effektivisering och slöseri inom bygg- och anläggningsbranschen är Lean Production. Lean Production kommer ursprungligen från den japanska biltillverkaren Toyotas tillverkningsfilosofi som benämns TPS och står för Toyota Production System (Liker, 2009). Lean Production handlar om att eliminera slöseri och sammanlänka alla steg som skapar värde (Hicks, 2007). Liker (2009) menar dock att TPS primärt inte är en uppsättning verktyg utan bör ses som en helhet som leder till stöttning och uppmuntran till människor att ständigt förbättra de processer som de är verksamma i. Vidare finns det åtta typer av slöseri enligt Liker (2009):
1. Överproduktion 2. Väntan
3. Onödiga transporter eller förflyttningar 4. Överarbetning eller felaktig bearbetning 5. Överlager
6. Onödiga arbetsmoment 7. Defekter
INTRODUKTION
2 Lean Construction bygger på tillämpning och anpassning av koncept och principer från Lean Production för bygg- och anläggningsbranschen. Lean Construction fokuserar också på att reducera slöseri, öka kundvärdet och kontinuerlig förbättring. Många av principerna och verktygen från TPS är applicerbara även för Lean Construction, men det som skiljer sig från TPS är att det även finns principer och verktyg som är mer anpassade för bygg- och anläggningssektorn. (Sacks et al., 2010)
Denna studie berör anläggningsbranschen med fokus på vägentreprenader. Ett problemområde är att en stor del av den tillgängliga litteraturen riktar sig primärt mot industri- och byggsektorn. Detta resulterar i att produktionsprocessen för vägentreprenader är relativt outforskat, sett till antal publicerade arbeten som ger en tydlig beskrivning av ingående aktiviteter och slöserier. Därför tar denna studie till stor del grund från både industri- och byggsektorn för att sedan generera en bättre beskrivning av anläggningsbranschen och vägentreprenader. Förhoppningen är därför att denna studie ska bidra till en utökad teoribildning gällande vägentreprenaders produktionsprocess och hur slöseri kan identifieras och åtgärdas.
1.2 Syfte och mål
Syftet med examensarbetet är att undersöka slöseri för produktionsprocessen inom anläggning med fokus på vägentreprenader. När slöseriet och dess orsaker sedan är identifierat är målet att ta fram ett effektiviseringsförslag som kan generera en ökad lönsamhet och bidra till hållbar utveckling genom reduktion av slöseri.
1.3 Frågeställningar
För att förtydliga och kontextualisera det övergripande syftet har tre frågeställningar tagits fram. Genom att besvara dessa frågeställningar kan syftet och målet för detta examensarbete uppnås. • F1: Vilka typer av slöseri finns och i vilka aktiviteter uppkommer de för
produktionsprocessen i vägentreprenader?
• F2: Vad är orsaken till att slöseri uppstår i produktionsprocessen? • F3: Hur kan produktionsprocessen effektiviseras i vägentreprenader?
1.4 Avgränsningar
Anläggningsbranschen innefattar ett stort antal olika entreprenadtyper (exempelvis väg-, järnvägs-, bro- och VA-entreprenader). För detta examensarbete har en avgränsning gjorts mot vägentreprenader för att kunna generera mer specifika resultat och att området är relativt outforskat. Vidare kan bygg- och anläggningsprocessen primärt delas in i tre delar enligt Hansson et al. (2015) vilket kan ses i figur 1.1 nedan. Här har en avgränsning gjorts till produktionsprocessen då fokus för denna studie är mot entreprenadverksamhet, vilket är den process som har tydligast koppling mot området.
INTRODUKTION
3
Figur 1.1 Generell bild av byggprocessen (Hansson et al. 2015)
Vidare i figur 1.2 beskriver Hansson et al. (2015) mer ingående vilka delar som produktionsprocessen består av. Här har en avgränsning gjorts primärt till genomförande, men till viss del även planering (produktionsprogram och byggdrift). Varför de andra områdena ej inkluderats är för att det ofta är andra avdelningar som arbetar med dessa, vilket hade resulterat i att studien hade behövt utökats och därmed blivit svår att hinna slutföra inom de uppsatta tidsramarna.
Figur 1.2 Generell beskrivning av produktionsprocessen (Hansson et al. 2015)
Den sista avgränsningen som gjorts för detta examensarbete är att studien riktar sig mot ansvarsformen utförandeentreprenader.
1.5 Disposition
I tabell 1.1 återfinns rapportens olika kapitel med en tillhörande beskrivning för respektive del.
Tabell 1.1 Rapportens disposition
Kapitel Beskrivning
1. Introduktion I detta kapitel beskrivs bakgrunden och
problemområdet för studien. Vidare berör kapitlet områdena slöseri och effektivisering kopplat mot anläggningsbranschen. Avslutningsvis presenteras studiens syfte och
INTRODUKTION
4 mål, med tillhörande frågeställningar och avgränsningar.
2. Metod Detta kapitel beskriver de metoder som har
används för att tillhandahålla och analysera data för studien.
3. Litteraturstudie I detta kapitel beskriver den bakomliggande teorin till studiens problemområde. Kapitlet är uppdelat i två avdelningar: effektivisering och produktionsprocessen med respektive delområden.
4. Företagsbeskrivning För detta kapitel genomförs en kortfattat beskrivning av fallföretagets organisation och uppbyggnad.
5. Resultat I detta kapitel presenteras det nuvarande
processarbetet för att minimera slöseri på fallföretaget. Kapitlet inleds först med ett avsnitt som presenterar en sammanfattning från genomförda intervjuer. Vidare presenteras en sammanställning från fokusgruppen och avslutas sedan med en processkartläggning över genomförandet med identifierade slöserier.
6. Analys Detta kapitel analyserar studiens resultat
kopplat mot teorin i kapitel 3. Vidare tas en teoretisk modell fram för att identifiera och åtgärda slöseri. Avslutningsvis presenteras ett effektiviseringsförslag för fallföretaget. 7. Slutsats och rekommendation I detta kapitel sammanfattas studiens resultat
genom att besvara frågeställningarna från kapitel 1. Kapitlet avslutas sedan med rekommendationer för fallföretaget.
8. Diskussion I detta kapitel diskuteras studiens utförande och resultat.
9. Fortsatt forskning För detta kapitel berörs idéer till fortsatta studier inom området.
METOD
5
2 METOD
I detta kapitel förklaras den metod och tillvägagångssätt som har nyttjats i studien för att samla in och analysera data samt motiveringar till valda metoder.
2.1 Studiens syfte
För denna studie är forskningssyftet av utforskande karaktär (Saunders et al., 2009) eftersom studien vill öka förståelsen inom problemområdet och även genomföra en kartläggning av nuläget, detta för att en rekommendation för en effektivare produktionsprocess ska kunna tas fram. Enligt Patel och Davidson (2011) är syftet med utforskande studier att samla kunskap inom ett specifikt område/problem. I denna studie är området slöseri för vägentreprenader relativt outforskat, sett till antal publicerade arbeten som beskriver produktionsprocessen på aktivitetsnivå och hur slöseri kan kartläggas och åtgärdas.
Tillvägagångssättet sker genom en litteraturstudie inom områdena effektivisering och produktionsprocessen för att inhämta kunskap. Enligt Saunders et al. (2009) utförs en studie med utforskande karaktär ofta genom en litteraturstudie, intervjuer med experter inom området och möten med fokusgrupper. Det stämmer också då litteraturstudien kompletteras med intervjuer och fokusgrupper för att undersöka nuläget av produktionsprocessen för vägentreprenader och den framtagna processkartläggningen.
Andra typer av studier har tagits i beaktning men då med beskrivande karaktär som har syftet att skapa en korrekt beskrivning av händelser, situationer eller personer vilket resulterar i att endast ämnet beskrivs och inga nya slutsatser eller idéer utformas från inhämtade data (Saunders et al., 2009). Med förklarande syfte så förklaras och fastställs samband mellan olika variabler för ett problemområde enligt Saunders et al. (2009), därför anses denna studie vara mer av utforskande karaktär. Vidare menar Patel och Davidson (2011) att kunskapsmängden behöver vara omfattande och teorier behöver vara framtagna för att kunna bekräfta eller avslå hypoteser inom det valda problemområdet. Detta stärker valet av utforskande karaktär ytterligare.
2.2 Studiens ansats
Ansatsen för denna studie är av induktiv karaktär, detta innebär att studien utgår från observationer genomförda i verkligheten som därefter ger upphov till någon typ av generalisering i form av en teoretisk referensram (Saunders et al., 2009). Detta i form av att observationer från intervjuer och fokusgrupp har legat till grund för ett framtagande av en processkartläggning som sedan analyseras mot befintlig litteratur inom forskningsområdet för att kunna ta fram en generell teoretisk modell för att kartlägga slöseri. Då forskningsområdet är relativt outforskat har ett större fokus lagts på kvalitativa data och med hjälp av reflektion förstå likheter och skillnader mot den tillgängliga litteraturen (Saunders et al., 2009).
Andra typer av ansatser har tagits i beaktning men då med deduktiv karaktär, när det inom ämnesområdet finns ett stort antal forskningsstudier- och artiklar, vilket ger möjligheten att genomföra en teoretisk referensram som leder till hypoteser som kan testas mot verkligheten med hjälp av observationer. Saunders et al. (2009) menar att en deduktiv ansats ofta innebär en insamling av kvantitativa data för att sedan kunna dra generella slutsatser. Till följd av detta
METOD
6 anses det inte heller vara en lämplig ansats för studien, på grund av den begränsade mängden forskningen inom området slöserier för produktionsprocessen i anläggningsentreprenader.
2.3 Studiens strategi
Studiens strategi bör formas efter syftet och ansatsen för studien, men även de forskningsfrågor som är framtagna, tillgänglig forskning, samt tidsramen för studien (Saunders et al., 2009). För denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi nyttjats då fokus ligger på att skapa större förståelse för problemområdet. Vidare ger kvalitativa metoder större möjlighet att anpassa forskningen till vad som uppkommer vid litteraturstudie, intervjuer och fokusgrupper. Denna studie fokuserar primärt på analyser av teori, intervjuer och fokusgrupper vilket leder till att en kvalitativ forskningsstrategi nyttjas.
Enligt Saunders et al. (2009) finns det två typer av forskningsstrategier: kvantitativ och kvalitativ. Patel och Davidson (2011) menar att skillnaden mellan typerna är hur man väljer att generera, bearbeta och analysera inhämtade data. Kvantitativ inriktning kännetecknas av större mätningar vid datainsamlingen för att kunna genomföra bland annat statistiska analysmetoder enligt Patel och Davidson (2011) och anses därför ej vara lämplig för denna studie. Kvalitativ inriktning fokuserar i stället på data från exempelvis intervjuer, där målet är att generera en ökad förståelse för ett specifikt objekt inom en viss omgivning (Patel och Davidson, 2011). Vidare menar Ahrne och Svensson (2011) att kvalitativa metoder är ett övergripande begrepp för de metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analyser av data som ej görs med hjälp av statistiska metoder och verktyg. Kvalitativa studier har även en flexibilitet då aktiviteter som intervjuer, litteraturstudier, analysera empiriskt material och fältundersökningar kan varvas (Ahrne och Svensson, 2011).
2.4 Övergripande tillvägagångssätt för studien
I figur 2.1 ges en mycket kortfattad och övergripande bild av tillvägagångssättet för denna studie. Datainsamling har primärt skett genom två metoder: intervjuer och fokusgrupp som beskrivs mer ingående i avsnitt 2.6. Litteraturstudien genomfördes för att få en teoretisk referensram att förhålla sig till, men även för att kunna skapa förståelse för forskningsområdet. Vidare genomfördes intervjuer med projektchef och affärsutvecklare på fallföretaget och data inhämtades från deras intranät för att kunna skapa en första version av en processkartläggning över deras produktionsprocess. När den första versionen var färdigställd användes en fokusgrupp från fallföretaget för att validera och få vidare data för kartläggningen. Informationen från fokusgruppen användes för att göra en slutgiltig version av processkartläggningen och därmed kunna svara på forskningsfråga 1 och 2. Avslutningsvis analyserades resultaten från processkartläggningen för att kunna göra en rekommendation på effektiviseringsåtgärd för fallföretagets produktionsprocess och därmed även svara på forskningsfråga 3.
METOD
7 Den genomförda litteraturstudien har ursprung inom två områden: effektivisering och produktionsprocessen som tillsammans utgjort den teoretiska referensramen för denna studie. Litteraturstudien börjar med en överblick för vad effektivisering och produktionsprocessen innefattar, för att sedan brytas ner i relevanta delområden som ger en ökad förståelse för områdena.
För att söka efter vetenskapliga artiklar inom området har primärt databaserna Google Scholar och Scopus nyttjats. För att finna relevanta artiklar har primärt följande sökord använts: Lean, Lean production, Lean Construction, Efficiency, Construction productivity, Mass haul planning, DynaRoad, Constuction production process och waste. Vidare har även genomförda examensarbeten inom området studerats för att finna ytterligare relevanta artiklar och böcker. Litteratur i form av böcker har även nyttjats, dessa kommer primärt från biblioteket vid Luleå tekniska universitet.
Denna studie berör anläggningsbranschen med fokus på vägentreprenader. Ett problemområde för litteraturstudien är att en stor del av den tillgängliga litteraturen gällande slöserier och produktionsprocessen har ursprung från industri- och byggsektorn. Detta resulterar i att produktionsprocessen för vägentreprenader är relativt outforskat, i form av antal publicerade arbeten som ger en tydlig beskrivning av ingående aktiviteter och slöserier. Litteraturstudien har därför till stor baserats på teori från både industri- och byggsektorn, för att sedan analyseras mot resultaten för denna studie för att se likheter och skillnader. Detta för att kunna generera en bättre beskrivning och generell bild av vägentreprenaders produktionsprocess. Förhoppningen är därför att denna studie ska bidra till en utökad teoribildning gällande vägentreprenaders produktionsprocess och hur slöseri kan identifieras och åtgärdas.
2.5 Val av fallföretag
Ett av kriterierna för val av fallföretag för denna studie har varit att fallföretaget ska vara verksamma inom vägentreprenader. Detta för att examensarbetet kommer undersöka anläggningsproduktionen inom området vägentreprenader. Konsultföretag är primärt verksamma i projekteringsprocessen och beställare har normalt ansvar över förvaltningsprocessen (figur 1.1). Ansvarsformen som fallföretaget primärt är verksam inom är utförandeentreprenader, detta inom området vägentreprenader. Därmed är de verksamma inom produktionsprocessen (figur 1.1) och uppfyller det första kriteriet.
De senaste åren har företaget haft en tydlig ökning i omsättning och vinst, men de vet med sig att de fortfarande har förbättringsområden som kan komma att spegla deras lönsamhet ytterligare. Därför kommer detta examensarbete studera och kartlägga deras produktionsprocessen, vilka aktiviteter som utgör ett tydligt slöseri, deras orsak och slutligen ge en rekommendation hur genomförandefasen kan effektiviseras. För att detta ska kunna genomföras är nästa kriterium att fallföretaget besitter en organisation som är sakkunniga inom det valda problemområdet. Även att fallföretaget kan tillhandahålla nödvändiga sekundärdata för studien. Detta är något som fallföretaget besitter och kan tillhandahålla vilket leder till att fallföretaget anses vara tillförlitligt för studien.
2.6 Datainsamling
Enligt David och Sutton (2016) kan data utgöras i primärt två former: primär- och sekundärdata. Primärdata kategoriseras av att data som samlas in ej har använts tidigare, med andra ord används den för första gången i en specifik studie och inhämtas ofta genom intervjuer eller
METOD
8 observationer (David och Sutton, 2016). Sekundärdata kategoriseras av redan existerande data som någon annan person samlat in och finns publicerat på databaser eller bibliotek (David och Sutton, 2016). Vidare menar David och Sutton (2016) att en kombination av primär och sekundärdata ofta krävs i forskningsstudier för att kunna besvara forskningsfrågorna och uppnå studiens syfte och mål.
För att kunna besvara forskningsfrågorna i denna studie har både primärdata i form av intervjuer och fokusgrupper använts, men även sekundärdata i form av fallföretagets intranät och hemsida nyttjats. Tabell 2.1 redogör kortfattat studiens datainsamlingsmetoder.
Tabell 2.1 Sammanställning över studiens datainsamling
Primärdata Sekundärdata
Kvalitativa data • Intervjuer
• Fokusgrupp • Fallföretagets intranät • Fallföretagets hemsida
2.6.1 Intervjuer
Semistrukturerade intervjuer har nyttjats för detta examensarbete då Saunders et al. (2009) säger att denna intervjuform passar bra om syftet med studien är av utforskande karaktär, då det kan leda till en bättre förståelse och skapa nya insikter. Vidare kan även följdfrågor användas i halvstrukturerade intervjuer vilket öppnar upp för ifrågasättande av svar och ett mer utvecklat/förklarande svar. Detta stärker den valda intervjumetoden ytterligare, då studiens syfte är av utforskande karaktär är det viktigt att förstå studiens problemområde för att kunna utforska den på bästa sätt. Intervjuerna för denna studie har som syfte att leda till en djupare förståelse för fallföretagets nuvarande processarbete med slöseri samt uppbygganden fallföretaget har för deras genomförandeprocess gällande vägentreprenader.
Andra typer av intervjuer har tagits i beaktning men då med ostrukturerad karaktär, Saunders et al. (2009) menar dock att forskaren inte kan bedöma vad han/hon specifikt behöver veta eller ta reda på. För denna studie är problemområdet begränsat till specifikt produktionsprocessen och dess slöserier, vilket leder till att mer detaljerade frågor behöver ställas än ostrukturerade intervjuer leder till, vilket talar mot denna typ. Vidare har även intervjuer med strukturerad karaktär beaktats Saunders et al. (2009), denna typ nyttjar ett förbestämt frågeformulär och går snabbt att utföra men är inte lika utförlig som de andra typerna, vidare är denna intervjumetod mer lämpad mot en studie med beskrivande syfte vilket talar emot även denna typ.
Vid intervjutillfällena kommer anteckningar kontinuerligt föras och renskrivas direkt efter slutförd intervju. Vidare kommer även sammanställningen skickas till intervjupersonen för granskning. Det finns inte finns några regler gällande urval kring intervjupersoner vid kvalitativa intervjuer menar Ahrne och Svensson (2015), men att det är kritiskt att reflektera över vilka personer som väljs ut för intervju så att urvalet ej är manipulerat. Inbjudningarna skickades ut senast två arbetsdagar innan intervjutillfällena. Denna innehöll en kort beskrivning av bakgrund och syfte med studien så att personerna skulle få en ökad insikt i problemområdet. När intervjutillfällena startade genomfördes ytterligare en kort introduktion vad målet med intervjuerna var och hur respondenterna skulle få ta del av intervjumaterialet, samt att personernas namn anonymiserats. Detta för att säkerställa en trygghet hos respondenterna. Urvalet för denna studie har baserats främst på kompetens inom området, så att en så korrekt bild av området ges. För denna studie var det begränsat med kompetens inom studiens problemområde vilket ledde till att endast två intervjuer genomfördes för att bibehålla
METOD
9 kvaliteten och trovärdigheten för studien (tabell 2.2). Intervjufrågorna för respektive arbetsroll finns beskrivet i bilaga A.
Tabell 2.2 Sammanställning över studiens intervjuer
Datum Befattning Syfte
2020-03-10 Produktionschef Undersöka fallföretagets
tillvägagångssätt, uppbyggnad och framtida risker kring genomförandeprocessen.
2020-03-17 Affärsutvecklare Undersöka fallföretagets
nuvarande arbete kring standardiserade arbetssätt och minimerat slöseri.
2.6.2 Fokusgrupp
För denna studie har en fokusgrupp nyttjats. Saunders et al. (2009) beskriver en fokusgrupp som en gruppintervju som fokuserar på ett specifikt problem, produkt eller ämne för att få en djupare förståelse. Vidare är det deltagarna som ska föra diskussionen men det är viktigt att ledaren (personen som ansvarar och kallat till mötet) håller gruppen inom ämnet och ser till att välja bra diskussionspunkter (Saunders et al., 2009). Antalet deltagare i fokusgruppen brukar vanligtvis variera mellan fyra och åtta personer menar Saunders et al. (2009), där antalet fokusgrupper rekommenderas mellan tre och fyra stycken, efter det brukar mängden ny information avta. För denna studie har endast en fokusgrupp nyttjas, men under två tillfällen. Anledningen till detta är för att fallföretaget ej besitter ett stort antal medarbetare med den eftersökta kompetensen inom problemområdet. Om fler fokusgrupper hade inkluderats är risken att resultaten hade blivit mindre trovärdiga då personerna inte hade haft erfarenheten och kompetensen inom området.
I denna studie kommer fokusgruppen användas till att validera och ge revideringsförslag på den framtagna processkartläggningen för fallföretagets genomförandeprocess. Detta genom att fokusgruppen får studera och ge input i form av egna åsikter på hur den första versionen av processkartläggningen kan utvecklas. Detta för att generera en korrekt beskrivning och uppbyggnad baserat på fokusgruppens egna erfarenheter. Vidare har fokusgruppen även som syfte att svara på vart i processen slöseri normalt uppkommer, mer specifikt vilken typ av slöseri det rör sig om och vad orsaken till slöseriet är. Detta utförs genom att leda och ifrågasätta diskussionen med hjälp av de uppsatta diskussionspunkterna för att säkerställa en korrekt och sanningsenlig beskrivning av slöserierna. I tabell 2.3 nedan redovisas en sammanställning över studiens fokusgrupp och i bilaga B återfinns en sammanfattning kring diskussionspunkterna som nyttjades under mötena.
Tabell 2.3 Sammanställning fokusgrupp
Datum Befattningar i fokusgrupp
2020-03-23, 2020-03-30 Platschef, 2st
Arbetsledare, 2st
2.6.3 Kvalitativ sekundärdata
Den sekundärdata som har nyttjats för denna studie är främst hämtade från fallföretagets intranät. Intranätet genererade information kring arbetsberedningar och entreprenadprocessen
METOD
10 för att få ytterligare indata till processkartläggningen. Vidare bidrog även intranätet till att ta fram nödvändiga data för effektiviseringsförslaget. Detta genom att ta fram korrekta ritningar och mängder från ett tidigare genomfört projekt. Dessa områden har använts primärt till resultaten och analysen i denna studie. Vidare har även data från fallföretagets hemsida nyttjats i form av informationen kring koncernen uppbyggnad för att kunna leverera en korrekt företagsbeskrivning vilket kan studeras i kapitel 4.
2.7 Verktyg för studien
För denna studie har primärt två verktyg nyttjats: BPMN för processkartläggningen och DynaRoad för effektiviseringsförlaget vilket beskrivs i avsnitten 2.6.1 och 2.6.2.
2.7.1 BPMN
BPMN står för Business Process Model and Notation (BPMN, 2020) och är ett verktyg som kan nyttjas för processkartläggning. BPMN genererar en grafisk illustration över en vald process för en organisation som är uppbyggd av händelser, aktiviteter, flöden och valmöjligheter (BPMN, 2020). För denna studie har BPMNs egna programvara ej nyttjats. En förenklad version har istället tagits fram som bygger på samma metodik och uppbyggnad som BPMN, men som för denna studie ger en mer överskådlig och tydlig bild av den valda processen.
2.7.2 DynaRoad
För effektiviseringsförslaget användes DynaRoad som är ett planerings- och uppföljningsverktyg för stora anläggningsprojekt där bland annat massdisponeringsplaner kan tas fram (Topcon, 2020). Genom att definiera koordinater för det valda projektet kan körsträckor analyseras och DynaRoad kan då ge förslag på en optimerad massfördelningsplan. Detta baseras på kortaste körsträckorna mellan schakt/fyll eller stora fyllnadsvolymer för specifika platser i det valda projektet (Topcon, 2020). Vidare kan även uppföljning/avstämning göras i programmet för att se om tidsplaner fortgår som planerat. För denna studie har endast massplaneringsaspekten tagits i beaktning då målet med effektiviseringsförslaget primärt var att hjälpa fallföretaget med planeringen av produktionen. Tidigare erfarenhet av verktyget finns, då författaren av denna studie har arbetat med verktyget i genomförda kurser vid Luleå tekniska universitet.
2.8 Analysmetod
Denscombe (2016) menar att före en analys kan genomföras så måste kvalitativa data bearbetas. Detta innebär att inhämtade data behöver brytas ned, struktureras och sedan sorteras på ett lämpligt sätt för att kunna identifiera mönster. Vidare uppmanar David och Sutton (2016) till en cyklisk metod i den kvalitativa analysen, där man antecknar reflektioner under hela datainsamlingsprocessen för att sedan kunna analysera arbetet i sin helhet. Reflektioner och viktiga insikter har därför antecknats kontinuerligt i ett separat dokument för att enkelt kunna gå tillbaka vid senare tillfälle då analys, diskussion och resultat genomförts för att säkerställa att all viktig information tagits med.
Gällande analysen av fokusgruppen så gjordes kontinuerliga anteckningar under mötet som sedan sammanställdes direkt efter mötet var avslutat för att detaljer och viktiga insikter ej skulle gå förlorande. I sammanställningen noterades även om deltagarna hade varit eniga eller om stora skillnader fanns i åsikterna. En analys av fokusgruppens åsikter gjorde att slutsatser kunde
METOD
11 dras gällande vilka de främsta slöserierna var i fallföretagets produktionsprocess, och vad orsaken till slöserierna var. Vidare har analysen av fokusgruppens åsikter till viss del även legat till grund för den avlutande diskussionen för studien.
När litteraturstudien ansågs vara slutförd fungerade den som en teoretisk referensram för studien. Precis som Denscombe (2016) nämner behöver data brytas ned, struktureras och sorteras. Detta gjordes genom en indelning inom två separata områden (effektivisering och produktionsprocessen) och vidare uppbyggnad inom respektive område med delområden som ansågs vara relevanta och återkommande vid datainsamling. Sammanställningen av empiriska data jämfördes sedan med den teoretiska referensramen för att undersöka likheter och skillnader, vilka aspekter från den teoretiska referensramen som kan kopplas mot fallföretagets produktionsprocess och även identifiera på vilket sätt de kan effektivisera sin produktionsprocess. Den teoretiska referensramen används därför både till att skapa en förståelse inom forskningsområdet, men även vid analys av resultaten.
Den första versionen av processkartläggningen kunde tas fram med hjälp av intervjuer och data i form av primärt arbetsberedningar från fallföretagets intranät. Framtagningen gick till så att vanligt återkommande aktiviteterna i produktionsprocessen för fallföretaget togs fram. Sedan var fokusgruppens uppgift att validera och revidera kartläggningen genom att identifiera vilka aktiviteter som bidrog till ett slöseri och vad orsaken var. När mötet med fokusgruppen hade genomförts kunde resultaten sammanställas och en slutgiltig version av processkartläggningen kunde tas fram. För att avslutningsvis kunna ta fram ett effektiviseringsförslag till någon av de identifierade slöserierna analyserades de olika typerna och dess orsaker. Detta för att säkerställa att slöseriet var något som återfanns i fallföretagets produktionsprocess och att orsaken var något fallföretaget själva kunde påverka och därmed även införa i deras produktionsprocess.
2.9 Reliabilitet och validitet
Enligt Saunders et al. (2009) är studiens reliabilitet liktydig mot trovärdigheten, med andra ord hur pass väl insamlingen av data och genomförda analyser bidrar till konsekventa resultat. Om studien har en hög reliabilitet innebär det att resultaten kommer förbli detsamma vid andra studietillfällen eller att samma slutsatser skulle dras om en annan person genomförde studien (Saunders et al., 2009). Vid kvantitativ forskning menar David och Sutton (2016) att validitet avser hur pass väl studien mäter det som är tänkt att mäta, kort sagt hur väl studiens insamlade data är korrekt med verkligheten. Enligt Patel och Davidson (2011) handlar validitet att upptäcka företeelser, tolka och förstå innebörden samt beskriva uppfattningar. För kvalitativ forskning så är reliabiliteten och validiteten nära besläktade och hänger ofta ihop, därför menar Patel och Davidson (2011) att det är bättre att anamma en bredare innebörd av begreppet validitet istället för att skilja dem åt.
För att öka tillförlitligheten på trovärdiga data kan triangulering nyttjas enligt Denscombe (2016), vilket innebär att kontrasterande datakällor används som exempelvis intervjuer, fokusgrupper och observationer. Vidare menar Patel och Davidson (2011) att triangulering kan innebära att forskaren validerar studien genom att reflektera över de val som görs i hanteringen av information (personer, tidpunkter och platser) och hur detta kan påverka analysen. För denna studie har triangulering nyttjats för att öka validiteten, detta genom att använda flera olika datainsamlingsmetoder i form av litteraturstudie, intervjuer och fokusgrupper.
En risk vid intervjuer och fokusgrupper är att respondenter kan vara partiska och därmed vinkla svar till sin fördel. Detta har undvikits genom att kritiskt förtydliga att denna studie ej har som
METOD
12 avsikt att måla upp en bild av att fallföretaget har en bristande produktionsprocess, utan i stället har som avsikt att finna möjligheter att förbättra deras produktionsprocess ytterligare. För att detta ska vara möjligt behöver respondenterna beskriva nuläget så sanningsenligt som möjligt för att maximera potentialen i rekommendationerna. Även att frågeställningarna ej besvarats fullständigt är en risk då intervjuerna har varit halvstrukturerande och mötena med fokusgrupper har varit relativt ostrukturerad. Detta har hanterats genom att sammanställningar över resultat från intervjuer och fokusgruppsmöten har tilldelats närvarande personer för att ge möjligheten till korrigeringar och förtydliganden, vilket har lett till att validiteten har ökat för studien. Ytterligare ett sätt att säkra kvaliteten för studien har varit att nyttja två handledare, en från Luleå tekniska universitet och en från fallföretaget vilket har stärkt studiens validitet då dessa personer varit delaktiga och granskat utförandet. Något som kan ha påverkat validiteten och kvaliteten för studien är att det har varit ett relativt begränsat antal personer som har varit delaktiga vid intervjuer och fokusgrupp. Anledningen till detta är primärt att avgränsningen för studien har gjort så att det inte finns ett stort urval med sakkunniga inom området hos fallföretaget.
Vidare är denna studie genomförd inom en specifik avdelning och organisation vilket innebär att slutsatser och rekommendationer inte alltid kommer vara tillämpningsbara på alla typer av verksamheter, utan är beroende av förutsättningarna som råder internt för fallföretaget. Trots detta bör resultaten vara intressanta för andra produktionsprocesser, detta eftersom studien kartlägger slöserier och effektiviseringsåtgärder av produktionsprocessen som kan komma att vara liknande för andra anläggningsentreprenadföretag.
LITTERATURSTUDIE
13
3 LITTERATURSTUDIE
Detta kapitel beskriver den bakomliggande teorin till studiens problemområde. Den teoretiska referensramen är uppdelad i två områden: effektivisering och produktionsprocessen med tillhörande delområden.
Den teoretiska referensramen för denna litteraturstudie illustreras med figur 3.1 och utgörs av två områden: effektivisering och produktionsprocessen. Dessa används för att analysera empirin (kapitel 6). Den första delen handlar om effektivisering och berör områdena: Lean, slöseri, flödeseffektivitet vs. resurseffektivitet, variationer och flaskhalsar, medel för att realisera Lean. Den andra delen handlar om produktionsprocessen och tar upp områdena: övergripande bild av produktionsprocessen, förberedelse- och genomförandeprocessen, produktionsteknik, effektiviseringsåtgärder för produktionsprocessen.
Figur 3.1 Teoretisk referensram, uppbyggnad (Egen modellering)
3.1 Effektivisering
3.1.1 Lean Production
Som tidigare nämnt i avsnitt 1.1 är ett begrepp som ofta tas upp när man pratar om effektivisering och slöseri inom bygg- och anläggningsbranschen Lean Production. Det var på åttiotalet som Toyota för första gången drog till sig världens uppmärksamhet gällande japansk kvalitet och effektivitet (Liker, 2009). Det var framförallt den höga produktkvaliteten som
LITTERATURSTUDIE
14 uppmärksammades till följd av Toyotas sätt att konstruera och tillverka sina fordon (Liker, 2009).
Vidare menar Pettersen (2009) att ett problem med Lean Production är att det saknar en klar definition och därför skapas det oklarheter om vad det faktiskt innebär. Pettersen (2009) utförde en litteraturstudie på 37 vetenskapliga artiklar för att kartlägga vilka områden som artiklarna berör. Resultat var att samtliga artiklar tog upp områdena: Just-in-time, reducering av resurser, förbättringsstrategier, Felaktigheter & defekter, standardisering samt vetenskapliga studier (Pettersen, 2009). Hines et al. (2004) menar att en anledning till att det är svårt att fastställa en gemensam definition av Lean är för att det är en ständigt utvecklande process och att en definition av konceptet Lean endast skulle framstå som en ögonblicksbild, och därför endast vara gällande för en specifik tidpunkt. Hicks (2007) menar dock att Lean production till stor del handlar om att eliminera slöseri och sammanlänka alla steg som skapar värde. Lidelöw et al. (2015) syftar till att Lean production handlar om att producera ett kundvärde med så lite resurser som möjligt.
Enligt Liker (2009) var det Toyota som uppfann Lean production med ursprung från Toyota Production System (TPS). TPS består av 14 principer som kan delas in i fyra kategorier som tillsammans bildar 4P-modellen (Philosophy, Processes, People & partners, Problem solving) vilket kan ses i figur 3.2 (Liker, 2009). Principerna är till för att organisationer ska få en helhetsbild över hur de ska tänka. Vidare säger Liker (2009) att flertalet organisationer påstår att de är avancerande användare av metoder, men i själva verket är det vanligaste att Lean-företag befinner sig i avdelning två: processer.
Figur 3.2 4P-modell med tillhörande principer (Liker, 2009)
Princip 1: Basera era ledningsbeslut på långsiktigt tänkande, även då det sker på bekostnad av kortsiktiga ekonomiska skäl. Företagsfilosofin och visionen är grundläggande för de andra principerna. Det är viktigt att arbeta, utveckla och inrikta hela organisationen mot ett gemensamt mål som inte bara riktar in sig på att tjäna så mycket pengar som möjligt. Vidare är en utgångspunkt att alltid försöka generera värde för kunden, samhället och ekonomin. Avslutningsvis att organisationen ska vara ansvarsfulla och ta kontroll över sitt eget öde, att kunna ta ansvar för sina handlingar och förbättra de färdigheter som kan öka värdet på produkten. (Liker, 2009)
LITTERATURSTUDIE
15 Princip 2: Skapa kontinuerliga processflöden som för upp problem till ytan. För att kunna leverera ett starkt värdehöjande och kontinuerligt flöde behöver arbetsprocesserna vara flexibla och förändringsbara så att slöserier kan minimeras. Vidare bör organisationen skapa flöden för att snabbt kunna förflytta material och informationen men även för att sammanlänka människor och processer, så att problem snabbt kommer upp till ytan. Nyckeln till ständiga processer och utveckling av medarbetarna i en process är att tydliggöra detta flöde genom hela organisationsstrukturen. (Liker, 2009)
Princip 3: Låt efterfrågan styra för att undvika överproduktion. En grundprincip för just-in-time (JIT) är att leverans av material bör ske genom efterfrågan. Det är kritiskt att nästkommande part i produktionsprocessen förses med sitt behov i rätt tid och mängd. Vidare är det viktigt att minimera produkter i arbete (PIA), att lagra mindre mängder av varje produkt och i stället ha en kontinuerlig påfyllning grundat på vad parten verkligen använder i produktionen. För att minimera onödiga lager på arbetsplatsen bör organisationen känna av och reagera på dagliga förändringar i produktionen. Detta i stället för att lita på datorproducerade planer eller uppskattningar över en längre tid. (Liker, 2009)
Princip 4: Jämna ut arbetslagen. Att sluta överbelasta medarbetare och utrustning samt att eliminera ojämnheter i produktionen är viktigt, detta är något som organisationer som försöker införa Lean-principerna ofta inte inser. Att eliminera slöseriet är bara en tredjedel av ekvationen för att nå framgång med Lean. Därför är det önskvärt att ha en jämn arbetsbelastning, i stället för att köra medarbetarna och utrustningen på högsta fart för att sedan behöva ta en paus. (Liker, 2009)
Princip 5: Bygg upp en kultur där man stoppar processen för att lösa problemen, så att kvaliteten blir rätt från början. Det är kvaliteten för kunden som ska vara incitament för den värdehöjande processen. Genom att nyttja alla de moderna och kvalitetssäkrande metoder som finns att tillgå kan detta uppnås. Försök även nyttja stödsystem som gör att produktionen stoppas vid fel och kan åtgärdas direkt. För att på sikt förbättra kvaliteten och produktiviteten bör organisationen ha filosofin att det är bättre att jobba systematiskt och eventuellt lite långsammare. (Liker, 2009)
Princip 6: Lägg standardiserade arbetssätt till grund för ständiga förbättringar och personalens delaktighet. För att bibehålla förutsägbarhet och ett bra flöde i processer bör organisationen använda sig av stabila och repetitiva metoder. Nyttja medarbetarnas kunskap och analysera en process för att kunna standardisera arbetsmetoder. (Liker, 2009)
Princip 7: Använd visuell styrning, så att inga problem förblir dolda. Organisationen bör arbeta med enkla och synliga indikatorer för att försäkra sig att de arbetar enligt den bestämda standarden. För att ej avleda operatörens uppmärksamhet från arbetsplatsen bör datorskärmar undvikas. Vidare bör enkla visuella system utformas där arbetet utförs för att stödja flödet. När det gäller dokumentation bör den sammanställas till så få dokument som möjligt. (Liker, 2009) Princip 8: Använd bara pålitlig, väl utprovad teknik som stödjer personalen och processerna. När det kommer till teknik bör den användas för att stödja medarbetarna, inte för att ersätta dem. Ny teknik kan ofta ses som opålitlig och svår att standardisera, vilket kan påverka flödet i produktionen negativt. Därför bör organisationen hålla sig främst till en utprovad process, i stället för att implementera mycket oprövad teknik. Om en ny teknik ska införas i en process bör den ha genomgått praktiska tester för att försäkra att flödet påverkas positivt. En annan viktig byggsten vid implementering av ny teknik är att den ligger i linje med organisationens
LITTERATURSTUDIE
16 företagskultur, även att den ej ska påverka stabiliteten, pålitligheten eller förutsägbarheten för processen. Det är dock viktigt att uppmuntra medarbetare till att komma med förslag på nya tekniker om den kan ha potential att förbättra flödet i processen. (Liker, 2009)
Princip 9: Utveckla ledare som verkligen förstår arbetet, lever efter Toyota filosofi och lär ut den till andra. Företaget bör främst satsa på att utveckla ledare inom organisationen, före att anställa dem utifrån. Vidare bör inte ledarens roll endast vara att genomföra uppgifter och ha en god ledarskapsförmåga för personal, ledaren behöver också kunna främja företagets vision och strategier så att organisationen jobbar enhetligt mot samma mål. Det är även viktigt att ledaren förstår det dagliga arbetet i detalj, för att kunna se vart förändringar kan genomföras som ligger i linje med företagets filosofi. (Liker, 2009)
Princip 10: Utveckla enastående människor och team som följer företagets filosofi. Det finns stora och små ändringar som kan genomföras i en process. Det viktiga är dock att det skapas en stark och stabil kultur inom organisationen där man hela tiden strävar efter att arbeta mot företagets värdegrund under en längre tid. För att uppnå goda resultat måste även tid avsättas för att lära upp individer, för att ständigt förstärka Lean kulturen inom företaget. För att kunna förbättra kvalitet och produktivitet bör team sättas samman med olika kompentenser. Detta för att kunna skapa stabila flöden genom att besitta kunskapen att lösa svåra tekniska problem tillsammans. Vidare är teamwork något som måste läras in, därför måste organisationen ständigt lära sina medarbetare inom företaget hur man arbetar tillsammans i team mot gemensamma mål. (Liker, 2009)
Princip 11: Respektera det utökade nätverket av partners och leverantörer genom att utmana dem och hjälpa dem bli bättre. Det är av stor vikt att partners samt leverantörer behandlas med stor respekt och bygga upp ett förtroende. De bör ses som en utvidgning av företagets verksamhet. För att visa att organisationen värdesätter sina externa affärspartners bör de även utmanas för att fortsätta växa och utvecklas. Ställ krav och utmanande mål till externa affärspartners, men se även till att vara tillgänglig för att hjälpa dem att nå dessa. (Liker, 2009) Princip 12: Gå och se med egna ögon för att verkligen förstå situationen. För att kunna lösa problem och förbättra processer bör relevanta medarbetare själv gå till källan/orsaken till problemet. Detta för att få en bättre insikt i hur problemet kan tänkas lösas. Kommunikation om problemlösning bör ske primärt från personliga observationer. Även chefer på högre nivå bör studera problemen själva, så att de har mer än bara en ytlig förstående för situationen. (Liker, 2009)
Princip 13: Fatta beslut långsamt och i konsensus, överväg noga samtliga alternativ, verkställ snabbt. Försök undvika att ta snabba beslut där olika alternativ ej har överlagts. När väl ett beslut har tagits är det viktigt att samtliga i organisationen följer detta, men att det inte forcerar framåt. Nemawashi är den process där en diskussion förs kring problem och dess potentiella lösningar med alla berörda medarbetare för att samla idéer och komma överens om en riktning. Det kan många gånger vara en tidskrävande process. Det bidrar dock till att bredda sökandet efter en lösning på problemet och när ett beslut väl är taget bör det ge förutsättningarna för ett snabbt verkställande. (Liker, 2009)
Princip 14: Bli en lärande organisation genom att oförtröttligt reflektera (hansei) och ständigt förbättra (kaizen). När stabila arbetssätt har implementerats, använd då verktygen för ständiga förbättringar för att fastställa grundorsaken till ineffektiviteten och att sedan kunna vidta åtgärder. För att skydda den uppbyggda kunskapsbasen inom organisationen bör medarbetare
LITTERATURSTUDIE
17 utvecklas och motiveras att stanna kvar inom företaget genom en långsam men stadig befordran. Reflektera kontinuerligt hur processen fortskrider så att misstag kan undvikas att upprepas. Försök standardisera de bästa arbetssätten så att hjulet inte behöver uppfinnas igen för varje nytt projekt eller nyanställda medarbetare. (Liker, 2009)
3.1.2 Kaizen & Muda (slöserier)
Kaizen är en japansk term som handlar om ständigt värdeökande förbättringar hur små de än är, detta för att minimera slöseri som leder till ökade kostnader utan att tillföra värde för processen. Kaizen lär samtliga personer i organisationen att arbeta effektivt med problemlösning, självstyrning, dokumentation, förbättra processer samt samla in och analysera data. Detta leder i sin tur till att beslutfattandet förs ner till arbetsnivå och att det behövs öppna diskussioner samt överenskommelser inom teamet innan några beslut verkställs. En central del av begreppet kaizen är att lokalisera muda som är Toyotas term för allt som tar tid men ej tillför något värde för kunden, med andra ord slöseri. Vidare finns det åtta typer av slöseri vilket beskrivs nedan. (Liker, 2009)
1: Överproduktion. Produktion av komponenter/produkter som saknar beställning. Detta leder till slöseri i form av överlager som förorsakar överbemanning och onödiga utgifter för lagerhållning samt transporter. (Liker, 2009)
2. Väntan. Medarbetare som väntar på beslut eller nästa steg i processen. Detta kan bero på materialbrist, förseningar i produktionen eller flaskhalsar i bearbetningen. (Liker, 2009) 3. Onödiga transporter eller förflyttningar. Att förflytta produkter i arbete (PIA) en lång sträcka, ineffektiva transporter eller flytta material, komponenter samt bearbetat gods till lager och olika processer. (Liker, 2009)
4. Överarbetning eller felaktig bearbetning. Detta innefattar att vidta onödiga åtgärder för att bearbeta komponenterna. Orsaker till detta kan vara dåliga verktyg samt dålig produktutformning, vilket leder till onödiga arbetsmoment och brister i utförandet. (Liker, 2009)
5. Överlager. Uppstår då mängden råvaror är för stor, PIA eller färdigställda produkter som leder till längre genomflödestider, skadat gods, onödiga transport- och lagringskostnader samt förseningar. Vidare är ett problem med överlager att det döljer problem från dålig produktionsplanering, sena leveranser, stillestånd och långa ställtider. (Liker, 2009)
6. Onödiga arbetsmoment. Innebär moment som ej är direkt värdeskapande. Detta kan vara onödiga rörelser som att leta efter verktyg och transportera sig från en plats till en annan i processen. (Liker, 2009)
7. Defekter. Produktion av defekta komponenter eller justeringar/reparationer av komponenter. Ersättningsproduktion, omarbetning samt reparationer leder till slöseri i form av hantering, tid och energi. (Liker, 2009)
8. Outnyttjad kreativitet hos de anställda. Det är kritiskt att organisationen tar hjälp av varandra. Den som inte lyssnar på sina medarbetare förlorar tid, går miste om potentiella idéer, kompetens och förbättringsmöjligheter. (Liker, 2009)
LITTERATURSTUDIE
18 Liker (2009) menar att det allvarligaste typen av slöseri är överproduktion. Anledningen till detta är att överproduktion leder till flera andra typer av slöseri. När ett företag producerar mer än efterfrågat kommer ett lager byggas upp nedströms i processen. Detta kan leda till att masstillverkare frågar sig vad det är för fel med det så länge produktionen fortgår. Stora buffertlager leder dock till andra typer av suboptimeringar, som exempelvis att motivationen till ständiga förbättringar för arbetsmomenten minskar. Ett exempel på detta kan vara att medarbetare slutar bry sig om kvaliteten i utförandet, då man tänker att de kan kassera felaktiga komponenter. Problemet blir att en defekt komponent kan ha legat i ett buffertlager i veckor innan den kommer fram till ett senare arbetsmoment i processen där den upptäcks och processen får stillestånd då en ny komponent måste produceras. (Liker, 2009)
Josephson och Saukkoriipi (2005) säger att slöserier i byggprojekt är i storleksordning 30–35% av projektets produktionskostnad. Utöver de åtta typer av slöseri som Liker (2009) nämner, så definierar Josephson och Saukkoriipi (2005) även slöseri i form av: för stor arbetsstyrka, arbete utfört i fel ordning och materialspill. Vidare menar Josephson och Saukkoriipi (2005) att slöseri kan delas in i fyra huvudgrupper. Den första gruppen är fel och kontroller, där felkostnaderna kan delas in i både synliga och dolda fel enligt Josephson och Saukkoriipi (2005). Vidare är även kostnaderna för kontroller, försäkringar, stölder och skadegörelse stora, vilket leder till att slöseriet för denna grupp utgör mer än 10% av projektets produktionskostnad (Josephson och Saukkoriipi, 2005). Den andra gruppen är resursanvändning, slöseriet i denna grupp består primärt av: väntan, stillastående maskiner och materialspill (Josephson och Saukkoriipi, 2005). Även för denna grupp så motsvarar slöseri mer än 10% av projektets produktionskostnad (Josephson och Saukkoriipi, 2005). Den tredje gruppen är hälsa och säkerhet, där den största kostnadsandelen består av rehabilitering och förtidspensionering vilket leder till att slöseriet i denna grupp utgör ca 12% av projektets produktionskostnad (Josephson och Saukkoriipi, 2005). Den sista gruppen är system och strukturer, vilket enligt Josephson och Saukkoriipi (2005) är den mest underskattade huvudgruppen i deras kartläggning. Detta då planprocessen ofta tenderar att dra ut tiden vilken kan leda till att en ännu högre procentandel av projektets produktionskostnad uppstår för denna grupp. Slöseri i denna grupp utgörs främst av omfattande upphandlingsprocess, dokumentation och utdragen detaljplanprocess vilket leder till ca 5% av projektets produktionskostnad (Josephson och Saukkoriipi, 2005).
3.1.3 Resurseffektivitet vs. Flödeseffektivitet
Det finns olika typer av tankesätt när man pratar om effektivitet. Enligt Modig & Åhlström (2015) är dessa resurseffektivitet och flödeseffektivitet. Resurseffektivitet kan ses som den mer traditionella formen av effektivitet och handlar om att nyttja sina tillgängliga resurser så bra som möjligt (Modig & Åhlström, 2015). Denna form är den som dominerar hur vi organiserar, styr och leder organisationer i olika industrier och sektorer idag.
Vidare menar Modig & Åhlström (2015) att resurseffektivitet sätter stort fokus på de resurser en organisation behöver för att kunna leverera en produkt eller tjänst i form av personal, lokaler, utrustning, redskap osv. Resurseffektivitet är ett mått på hur mycket en resurs utnyttjas i relationen till en specifik tidsperiod (Modig & Åhlström, 2015). Ett exempel på detta skulle kunna vara en grävmaskin på en arbetsplats som är i drift 6h på en 8h arbetsdag, resurseffektiviteten blir då 6/8=75%. Att nyttja sina resurser så effektivt som möjligt speglar även ekonomin för organisationen, annars uppstår så kallade alternativkostnader. Alternativkostnaden är den förlust som organisationen gör när de inte nyttjar sina resurser maximalt. Om resurserna ej nyttjas fullt ut kan en del av de pengarna i stället läggas på annat, exempelvis betala av lån eller investera i alternativa resurser Modig & Åhlström (2015).
LITTERATURSTUDIE
19 Den andra formen av effektivitet enligt Modig & Åhlström (2015) är flödeseffektivitet, den sätter stort fokus på den enhet som tas fram i en organisation. Denna effektivitetsform har fått sitt namn eftersom fokus ligger på den enhet som ”flyter” genom organisationen. Vidare menar Modig & Åhlström (2015) att flödeseffektivitet är ett mått på hur mycket en flödesenhet förädlas under en specifik tidsperiod där tidsperioden sträcker sig från den tidpunkt då ett behov identifieras till dess att behovet är uppfyllt. Ett exempel på detta kan vara ett behov av att få en reservdel till en maskin, då är den värdeskapande tiden ca 1h när den monteras, men den behöver fortfarande beställas och transporteras till maskinen vilket kan ta 10h då blir flödeseffektiviteten 1/10=10%.
3.1.4 Effektiva processer
För att organisationer ska kunna ha ett bra flöde och effektiva processer krävs det att företagen är medvetna om de olika processernas funktionssätt och att de styrs av vissa lagar enligt Modig & Åhlström (2015).
3.1.4.1 Little´s lag och genomloppstid
Little´s lag handlar om att genomloppstiden (som är tiden mellan start och slut i en process) påverkas av två faktorer: antal flödesenheter i arbete och cykeltid. Där flödesenheter i arbete är antal enheter som befinner sig i den valda systemgränsen och cykeltid är genomsnittliga tiden det tar för en flödesenhet kommer ur processen. En längre cykeltid leder till en längre genomloppstid. Anledningen till att cykeltiden ökar är antingen att det inte går att arbete fortare eller att det finns en kapacitetsbrist. Vidare så ökar även genomloppstiden om antalet flödesenheter i arbete ökar. (Modig & Åhlström, 2015)
3.1.4.2 Flaskhalsar
Flaskhalsar är något som hindrar organisationer från att ha effektiva flöden och processer. Flaskhalsar är de steg i processen som har lägst genomflöde, med andra ord ”stryper” steget flödet. Ett bra exempel på detta är vid en flygplats, där uppstår ofta köbildning och flaskhalsar vid incheckning, säkerhetskontroll och boarding. Detta begränsar det totala genomflödet av processen, från att en person kommer till flygplatsen till att personen faktiskt sätter sig på planet. Vidare kännetecknas en flaskhals av två saker: dels att det alltid uppstår en kö (oavsett om det handlar om information, människor eller material) före en flaskhals och dels att de aktiviteter som ligger efter en flaskhals kommer behöva vänta på att bli ”aktiverade” och därmed ej vara fullt utnyttjade. Vidare finns det två skäl till att flaskhalsar uppstår: det första är att processen måste följa en viss ordning, det andra är att det finns variationer i processen. (Modig & Åhlström, 2015)
3.1.4.3 Variation
Variationer kommer alltid uppstå i processer. Det finns flera orsaker till att variationer uppstår, men kan på ett övergripande plan brytas ned i tre områden: resurser, flödesenheter och yttre faktorer. Gällande resurser kan exempelvis maskiner gå sönder, operativsystem vara långsamma eller motivationen hos medarbetare vara varierande. Flödesenheter påverkas exempelvis genom att kunder ställer olika krav på vad de vill ha, ansökningar kan vara fel ifyllda. Yttre faktorer är när organisationen själva inte kan styra över vad som händer, ett exempel på detta kan vara plötsliga beställningar i stora volymer. Oavsett vilket område som har orsakat variationen så påverkas antingen ankomsttiden eller betjäningstiden. Med andra ord så uppstår en variation i den tid det tar för olika flödesenheter att genomgå en process och/eller variationen när flödesenheter ankommer till processen. (Modig & Åhlström, 2015)
