Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka genuskonstruktioner som förekommer i två utvalda läromedel, Religion – Helt enkelt samt Religion 1 för gymnasiet. Detta har utförts genom diskuranalys för texterna samt innehållsanalys för bilderna. Uppsatsen ämnade även att se vilka representationer av man och kvinna som läromedlen visar och representationen av manliga och kvinnliga religiösa företrädare. Det som initiellt varit svårast med
undersökningen har handlat om den redan existerande kritiken mot diskursteorin som handlat om att om allt är diskurser så finns det ingen konkret verklighet, och att världen i sådana fall är konstruerad. Det är en tanke som hängt med i bakhuvudet under arbetet och frågan som skapats under arbetets gång, att genom text- och bildtolkning skapas konkreta
genustillhörigheter och förståelsen för hur dessa även skapas för läromedelsförfattarna har blivit klarare. Genusforskningen argumenterar för att sådana genustillhörigheter är skapade genom sociala praktiker och kulturer och inte heller författare till läromedel är borträknade i den ekvationen.
Den andra stora frågeställningen som ställts på grund av denna undersökning är det frågan om hur religion ska beskrivas på ett icke-patriarkalt sätt. Det är ett vedertaget faktum att
religioner är skapade för män, skrivna av män och sedan praktiserade av män genom ibland årtusenden. Sky visade på att en deskriptiv religionsvetenskap är uppbyggt på ett patriarkalt sätt för att den försöker vara nära religionernas egna självförståelser och att detta skapar en manligt norm och därmed också ett isärhållande mellan genuskonstruktioner där kvinnor hamnar i bakljuset.
Religioner är alltså konstruerade av människan och enligt diskursanalysen är även språket konstruerade av människan för att beskriva världen och verkligheten. Svårigheten för denna undersökning har legat att i att låta texten stå för sig själv och analysera de mönster som genusföreställningarna kommit ur som diskuranalysen förklarar. Svårigheten har också varit att inte se till författarnas intentioner bakom arbetet. Den manliga normen har varit högst närvarande genom båda läromedlen men det finns dock något som måste tas i beaktande för läromedlens fördel.
32 De utdrag som valts ut för denna undersökning är de som på något sätt presenterar
genusföreställningar men det finns än fler utdrag som visar på en mänsklig föreställning. Med det menas att författarna till läromedlen säkerligen lagt ner mycket tid till att referera till personer på ett sätt som inte handlar om genus utan om människan i stort. Ett exempel är att det i texten skrivs människan ingår i något eller att personer kan tycka något.
Det slinker dock igenom vad som kan kallas för traditionella genusföreställningar och detta sker främst inom just dessa omtalade kapitel i läromedlen. Främst inom Religion – Helt enkelt förekommer det ett flertal citat med stereotypiska genusroller. Det handlar om till exempel en flicka som gråter på grund av skolarbetet medan en pojke spelar dataspel så han inte hinner med skolarbetet, eller till exempel en flicka som inte får sova hos sin pojkvän medan en pojke får sova hos sin flickvän om hennes föräldrar är hemma.
Denna stereotypiska genusbeskrivningen i läromedlen är en tendens som följer den tidigare forskningen som presenterats i denna uppsats. Skolverkets rapport från 2006 visade att läromedel hade en huvudtendens att män står i centrum för högre samhälleliga positioner i beskrivningen av religionerna. Moira von Wright visade att traditionella manligt genus värderas högre och Nordén och Schöning visade att läromedel ofta reproducerar traditionella föreställningar kring genus. Detta visar på en tendens att dessa två utvalda läromedel följer en bana som även andra läromedel gör. Problematiken med just religionsundervisning och läromedel inom ämnet är som är nämnt på sidan innan, att den följer en struktur som ligger nära religionerna. Dessa är skapade ur en patriarkal norm och följer denna beskrivning.
Frågan som ställs är hur mycket som kan begäras av läromedelsförfattare i detta område då deras beskrivningar av religioner följer religionernas egna beskrivingar och försöker göra dem rättvisa.
Detta till trots så ser det genom denna undersökning ut som att det finns områden där denna beskrivningsregel inte behöver följas. Kapitel om människans identitet och relationer mellan människans kultur, sexualitet och moral ger ett fritt utrymme för författarna att diktera egna normer och regler. Det är även här, kanske främst i Religion – Helt enkelt, som de mest traditionella genusföreställningarna förekommer. Här förekommer exempel som ligger nära svenska elevers egna verklighet och en stereotypisk genusbeskriving inom dessa områden riskerar att återskapa dessa föreställningar. Religion 1 för gymnasiet innehåller även den liknande beskrivningar där till exempel manliga skådespelares karaktärer får representera
33 action- eller fantasyfilmer medan en kvinnlig skådespelare utan karaktärsbeskrivning får representera romantisk komedi. Dessa beskrivningar är lätta att omformulera till neutral eller jämlik gällande genus.
För det är just inom representation som de båda läromedlen skiljer sig åt. Religion – Helt enkelt som har de flesta exempel gällande stereotypiska genusföreställningar så är det inom denna bok som representationen är mest jämlik. Boken visar lika många bilder på manliga religiösa föresträdare som kvinnliga och har dessutom fler bilder med endast kvinnor/flickor på. Det intressanta är även att detta läromedel, stereotyperna till trots, har med en alternativ livsåskådning i form av ett kapitel om feminism. Det är i detta kapitel som en stor andel av bilderna med endast kvinnor/flickor härstammar från. Religion 1 för gymnasiet skiljer sig markant åt, som det går att se vid läromedlets bildtabell i analysavsnittet då varken
representationen för religiösa ledare eller bilder på endast män/pojkar eller bilder på endast kvinnor/flickor är jämlika. Läromedlet visar heller inte på några alternativa bilder i vare sig text eller bild för att jämna ut detta faktum.
Det finns andra faktorer som dykt upp under tankeprocesserna om jämlikhet gällande representation och de handlar frömst om två saker: heteronormen och avsaknaden av transpersoner. För bilderna är detta inte något som läsaren av läromedlen behöver eller bör leta efter men i text blir dessa faktorer markanta då läromedel är ett försök att tilltala och utbilda elever. Detta visar att det finns långt fler faktorer som religion kan sättas i relation till än de som Skolverket själva beskriver i sin egen förklaring av begreppet intersektionalitet.
Med begreppet intersektionalitet kan även långt fler termer ges utrymme i en liknande undersökning. Det kan handla om religionens läromedel i relation till: ekonomisk bakgrund, kulturell bakgrund, sociologisk bakgrund, etnicitet, nationalitet, sexualitet och så vidare. För det är något som ligger diskursanalysen i fatet, den öppnar möjligheten att undersöka nästintill vad som helt, eller avsaknaden av nästintill vad som helst. Det som vore allra mest intressant vore att kombinera denna undersökning om religionskunskapens läromedel och dess
genusrepresentation med en användarorienterad undersökning över hur läromedlet uppfattas och används av eleverna i klassrummet då texter tolkas olika av oss alla.
34
Källförteckning
Skriftliga källor
Alnebratt, Kerstin, Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska texter 1970-2000, Göteborg, 2009
Borgersen, Terje & Ellingsen, Hein, Bildanalys: didaktik och metod, Studentlitteratur, Lund, 1994
Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.), Kritisk läsning av pedagogiska texter:
genus, etnicitet och andra kategoriseringar, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011
Connell, Raewyn, Om genus, 2., utvidgade och omarb. uppl., Daidalos, Göteborg, 2009
Englund, Boel, Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning.
Lärarhögskolan i Stockholm, Underlagsrapport till Läromedelsprojektet, 2006
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette, Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck, Studentlitteratur, Lund, 2004
Grenholm, Carl-Henric, Att förstå religion: metoder för teologisk forskning, Studentlitteratur, Lund, 2006
Göth, Lennart, Lycken Rüter, Katarina & Wirström, Veronica, Religion: för gymnasiet. 1, 1.
uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2012
Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2003
Hirdman, Yvonne, Genussystemet – reflextioner kring kvinnors sociala underordning, i Genus historia: En historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004
35 I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, Skolverket, Stockholm, 2006
Juhlin Svensson, Ann-Christine., Nya redskap för lärande studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan, TPB, Enskede, 2003
'Läromedelslotteriet: 8 av 10 hinner inte granska sina egna läromedel', Skolvärlden: organ för Läroverkslärarnas riksförbund, Läroverkslärarnas riksförbund, Stockholm, 1963-2014, No 9 (2014) sid 29-35
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola med kommentarer 2011, Skolverket, Stockholm, 2011
McCall, Leslie, 'Intersektionalitetens komplexitet', Kvinnovetenskaplig tidskrift., 2005(26):2/3, s. 31-56, 2005
McGrath, Alister E., Christian theology: an introduction, 5. ed., Wiley-Blackwell, Oxford, 2011
Nordén, Jesper & Schöning, Paul, Skapas och återskapas genus i läromedel? Diskursanalys av läromedel i historia och naturvetenskap med avseende på genus, Göteborgs universitet, 2010
Ring, Börge, Religion - helt enkelt, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2012
Svensson, Jonas, 'Kön och Genus i religionskunskap', i Religionsdidaktik: mångfald,
livsfrågor och etik i skolan, Malin Löfstedt (red), Studentlitteratur, Lund, 2011
Sky, Jeanette, Genus och religion, Natur & kultur, Stockholm, 2009
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000
36 Elektroniska källor
Liber förlag, Läromedel:
https://www.liber.se/Gymnasium/Hogskoleforberedande- amnen/Religionskunskap/Religionskunskap-1/Kurslaromedel/Religion----helt-enkelt/#furtherdescription (Hämtad 2014-11-27)
Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diskurs (Hämtad 2015-01-05)
Natur & Kultur förlag, Läromedel:
http://www.nok.se/Laromedel/GY-VUX/Gymnasiet/Religionskunskap/Religion-1-for-gymnasiet/ (Hämtad 2014-11-27)