Slutsatser

Hur vanligt är det att scoutträffar inom Equmeniascout innehåller en andakt?

Enkäten visar att andakter är vanligt förekommande i de Equmeniaföreningarna som undersökts. Där de förekommer varje eller nästan varje gång under en scoutträff. I

35

Vilket gör att det går att ana en påbörjad sekulariseringsprocess inom scoutandakterna. Däremot är det svårt att säga hur långt det gått eller hur länge det pågått eftersom studien inte undersöker det. Sekulariseringen är i form av att definitionen av andakten är otydlig och det visar sig att det inte alltid hålls andakter i alla patruller inom en scoutkår. Resultatet visar att det oftast hålls och en tydlig majoritet uttrycker vikten av andakten i enkäten. Orsaken till det kan variera men tradition och ledare som inte är bekväma i att hålla andakter är möjliga orsaker som anges av informanterna i intervjuerna.

Hur ser andakten ut i de fall den hålls? Vilket teologiskt innehåll presenteras och vilka praktiska former tar andakten? Är den anpassad efter ålderskategorin på scouterna?

I enkäten framkommer att det verkar svårt att anpassa andaktens innehåll utifrån målgruppen. I intervjuerna berättas att det är enkelt att använda olika material som ger flera andakter i följd. Dessa material används främst i de yngre scoutpatrullerna. Samtidigt verkar det

vanligare att äldre scoutpatruller inte har andakter utifrån intervjuerna. Möjligen som följd av att det är svårare att hitta material och/eller att anpassa andakten utifrån deras behov.

Lösningen blir antingen att inte anpassa innehållet eller att inte ha andakt. Det omnämns i intervjuerna att det kan vara så att det råkar sammanfalla med att fler ledare som inte är bekväma med att hålla i andakter har de äldre scouterna. Vilket gör det svårt att dra konkreta slutsatser.

Enkäten visar att andaktens innehåll och uttryck varierar mellan de olika scoutkårerna. Vissa moment verkar vara mer vanligt förekommande än andra. Till exempel att en ledare delar en betraktelse kring ett ämne och scoutens bön är vanligt förekommande, men lovsång eller bibelläsning är mer ovanligt. Även när det gäller teman på vad som tas upp på en andakt finns några mer vanligt förekommande. Det är vanligt att man pratar om scoutlagen eller kopplar an till temat för kvällen. Men det verkar vara mer ovanligt att huvudfokus ligger på bibelns berättelser.

Hur resonerar ledare inom scoutkårerna och kårchefen kring andaktens betydelse och vara under en scoutträff?

Andakten har tyngden av att vara en baspraktik inom scoutverksamheten hos majoriteten av de ledare som svarat på enkäten. Det finns ett syfte och identitetsmarkör i andakten. Även om flera av ledarna som svarat på enkäten är inne på att andra aspekter inom Equmeniascout är identitetsmarkerande för att bedriva verksamheten på ”kristen grund”. Vilket gör att det finns en medvetenhet om att andakten inte är det enda sättet. Även om det är den tydligaste

36

praktiken som framkommer i svaren av enkäten från andra delar som görs utifrån ”kristen grund”.

37

6. Diskussion

I detta kapitel diskuteras valet av teori (6.1), metod (6.2), vilket bidrag denna stuide gör i den totala forskningen (6.3) och till sist en avslutande reflektion (6.4). Dessutom diskuteras de val som gjorts inom ramen av studien och hur de kan ha påverkat resultatet.

6.1 Teoretisk reflektion

I studien har jag valt att använda tre olika teorier. Teorierna syftar till att ge en bredd i studien och en översikts bild. I dessa teorier finns både styrkor och svagheter.

Sekulariseringsteorin är av Karin Johannesson beskriven utifrån Svenska Kyrkan, vilket har sina likheter med Equmeniakyrkan men även tydliga skillnader. Det handlar dels om att den teologiska grunden för verksamheterna skiljer sig. Det gör att de aspekter av sekularisering Karin Johannesson beskriver behöver översättas från en Svensk kyrklig kontext till en Equmeniakyrklig kontext. I den översättningen finns en risk att en del aspekter missförstås eftersom det tolkas utifrån olika ramar.

Styrkan i den teorin är att den är skriven i samhällskontexten som gäller i Sverige till skillnad från många andra teorier som är beskrivna utifrån andra nationer. Diskrepansen mellan Svenska Kyrkan och Equmeniakyrkan är mindre än vad det kan vara mellan olika länder. Vilket gör att teorin är applicerbar på den här studien.

Teorin angående kristna baspraktiker är med i studien för att analysera vilken funktion andakten har i scoutverksamheten. Teorin är allmänt tillämpad inom praktisk teologi. Vilket ger en styrka åt teorin. Precis som för alla teorier behöver den användas med varsamhet för att inte läsa in mer än vad som finns i materialet.

Den tredje teorin som används är angående undervisning i kyrkan. Den teorin har grunderna i olika teorier men har fogats samman till en teori som Equmenia använder sig av. Det gör att teorin är anpassad till sammanhanget som undersöks i studien.

Undervisningen i kyrkan kan ta olika former och det finns fler aspekter än de som teorin lyfter fram som kan vara värda att ta hänsyn till. Däremot kan inte allt få utrymme i den här studien. Därav har en generell teori anpassad utifrån sammanhanget som undersöks valts.

38 6.2 Metodisk reflektion

I studien har flera metoder använts eftersom studien kombinerar att använda både enkät och intervju. Styrkan med den kombinationen är att få en större förståelse och bredd i studien. Enkäten möjliggör att undersöka flera föreningar än vad som skulle vara möjligt genom enbart intervjuer. Medan intervjuerna ger en fördjupad förståelse kring hur det ser ut i föreningarna, möjlighet att ta del av resonemang och höra bilder av hur ledare arbetar med frågan om ”kristen grund”.

Valet innebär inte enbart styrkor utan en svaghet är att antalet intervjuer är mycket begränsad. Det hade varit fördelaktigt att genomföra flera intervjuer men på grund av omfånget av studien var det inte möjligt inom ramen för den här studien.

Utöver valet att göra en kombinerad studie finns det flera faktorer som kan påverka resultatet i både enkät och intervju. Det finns en risk att enkätsvar lämnas godtyckligt och utan en

fördjupad eftertanke och reflektion. Dessutom finns en risk att svar lämnas utifrån vad man vet förväntas av föreningen, till exempel att det finns en bild av att det alltid ska finnas en andakt och därmed svarar att det alltid finns, alternativt att man väljer att inte besvara enkäten i de fall då man inte kan leva upp till den förväntade bilden. Där den förväntade bilden hänger samman med en kultur inom organisationen snarare än frågeformulering i enkäten. I enkäten arbetades med formuleringar för att inte uttrycka värderingar i hur ofta andakter förekommer i verksamheten. Det kan även finnas olika definitioner av begrepp. Där begreppet andakt kan innebära olika faktorer för olika individer. Vad räknas med i en andakt och vad sker ändå i verksamheten? Där kan olika förväntningar på en andakt ge olika svar på en fråga om vad andakten innehåller men även förekomsten av andakten.

När det gäller reliabiliteten har enkäten utformats för att hålla en god reliabilitet. Däremot finns faktorer enkäten i sig inte kan styra över. Det handlar om att svar bör lämnas utifrån liknande förutsättningar. Vilka förutsättningar respondenterna hade finns inte material över. Det kan handla om tidsbrist för någon när den svarat medan någon annan gett mer tid till enkäten. I mail utskicket angavs en uppskattad tid för att besvara enkäten. Men det kan variera mellan olika respondenter hur lång tid de tagit på sig för att besvara.

6.3 Empirisk reflektion

Den tidigare forskningen är som tidigare nämnt inte stor, utan den här studien täcker ett nytt område men relaterar till Svanbergs studie i Norge och andra studier kring barn- och

39

ungdomsverksamhet inom kyrkan. Den här studien kan se en del likheter som även Svanberg presenterar i sin masteruppsats ”Speiderledere og kristen undervisning”. Svanberg skriver om förekomsten av scoutgudstjänster vilket även flera respondenter angav som en del i att bedriva verksamheten på ”kristen grund”, även innehållet i andakterna finns likheter.

Svanberg konstaterar att det oftast handlar om etik och moral, vilket även respondenter anger i enkäten. Frågan om miljö och klimat kan även den handla om etik och moral. Vilket ger tydliga kopplingar till liknande fynd som Svanberg gör i sin studie.

Hagman skriver om att ungdomarna uppfattade verksamheten som sekulär medan det inte var ledarnas åsikt. Vilket är en fråga som anknyter till hur scouterna skulle uppfatta

scoutträffarna. Det framgår inte i studien men det är möjligt att en del scouter skulle uppfatta verksamheten som mer sekulär än ledarnas avsikt är. Däremot verkar det skilja sig mellan scoutpatruller inom en scoutkår men även mellan scoutkårer.

Den här studien har fokuserat mer på ledarna än på scouternas egna uppfattning av

verksamheten. Studien bidrar med ett perspektiv på hur det ser ut inom Equmenia och i en svensk kontext. Vilket inte är studerat när det gäller scoutverksamheten. Studien bidrar med en förståelse kring hur begreppet andakt kan fylla många olika aspekter och att en vidare reflektion kring begreppet kan behövas inom verksamheten.

Däremot är det viktigt att nämna att studien inte är heltäckande och andra resultat kan framkomma hos Equmeniaföreningar som inte är med i den här studien.

6.4 Avslutande reflektion

Studien har utforskat ett nytt område och därmed är resultatet av studien något nytt. Det som framförallt är intressant i studien är variationen i olika scoutledares egen reflektion kring andakten och scouting på ”kristen grund”. Svarsbortfallet i studien gör att det kan finnas en diskrepans mellan exakt hur det ser ut och vad studien visar. Svarsbortfallet är däremot inte så stort att studien kan anses vara intetsägande.

Den främsta variationen är vad som kan klassas in i en andakt och vad som anses uttrycka på ”kristen grund”. Olika syn på det inom en ledargrupp kan utgöra en osäkerhet kring hur arbetet kring andakten ska se ut. En tydligare enhetlig bild inom ledargruppen vad som uttrycks i andakt och en gemensam hållning kring den ”kristna grunden” kan vara värd att arbeta igenom.

40

Studien visar även att det finns framförallt en osäkerhet när det gäller att hålla andakter för Äventyrarscouter och Utmanarscouter, det vill säga från tonårsåldern. I den åldern är det en brist på material riktad till målgruppen. Det är även en grupp som är svårare att utforma ett material som är lätt att använda. Till skillnad från berättelse utformat material för yngre scouter. Det utifrån att från tonårsåldern behövs ett mer inkluderande material för att utmana och engagera målgruppen. Vilket baseras på att ha en anpassad undervisningsform utifrån utvecklingsfas.

41

7. Sammanfattning

I studien undersöks vad scouting på ”kristen grund” innebär i lokala Equmeniaföreningar med ett huvudfokus på andakten. En enkät har skickats ut till scoutledare för att samla in material och två intervjuer har genomförts med två scoutledare i olika Equmeniaföreningar.

I undersökningen har andakten undersökts utifrån flera perspektiv. Det har undersökts hur ofta andakter förekommer, längd, plats och moment som ingår. Men även vad andaktens teman och budskap vanligtvis är. I undersökningen har även andra aspekter av ”kristen grund” kunnat lyftas.

I intervjuerna har huvudfokus legat på att få en utökad bild av hur Equmeniaföreningen arbetar med andakter och ”kristen grund”. Genom formen av intervju möjliggörs att föra fram resonemang på ett djupare plan. I intervjuerna framkom det även att båda informanterna har erfarenhet av scoutverksamhet inom andra organisationer. Därför kunde informanterna lyfta fram likheter och skillnader mellan tidigare erfarenheter och den nuvarande

Equmeniaföreningen.

För att analysera det insamlade materialet har tre teorier använts. En sekulariseringsteori, en teori angående baspraktiker inom kyrkan och en utifrån undervisning anpassad efter

åldersgrupp. Teorierna lyfter fram olika aspekter för att analysera materialet från olika perspektiv.

Studien visar att andakten har en tydlig form och kan anses vara en baspraktik inom Equmeniascout. Däremot vad som presenteras i andakten varierar. Det varierar även hur scoutledaren reflekterar kring andakten och dess betydelse. Där det för en del anses vara det viktigaste och för andra anses vara oviktigt.

42

Litteraturförteckning

Fahlgren, S. (2006). Predikantskap och församling – sex fallstudier av en ecklesial baspraktik inom svensk frikyrklighet fram till 1960-talet. Örebro: Libris.

Fick Fakta. (2001). Stockholm: SMU.

Glöd - scouting på kristen grund. (2012). Scouterna.

Hagman, P. (2019). Världens bästa ungdomsarbete och världens sämsta gudstjänster?: Finlands Evangelisk-lutherska kyrkas konfirmandarbete som "Den perfekta ön". i J. Forsling, C. Gustavsson, & F. Wenell, "Man ska vara sig själv": En bok om ungdomar, tro och delaktighet (ss. 115-132). Stockholm: Tro & Liv Skriftserie.

Johannesson, K. (2018). Vad menas med kyrkans sekularisering? En filosofisk inventering av tankefigurer och skilda begreppsdefinitioner. i T. Girmalm, & M. Rosenius, Inomkyrklig sekularisering (ss. 11-30). Luleå: Studia Theologica Practica Umensia 2.

Lundkvist, J. (2017). Guds tillit och gudstillit: om barns och ungas plats i kyrkan. i S. Camnerin, & Å. Jonsson, Teologi för församlingsbruk (ss. 91-104). Stockholm: Tro & Liv Skriftserie.

Ska'Ut-materialet. (2019). Stockholm: Equmenia.

Svanberg, A. (2012). Speiderledere og kristen undervisning; En fokusgruppestudie om speiderlederes refleksjoner over kristen undervisning i Metodistkirkens speiderkorps. Oslo: Det teologiske Menighetsfakultet.

Svensson, G. A. (2014). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB. Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Wenell, F. (2019). När Gud inte längre är självklar: Ungdomar och trons uttryck. i J. Forsling, C. Gustavsson, & F. Wenell, "Man ska vara sig sjävl": En bok om ungdomar, tro och delaktighet (ss. 51-69). Stockholm: Tro & Liv Skriftserie.

www.equmenia.se. (den 27 03 2020). Hämtat från https://equmenia.se/forening/stadgar/ www.scouterna.se. (den 27 03 2020). Hämtat från Scouterna: http://www.scouterna.se/om-

scouterna/vad-ar-scouterna/scoutlagen-och-scoutloftet/

www.scouterna.se. (den 27 03 2020). Hämtat från Scouternas historia: http://www.scouterna.se/om- scouterna/vad-ar-scouterna/scouthistoria/robert-baden-powell/

43

Bilaga 1: Intervjufrågor

 Hur länge har du varit scoutledare? o Inom Equmenia?

o Andra sammanhang?

 Varför är du scoutledare?

o Varför är du scoutledare i Equmenia?

 Hur ser det ut med andakter i scoutkåren? o Brukar du hålla i andakter?

o Hur tänker du vid planeringen av andakter?

o Har andakten förändrats under din tid i föreningen? o Finns det en form för hur andakten brukar se ut?

 Skulle du själv se dig som kristen?

Utöver dessa frågor ställdes en del följdfrågor utifrån det som kom fram. Till exempel frågades båda informanterna om hur det skiljer sig mellan Equmenia och deras tidigare sammanhang.