1
ENSKILDA HÖGSKOLAN STOCKHOLM EXAMENSARBETE
Teologiska programmet Vårterminen, 2020
Kandidatuppsats
Praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap
Var redo! – Alltid redo!
En kvalitativ studie om hur Equmeniaföreningar
bedriver scouting på kristen grund utifrån andakterna
Författare: Sara Klintemyr
Handledare: Sune Fahlgren Enskilda Högskolan Stockholm
2
Tack…
…till de Equmeniaföreningar och ledare som varit med i undersökningen genom att besvara enkäten, till de ledare som ställde sig tillgängliga för en intervju och de som var med i intervjuerna. Utan er hade inte undersökningen varit möjlig att genomföra.
…till min handledare Sune Fahlgren för den tid och engagemang du lagt på att föra arbetet med uppsatsen och studien framåt.
…till mina klasskamrater som följt arbetet med kommentarer och synpunkter kontinuerligt. Genom det har uppsatsen förbättrats och fått en tydligare riktning.
3
Sammandrag
En undersökning om andakter under scoutträffar inom Equmenia. Undersökningen grundas på att Equmenia bedriver scouting på kristen grund. Andakterna studeras utifrån förekomst, innehåll, åldersanpassning samt ledares egna reflektioner kring betydelsen av andakten. Andakten har valts för att göra en tydlig avgränsning men det berörs även andra sätt att bedriva scouting på kristen grund inom Equmenia.
Studien genomfördes med en enkät till 21 Equmeniaföreningar, varav 14 svarade och intervju med två av ledarna som svarat på enkäten.
Resultaten analyseras utifrån tre olika teorier, en sekulariseringsteori, en teori kring baspraktiker i kyrkan och en utifrån åldersanpassad undervisning inom kyrkan.
Studien visar att andakter förekommer regelbundet vid scoutträffarna men att det finns ett behov av att definiera begreppet andakt. Andakten anses vara en baspraktik vid scoutträffarna och det är en utmaning att åldersanpassa innehållet. Särskilt från tonåren.
Engelsk titel
Be Prepared!
A study of how local associations in Equmenia understand “Christian foundation” in scouting, based on the devotions
Nyckelord
4
Innehåll
1. Inledning ... 6
1.1 Introduktion ... 6
1.2 Förförståelse ... 6
1.3 Problemformulering och syfte ... 7
1.4 Forskningsfrågor ... 7 1.5 Avgränsning ... 7 1.6 Begreppsdefinitioner ... 8 1.7 Tidigare forskning ... 9 1.8 Material ... 11 1.9 Uppsatsens disposition ... 12 2. Teori ... 13
2.1 Sekularisering inom kyrkan ... 13
2.2 Kristna baspraktiker ... 14 2.3 Undervisning i kyrkan ... 15 3. Metod ... 17 3.1 Enkätundersökning ... 17 3.2 Intervjuer ... 19 4. Bakgrund ... 22 4.1 Historisk bakgrund ... 22
4.2 Bakgrund Equmenia och Scouternas organisationer ... 22
4.3 Scoutmetoden ... 23
4.4 Ledarmaterial ... 24
5. Resultat och analys ... 26
5.1 Resultat av enkäten ... 26
5.2 Resultat av intervjuerna ... 30
5.3 Analys av enkäten ... 31
5.3.1 Bortfallsanalys av enkäten ... 31
5.3.2 Sekulariseringsperspektivet utifrån enkäten ... 32
5.3.3 Baspraktik utifrån enkäten ... 33
5.3.4 Undervisning i kyrkan utifrån enkäten ... 33
5.4 Analys av intervjuerna ... 33
5.4.1 Sekulariseringsperspektivet utifrån intervjuerna... 33
5.4.2 Baspraktik utifrån intervjuerna ... 34
5.4.3 Undervisning i kyrkan utifrån intervjuerna ... 34
5 6. Diskussion ... 37 6.1 Teoretisk reflektion ... 37 6.2 Metodisk reflektion ... 38 6.3 Empirisk reflektion... 38 6.4 Avslutande reflektion ... 39 7. Sammanfattning ... 41 Litteraturförteckning ... 42 Bilaga 1: Intervjufrågor ... 43
6
1. Inledning
1.1 Introduktion
Inom Equmeniakyrkan och dess bildarsamfund är scouting en betydande del av barn- och ungdomsarbetet och har varit det sedan flera decennier. Många barn och unga har under sin uppväxt varit scouter i SMU, SBUF eller numera Equmenia. Equmeniakyrkan har överlåtit sitt barn- och ungdomsarbete till ungdomsförbundet Equmenia, även i lokala församlingar anförtros barn- och ungdomsarbetet till lokala equmeniaföreningar. Därför bedrivs scouting av Equmeniaföreningar istället för av församlingarna, men det finns en tydlig koppling mellan dessa två parter.
Eftersom scoutingen, som är en del av verksamheten i en lokal församling och den lokala Equmeniaföreningen, bedrivs på ”kristen grund” är det betydelsefullt att ta reda på vad det betyder. Hur tolkas ”kristen grund” och på vilket sätt kommer det till uttryck i den lokala equmeniaföreningens scoutverksamhet?
1.2 Förförståelse
Jag har själv varit scout sen jag var tio år och i mitten av tonåren började jag vara hjälpledare. Mitt engagemang i scouterna har sett olika ut beroende på om det främst varit i lokala
equmeniaföreningar eller mer regionalt och nationellt. Genom mitt engagemang har jag samtalat med många ledare och blivande ledare och då har det framkommit att den kristna grunden som equmeniascout bedrivs på kan ha olika betydelser.
För egen del har mitt scoutengagemang varit tydligt kopplat till att få växa i min kristna tro, utöva ett intresse och dela med mig av min tro till andra. Det har handlat om att inte enbart få ta del av undervisning om den kristna tron i scoutverksamheten och i kyrkan utan att även inom scouterna få uppleva naturen som Gud skapat och utforska vem jag är skapad till att vara.
I mitt uppdrag som scoutledare har det handlat om att förmedla budskapet om Jesus vidare till scouterna, bland annat genom andakterna. Men även genom att försöka vara en förebild för scouterna både som ledare och som kristen.
Jag har under senaste åren funderat en del på hur tydlig den ”kristna grunden” i
7
andakt under scoutträffarna? Andakten är ett sätt att inte enbart i handling visa på den kristna tron utan även berätta om Jesus och erbjuda möjlighet för scouterna att själva söka en tro.
1.3 Problemformulering och syfte
Syftet är att undersöka hur scouting på ”kristen grund” tolkas av scoutledare och hur det uttrycks i andakterna i equmeniascout. I studien finns en medvetenhet om att andakten enbart är ett uttryck för ”kristen grund” som kan uttryckas på flera olika sätt.
Genom studien hoppas jag bidra till en förståelse och kunskap kring hur det ser ut inom Equmenia när det gäller att ha andakter i scoutverksamheten.
1.4 Forskningsfrågor
De forskningsfrågor som undersöks i denna uppsats är:
- Hur vanligt är det att scoutträffarna inom Equmeniascout innehåller en andakt? - Hur ser andakten ut i de fall den hålls? Vad huvudfokus i teman är och vilka praktiska
former tar andakten? Är den anpassad efter ålderskategorin på scouterna?
- Hur resonerar scoutledare och kårchefer kring andaktens betydelse och vara under en scoutträff?
1.5 Avgränsning
Den övergripande frågan om vad ”kristen grund” innebär för Equmeniascout belyses i denna uppsats genom undersökning av andakten.
Inom Equmenia finns det ca 270 scoutkårer och ungefär 9500 scouter inklusive ledare. I denna studie är det inte möjligt att undersöka alla dessa. Målet är inte heller att göra en kvantitativ studie, utan att genom kvalitativa fallstudier belysa frågan om ”kristen grund” i scouting. Därför har ett urval gjorts av tre föreningar i varje region inom Equmenia. Totalt ingår 21 stycken Equmeniaföreningar i studien. Urvalet baseras på en geografisk och demografisk spridning.
Insamlingen av material avgränsas till en enkät som skickas ut till de utvalda föreningarna. Enkäten skickas till kontaktpersonen i Equmeniaföreningen enligt Equmenias hemsida eller Equmeniaföreningens egna hemsida. Därefter spreds enkäten inom föreningen till scoutledare. Oftast var mottagaren i första steget ordförande i föreningen och i en del fall även kårchef.
8
För att få material kring hur scoutledare tänker kring andakten har två semistrukturerade intervjuer genomförts. Informanterna har valts ut utifrån att de kan tänka sig vara med på en intervju men även att det kommer från scoutkårer som arbetar på olika sätt när det gäller andakt och scouting på ”kristen grund”. Informanterna har innan intervjun svarat på enkäten.
1.6 Begreppsdefinitioner
I uppsatsen kommer en del olika begrepp förekomma som kan betyda olika saker i olika sammanhang eller som är mer unika för att användas inom scouting. Därför går jag här igenom dessa begrepp och förklarar kort vilken definition jag använder begreppen utifrån.
Andakt – en stund där man samlas och ofta får höra någon reflektion, högläsning eller
liknande med ett uppbyggligt tema. Andakten avslutas ofta med en bön, till exempel scoutens bön.
Informant/respondent – i uppsatsen används informant för de som intervjuats och
respondent för de som svarat på enkäten. Detta utifrån att det är dessa begrepp som Trost och Ahrne använder i sin litteratur på detta sätt. Men även för att särskilja när enkätsvar avses och när det är utifrån intervjuerna.
Kårchef – den person som kåren valt att vara ansvarig för verksamheten. Den som får information om olika händelser och ser till att samla ledarna för att stämma av hur det
fungerar. Exakt vilka ansvar en kårchef har kan variera mellan olika kårer men gemensamt är att den har övergripande ansvar för verksamheten. I vissa fall är det samma som föreningens ordförande.
Scoutens bön/scoutbönen – två olika färdigskrivna böner som förekommer inom
scoutverksamheten. Scoutbönen är den äldre varianten och scoutens bön (se 4.2) är den nyare. Eftersom scoutens bön är den nyare är det primärt den som omnämns i uppsatsen men vid några tillfällen anges scoutbönen och då syftas det på den äldre varianten som lyder:
Käre fader i din himmel du som alltid hjälper mig. Vart jag går i världens vimmel hör min bön som söker dig. Hjälp mig leva dig till ära
9 hedra Sverige, mor och far.
Min och andras bördor bära
hjäp mig lyda scouters lag. (Fick Fakta 2001:93)
Det finns lokala variationer där raden ”hedra Sverige, mor och far” är utbytt mot ”hedra alla och en var”.
Scoutkår – är det som den lokala scoutverksamheten kallas. I vissa fall är det hela föreningen men kan även vara en del av föreningens verksamhet. Om till exempel föreningen har både scout och körverksamhet är scout delen organiserad som en kår, som en del av föreningens totala verksamhet.
Scoutlag – Består av sju punkter som den som vill bli scout lovar att följa efter bästa förmåga. Punkterna handlar om att söka sin tro och respektera andras, vara en god kamrat, lära känna och vårda naturen mm.
Scoutpatrull – den lilla gruppen som man träffas i. Patrullerna är vanligtvis 6-12 personer. Ofta finns flera patruller inom en kår. Patrullerna är vanligtvis indelade utifrån ålder. Där de olika åldersindelningarna är Spårarscout (8–9 år), Upptäckarscout (10–12 år), Äventyrarscout (12–15 år), Utmanarscout (15–18) och Rover (19–25 år). I en scoutkår kan det finnas flera patruller av varje åldersindelning.
Patrulledare – ledare för en scoutpatrull.
Valspråk och lösen – inom scouterna finns valspråket ”Var redo” som alltid besvaras med lösen ”Alltid redo”. Vilket sker under scouthälsning, tre fingrar mot pannan. Detta
förekommer som avslutning på scoutträffar men även vid bland annat invigning och märkesutdelning.
1.7 Tidigare forskning
Tidigare forskning på området av scouting på kristen grund är begränsad. Jag har inte hittat någon tidigare studie kring området inom Sverige. Däremot finns det en studie från Norge ”Speiderledere og kristen undervisning” av Atle Svanberg som berör ämnet utifrån hur scoutledare inom Metodistkyrkan i Norge reflekterar kring den kristna undervisningen inom scouterna.
10
Svanbergs undersökning bygger på gruppintervjuer med scoutledare. Frågorna fokuserar på arbetet med kristen undervisning och vilka reflektioner de själva gör kring det. Intervjuerna visar att flera scoutkårer har inte andakter under sina samlingar. En del har andakter, där scouterna själva får läsa för varandra ur en andaktsbok eller att ledaren håller i en andakt och läser något (Svanberg 2012:70).
Oavsett om den metodistiska scoutkåren har andakter under samlingarna eller inte, brukar de däremot ha scoutgudstjänst i församlingen där scoutkåren finns. Kring detta gör Svanberg några olika reflektioner. Dels att det är en tradition och förväntas därför av scouterna för att få låna lokaler, dels är det en viktig del i scouting eftersom det ger en kontaktyta till
församlingen (Svanberg 2012:74–75). Att kårer inte har andakt kan bero på att ledare av olika skäl inte anser sig kunna hålla i en andakt eller att det saknas en tradition att ha andakter i just den kåren (Svanberg 2012:70, 89). Svanberg undersöker även vad som vanligtvis undervisas i socutandakterna och ställer det i relation till olika dimensioner av kristen tro och tradition. Det visar sig att innehållet i andakterna ofta handlar om etik och moral (Svanberg 2012:64).
Utöver Svanbergs studie om scoutarbete finns det studier om ungdomsarbete generellt inom frikyrkan. Där det finns flera olika studier. Fredrik Wenell har skrivit avhandlingen
Omvändelsens skillnad: En diasporateologisk granskning av frikyrklig ungdomskultur i folkkyrka och folkhem. Wenell har utifrån den skrivit artikeln ”När Gud inte längre är
självklar” som ingår i boken ”Man ska vara sig själv” En bok om ungdomar, tro och
delaktighet. Artikeln lyfter hur den kristna trons uttryck har förändrats över tid i Sverige, och
hur unga idag relaterar till Gud och tro. Många bär idag på en känsla av att inte räcka till, utifrån att det alltid verkar finnas någon som är bättre än en själv. Unga lever i en kultur, där de hela tiden testas om de duger. Statusen är inte något som ärvs och finns i familjen, utan den måste hela tiden förtjänas (Wenell 2019:55–56). Unga inordnar inte sin tro utifrån den
traditionella kristna tron utan snarare utifrån ett nyttoperspektiv. Den auktoritära gudsbilden leder till ett direkt avståndstagande, och det finns en allmän reservation mot den traditionella kristna tron. Unga tar de delar från den kristna tron som de själva tolkar det och använder det på sitt eget sätt. Nyttan att förstå det egna livet är centralt (Wenell 2019:57).
Wenell skriver om att det finns en uppfattning inom trossamfunden idag att unga försöker att fylla ett inre tomrum för att finna en djupare mening med livet. Uppfattningen grundar sig på
11
att det är en avsaknad av utrymme för samtal om de existentiella frågorna i samhället. I studier har det visat sig att ungdomar inte är utlämnade åt sig själva. Existentiella frågor bearbetas tillsammans med familj och vänner. När unga fick se på filmer och serier som forskarna tänkte skulle väcka existentiella frågor, uttrycker deltagarna däremot inte försök att hitta en mening bortom nivån av att de närmsta vännerna och familjen som var närvarande (Wenell 2019:59–60).
Wenell sammanfattar resultatet av flera forskares undersökningar och påstår att det finns ett behov av att vidga de ungas perspektiv. Att utöka deras föreställningsvärld till något som ligger bortom det vi kan se och ta på här, som vänner, familj och populärkultur (Wenell 2019:66). Detta påstående ligger i linje med det Patrik Hagman skriver om i artikeln Världens
bästa ungdomsarbete och världens sämsta gudstjänster? Här undersöker Hagman
konfirmandarbetet i Finlands Evangelisk-Lutherska kyrka. En slutsats av samtal med unga är att de upplever ungdomsarbetet som sekulärt. Men samtal med ledarna präglas av att de inte ser arbetet som sekulärt. Dilemmat är enligt Hagman i att ledarna inte når fram till de ungas föreställningsvärld och det saknas en brygga mellan ungdomsarbetet och gudstjänstfirandet i
församlingen (Hagman 2019:124–125).
Den norska studien av Svanberg gränsar mot den studie jag genomför här, men skiljer sig utifrån att han fokuserar på ledarnas reflektioner kring den kristna undervisningen snarare än på förekomsten av kristen undervisning. Wenells och Hagmans artiklar fokuserar på
ungdomsarbetet i kyrkan mer generellt och ungas språk för tro och inte på scouting i
synnerhet. Därför anser jag att min studie utforskar ett nytt fält, i nära anslutning till tidigare forskning.
1.8 Material
Studien baseras på en enkät i ett urval av Equmeniaföreningar. Enkätens frågor fokuserar på andakternas frekvens och utformning. I enkäten finns också tre stycken öppna frågor med bland annat möjlighet att beskriva på vilka andra sätt man bedriver scouting på ”kristen grund” utöver andakten. Urvalet av föreningar gjordes utifrån kriterierna: geografisk spridning (utifrån Equmenias regioner), demografi (variera stad och landsbygd inom regionerna). Utifrån ur regionens geografiska område ser ut demografiskt förekommer en skillnad mellan regionerna hur många av föreningarna som representerar storstad, stad eller landsbygd.
12
Enkäten kompletteras med transkiberat material från två semistrukturerade intervjuer med scoutledare i två olika Equmeniaföreningar. Intervjuerna har fokuserat på resonemang kring andakten samt beskrivningar av hur andakten ser ut i Equmeniaföreningens scoutverksamhet. Reflektionen kring andakten har i båda intervjuerna skett i relation till erfarenheter som scoutledare i andra föreningar och organisationer. Se bilaga 1 för intervjuguiden som användes till grund för samtalet, utöver de frågorna ställdes följdfrågor för att få fram mer information utifrån det tidigare svaret.
1.9 Uppsatsens disposition
Uppsatsens första kapitel är en inledning, där jag redogör för min egen förförståelse av ämnet, problemställning och syfte, forskningsfrågor, avgränsningar, det material jag valt att ta fram för studien, definierar viktiga begrepp i uppsatsen samt tidigareforskning inom ämnet.
I uppsatsens andra kapitel redogör jag för teorier som används för att analysera resultatet. I kapitel tre beskriver jag den metod jag använder för att analysera resultatet i studien. Det fjärde kapitlet tecknar en bakgrund till ämnet.
I kapitel fem presenteras de resultat jag har funnit, och jag analyserar det innan jag i det sjätte kapitlet för en diskussion utifrån teori och resultat och drar slutsatser. Till sist kommer en sammanfattning av studien.
13
2. Teori
Det finns många teorier som används i forskning kring kyrkans uppdrag, liv och nutida samhällskontext. I denna studie ska jag använda tre teorier. En sekulariseringsteori (2.1) för att sätta in scoutandakterna i en samhällskontext. Den andra teorin om baspratiker (2.2) ger andakterna en sociologisk tolkning. Den tredje om undervisning i kyrkan (2.3) anpassad efter trosutveckling och barns utveckling.
Ansatsen i undersökningen är abduktiv där teorier valts utifrån förväntat resultat samt vilka resultat som faktiskt inkommit under studien.
2.1 Sekularisering inom kyrkan
Att sekularisering kan förekomma i kyrkan och inte enbart i samhället har Karin Johannesson lyft fram i sin artikel ”Vad menas med kyrkans sekularisering”, som baseras på en svensk kyrklig kontext. Hennes resonemang utgår från Charles Taylors teori om tre olika betydelser av sekularisering och modernitet.
Johannesson konstaterar att en del sekulariseringsprocessen är separationen mellan kyrka och stat, men även att bön och välsignelse försvinner från skolavslutningar. En annan betydelse av sekularisering handlar om att färre människor anser sig själva omfatta en traditionell religiös trosuppfattning eller delta i religiösa aktiviteter (Johannesson 2018:12–13).
Johannesson delar upp de olika betydelserna av sekularisering i olika tankefigurer. Samhället och samhällslivets sekularisering delas upp i den sekulära organisationens tankefigur och aktivitetsutbudets tankefigur. Med den sekulära organisationsstrukturen syftar Johannesson på när kyrkan gör politiska ställningstaganden som bildar en skillnad mot den gemenskapsroll som kyrkan har, och därmed kan kyrkan väcka anstöt när den går in i den offentliga debatten. Men det är inte enbart i den offentliga debatten som den sekulära organisationsstrukturen tar sig uttryck. Även internt kan kyrkan fungerar mer som ett bolag, där det ska vara
kostnadseffektivt. Vilket kan beskrivas som att kärnverksamheten går förlorad, eller hamnar i skymundan (Johannesson 2018:15–16).
Aktivitetsutbudets tankefigur handlar istället om att det inom kyrkan görs felaktiga
prioriteringar. Det kan handla om ekonomiska resurser som fördelas på verksamheter som inte drivs av kyrkan och därmed prioriteras kyrkans egna aktiviteter bort. Det kan handla om att
14
kyrkan satsar på aktiviteter som fotbollsträningar, konserter och kulturkvällar, men där det inte förekommer några gudstjänstinslag, eller inslag i form av bön och/eller psalmsång. Men det kan även handla om att olika gudstjänstinslag, bön och/eller psalmsång har försvunnit bort succesivt från verksamheten. Till exempel kan det handla om att man förut inledde eller avslutade en samling med en andakt men att andakten försvinner eller försummas eftersom den inte anses tillföra något väsentligt. En annan orsak till att andakterna försvinner kan vara att det upplevs som exkluderande för människor som sökt sig till kyrkan men inte för att ta del av andakten utan för att vara med i verksamheten i övrigt eller för att träffa människor i liknande livssituationer. Som exempel på detta nämner Johanesson babyrytmik i kyrkan (Johannesson 2018:17–18).
Den andra betydelsen av sekularisering delar Johannesson upp i den förvanskade förkunnelsens tankefigur och aktivitetsdeltagandets tankefigur. Den förvanskade
förkunnelsens tankefigur bygger på att kyrkans företrädare kritiseras för att inte vara trogna sin egen tradition (Johannesson 2018:19). Aktivitetsdeltagandets tankefigur däremot handlar om en försvagad närvaro i kyrkan. Personer som har förtroendeuppdrag i kyrkan ändå inte deltar regelbundet i gudstjänstlivet. Även bristen på spiritualitet hos prästen kan ibland anses vara en orsak till kyrkans sekularisering. Det hamnar också under aktivitetsdeltagandets tankefigur eftersom det antyder att prästernas egna andaktsliv med bibelläsning och bön har förändrats till ett sätt som inte är gynnsamt för kyrkan (Johannesson 2018:20–21).
Johannessons teori kring sekularisering används i den här studien för att jämföra ledarens syn på andakten och traditionen av andakt i föreningen med de betydelser av sekularisering som beskrivits ovan. Även ledarens egna uttryck för sin tro tas med i intervjuerna för att se om det kan påverka ledarens syn på andakten.
2.2 Kristna baspraktiker
En andakt i en scout patrull kan med ett sociologiskt begrepp kallas för en praktik. Sociala praktiker är ett vanligt begrepp inom praktisk-teologisk forskning om kyrkans liv idag. De praktiker som får en identitetsskapande funktion för ett kyrkosamfund eller en församling kallar Sune Fahlgren för baspraktiker, och han visar att sådana praktiker både skapar och förutsätter kyrka/församling (Fahlgren 2006:42).
15
Begreppet baspraktiker har etablerats i Fahlgrens avhandling Predikantskap och församling –
sex fallstudier av en ecklesial baspraktik inom svensk frikyrklighet fram till 1960-talet
(Fahlgren 2006:38). Varje baspraktik kan enligt Fahlgren i sin tur bestå av subpraktiker. Även reflektionerna är en del av en praktik, predikan i sin tur är en form av reflektion och därmed också en praktik (Fahlgren 2006:40).
Enskilda baspraktiker beskriver kyrkan som helhet, och är även en hjälp att förstå kyrkan vid ett givet tillfälle. Fahlgren undersöker ”predikantskap” i sin avhandling och konstruerar baspraktiken ”predikantskap” med hjälp av fyra komponenter: predikan, predikant, lyssnare och sammankomst. Dessa fyra delar motsvarar vad som brukar ingå i en
kommunikationsanalys: budskap, person, församling och performativ situation (Fahlgren 2006:44).
Teorin om baspraktiker används i den här studien för att tolka synen på andakten hos ledarna. Ser de på andakten som en baspraktik vid scoutträffarna? Även de olika komponenterna som konstruerar en baspraktik översätts till andaktssammanhanget och genom det förstås om andakten är identitetsskapande i sammanhanget.
2.3 Undervisning i kyrkan
Vilken form och vilka uttryck undervisningen i kyrkan tar har förändrats genom åren. Det har gått från en form av skola, söndagsskolan, till ett uttryck för att söka en relation. Det är lätt hänt att barnen blir förminskade och blir sedda som några vi ska lära något, eller smycken i en gudstjänst när de sjunger för oss. Snarare än att de också har något att bidra med in i tron. Kyrkan behöver bilda utrymme där även barnen får möjlighet att söka relationen och bygga en tillit till Gud (Lundqvist 2017:92–95).
Lundqvist skriver att det i studier har visats att det finns några områden som är avgörande för om unga stannar kvar i kyrkan eller lämnar när de blir äldre. Equmenia utgår ofta från fyra sådana områden: Berättelser, Upplevelser, Relationer och Delaktighet. Genom att använda dessa fyra områden kan man utforma en gudstjänst som ger förutsättningar för att hitta en tro och församlingstillhörighet som håller genom livet (Lundqvist 2017:99). Det är även viktigt att möta barn där de är i sin åldersutveckling. För att underlätta i det arbetet har Equmenia tagit fram en ”Växa i Tro”-plan som har använts under några år. Även utifrån den
16
åldersindelningen med olika huvudfokus – går det att fundera över vad det är som gör att en gudstjänst eller andakt möter barn och unga (Lundqvist 2017:100–101).
”Växa i Tro” - planen har bland annat åldersindelningen: 8–12 år ”Identitet”, 13–15 år
”Bearbetning” och 16–20 år ”Vuxenblivande”. Identitetsfasen präglas av att inte längre se sig som ett barn. Frågan om ”Vem är jag” börjar att ställas och utforskas. Vilket kan kopplas till vilka gåvor Gud har lagt ned i individen, hur kan ledaren hjälpa till att upptäcka dessa? Bearbetningsfasen handlar mycket om att bearbeta barndomens erfarenheter. Församlingen behöver vara trygg i att ge ungdomarna utrymme att ställa sina frågor. Att få utrymme blir ett sätt att växa i andligt självförtroende. Vuxenblivandet handlar om att hitta vem jag är. Allt behöver inte längre vara roligt och spännande utan det är viktigt med det som känns
meningsfullt och äkta. Det är möjligt att ta sig an nya uppgifter och därmed känna en större delaktighet (Lundqvist 2017:101–102).
Teorin om att undervisa i kyrkan utifrån åldersgruppen används i studien för att undersöka om andakten är anpassad efter den åldersgrupp den riktar sig till, och om det med en ökande ålder hos scouterna även förändrar innehållet som tas upp och på vilket sätt som scouterna utmanas i sin tro.
17
3. Metod
I detta kapitel beskrivs vilka metoder som använts i undersökningen, både när det gäller enkäten (3.1) och de två intervjuerna (3.2).
3.1 Enkätundersökning
Problemställningen i denna uppsats motiverar valet av en kvalitativ enkätundersökning, till skillnad från en kvantitativ undersökning. Den kvantitativa studien syftar till att sätta värden på resultatet och benämna fenomen utifrån siffror främst (Trost 2012:18). Den kvalitativa studien däremot syftar till att försöka förstå människors resonemang, reaktioner eller särskilja och urskilja handlingsmönster (Trost 2012:23).
För att begränsa antalet svar på enkäten genomfördes ett urval till en hanterbar mängd att senare kunna analysera. Urval av en population kan genomföras på olika sätt där de två
huvudkategorierna är slumpmässiga eller icke slumpmässiga. I den här undersökningen valdes ett slumpmässigt urval i en liknande princip som klusterurval. Vilket innebär att det
slumpmässiga urvalet styrs av olika faktorer, t.ex. geografi (Trost 2012:35–36). I enkäten för den här undersökningen skedde urvalet utifrån de sju regioner Equmenia geografiskt delat in Sverige i, samt utifrån en demografisk spridning. Detta för att kunna avgöra om det finns geografiska och demografiska skillnader kring andakter inom Equmeniascout.
I kontakten med respondenterna behöver en positiv relation etableras, för att bygga tillit och därmed en svarsvillighet men även för att få en ärlighet i svaren. Dessa aspekter är viktiga att tänka på både i mailet som enkäten skickas ut med men även i det påföljande påminnelserna om att fylla i enkäten (Trost 2012:44–45).
Genom att den första och största delen av material insamlingen genomförs med hjälp av enkäter kan det säkerställas att alla frågor är likadant formulerade till alla respondenter. Vilket ökar graden av standardisering. Trost menar även att standardiseringen är viktig för att kunna uttala sig kring populationen i stort, främst vid kvantitativa undersökningar (Trost 2012:58). Utifrån att detta inte är en kvantitativ undersökning kommer ingen standardisering av det slaget att genomföras. Oavsett det är strukturen i enkäten viktig att tänka igenom.
Trost resonerar kring om det ska vara fasta svarsalternativ eller öppna frågor. Där fasta svarsalternativ ger en strukturerad enkät och öppna frågor en ostrukturerad (Trost 2012:59).
18
Enkäten som skickats ut i denna undersökning har både fasta svarsalternativ och öppna frågor, vilket gör att den kan klassas som semistrukturerad.
Trost varnar för att använda öppna frågor i en enkät utifrån några aspekter. En sådan är att svaren tar längre tid att analysera. En annan att handstil kan vara svårtydd (hans bok handlar om de tidigare vanliga postenkäterna och inte digitala enkäter). Ytterligare en aspekt är att dessa frågor kan få svar som är svåra att jämföra. En del skriver hela resonemang och andra enbart stödord. Många lämnar dessutom dessa öppna frågor tomma, då de inte vet vad de ska skriva. Den typen av svarsbortfall kallas för interna eller sekundära bortfallet, vilket man vill undvika (Trost 2012:72–73).
Även om Trost varnar och argumenterar mot öppna frågor, rekommenderar han att ta med en öppen fråga i en enkät med svarsalternativ. Det motsvarar avslutningen på en intervju då respondenten får frågan om hen har något att tillägga. Trost anser därför att en öppen och kravlös fråga i slutet av enkäten är önskvärt (Trost 2012:74).
Vid frågor med svarsalternativ behöver det avgöras om endast ett svarsalternativ är möjligt att fylla i eller om det går att ange flera. Detta utifrån om svarsalternativen står emot eller
kompletterar varandra. Det vanliga i enkäter är att ange ett alternativ på varje fråga och därför är många vana vid det. Därför om flera svarsalternativ är möjliga bör detta anges i texten till frågan (Trost 2012:76–77). Enkäten som skickades ut hade ofta frågor där flera alternativ var möjliga att fylla i eftersom frågorna handlade om hur andakten vid samlingarna utformades. När flera moment kan ingå i en andakt, utgör de inte alternativ som står emot varandra
Reliabiliteten är ytterligare en aspekt som är extra viktig att ta hänsyn till vid
enkätundersökningar, enligt Trost. Denna aspekt värnar om att situationen i alla avseenden ska vara likvärdig vid undersökningen. Reliabiliteten hänger därför samman med hur frågorna är formulerade, exempelvis vilket språk som används, är det krångliga ord eller
ordvändningar, negationer eller liknande. Det kan även bero på hur frågorna kan tolkas. Finns det ett tolkningsutrymme i frågorna? (Trost 2012:62–63).
Det är inte enbart upplägget på enkäten och vilka som ska besvara som behöver funderas igenom utan även formuleringarna i frågorna. Genom att ha välformulerade frågor ökar realibiliteten. Språket i frågorna att undvika negationer, tänka igenom vilka ord som används.
19
Att inte ställa flera frågor i en fråga samt undvika långa formuleringar i frågorna. Allt detta underlättar för respondenten och ökar möjligheten att få motsvarande svar från olika respondenter (Trost 2012:79–85).
I enkäter behöver även en del så kallade ”sakfrågor” finnas med. Dessa syftar till att samla in uppgifter om de faktiska förhållandena, till exempel: Vem är det som svarar på enkäten? (Trost 2012:65). I den här aktuella enkäten handlar det om den åldersgrupp man är scoutledare för, demografi och region.
Innan enkäten analyseras behöver även svarsfrekvensen diskuteras och avgöras. Tidigare ansågs en svarsfrekvens på mindre än 85 procent medföra att svaren skulle försakas, eftersom det var ett lågt deltagande. Genom åren har däremot deltagandet i enkäter generellt sjunkit, och sen 1970-talet räknar man med en svarsfrekvens på 50–75 procent, vilket Trost skriver också motsvarar det man brukar få i enkätundersökningar. Om det finns ett tydligt bortfall, behöver en bortfallsanalys genomföras för att man ska kunna uttala sig kvantitativt kring resultatet (Trost 2012:147). I det här fallet är studien kvalitativ och därmed genomförs inte en fullständig bortfallsanalys, däremot redogörs för enkätens svarfrekvens.
För att analysera resulatet i flervalsfrågor i den här enkäten används procent av kårerna som fyllt i de olika svaren. Denna uträkning sker utifrån den metod Trost beskriver. Där identiferas vad som är den oberoende variabeln, och utifrån den variabeln beräknas procentsats för de olika svarsalternativen (Trost 2012:153–155). I enkäten för studien används antalet
respondenter som den oberoende variabeln. Eftersom den är konstant genom alla frågor, även när flera svarsalternativ är möjliga är antalet respondenter det samma.
3.2 Intervjuer
Intervjuer är en av de vanligaste metoderna inom kvalitativ forskning och ett sätt att få kunskap kring sociala förhållanden, känslor och upplevelser (Ahrne & Svensson 2014:36). Det har formulerats fem grundregler vid intervjuer som intervjuaren har att förhålla sig till. Det handlar om att som intervjuare lyssna på den som talar, inte framhäva auktoritet, inte ge råd eller förmaningar, inte gräla eller argumentera, enbart ställa frågor som syftar till att hjälpa personen tala, ta bort oro eller rädsla, berömma den talande för att berätta vidare om sina tankar och känslor, vända diskussionen mot ämnen som glömts, undvikits eller diskutera
20
antaganden (Ahrne & Svensson 2014:39). Intervjuaren ska alltså göra sitt yttersta för att hjälpa informanten att ge den information som denne person har utan att värdera.
I den här studien har semistrukturerade intervjuer valts som metod. Fördelen med dessa är att det går att variera hur fasta frågeformuleringar man vill ha med och i vilken utsträckning man vill ställa öppna frågor. Dessutom går det att under intervjun variera ordningen på frågorna. Det gör att man får en bredare bild där fler nyanser och dimensioner kan uppträda än utifrån enbart standardiserade frågor. I en semistrukturerad intervju blandas det strukturerade och det lösa för att få en variation utifrån hur samtalet med informanten fortlöper (Ahrne & Svensson 2014:40).
Urvalet av informanter har i denna undersökning skett i tvåsteg (Ahrne & Svensson 2014:42). Utifrån den enkät som skickades ut valdes två Equmeniaföreningar ut som gav svar som antydde att det finns skillnader mellan hur föreningarna arbetar med andakter och scouting på ”kristen grund”. Utifrån att de som fyllt i enkäten även besvarat om de kunde tänka sig att vara med på en intervju, kunde informanter från equmeniaföreningarna väljas ut genom det.
Därefter kontaktades dessa personer för att fråga om intervju, tid och kontaktsätt. De båda intervjuerna genomfördes under våren 2020, då coronapandemin drabbat Sverige och världen, vilket inte gjorde det lämpligt att mötas från olika platser i landet. Därför valdes att
genomföra intervjuerna via telefon på informanternas önskemål. Även digital videokonferens erbjöds som en möjlighet. Nackdelen med telefonintervjuer enligt Arhne och Svensson är att de blir mer formella och därför blir det svårare att fånga vissa nyanser. På grund av att samspelet med att se kroppsspråket försvinner vid telefonintervjuer (Arhne & Svensson 2014:46).
När intervjuerna genomförts transkriberades dessa utifrån de inspelningar som genomfördes. Transkriberingen tog med allt som sades, men redigerades något för att bli enklare att förstå i skrift (Ahrne & Svensson 2014:54–56).
Vid analysen av materialet var första steget att bli förtrogen med materialet. Det skedde redan genom transkriberingen men också genom att läsa materialet flera gånger. Under läsningen markerades nyckelord (Ahrne & Svensson 2014:196–197). Vid genomläsning gjordes även
21
kommentarer i kanten med syfte att sammanfatta eller översätta olika fragment. Tillsammans var dessa åtgärder ett sätt att koda materialet (Ahrne & Svensson 2014:198).
Utifrån den kodning som genomförts i materialet skedde därefter en reducering som syftade till att ta ut det centrala och relevanta för studien ur materialet. Denna reducering skedde för att ge en god represenation av materialet (Ahrne & Svensson 2014:202). Utifrån detta kan sen slutsatser utifrån materialet dras.
22
4. Bakgrund
I detta kapitel ges en bakgrund till scouting historiskt (4.1), hur organisationerna Equmenia och Scouterna® är uppbyggda (4.2), scoutmetoden (4.3) och ledarmaterial inom Scouterna® (4.4).
4.1 Historisk bakgrund
Scouting grundades av den brittiske generalen Robert Baden Powell i början av 1900-talet och det första scoutlägret hölls på Brown Sea Island 1907 (www.scouterna.se, 2020). Därifrån har scouting växt till en internationell rörelse.
I Sverige har scouting bedrivits av flera olika organisationer. Idag krävs ett medlemskap i organisationen Scouterna® för att få bedriva scoutverksamhet i Sverige, eftersom det är där det internationella medlemskapet till WOSM (World Organisation of the Scout Movement) och WAGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts) finns. Det finns två organisationer som är medlemmar i Scouterna som organisation, SALT och Equmenia. Anledningen är att dessa två organisationer vill ha scoutverksamhet men även själva utveckla stöd eftersom det bedrivs på kristen grund (Ska’Ut-materialet 2019:2:4–2:5).
Equmenia lanserade Equmeniascout 2013 i samband med det första nationella scoutlägret, Trampolin. Innan var det organisationerna SMU (Svenska Missionskyrkans Ungdom), SBUF (Svenska Baptisternas Ungdomsförbund) och MKU (Metodistkyrkans Ungdomsförbund) som gemensamt bildade Equmenia, som hade barn och ungdomsarbetet. SMU och SBUF bedrev även då scouting och hade gjort det sedan 1930-talet (Ska’Ut-materialet 2019:2:3).
4.2 Bakgrund Equmenia och Scouternas organisationer
Organisationsstrukturen för scouting ser ut som följer. Internationellt finns två världsvida organisationer, WOSM och WAGGS, för att få kalla verksamheten för scouting krävs medlemskap hos dessa två. I Sverige har organisationen Scouterna® det medlemsskapet. I Scouterna® är sen Equmenia medlem och kan därmed bedriva sin verksamhet
Equmeniascout.
Equmenia i sin tur är uppbyggt i tre nivåer, nationellt, regionalt och lokalt. Där man nationellt finns som stöd och resursutvecklare, regionalt stöttar man lokala föreningar med bland annat utbildningar, och lokalt bedrivs verksamhet i form av träffar veckovis. Arrangemang som
23
läger kan anordnas av någon av dessa tre nivåer, vanligt är att flera lokala scoutkårer går samman och planerar samt genomför ett läger.
I Equmenias normalstadgar för lokalföreningen står det i den första paragrafen, som inte får ändras för att tillhöra Equmenia (www.equmenia.se, 2020):
§ 1 Föreningens grund, namn och ändamål JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia [ortens namn] delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Den är också grunden för vår nära relation med X-församlingen som tillhör [Equmeniakyrkan].
Inom Scouterna® finns även en scoutlag som scouterna lovar att efter bästa förmåga följa när man går med i Scouterna®. Den första punkten i scoutlagen lyder ”En scout söker sin tro och respekterar andras” (www.scouterna.se, 2020). Det finns även en bön skriven av Caroline Krook (Glöd – scouting på kristen grund:82):
Livets Gud som söker alla, du som ser till var och en. Till vad än du vill mig kalla är jag redo bli din vän. Tack för staden och naturen, och för glädje varje
dag. Tack för människor och djuren. Hjälp mig följa scouters lag.
Vilket visar att det kristna budskapet har en tydlig plats inom scouting generellt och framförallt inom Equmenia och dess bildarorganisationer.
4.3 Scoutmetoden
Scouting bygger på en metod, scoutmetoden, som är grunden för det icke-formella lärandet som sker inom scouterna, vilket skiljer sig från det formella lärandet i skolan. Scoutmetoden består av samma sju delar över hela världen, även om det kan ta sig olika uttryck. De sju delarna är: globalt och lokalt samhällsengagenmang, lyssnande stödjande ledarskap, den lilla gruppen (patrullen), friluftsliv, lag och löfte, symboler och ceremonier samt ”learning by doing” (Glöd – scouting på kristen grund:16).
Att bedriva scouting på kristen grund sker för att ge barn och unga möjlighet att utvecklas utifrån en helhetssyn som förenar fysiskt, intellektuellt, socialt, emotionellt och andligt. En sådan helhetssyn gör scouterna mer redo för hela livet (Glöd – scouting på kristen grund:17).
24
En kristen grundsyn bygger på en tro att Gud bryr sig om hela människan och att tron gäller hela livet, och där blir scoutrörelsen med dess olika mål en möjlighet att belysa det (Glöd –
scouting på kristen grund:17). Boken Glöd lyfter fram att scouting på kristen grund bedrivs på
många olika sätt inte enbart genom ”kristna” inslag i form av andakt, bön eller sång utan även genom att ge en meningsfull fritid, få barn och unga att växa med mera.
I scoutrörelsens början ska en präst ha frågat Robert Baden Powell ”Var kommer religionen in i rörelsen?” Han ska då ha svarat ”Den kommer inte alls in. Den finns där från början” (Glöd
– scouting på kristen grund:18).
4.4 Ledarmaterial
Scouterna® har tagit fram material som beskriver vad det är man vill göra som en hjälp och stöd till ledare. Det finns boken Ledaren som går igenom scoutmetoden, syfte och mål med scoutingen. Dessutom finns en bok som heter Glöd som tar upp ämnet kring scouting på kristen grund.
I boken Ledaren finns olika mål för scouting, ett av dessa mål är att arbeta med existens. Inom detta område lyfter Glöd fram reflektion kring tros- och livsfrågor. Där arbetet med de
frågorna är en del i de scoutkårer som står på en kristen grund men är något som ska finnas med i programmet oavsett scoutkårens egna värdegrund (Glöd – scouting på kristen
grund:14).
Det som är kännetecknande för scoutkårer som bedrivs på kristen grund är att de existentiella livs- och trosfrågorna syftar till en mer specifik tolkning av andlig utveckling. Det handlar om att dela med sig av den kristna tron i ett hopp om att scouterna själva hittar en tro på Kristus. Det är därmed inget tillägg till scouting utan snarare en precisering av vad man lägger in i begreppen (Glöd – scouting på kristen grund:18).
Boken Glöd tar även upp frågan kring andakten, vad är en andakt och är det
identitetsmarkören eller garantin för att verksamheten är på kristen grund? Svaret på frågan om andakten är en garanti för den kristna grunden handlar om att Gud finns med i hela scoutmötet och den kristna grunden kan därmed också genomsyra allt som görs. Men genom andakten blir det tydligare för både scouter och ledare att det finns en kristen grund (Glöd –
25
Andakten är en stund för reflektion, att samla sina tankar och att lära känna både Jesus och den kristna tron. Andakten kan utformas på många olika sätt och inget är bättre än det andra, snarare handlar det om olika. För många kan det kännas som en stor utmaning att hålla i en andakt. Det kan bero på många olika faktorer, t.ex. att man inte riktigt vet själv vad man tror, osäkerhet för att inte väcka intresse, att tala inför en grupp eller en osäkerhet att säga något som inte är helt rätt teologiskt (Glöd – scouting på kristen grund:52–53). Allt detta utgör en utmaning i att utforma andakter och ha en tradition av att det är andakt under scoutträffarna.
26
5. Resultat och analys
Nedan följer en sammanställning av studiens resultat. Det som presenteras är ett urval av enkätsvar (5.1) och intervjuerna (5.2) som genomförts i uppsatsens studie. Resultaten har analyserats utifrån de teorier som presenterades tidigare för att tolka resultatet. Analys av enkätsvaren (5.3) och intervjuerna (5.4) är uppdelade.
5.1 Resultat av enkäten
Enkäten skickades ut till 21 stycken Equmeniaföreningar som bedriver scoutverksamhet, fördelade på tre equmeniaföreningar i varje region. De ordförande och kårchefer som mottog enkäten i föreningen fick i uppdrag att sprida enkäten till scoutledare i kåren för att få svar från de som är i verksamheten främst. Vilket medför att från de flesta sammanhangen förekommer mer än ett svar. I svaren går det däremot att urskilja vilka svar som är från samma Equmeniaförening.
Av de 21 Equmeniaföreningarna har totalt 14 stycken svarat på enkäten, det ger en
svarsfrekvens på 67 %. Från en region svarade alla tre på enkäten, i en annan region var det enbart en förening som svarade, i de övriga regionerna svarade två av föreningarna. Efter ett första utskick av enkäten skickades även påminnelser till de som ännu inte svarat på enkäten. Detta resulterade i att fler Equmeniaföreningar svarade än efter första utskicket.
Enkätens resultat presenteras dels i siffror men även med hjälp av respondenternas beskrivningar av olika fenomen.
27
Figur 1 Tabell över frekvens av vilka som svarade på enkäten. N=14.
Av de svarande på enkäten finns en spridning av olika funktioner inom scoutkåren och Equmeniaföreningen. Eftersom att en respondent kan vara både kårchef, ordförande och ledare i en eller flera åldersgrupper, har enkäten gett möjlighet att svara utifrån alla uppdrag personen har i Equmeniaföreningen. I svaren går det att identifiera att ledare för
åldersgrupperna spårar-, upptäckar- och äventyrarscouter är vanligast förekommande tillsammans med kårchefer. Ledare för utmanarscouter, familjescout och ordförande i Equmeniaföreningen är mindre vanligt.
Figur 2 Tabell över hur ofta andakter förekommer vid scoutträffar. N=14.
24% 32% 50% 29% 6% 9% 15% Kårchef Ledare spårarscout Ledare upptäckarscout Ledare äventyrarscout Ledare utmanarscout Ledare familjescout Ordförande i Equmeniaföreningen
Vem är du som svarar?
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Alltid Aldrig
Hur ofta har ni andakt vid era
scoutträffar?
28
Figur 3 Längden på andakten i de kårer/patruller som svarat på enkäten. N=14.
Figur 4 Vilken plats respondenterna angett är vanliga för andakten, Annat är: Där vi är för tillfället, i kyrkans kapell, vi är alltid på samma plats ute, beror på vart vi haft scout den veckan, där vi är för gången, varierar, i den större scoutlokalen där alla patruller får plats. N=14.
Frekvensen för andakt vid scoutträffarna är enligt enkäten alltid eller så gott som alltid. Enbart ett fåtal svar avviker från detta. Längden på andakten varierar något mer. Svaren indikerar att andakten är mellan 5–10 minuter, eller längre. Kortare andakter än 5 minuter verkar vara ovanligt enligt respondenterna på enkäten. Platsen för andakten anger de flesta utomhus eller i scoutlyan. Några enstaka fall anger i kyrksalen eller på annan plats. Den vanligaste annan plats är där de varit under kvällen.
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
1 minut 10 minuter eller mer
Längd på andakten
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% I scoutlyan I kyrksalen Utomhus AnnatPlats för andakten
29
Figur 5 Vad respondenterna angett att en andakt innehåller vanligtvis. Annat är: Valspråk – lösen, scoutlagen, sång, kanske inte direkt lovsång men kristna barnsånger typ: "Jag går på livets väg" och liknande, andra sånger, kristen barnsång eller den nya equmenia scoutsången ibland både och, gestaltning av text, ”Livets Gud”-bönen sjunger vi, teaterandakt där scouterna får agera karaktärer ur bibelberättelser samtidigt som de läses. N=14.
Även innehållet i andakten undersöktes i enkäten. Svaren visar att andakten ofta innehåller flera olika delar. Tre moment verkar vara vanligt återkommande i de olika
Equmeniaföreningarna: reflektion kring ett ämne eller en text av ledare, läsning av en text eller berättelse och scoutens bön. Utöver dessa tre förekommer en spridning i svaren. Det som är intressant att nämna av andra svar som förekom i fritext är scoutlagen och valspråk med lösen som inslag i andakten.
Utöver sådana mer generella delar av enkäten som jag summerat i tabeller, fanns även öppna frågor. Svaren på dessa presenteras i ett urval nedan. Jag har valt både vad som är vanligt och vad som sticker ut i någon mening.
Vanliga teman i andakten är utöver scoutlagen något som kopplar an till kvällens
tema/aktivitet. Även ämnen som ”kristen i vardagen” och aktuella händelser nämns. Några angav andaktsmaterial de brukar använda, till exempel Sagan om Knut, Djurens andaktsbok eller Patrullen Swampen. Åtta stycken respondenter från fem olika scoutkårer lämnar frågan om innehåll i andakten obesvarad, vilket utgör 24 % av respondenterna.
Vid fråga angående vad ledarna anser att andakten betyder för scoutarbetet nämner sjutton stycken att den är ”viktig”, ytterligare tio stycken nämner indirekt att andakten har en funktion
Läsning av text/berättelse 19% Bibelläsning 7% Reflektion från
ledare kring ett ämne 23% Scoutens bön 17% Scoutbönen 9% Annan skriven bön 1% Fribön 5% Lovsång 2% Ljuständning för böneämnen 3% Vittnesbörd 7% Annat 7%
Innehåll i andakten
30
och därmed betyder något för dem som ledare och/eller för scouterna. Tre ledare uttrycker sig neutralt och en anger att det inte är viktigt. Tre stycken respondenter från två olika scoutkårer lämnade frågan obesvarad, vilket utgör 9 % av respondenterna. Utöver att många av ledarna uttrycker att andakten är viktig eller mycket viktig, nämns att det är ett sätt att berätta om den kristna tron och att få en lugn stund under scoutträffen. Någon nämner även att andakten är värdegrunden för verksamheten.
Utöver frågor om andakten fanns en där scoutledarna fick möjlighet att ange vad de gör utöver andakt som kan härledas till scouting på kristen grund. Där anges en hel del olika svar. Några återkommande är scoutgudstjänster, besök av pastorn, påskvandring och något extra kring jul. Annat som också nämns är julmarknader, att verksamheten hålls i kyrkan,
uppmuntran till att vara med på andra arrangemang som församlingen ordnar och att samla skräp för att vårda skapelsen.
Fyra av ledarna anger att de inte gör något annat, eller något som de kan komma att tänka på. Fem stycken av respondenterna från tre olika scoutkårer lämnade frågan obesvarad, vilket motsvarar 15 % av respondenterna.
5.2 Resultat av intervjuerna
I enkäten ingick en fråga om respondenten kunde tänka sig att vara med i en uppföljande intervju. Utav dem som svarade ja på den frågan valdes två stycken ut för en semistrukturerad intervju. Dessa två valdes utifrån att de skulle komma från olika regioner inom Equmenia samt angett svar i enkäten som antydde att det fanns skillnader i hur dessa två ledare inom Equmeniaföreningarna tänker kring andakten.
När enkätsvaren inkommit visade det sig att det var svårt att utläsa mellan vilka Equmeniaföreningar det fanns en tydlig skillnad i arbetet med andakterna och där
respondenten var villig att vara med i en intervju. Det utifrån att de som svarat mest olikt inte fanns intresse av att vara med på en intervju. Intervjuerna omfattade ca 30 minuter vardera.
I båda fallen av intervjuerna var det informanter som tidigare båda varit scoutledare inom Svenska Alliansmissionen och deras motsvarande verksamhet till scouting vid namn UV-scout, vilket inte är en del av Scouterna®. Vilket möjliggjorde att i båda intervjuerna göra en jämförelse mellan hur deras nuvarande Equmeniaförening arbetade med andakter och ”kristen
31
grund” inom scoutingen jämfört med hur det har varit i deras tidigare föreningar inom scout. Båda informanterna nämnde att det finns skillnader och att det finns delar inom UV-scout som de saknar inom EqumeniaUV-scout. Ett par sådana exempel är ”bibelkväll” en gång i månaden på scout och att det inom UV-scout skickades ut färdiga lägerkit för sommarens läger. Dessa kit innehöll både lägernamn, aktiviteter, bibelstudium och draman. ”Bibelkväll” förklarades som en kväll där fokus låg på bibelstudium för scouterna, till exempel genom dramatiseringar av bibelberättelser.
För båda informanterna var det viktigt att Equmeniascout baseras på ”kristen grund”, och det var ett skäl till att de var scoutledare inom just Equmenia. I båda scoutkårerna finns en
blandning av ledare, föräldrar till scouter, församlingsmedlemmar. Informanterna anger att det i ledargruppen finns både de som beskriver sig som troende och de som inte har en tro på kristendomen. Vilket är en del i utmaningen med att ha andakter, att inte alla ledare är bekväma i att hålla andakter, utifrån vilken tro ledaren själv har. Däremot var det inte i något fall ledare som motsatte sig att det förekommer andakter under samlingarna, men de ville inte själva hålla i andakter.
En annan utmaning som en av informanterna angav var traditionen i scoutkåren att inte ha andakt och det sågs som den största utmaningen. När det inte finns en tradition eller vana varken för ledare eller scouter att det är andakter har det bildat en tröskel till att ha andakter.
Båda Equmeniaföreningarna som informanterna i intervjuerna tilhör har enligt informanterna arbetat med frågan kring andakter på scoutkvällarna genom inköp av material och samtal i ledargruppen. De upplevde båda att det är svårt att starta upp andakter i de scoutpatruller som inte har haft andakter tidigare och särskilt svårt i de scoutpatruller som har äldre scouter (äventyrarscouter och utmanarscouter, vilket motsvarar 12-17år). Att ha andakter för de yngsta scouterna framstår som enklare.
5.3 Analys av enkäten
5.3.1 Bortfallsanalys av enkäten
Ingen fullständig bortfallsanalys där kompensation för svarsbortfall genomförs eftersom det är en kvalitativ studie och inte en kvantitativ. Däremot genomförs en analys varför svar
32
Vid enkätsvaren finns ett svarsbortfall på en tredjedel av svaren. Vad detta beror på kan ha flera orsaker. Det kan handla om att kontaktuppgifter för att nå föreningen varit inaktuella, till exempel att det inte uppdaterats på hemsidan. I de fall där det kom till min kännedom om felaktig mailadress sökte jag efter en korrekt kontaktuppgift. Det skulle även kunna vara ett ointresse att delta i enkätundersökningen.
Även bland dem som svarat finns ett svarsbortfall på de öppna frågorna. Troligen beror det på att det är svårare att svara på dessa än att enbart kryssa i svar. Vilket Trost är inne på som orsak till att inte använda öppna frågor (Trost 2012:72–73). Det kan även bero på att man inte reflekterat över frågan och därmed lämnar tomt.
5.3.2 Sekulariseringsperspektivet utifrån enkäten
Den tankefigur som Johanneson knyter till organisationen beskriver hon som en inre sekularisering när kyrkan tar politiska ställningstaganden och kärnverksamheten kan gå förlorad för att vara kostnadseffektiv (Johannesson 2018:15–16). Det perspektivet kommer inte till uttryck i enkätsvaren. Särskilt inte att motivet för andaktens vara eller inte vara skulle bedömas kostnadseffektivt. Däremot förekommer enkätsvar som indikerar att politiska ställningstaganden i form av klimat- och miljöfrågor får ett tydligt utrymme i andakterna. Exakt hur det presenteras framkommer inte, men det är inte orimligt att dessa frågor lyfts inom scoutverksamheten där det ingår att värna om naturen. Frågan blir snarare hur och hur ofta dessa klimat- och miljöfrågor lyfts i andakten i jämförelse med andra kärnfrågor inom scouting, och om det lyfts istället för att presentera berättelsen om Jesus för scouterna. Det är även möjligt att presentera evangelium genom dessa frågor.
Johannesson är även inne på att andakten kan hamna i skymundan eller prioriteras bort i aktivitetsutbudets tankefigur (Johannesson 2018:17–18). Detta är ingen sekularisering som framkommer i enkäten. En tydlig majoritet anger att de har andakter varje gång eller nästan varje gång. Frågan är snarare vad andakten innehåller och förmedlar.
Det finns enstaka enkätsvar som anger att andakten innehåller sånger som inte nödvändigtvis har kristna motiv. Även att scouternas valspråk och lösen ingår i själva andakten snarare än som en avslutning på hela träffen efter andakten. Detta kan bero på tolkning av vad en scout andakt är, vilket väcker frågan kring huruvida det finns en medveten reflektion kring vad andakten är och vilket innehåll andakten har.
33 5.3.3 Baspraktik utifrån enkäten
Andakten inom Equmeniascout kan anses utgöra en baspraktik utifrån att den har en tydlig plats. En majoritet av informater anser att andakten alltid eller nästan alltid ingår i en scoutsamling. En stor andel av svaren värderar även andakten som viktig i scoutsamlingen, vilket signalerar att denna praktik har en identitetsskapande betydelse och därmed kan klassas som ett slags baspraktik.
Fahlgren konstruerar baspraktiken ”predikantskap” men hjälp av fyra komponenter: predikan, predikant, lyssnare och sammankomst. I andakten skulle det motsvaras av andaktens budskap, ledaren, scouterna och scoutsamlingen. I så fall skulle en viss typ av andakt förutsätta en viss typ av scoutgemenskap.
Det som framgår i enkätsvar är att andakten går ihop med scoutkvällen i övrigt. Flera Equmeniaföreningar försöker ha andakten på samma tema som scoutkvällen i övrigt har för att hålla en röd tråd genom kvällen. Därmed blir andakten också en subpraktik i hela
scoutprogrammet en scoutkväll.
5.3.4 Undervisning i kyrkan utifrån enkäten
I enkäten framkommer att de teman som används för olika åldersgrupper inte skiljer sig signifikant. Det gör inte heller de moment som andakten är uppbyggd av. Andakten verkar ha ungefär samma upplägg och innehåll utifrån tema, oavsett åldersgrupp på scouterna.
Vilket gör att man kan fundera kring om innehållet i de olika temana då presenteras på olika sätt beroende på åldersgrupp, men det är inget som går att se i enkäten och därmed kan inte dra slutsatser kring.
5.4 Analys av intervjuerna
5.4.1 Sekulariseringsperspektivet utifrån intervjuerna
Johannesson är inne i sin andra betydelse av sekularisering att det även kan bero på bristen av spiritualitet hos prästen (Johannesson 2018:20–21). I den här studien är informanterna inne på just att ledare som inte själva har en tro inte är bekväma i att hålla i en andakt. Däremot har det inget emot att det hålls andakter. Dilemmat uppstår när alla eller flera ledare i en patrull inte själva har en tro eller av annan orsak inte är bekväma att hålla i en andakt. Då verkar det som att andakten uteblir i den patrullen.
34
I scoutpatruller kan det vara blandat med hur barn och ungdomar har hittat till verksamheten. En del kommer för att det är en del av församlingensverksamhet och andra för att de vill vara med i scouterna. Johannesson uttrycker det i sin teori att andakter kan försvinna bort eftersom att det inte är därför en del primärt kommer till verksamheten utan för att ta del av själva verksamheten. Det kan vara en faktor i att andakterna ibland prioriteras bort. Där det inte enbart handlar om ledarnas egen tro utan förväntan på reaktionen från scouterna. Däremot i ena intervjun berättades det att det i scoutpatrullen är blandade reaktioner på en andakt. En del blir nyfikna och hos andra spelar det inte så stor roll. Frågan om andakten bör då snarare kopplas till utifrån om det är en baspraktik eller inte.
5.4.2 Baspraktik utifrån intervjuerna
I båda intervjuerna framkommer det att andakten och den ”kristna grunden” varit viktig för att vara scoutledare inom Equmenia. Båda informanterna anger en önskan om att det alltid ska vara andakter i alla patrullerna även om de också inser att det kanske inte är möjligt utifrån hur det ser ut idag. Men samtalet förs i scoutkårerna kring att ha andakter i de olika
scoutpatrullerna. Andakten är därmed en viktig identitetsmarkör för båda informanterna. 5.4.3 Undervisning i kyrkan utifrån intervjuerna
I intervjuerna framkom att andakterna främst sker för de yngsta scouterna (spårarscouter och upptäckarscouter, 8-11 år), medan för de äldre scouterna (äventyrarscouter och
utmanarscouter, 12-17 år) är det svårare att ha andakter. Till spårarscouter och
upptäckarscouter hade båda informanterna hittat material som fungerade att använda för grupperna. I det ena fallet hade även material till äventyrarscouter hittats men det användes inte lika frekvent.
Att de båda informanterna använt material främst för de yngre scouterna tyder på en insikt om att anpassa andakten utifrån ålderskategori hos scouterna utifrån Växa i Tro planen som Equmenia tagit fram. Eftersom de valt att inte använda samma material för alla
ålderskategorier. Båda informanterna nämner att det är en utmaning att hitta material som är anpassat för äldre scouter som är enkelt att använda. Vilket pekar på att det är en utmaning i att hitta material som är anpassat utifrån deras behov i trosutveckling och mognads nivå.
5.5 Slutsatser
Hur vanligt är det att scoutträffar inom Equmeniascout innehåller en andakt?
Enkäten visar att andakter är vanligt förekommande i de Equmeniaföreningarna som undersökts. Där de förekommer varje eller nästan varje gång under en scoutträff. I
35
Vilket gör att det går att ana en påbörjad sekulariseringsprocess inom scoutandakterna. Däremot är det svårt att säga hur långt det gått eller hur länge det pågått eftersom studien inte undersöker det. Sekulariseringen är i form av att definitionen av andakten är otydlig och det visar sig att det inte alltid hålls andakter i alla patruller inom en scoutkår. Resultatet visar att det oftast hålls och en tydlig majoritet uttrycker vikten av andakten i enkäten. Orsaken till det kan variera men tradition och ledare som inte är bekväma i att hålla andakter är möjliga orsaker som anges av informanterna i intervjuerna.
Hur ser andakten ut i de fall den hålls? Vilket teologiskt innehåll presenteras och vilka praktiska former tar andakten? Är den anpassad efter ålderskategorin på scouterna?
I enkäten framkommer att det verkar svårt att anpassa andaktens innehåll utifrån målgruppen. I intervjuerna berättas att det är enkelt att använda olika material som ger flera andakter i följd. Dessa material används främst i de yngre scoutpatrullerna. Samtidigt verkar det
vanligare att äldre scoutpatruller inte har andakter utifrån intervjuerna. Möjligen som följd av att det är svårare att hitta material och/eller att anpassa andakten utifrån deras behov.
Lösningen blir antingen att inte anpassa innehållet eller att inte ha andakt. Det omnämns i intervjuerna att det kan vara så att det råkar sammanfalla med att fler ledare som inte är bekväma med att hålla i andakter har de äldre scouterna. Vilket gör det svårt att dra konkreta slutsatser.
Enkäten visar att andaktens innehåll och uttryck varierar mellan de olika scoutkårerna. Vissa moment verkar vara mer vanligt förekommande än andra. Till exempel att en ledare delar en betraktelse kring ett ämne och scoutens bön är vanligt förekommande, men lovsång eller bibelläsning är mer ovanligt. Även när det gäller teman på vad som tas upp på en andakt finns några mer vanligt förekommande. Det är vanligt att man pratar om scoutlagen eller kopplar an till temat för kvällen. Men det verkar vara mer ovanligt att huvudfokus ligger på bibelns berättelser.
Hur resonerar ledare inom scoutkårerna och kårchefen kring andaktens betydelse och vara under en scoutträff?
Andakten har tyngden av att vara en baspraktik inom scoutverksamheten hos majoriteten av de ledare som svarat på enkäten. Det finns ett syfte och identitetsmarkör i andakten. Även om flera av ledarna som svarat på enkäten är inne på att andra aspekter inom Equmeniascout är identitetsmarkerande för att bedriva verksamheten på ”kristen grund”. Vilket gör att det finns en medvetenhet om att andakten inte är det enda sättet. Även om det är den tydligaste
36
praktiken som framkommer i svaren av enkäten från andra delar som görs utifrån ”kristen grund”.
37
6. Diskussion
I detta kapitel diskuteras valet av teori (6.1), metod (6.2), vilket bidrag denna stuide gör i den totala forskningen (6.3) och till sist en avslutande reflektion (6.4). Dessutom diskuteras de val som gjorts inom ramen av studien och hur de kan ha påverkat resultatet.
6.1 Teoretisk reflektion
I studien har jag valt att använda tre olika teorier. Teorierna syftar till att ge en bredd i studien och en översikts bild. I dessa teorier finns både styrkor och svagheter.
Sekulariseringsteorin är av Karin Johannesson beskriven utifrån Svenska Kyrkan, vilket har sina likheter med Equmeniakyrkan men även tydliga skillnader. Det handlar dels om att den teologiska grunden för verksamheterna skiljer sig. Det gör att de aspekter av sekularisering Karin Johannesson beskriver behöver översättas från en Svensk kyrklig kontext till en Equmeniakyrklig kontext. I den översättningen finns en risk att en del aspekter missförstås eftersom det tolkas utifrån olika ramar.
Styrkan i den teorin är att den är skriven i samhällskontexten som gäller i Sverige till skillnad från många andra teorier som är beskrivna utifrån andra nationer. Diskrepansen mellan Svenska Kyrkan och Equmeniakyrkan är mindre än vad det kan vara mellan olika länder. Vilket gör att teorin är applicerbar på den här studien.
Teorin angående kristna baspraktiker är med i studien för att analysera vilken funktion andakten har i scoutverksamheten. Teorin är allmänt tillämpad inom praktisk teologi. Vilket ger en styrka åt teorin. Precis som för alla teorier behöver den användas med varsamhet för att inte läsa in mer än vad som finns i materialet.
Den tredje teorin som används är angående undervisning i kyrkan. Den teorin har grunderna i olika teorier men har fogats samman till en teori som Equmenia använder sig av. Det gör att teorin är anpassad till sammanhanget som undersöks i studien.
Undervisningen i kyrkan kan ta olika former och det finns fler aspekter än de som teorin lyfter fram som kan vara värda att ta hänsyn till. Däremot kan inte allt få utrymme i den här studien. Därav har en generell teori anpassad utifrån sammanhanget som undersöks valts.
38 6.2 Metodisk reflektion
I studien har flera metoder använts eftersom studien kombinerar att använda både enkät och intervju. Styrkan med den kombinationen är att få en större förståelse och bredd i studien. Enkäten möjliggör att undersöka flera föreningar än vad som skulle vara möjligt genom enbart intervjuer. Medan intervjuerna ger en fördjupad förståelse kring hur det ser ut i föreningarna, möjlighet att ta del av resonemang och höra bilder av hur ledare arbetar med frågan om ”kristen grund”.
Valet innebär inte enbart styrkor utan en svaghet är att antalet intervjuer är mycket begränsad. Det hade varit fördelaktigt att genomföra flera intervjuer men på grund av omfånget av studien var det inte möjligt inom ramen för den här studien.
Utöver valet att göra en kombinerad studie finns det flera faktorer som kan påverka resultatet i både enkät och intervju. Det finns en risk att enkätsvar lämnas godtyckligt och utan en
fördjupad eftertanke och reflektion. Dessutom finns en risk att svar lämnas utifrån vad man vet förväntas av föreningen, till exempel att det finns en bild av att det alltid ska finnas en andakt och därmed svarar att det alltid finns, alternativt att man väljer att inte besvara enkäten i de fall då man inte kan leva upp till den förväntade bilden. Där den förväntade bilden hänger samman med en kultur inom organisationen snarare än frågeformulering i enkäten. I enkäten arbetades med formuleringar för att inte uttrycka värderingar i hur ofta andakter förekommer i verksamheten. Det kan även finnas olika definitioner av begrepp. Där begreppet andakt kan innebära olika faktorer för olika individer. Vad räknas med i en andakt och vad sker ändå i verksamheten? Där kan olika förväntningar på en andakt ge olika svar på en fråga om vad andakten innehåller men även förekomsten av andakten.
När det gäller reliabiliteten har enkäten utformats för att hålla en god reliabilitet. Däremot finns faktorer enkäten i sig inte kan styra över. Det handlar om att svar bör lämnas utifrån liknande förutsättningar. Vilka förutsättningar respondenterna hade finns inte material över. Det kan handla om tidsbrist för någon när den svarat medan någon annan gett mer tid till enkäten. I mail utskicket angavs en uppskattad tid för att besvara enkäten. Men det kan variera mellan olika respondenter hur lång tid de tagit på sig för att besvara.
6.3 Empirisk reflektion
Den tidigare forskningen är som tidigare nämnt inte stor, utan den här studien täcker ett nytt område men relaterar till Svanbergs studie i Norge och andra studier kring barn- och
