I Vår kokbok används begreppet husmanskost som något välbekant och hemmavant. I de tidigare upplagorna nämns husmanskost som begrepp men efter 1993 års upplaga nämns begreppet inte alls utan man refererar istället till begrepp som ”klassisk” ”traditionellt” och ”gamla”. Dock görs aldrig någon närmre presentation av vilka dessa klassiska recept är så egentligen går det inte att säga med säkerhet om det handlar om husmanskost eller inte. Man tycks sätta begreppet husmanskost och snabblagat som två motsatsförhållanden. Man gör i alla upplagorna en tydlig avgränsning mellan svenskt och utländsk mat genom att lyfta fram den utländska maten som just utländsk eller främmande. Ju tidigare upplaga av Vår kokbok, desto större gränsdragning görs mellan det svenska och det utländska. En reflektion som jag gör här är användandet av just ordet främmande då dess synonymer är ”okänt” och ”inte hör hemma”. Jag tycker att ordet har en viss negativ klang då många är rädda för just
66
Jennie Malmquist
2013
”främmande” saker. Husmanskosten förknippas med svenskhet i Vår kokbok även om det ofta tycks vara underförstått. Dock finns det uttalat i boken att vi måste värna om svenska
traditioner och att fjärmandet från det traditionella upplevs som en fara. Den största
förändringen över tiden är att det utländska ges mer och mer utrymme i böckerna och i senare upplagor känns det som att det är det utländska som är modernt och det som vill belysas, mycket i samband med att man vill vara i takt med tiden. Så i takt med globaliseringen har även Vår kokbok internationaliserats. Det är stora skillnader mellan årgångarna även om de är svagt nyanserade. Man kan tydligt se samhällstrender i förorden, vad som är aktuellt på matfronten just då, och det är snarare saker man tillför med åren än tar bort. Undantaget här är nationaliseringen på receptnamnen. Med tiden har flera nationalitetsbeteckningar försvunnit från rätterna och ges antydan att istället vara integrerade med det svenska. Spagetti carbonara har t.ex. fått även ett svenskt namn: Kolarhustruns spagetti. Bilderna i böckerna har gått från att ha sin legitimitet hos husmödrarna till att vara ”rätt i tiden” då legitimiteten istället tycks ligga i manliga kockar. Hade man sett ur ett genusperspektiv hade det ju varit roligare om det varit 50/50. I Vår kokbok tycks det vara istället antingen eller.
Ser man på övrig analyserat material så är husmanskost ännu tydligare kopplad till just svenskhet. Maten beskrivs som genuin, traditionell, fin, vällagad, gjord från grunden,
klimatsmart osv. Det ligger en stark positiv värdeladdning i begreppet husmanskost och en stor del av den tycks vara att den är svensk. Därmed blir den ett kulturarv som ska bevaras och omhuldas. Vi kan se med hjälp av både Daun, Arnstberg, Ehn, Frykman och Löfgrens forskning att mat är något som vi starkt förknippar med kultur. Maten blir en symbolisk värdeladdning som reproduceras som svensk genom oss själva. Vi kan se hur Vår kokbok med tiden har implicerat det utländska och försökt ta ett mer globalt förhållningsätt gentemot sina recept. Daun menar att Sverige idag i större mån är ett kulturellt samhälle men Ehn håller inte med. Han menar istället att invandrarna försvenskar Sverige. Han menar att de inföddas nationella medvetenhet stärks när den utsätts för ny kultur och så länge det finns en
majoritetskultur (den som anses svensk) kan man inte prata om ett internationaliserat Sverige. Istället tvingas människor reflektera över sina sätt och leva och därefter antingen ta avstånd från nya kulturfenomen eller inte.67 Ehns tankar påminner därmed om Parasecolis teorier om ”de andra”, att etniciteten blir påtaglig först i kontrast med något olikt. Jag anser att Vår Kokbok är ett strålande exempel på hur banal nationalism fungerar. Man smyger in små värdeladdade ord som i sin tur som i sin tur vädrar en doft av nationalism. Det kan säkert i
67
Jennie Malmquist
2013
många fall vara helt intentionslöst men precis som många av ovannämnda etnologer menar i sin forskning är det kärnan i den banala nationalismen, den har blivit så självklar att den uppfattas som en självklar sanning. Vår kokbok säger sig vara en bok av sin tid och det stämmer mycket väl även om det ibland är på gott och på ont. Trots att det efter andra världskriget blev lite fult att prata om nationalism så tror jag att kriget fick nationer att sluta sig samman och värna om det egna. Vår kokbok utges inte allt för många år efter krigets slut och jag anser att den nationella tanken om Sverige lyser igenom i vissa upplagor. Trots att de har som ansats att presentera det främmande som något spännande så blir det istället en förstärkning av ”vi och dem” känslan.
Det finns det en tydlig etnisk brytpunkt på n kulinariska historien och den heter Tore Wretman. Det är när hans bok Svensk husmanskost kommer ut 1967 som begreppet
husmanskost får sin synonym med svenskhet. Redan på omslaget kan vi läsa: Vår främste matexpert slår ett slag för gammal svensk mattradition. Rädda den svenska husmanskosten! Han väljer ut det som är ÄKTA svenskt och sätter därmed tonen för husmanskosten. Även i den gastronomiska kalender från 1986 ses Wretman som den som räddat fosterländsk kokkonst. De skriver även att husmanskost är omsorgsfullt lagad och hotad av kalorijagare. Men att Wretman är en pionjär även här då har återskapar rätterna i nya, lättare tappning. Även Metzgers menar att det är Wretman som får köttbullen kanoniserad och den som ger Sverige sin traditionsmedvetenhet. Så kanske får man fundera lite på vad begreppet husman betyder för en själv istället för att rynka på näsan när någon säger att de lagar svensk
husmanskost och menar spagetti och köttfärssås. Det vill säga om man lägger sitt begrepp i konstruktionen svenskt eller om man lägger det i husmanskost som betyder bra vardagsmat. Med det som utgångspunk hävdar jag att mat utan tvekan är del av det symboliska kapitalet som Bourdieus teorier handlar om. Maten får ett symboliskt värde och blir en symbolisk nyckel. Metzger menar att barndomsminnena av mammas köttbullar ligger som grund för det kollektiva minnet och har man inte det minnet har man inte heller tillgång till gemenskapen. Alltså blir köttbulleminnena gränsdragningen om man ska anses som svensk eller inte. Maten blir således en symbol för ett större koncept och ges en slags mytologisk aura. Det är inte maten i sig som är viktig utan just det faktum att det är en svensk kulturskatt. Det symboliska värdet ligger således i just kulturnyckeln. Husmanskosten hade inte blivit symboliskt kapital om den inte hade tillskrivits värde som svensk, kulturskatt och så starkt kopplats tills kulturarv. Jag menar även att husmanskosten har blivit en produkt av
Jennie Malmquist
2013
motsättningar som Bourdieu pratar om. Husmanskost har blivit ett motsatsbegrepp till dåligt lagad mat.
I Hélène Hendersons bok The Swedish table kan man återknyta till Parasecolis teorier om att man sätter sin identitet/tillhörighet i kontrast till ”det andra”. Henderson tycks vara mer nostalgisk och svensk i USA för att där är det så tydligt att hon är ”den andra”, Hon skriver att hon alltid kommer vara svensk i hjärtat och kommer fortsätta laga maten från sitt hemland eftersom det är hennes barndom och matminnen.68 Jag tycker det är tydligt att denna nationalism förstärks av nationella kontraster.
Om vi tittar närmare på Marie-Louise Stjernas avhandling, som togs upp i
forskningsläget, är det tydligt hur informanterna i Stjernas avhandling ser mat som en viktig del både i sin barndom och i etnicitet.
… husmanskost är normen, i bemärkelsen att det är den vanliga maten som de flesta äter i Sverige. … För flera av studiens deltagare är barndomens hemlagade mat starkt värdeladdad. Den är lika med ”bra” och ”vällagad mat
Informanterna beskriver husmanskosten som ordentlig mat, lagad från grunden. Husmanskost är för informanterna något positivt och genuint från barndomen. Stjerna skriver att det
framgick ett urskiljart mönster när informanterna pratade om mat: de delar in mat i bestämda kategorier (exempelvis husmanskost) och kontrasterar viss sorts mat mot annan mat
(husmanskost mot mat med utifrån kommande influenser) Man ser även hur informanterna länkar samman maten med vissa arenor i tid och rum (många av informanterna förknippar husmanskost med barndomen). Det är en tydlig tendens att informanterna värderar maten (en uppfattning är att husmanskost är en mattradition vi bör slå vakt om).
Här ser vi att husmaskosten både är något som vi ser nostalgiskt på och hur stark
värdeladdning den har. Det är en kultur/tradition att slå vakt om. Alla informanterna i Stjernas intervjustudie ger uttryck för att husmanskost är något positivt. Man ger maten en
kvalitetstämpel när man beskriver den som vällagad, nyttig och genuin. Här har man genast satt in maten i två perceptionskategorier bra mat och dålig mat. Bra mat är mat lagad från grunden, dålig mat är snabbmat och halvfabrikat. Men alla informanterna ger samma tankegångar som redovisas från Prinsessornas kokbok, den mat man får i barndomshemmet sätter man särskilt värde på under hela livet.
Jennie Malmquist
2013
Etnologen Richard Tellström menar att med ditt val av mat flaggar du upp dig själv, lika tydligt som om du talade om din politiska uppfattning.
Måltiden har alltid varit en arena för kulturella, ideologiska och existentiella
ställningstaganden. Det man har på tallriken är det man själv står för och ställer upp på. … För matens viktigaste syfte är att skapa relationer mellan dig och det omgivande samhället. Och här är imitation viktig. Vi imiterar de matvanor våra
föräldrar eller de människor vi ser upp till har. … Ända sedan människan började samla, odla, laga till mat och sätta ihop måltider har maten använts som gränsdragning mot andra. Maten har gjorts till ett sorts regelsystem som definierat gruppen69
Här ser vi tydliga paralleller med varför husmanskosten har en kvalitetsstämpel. Det är för den är just svensk och en imiterad matvana. Den är även en stor del av kulturarvet och därmed även en naturlig gränsdragning gentemot andra nationaliteter. Genom att äta den äkta, genuina husmanskostmaten gör man sig delaktig i gemenskapen Sverige. Maten blir på så sätt en viktig identitetsmarkör och även blivit en politisk, kulturell, ideologisk och ett existentiell ställningstagande. Med detta som grund hävdar jag åter igen att husmanskosten har blivit Bourdieus symboliska kapital. Vår kokbok har som sin ledande roll som receptförmedlare en viktig del av hur vårt symboliska kapital speglas. Genom sin tydliga gränsdragning mellan svenskt och utländsk hjälper de till att bygga upp synen på det ”genuint svenska” även om det ibland görs utan direkta intentioner och med sublima medel.
Husmanskosten har fått ett uppsving de senaste årtiondena och jag tror att det till stor del handlar om ökad invandring och globalisering. I takt med att vår värld utökas även på det kulinariska fältet finns det en motreaktion att värma om sitt eget. Precis som Parasecolis teori om att identitet kan definieras som en skillnad, då den är direkt beroende av sin relation till det som är annorlunda, till ”det andra” blir det helt plötsligt viktigare att värna om det svenska, om husmanskosten. Maten görs till en viktig identitetsmarkör även om jag inte vill dra det så långt som Metzger som skriver att man inte kan anses svensk om man inte har minnen av mammas köttbullar i sin barndom. Jag tror istället problematiken ligger, precis som på flertalet områden i samhället, att benämningen svenskt behöver, precis som vår kokboks talesätt, växa i takt med tidens gång. Sverige är idag ett modernt, globaliserat land och det syns inte minst på våra matbord. Jag tror inte husmanskosten är hotad, däremot tror jag att den
69
Jennie Malmquist
2013
genomgått en klassresa där man inte betalar i pengar utan i tid. Det är de som har tid, tar sig tid att laga husmanskosten och långkoken som anses som de ”fina” och ”genuina”. Visst spelar ekonomi in till en viss del då husmanskosten i de finare salongerna gärna är ekologiska, närproducerade och givetvis med svenska råvaror, som idag ofta är dyrare än importerad mat. Wretman och gastronomiska akademin har båda uppgett tidsbrist som stor faktor för
husmanskostens hotade existens. Men som Wretman så vältaligt uttrycker det: ”Tid får man acceptera i matlagning. Frågan är inte hur man skall förkorta tiden utan hur man skall använda den”. Eller som författaren och politikern Marit Paulsen (som även hon har skrivit böcker om husmanskost) uttryckte det när hon fick beröm för att hon kockade egen ärtsoppa. – (det tog ju flera timmar!): ”Inte fan står jag och stirrar på ärtorna hela tiden”.
Wretman tillskrivs äran att ha uppfunnit ” Nouvel husman” d.v.s. husmanskosten i lättare tappning men historiskt och i genusperspektiv kan detta tyckas orättvist då
husmanskosten är i grund och botten är husmödrarnas. Det är de som har lagat maten genom historien och jag tror säkert att de hade fortsatt laga den på nya sätt. Wretman tycks heller inte ha haft någon direkt urskillningsmetod när han valt ut vad som ska ses som äkta svensk husmanskost utan har mer eller mindre plockat ut sina personliga favoriter som sedan anammats som det ”äkta svenska”. Det han samtidigt gjorde var att anpassa rätterna efter nutidens energibehov och gjorde rätterna mindre feta och mastiga och därmed gav husmanskosten ett uppsving då den på så sätt tilltalade fler. Men med sin egenskap som innehavare av kulturell kapital är han helt klart ansvarig för att ha tagit husmanskosten till de finare rummen. Dock tror jag att den hade förnyat sig oavsett Wretman eller inte. Vi kan se i den historiska backspegeln att husmanskosten alltid har anpassat sig efter samtidens krav genom århundradena. Många av Wretmans recept kanske ska ses mer som en historisk dokumentation snarare än en synonym för svensk matlagning idag. Som vardaglig receptbok har den med tiden förlorat lite av sin relevans. För många, inklusive mig själv, ter sig rätter som ölsupa och lungmos mindre lockande idag idag.
Detta har varit den roligaste forskning jag bedrivit på länge och förslag till vidare forskning skulle kunna vara svenska dryckesvanor, svenskarna och den” heliga” fikan. Ett varningens finger ska dock höjas. Forskningen har en bieffekt och det är en alltför ofta kurrande mage! Säg den som kan läsa kokbok upp och kokbok ner utan att bli hungrig.
Jennie Malmquist
2013
Referenslista
Källor
Agnsäter, Anna-Britt (red.), Vår kokbok, 3., omarb. och utökade uppl., Koop. förb., Stockholm, 1957
Agnsäter, Anna-Britt (red.), Vår kokbok, 7., omarb. och utökade uppl., Rabén & Sjögren, Stockholm, 1964
Agnsäter, Anna-Britt (red.), Vår kokbok, 11., helt omarb. uppl., Rabén & Sjögren, Stockholm, 1975
Andrews, Birgitta & Lindgren, Barbro (red.), Vår kokbok, 23., [omarb.] uppl., Prisma, Stockholm, 2001
Begner, Sara (red.), Vår kokbok, 25., omarb. och uppdat. uppl., Norstedt, Stockholm, 2012
Henrikson-Abelin, Kerstin, Lindgren, Barbro & Andrews, Birgitta (red.), Vår kokbok, 14., helt omarb. uppl., Rabén & Sjögren, Stockholm, 1986
Lindgren, Barbro & Andrews, Birgitta (red.), Vår kokbok, 18. uppl., Rabén & Sjögren, Stockholm, 1993
Åkerström, Jenny, Prinsessornas kokbok, Ny, omarb. uppl., Bonnier, Stockholm, 1952
Tryckta källor
Arnstberg, Karl-Olov, Svenskhet: den kulturförnekande kulturen, Carlsson, Stockholm, 1989
Bergenström, Anna, Hemberg, Birgit & Eriksson, Fredrik, Bonniers kokbok, Bonnier, Stockholm, 2002
Jennie Malmquist
2013
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 Bergström, N. (1997). Mat i skrift – recept och kultur i kokböcker. Göteborg: Göteborgs Universitet. Institutionen för hushållsvetenskap. Licentiat.
Billig, Michael, Banal nationalism, Sage, London, 1995
Bourdieu, Pierre, Distinction: a Social Critique of the Judgement of Taste, Harvard University Press, Cambridge, Mass., 1984
Bourdieu, Pierre, Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori, Daidalos, Göteborg, 1999
Broady, Donald ”Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi”, pp. 59-88 i Masskommunikation och kultur, NORDICOM-Nytt/Sverige, Nr 1-2, 1988
Bryman, Alan, Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur, Lund, 1997
Ehn, Billy, Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar, Försvenskningen av Sverige: det nationellas förvandlingar, Natur och kultur, Stockholm, 1993
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette, Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck, Studentlitteratur, Lund, 2004
Fiske, John, Kommunikationsteorier, 2 uppl. Uppsala: Almqvist & Wiksell, 2004
Fredrikson, Karin (red.), Moderna stora kokboken, 32., [omarb. och moderniserade] uppl., Wezäta, Göteborg, 1974
Friberg, Febe (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Jennie Malmquist
2013
Gastronomisk kalender: Gastronomiska akademiens årsbok. 1986, LT, Stockholm, 1985
Hall, Patrik, Den svenskaste historien: nationalism i Sverige under sex sekler, Carlsson, Stockholm, 2000
Hedelin, Astrid (red.), Hemkunskap. Grundbok, 2:a uppl., Interskol, Malmö, 1981
Hedelin, Astrid (red.), Hemkunskap. [Arbetsbok], 4:e uppl., 1989
Hedelin, Astrid, Hem- och konsumentkunskap: åk 6-9, 8. uppl., Interskol, Malmö, 2002
Hemmets kokbok, 28. uppl., delvis omarb., Norstedt, Stockholm, 1925
Henderson, Helene., The Swedish table, University of Minnesota Press, Minneapolis, MN, 2005
Hulander, Jon, Mat, gemenskaper & gränser- en etnologisk studie om matens betydelse och potential i migrationen till Sverige, 2011
Lager, Göran, Folklig föda, Populär historia, nr 9, 2006
Larsson, Staffan, Kvalitativ analys exemplet fenomenografi, Studentlitteratur, Lund, 1986
Lindgren, Simon, Populärkultur:[teorier, metoder och analyser, Liber, Malmö, 2005
Metzger, Jonathan, I köttbullslandet: konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet, Acta Universitatis Stockholmiensis, Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005,Stockholm, 2005
Parasecoli Fabio, Food: Identity and Diversity, Culinary Cultures of Europe. Identity, Diversity and Dialogue, Council of Europe 2005
Jennie Malmquist
2013
Stjerna, Marie-Louise, Föreställningar om mat och ätande: risk, kropp, identitet och den "ifrågasatta" maten i vår tid, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007,Stockholm, 2007
Swahn, Jan-Öjvind, Historia för gymnasiet. [B-kursen], Matens historia, 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 2002
Tosh, John & Lindkvist, Thomas, Historisk teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 1994
Rasmusson, Birgitta, Stora kokboken, ICA bokförlag, 2007
Wallin, Tony, Hela Sveriges husman, Ica, Västerås, 2008
Westergren, Björn (red.), Bonniers stora kokbok, Bonnier fakta, Stockholm, 1983
Wretman, Tore, Svensk husmanskost: en samling gamla svenska recept anpassade till vår tids matlagningsmetoder, [Ny utg.], MånPocket, Stockholm, 1981
Åkerberg, Johan & Bang-Melchior, Sara, Husman: traditionell mat för moderna människor : en oumbärlig bok för dig som vill laga genuin husmanskost!, 1. uppl., Tukan, Askim, 2011
Upplagsverk
Nationalencyklopedin, Höganäs: Bokförlaget Bra böcker AB. 1995.
Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska akademien. (1893-). Lund: Gleerupska univ.-bokh
Internetbaserat material Tellström, Richard
Jennie Malmquist
2013
Hämtad 2013-04-15
Järtelius Arne, 2001 http://www.ne.se/rep/kokboken-som-traditionsf%C3%B6rmedlare-och- nyskapare?po,pArticles=true Hämtad 2013-04-12 https://www.coop.se/Globala-sidor/OmKF/Kooperativ-samverkan/Var- historia1/Tidslinjen/1930-1960/1943/Ett-provkok-blev-ett-provkok/ Hämtad 2013-04-20 https://www.coop.se/Globala-sidor/OmKF/Kooperativ-samverkan/Var- historia1/Tidslinjen/1870-19002/1899/Kooperativa-Forbundet-KF-bildas-/ Hämtad 2013-04-20