Det sker delvis någon normalisering, i de tre narrativa berättelserna. Utifrån Lundgrens teori kan första steget av normaliseringen, Gränser utplånas och förflyttas, speglas in på mina respondenters erfarenheter. ”Sara” och ”Fatima” blev chockade och ledsna efter första slaget.
De hade upplevt att deras män var snälla och bra mot dem. Männen bad om ursäkt och lovade att det inte skulle hända igen. Ett löfte de aldrig höll. I en utav Walby’s patriarkala strukturer Våld mot kvinnor, som nämns i teoridelen, innebär att kvinnor ständigt utsätts för våld från sina män. Denna struktur kan speglas in i respondenternas erfarenheter då de ständigt utsattes för våld under flera år.60 ”Jasmin” var däremot den som inte hade några förväntningar på sin man då maken redan tidigt i förhållandet misshandlade henne psykiskt. Alla tre männen kunde vara väldigt elaka mot respondenterna. I studien förekommer det att mina respondenter ursprungligen är kurder från Iran. Detta för att deras normer och lagar inte är desamma som de västerländska ländernas. Kvinnan har enligt kultur och tradition blivit mannens ”ägodel”.
Mina respondenter har troligen socialiserats efter de allmänna normerna av deras kultur från hemlandet. När en handling upprepas ständigt blir det en del av personen, för då skapas det en roll. I informanternas hemländer är det vanligt att kvinnor utsätts för patriarkat förtryck. Även dessa kvinnor verkar utsättas för patriarkat förtryck trotts att de är bosätta i Sverige. Detta för att männen troligtvis har tagit efter maktrelationen, ifrån sina familjer. I en utav Walby’s patriarkala strukturer nämns patriarkala kulturella institutioner. Även denna struktur kan speglas in i mina respondenters bakgrund. Detta för att religionen samt kulturen verkar ha en inverkan att utge normer på hur kvinnor ska vara och bete sig. 61
Även andra steget av normaliseringen, Isolering, kan speglas in på respondenterna ”Sara”
och ”Jasmins” upplevelser. Deras män har försökt att avskärma dem från deras familjer och vänner. För ”Sara” utvecklades detta senare i äktenskapet medan det för ”Jasmin” började redan i början av förhållandet. Vid ett tillfälle under intervjuns gång berättade ”Sara” hur mannen kontrollerade henne genom att be henne att lägga sin telefon i förklädet och ha på den under hela tiden medan hon jobbade, han hotade annars med att hon aldrig skulle få se sin dotter igen. Respondenten ”Fatima” upplevde inte att hon var isolerad eller kontrollerad, men barnen var däremot kontrollerade. Jag uppfattar det däremot som att maken kontrollerade henne genom barnen. Varje gång barnen var ”olydiga” fick ”Fatima” skulden för deras
60 Millett, K. (1985). Sexual Politics.
61 Ibid.
37 beteende. På detta viset fick mannen både makt och kontroll över ”Fatima”. Även ”Sara”
kontrollerades via dottern då maken oftast hotade med att hon inte skulle få se dottern igen.
Dessa kvinnor verkar redan i tidig ålder omedvetet accepterat kvinnoförtrycket. Deras mödrar och andra kvinnor från liknande kultur har även gått igenom samma situation. Jag upplever att dessa kvinnor är sedan tidigare ”vana” vid att isoleras samt kontrolleras. Innan respondenterna gifte sig med sina respektive var dem kontrollerade av männen i familjen. Även här verkar det förekomma patriarkat förtryck. Millett nämner att genom socialisation som tillexempel
familjer, skapas och bevaras patriarkatet. Samhället reflekteras i stort sett av invånarnas familjeförhållanden. Informanternas män försöker ständigt påminna kvinnorna att det är de som har makten och då kan även våldshandlingar inräknas. Samtliga respondenters familjer var rädda för att döttrarna skulle ”försvenskas”. Det är vanligt att kvinnan tar hand om hushållet. Det sker ett produktionsförhållande i hemmet. Kvinnorna ansvarar för barnet och hemmet utan att få något för det. Männen utnyttjar detta. Produktionsförhållande i hemmet är en av Walby’s patriarkal struktur som nämns i teoridelen. 62
Flickor och pojkar lär sig sina roller i tidig ålder. Detta är något som även tas med när dessa människor invandrar in i ett västerländskt land som Sverige. Familj och släktingar vill att hemlandets traditioner ska hållas intakt.
Den tredje steget i normaliseringen, Växling mellan våld och värme, kan speglas in på två av mina respondenters erfarenheter, ”Sara” och ”Fatima”. ”Fatimas” man var konstant otrogen och jag upplever det som att det är en form av misshandel samt ett uttryck för hans växlingar. Efter att männen hade misshandlat respondenterna kunde de be om förlåtelse och sedan ge respondenterna kärlek. Detta kunde få ”Fatima” och ”Sara” att glömma allt det dåliga med männen, precis som om inget hänt. ”Jasmins” make bad aldrig om ursäkt för sina handlingar. Hon följde sin mors och de resterande utsatta kvinnornas öde. Även här upplever jag den patriarkala förtrycket, då ”Jasmins” make troligtvis följde det kulturella traditionerna där kvinnan är underordnad mannen. Patriarkala kulturella institutioner, Våld mot kvinnor samt Patriarkal stat som innebär att en stat har en partiskhet när det handlar om patriarkatets,
62Millett, K. (1985). Sexual Politics.
38 är de patriarkala strukturer som kan speglas in här.63 ”Jasmins” man la inte ner tid på henne då han redan i början av förhållandet verkade anse att hon var hans ”ägodel”.
Den fjärde och sista normaliseringen, Internaliseringen, kan speglas vid flera tillfällen i mina respondenters erfarenheter. Respondenterna upplevde till slut att allt var deras fel, de skuldbelade sig själva efter varje misshandel. Fatima säger att hennes man tappade kontrollen och inte visste vad han gjorde, medan Sara och Jasmin säger att detta var ett spel för deras män redan från början. De visste hela tiden vad de gjorde och hur de skulle manipulera.
Frågeställningen för min studie var: Förekommer det någon normalisering av våldet i de tre narrativen och på vilka sätt i sådana fall? Resultatet jag får genom mina intervjuer är att normaliseringsprocessen fungerar i ett samhälle där våld mot kvinnor är både olagligt och socialt oacceptabelt. Jag upplever att normaliseringen förutsätter att mannen och kvinnan kommer ifrån en kultur som inte accepterar våld mot kvinnor. Jag tror inte att det förekommer någon normalisering av våldet i de tre narrativen. Detta för att informanterna kommer ifrån en kultur där normer och lagar inte är detsamma som Sveriges. Även om de bor i ett
västerländskt land, tar de med sig mycket av sin kultur. Det finns familjer som har det strängare i Sverige än i sina hemländer. Detta för att familj och släkt vill ”skydda” sina barn från allt som de anser som ”tabubelagt”. Det förtryckta patriarkatet samt socialisationen efter de allmänna normerna från hemlandet bevaras. Därför väljer dem att begränsa barnen så mycket som möjligt. Även pojkar drabbas av detta, men vanligtvist är det flickorna. Det är vanligare att se pojkar leva det ”Svenska tabulivet” än flickor som måste vara hemma. Jag skriver detta av erfarenheter från mig själv, släkt, vänner och bekanta. Det varierar dock från familj till familj hur strängt och strikt det är. Trots att normaliseringen för våldet på kvinnorna stämmer in på flera avseenden, menar jag att det redan finns en ”inlärd vana”. Kvinnan ”ska”
utföra hushållsarbetet och lyda mannen i alla avseenden. Respondenterna hade redan innan äktenskapet fått uppleva en slags isolering inom familjen och ”accepterat” övertaget av mannen och den underordnade ställningen de själva har. Jag anser att Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess samt Walbys olika strukturer för patriarkat teorin är teorier som kan passas in i många fall. 64
Jag jobbar själv ideellt på kvinnojouren och har genom det mött kvinnor som skulle kunna passa in i denna mall. Jag har dock också stött på kvinnor som inte gör det då de kommer
63Millett, K. (1985). Sexual Politics.
64 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks & Millett, K. (1985). Sexual Politics..
39 ifrån ett land med annorlunda normer och lagar. Jag har varit på ett flertal föreläsningar och läst många böcker där våldutsatta kvinnor berättar om sina liv.65
Följdfrågan i min studie var; Vilka likheter och skillnader finns de mellan narrativen i denna bemärkelse? Likheterna mellan de tre narrativa är att alla dessa tre kvinnor
ursprungligen är från samma land. Respondenterna ingick i äktenskapet redan i tidigt ålder.
Två av respondenterna blev bortgifta, mot sin egen vilja. De gifte sig med män de inte visste något om. Respondenternas män kunde vara väldigt elaka, både fysiskt och psykiskt. De har redan i tidigt ålder skapat sig en roll, då de har fått uppleva och se detta förtryck upprepande gånger. När barnen gör något ”fel” fick de skulden. Även detta är något vanligt inom den kulturen de växte upp i. Detta för att det är kvinnan som har ansvaret för hemmet och barnen.
Gör barnen något fel, är det kvinnan som har ”misslyckats” och bör ”straffas”.
Respondenterna anger att de till slut trodde att allt var deras fel. Dessa kvinnor verkar utsättas för patriarkat förtryck trotts att de är bosätta i Sverige.
Olikheterna mellan narrativen är att ”Jasmin” var den enda av kvinnorna som inte hade förhoppningar och förväntningar på mannen redan från början av äktenskapet. Hennes make visade varken kärlek eller ångest. ”Jasmins” blev sällan fysisktmisshandlad, men maken och hans familj misshandlade henne psykiskt dagligen. Det är vanligt att mannens familj lägger sig i och försöker kontrollera kvinnan. Innan kvinnan gifter sig är det vanligt att hennes familj samt släkt kontrollerar och bestämmer över henne.
I och med att kvinnornas ursprungsland är annat än Sverige, kan våldets isolering förutom att avskärma dem från släkt och bekanta, även medföra svårigheter och problem för dem att integreras i det svenska samhället. De kan på så vis även gå miste om viktig kunskap om vilka regler och mänskliga rättigheter som gäller i Sverige. Detta skulle kunna dras in i större utsträckning i exempelvis SFI undervisningar, eller som ett extra informationsmoment då det är allas rättighet att känna till och vara medveten om sina rättigheter. Kvinnorna bör också informeras om vart och hur de kan söka hjälp, då de befinner sig i en utsatts situation. Detta är även något som kan gynna samhället stort. Som tidigare nämnt har kvinnorna i de flesta fall i min studie gift sig och utsatts för våld i tidigt ålder. De har också redan innan äktenskapet blivit kontrollerade i sina hem och fått uppleva isolation på ett annat vis. Eftersom att vissa saker ses som tabubelagda i deras hemländer är således deras föräldrar uppväxta med det och håller fast vid det även när de kommer till Sverige. Respondenterna bosatte sig i förorterna i Sverige vilket ledde till att samma mönster av kultur och livsstil fortsatte. Folk i dessa miljöer tenderar att hitta sitt eget folkslag och kan bilda en livsstil som speglar den de hade i
65 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks
40 hemlandet.Därför vore det positivt om skolor satsade på informationsmöten för föräldrar med utländskt bakgrund gällande exempelvis om Sveriges regelverk och traditioner. Genom att försöka involvera föräldrarna tidigt kan det förhoppningsvis skapas en förståelse för barnens kluvna position mellan två kulturer.
Denna studie skulle kunna studeras vidare i framtiden ifall forskarna är intresserade av att forska inom detta område. Det som kan göras är att undersöka och se ifall denna slutsats även kan stämma in på andra kulturer, se ifall det sker något slags våldsnormalisering inom andra kulturer och i så fall vilken utsträckning. Kanske kan någon annan forskare uppgradera en normaliserings våldsprocess för kulturer som accepterar våld i patriarkala länder. Länder vars lagar och normer är annorlunda jämfört med Sverige?
41