Våldets Normaliseringsprocess: En kvalitativ studie av tre kurdiska kvinnors erfarenheter av våld i nära relationer

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för Sociologi

Hazal Ceylan Göncü

Våldets Normaliseringsprocess

En kvalitativ studie av tre kurdiska kvinnors erfarenheter av våld i nära relationer.

Sociologi C-uppsats

Datum/Termin: VT 2011-01-21

Handledare: Annika Jonsson

Examinator: Clary Krekula

Löpnummer: X-XX XX XX

2 KARLSTADSUNIVERSITET

Sociologi

ÄMNE: Sociologi, C-kurs.

HANDLEDARE: Annika Jonsson

SAMMANFATTNING:

Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina

respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen. Det finns redan en ”inlärd vana” av att kvinnan hur hon ska ”betee” sig. De har troligtvis socialiserats efter de allmänna normerna från hemlandet och tagit med sig det till Sverige. Patrirkat teorin kan speglas in i dessa kvinnors liv. I och med att respodenternas

ursprungsland är annat än Sverige, kan våldets isolering även medföra svårigheter och problem för dem att integreras i det svenska samhället.

NYCKELORD: Invandrare, mäns våld mot kvinnor, våldets

normaliseringsprocess, patriarkat, socialisering, sociavvikande beteende

3

Jag vill passa på att tacka mina respondenter, min handledare Annika Jonsson och alla andra som har varit till stöd och hjälp under arbetsgången.

Tack!

4

Innehållsförteckning

1. INLEDNING... 5

1.1INTRODUKTION ... 5

1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8

1.3AVGRÄNSNING... 9

2. TIDIGARE FORSKNING ... 10

2.1VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER EN KARTLÄGGNING ... 10

2.2UTVECKLINGEN AV DÖDLIGT VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER ... 10

3. TEORI ... 11

3.1NORMALISERINGSPROCESSEN ... 11

3.1.1FÖRSTÅELSERAMAR FÖR MÄNS VÅLD MOT KVINNOR ... 11

3.1.2NORMALISERINGSPROCESSEN FÖR MANNEN ... 12

3.1.3NORMALISERINGSPROCESSEN FÖR KVINNAN ... 14

3.2 PATRIARKAT ... 15

4. METOD ... 17

4.1URVAL ... 20

4.2ETISKA ASPEKTER ... 21

4.3RELIABILITET OCH VALIDITET ... 22

5. ANALYS ... 23

5.1INTERVJUKVINNORNAS BERÄTTELSER ... 23

5.1.1”SARA” ... 23

5.1.2”JASMIN” ... 25

5.1.3”FATIMA” ... 27

5.2LIKHETER OCH OLIKHETER MELLAN DE TRE PROCESSERNA ... 29

5.2.1LIKHETER MELLAN DE TRE PROCESSERNA ... 29

5.2.2OLIKHETER MELLAN DE TRE PROCESSERNA ... 30

5.3ANALYS AV INFORMANTERNAS VÅLDSPROCESS I RELATION TILL TEORIER OM VÅLD I NÄRA RELATIONER ... 31

5.3.1ANALYS AV ”SARAS” VÅLDSPROCESS I RELATION TILL VÅLDETS NORMALISERING ... 31

5.3.2ANALYS AV ”JASMINS” VÅLDSPROCESS I RELATION TILL VÅLDETS NORMALISERING ... 32

5.3.3ANALYS AV ”FATIMAS” VÅLDSPROCESS I RELATION TILL VÅLDETS NORMALISERING ... 33

6. SLUTSATSER OCH SAMMANFATTANDE DISKUSSION ... 36

KÄLLFÖRTECKNING BILAGA

5

1. Inledning

Kvinnomisshandel är något som vilken kvinna som helst kan falla offer för där kvinnan både kan bli utsatt för psykiskt- och fysiskt misshandel i nära relationer. Jag vill skriva denna text främst till kvinnor som befinner sig i en utsatt position samt till folk som handskas med denna typ av situation som sitt yrke. Anledningen till att jag valde detta ämne var för att det var ett intressant ämne att studera mer ingående och få en större förståelse kring. Jag har träffat på kvinnor som har varit i dessa situationer i mitt privata liv samt genom mitt ideella arbete. Jag väljer att utgå ifrån Lundgrens förståelse av hur våldet normaliseras i nära relationer.¹ Genom tre separata intervjuer, narrativ, med kurdiska kvinnor vill jag undersöka och se om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning. Jag kommer därför inte att undersöka kvinnorna som en grupp. Dessa kvinnor är kurder från den persiska delen och har en kultur som är olik den i Sverige. De är från mellanöstern och har en muslimsk bakgrund.

Parsons teorier av socialisation grundas bland annat på att en persons förväntningar på andras reaktioner och handlingar ska vara lik sin egen. Dessa förväntningar härstammar från de allmänna normerna av ens kultur. Parsons säger också att när en handling upprepas gång på gång blir det en del av personen. En roll skapas.² Det är troligt att mina informanter har socialiserats på ett annat sätt än många kvinnor som har växt upp i Sverige med svenska föräldrar. Socialisationsbegreppet är relevant eftersom att jag i uppsatsen undrar om det sker någon normalisering av våldet i de tre narrativen, om kvinnorna har socialiserats på ett sådant sätt att våld i nära relationer inte framstår som något märkligt kan det heller inte ske en normalisering. För att en normalisering ska äga rum krävs det att något kan normaliseras, det vill säga att det inte verkar självklart. Kvinnorna i Iran har inte samma rättigheter som de i Sverige. I Iran kan släktingar av ett mordoffer besluta om gärningsmannen ska straffas med döden eller förlåta denne genom att acceptera en summa pengar, en så kallad ”diyeh”. Under artikel 300 i Irans strafflag anges det att en ”diyeh” för en första eller andra gradens mord av en mördad muslimsk kvinna är hälften av det av en mördad muslimsk man. I Artikel 105 i civillagen i Iran konstateras det att mannen har ansvaret i familjen. Kvinnan kan därför inte lämna sitt hem utan mannens tillåtelse. ³ I respondenternas hemländer är det troligare att kvinnorna regelbundet utsätts för patriarkalt förtryck.⁴

1 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

2 Parsons, Talcott and Bales, Robert (1956) Family, Socialization and Interaction Process, London: Routledge.

3 Official Laws against Women in Iran: http://www.wfafi.org/laws.pdf & Mission for Establishment of Human Rights in Iran:

http://mehr.org/Islamic_Penal_Code_of_Iran.pdf

4 Millett, K. (1985). Sexual Politics.

6 För att minska risken för att en generalisering av invandrare görs i och med att mina

respondenter är utrikesfödda och har ett svenskt medborgarskap, har jag därför valt att

definiera begreppet invandrare. En definition av ett begrepp kan innebära svårigheter eftersom begrepp kan ändras med tiden.⁵ Eftersom ordet invandrare har olika definitioner kan det vara svårt att använda en definition för att sammanfatta alla. Ordet invandrare kan skapa problem då det kan skapa ojämnlikhet som ”vi” mot ”dem”.⁶ Begreppet invandrare kommer i denna studie därför att användas för att definiera personer som är utrikesfödda och har ett svenskt medborgarskap eller dem som är födda i Sverige med föräldrar som är födda utomlands. Man kan omedvetet generalisera detta begrepp.⁷ Jag har följaktligen valt att använda mig av begreppet personer med invandrarbakgrund.

Uppsatsen vilar på en feministisk grund. Innebörden av ordet feminism kan vara att en feminist tycker att kvinnor är underordnande av män och att det bör ske en förändring på detta.⁸ Definitionen feminism innefattar ett empiriskt påstående om världen och detta måste utvecklas. Att ha en feministisk syn innebär inte att man som feminist förnekar att det finns individer som har makt i vissa lägen och positioner. Feminismen påstår dock att kvinnor generellt inte har lika mycket makt som männen.⁹ Även om männen numera hjälper till med hushållarbetet och att sköta omsorgen om barnen så menar Gemzöe att kvinnor utför generellt mer än mannen. Detta innebär att det är ett obetalt arbete som varken ger samhälligstatus eller pensionspoäng. I skolan får unga pojkar och flickor inom historia och kultur en bild av

kvinnors insatser som beskådas som betydliglösa och insatsen osynliggörs. Tack vare

feminismens framgångar har unga kvinnor rätten till ett bättre yrkesliv och även också rätten till att bestämma över barnfödan. Rätten till fri abort kom vid 70-talet.

Det är en mänsklig rättighet för alla människor att inte behöva hamna i situationer där de blir utsatta för våld oavsett vad man som individ har för kön, ålder, sexuelläggning, ursprung och religion. Varje individ har rätt till sin frihet och sina rättigheter. Våld i nära relationer är ett stort och viktigt problem i vårt samhälle då detta oftast sker bakom stängda dörrar i hemmet. Detta är även ett ämne som aktualiseras inom media. Innebörden av

normaliseringsprocessen är att mannen stegvis tar kontroll över kvinnans liv och att kvinnan sedan tar över mannens uppfattning av situationen. Våldutsatta kvinnor kan uppleva att de bland annat är dumma, okunniga, fula, äckliga, tjocka, smala och att det är deras eget fel när

5 Kamali, M. (2005) Sverige inifrån – röster om etnisk diskriminering. Stockholm: Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.

6 Ibid.

7 Ekberg, J. (2003) Invandring till Sverige – orsaker och effekter. Växjö: University Press

8 Gemzöe, Lena (2002) Bildas Ismer, Feminism. Bilda Förlag: Smedjebacken

9 Ibid.

7 de dagligen nervärderas av mannen. Kvinnan formas efter mannen och han blir hennes familj och hennes enda referensram. De utsatta kvinnorna har svårt att ta sig ur den kontroll mannen har över henne, därför är sannolikheten att kvinnan anammar mannens tänkesätt angående anledningen till våldet, vilket kan påverka eventuella polisförhör där ursäkter görs för att försvara mannen och hans beteende.¹⁰ Många kvinnor blir dagligen utsatta för våld i vårt samhälle, och att just män utför gärningen är en företeelse som tyvärr funnits med i bilden sedan länge. Detta är ett ämne som berör mig då jag är intresserad att jobba med våldsutsatta, jag vill därför få ökad kunskap om detta då jag dagligen kommer att komma i kontakt med våldutsatta kvinnor.

10 Gemzöe, Lena (2002) Bildas Ismer, Feminism. Bilda Förlag: Smedjebacken

8 1.2 Syfte och frågeställning

Jag väljer att utgå ifrån Lundgrens förståelse av hur våldet normaliseras i nära relationer, men inte för att förklara våldet som mina informanter har utsatts för utan för att se om våldet verkar normaliseras på det sätt som teorin beskriver.¹¹ Anledningen till att jag väljer att utgå från denna teori är för att den ofta används av de som arbetar på kvinnojourerna.

Syftet med studien är att undersöka och se om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i tre intervjuer, eller narrativ, med kurdiska kvinnor från den persiska delen. Jag vill se om normaliseringen förutsätter att kvinnan och mannen kommer från ett land där våld mot kvinnor är både olagligt och socialt oacceptabelt samt om kvinnor i särskilt patriarkala kulturer redan från början lär sig att våldet inte är avvikande. Även ifall något är olagligt kan det fortfarande vara socialt acceptabelt då människor kan välja att blunda för händelserna.

Vad som anses vara normalt kanske inte är en självklarhet för andra individer från andra kulturer, beroende på vart man föds och vilka uppväxtvillkor som gäller där. Jönson visar att normaliseringsteorin inte kan förklara viktiga inslag när det gäller våld mot äldre.¹²

Som frågeställning har jag valt att använda mig av frågan:

- Förekommer det någon normalisering av våldet i de tre narrativen och på vilka sätt i sådana fall?

Som underfråga har jag valt att använda mig av frågan:

- Vilka likheter och skillnader finns de mellan narrativen i denna bemärkelse?

De data som jag kommer att använda mig av kommer att bestå av intervjuer av tre utsatta kurdiska kvinnor. Jag kommer därefter utifrån intervjuerna analysera datamaterialet för att sedan kunna skriva en slutsats.

11 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

12 Jönson, H. (2004). Övergrepp mot äldre i två perspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift, 11(3-4): 310-328.

9 1.3 Avgränsning

Jag vill i denna studie avgränsa mig enbart till mäns våld mot kvinnor i nära relationer inom äktenskap i Sverige. Jag kommer därför inte ta upp sambo- och särboförhållande samt frågan om våld inom homosexuella relationer utan enbart inom heterosexuella relationer. Jag vill även utesluta kvinnors våld mot män, barn, och även hedersrelaterade fall. Det finns många intressanta teorier inom detta ämne men jag har valt att förhålla mig till

normaliseringsprocessen, patriarkat teorin samt Socialisationsbegreppet. Anledningen till att jag har valt dessa två teorier är för att skapa en fördjupning i ämnet där målet för denna studie är kvalitet framför kvantitet.

10

2. Tidigare forskning

2.1 Våld mot kvinnor i nära relationer

Under 2002 släppte BRÅ en rapport, ”Våld mot kvinnor i nära relationer”. Där

konstaterade de att antalet anmälningar som kvinnor gör har ökat då kvinnor väljer att anmäla mer än tidigare samt att själva våldet också har ökat. De använde sig av enkätundersökningar samt polisanmälningar för att samla sin data. De konstaterar att polisanmälningar har ökat med 40 procent där misshandel mot kvinnor har skett av en bekant gärningsman. Ur

enkätundersökningen kom de fram till att ungefär 25 000 kvinnor blir utsatta för våld i nära relationer under ett år. Runt 70 procent av kvinnorna i de polisanmälda fallen blev

misshandlade av en man som de hade en nära relation med. Det har visat sig att dessa gärningsmän samt offren skiljer sig från den generella befolkningen då de generellt är mer brottsbelastade, arbetslösa i större utsträckningar och lägre utbildade. Utrikesfödda är överrepresenterade i både gärningsmännen och offren. ¹³

2.2 Utveckling av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer

Under 2007 släppte BRÅ en rapport, ”Utveckling av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer”, där de konstaterade att ungefär 17 kvinnor dödats per år under perioden 1990- 2004 av en man de hade eller hade haft en nära relation till. Ungefär hälften av fallen har mannen tidigare hotat kvinnan och i 40 procent av fallen har det funnits uppgifter om tidigare våld. Det konstateras också i rapporten att gärningsmannen ofta har ett stort behov att

kontrollera kvinnan och när han inte längre kan göra detta kan han döda henne. Under

undersökningsperioden bestod befolkningen av cirka 10 procent utlandsfödda vilket leder till att utlandsfödda är överrepresenterade som offer samt som gärningsmän.¹⁴

13 BRÅ. Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning (RAPPORT 2002:14)

14 BRÅ. Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer (RAPPORT 2007:6)

11

3. Teori

För att en kvinna som har varit utsatt för våld både psykiskt och fysiskt under en längre tid ska kunna överleva vardagen utvecklar hon strategier för att hindra uppkommandet av våld.

På detta viset förstås och upplevs mannens våldsutveckling som normalt av kvinnan.

Lundberg kallar detta för normaliseringsprocessen.¹⁵ I detta kapitel kommer de valda teorierna även att användas som grunden för analysdelen. De fyra stegen från

normaliseringsprocessen, som är viktig för analysdelen är härmed Gränser utplånas och förflyttas, Isolering, Växlingen mellan våld och värme och Internaliseringen. Den andra teorin som även kommer att nämnas i analysdelen är patriarkat teorin.

3.1 Normaliseringsprocessen

3.1.1 Förståelseramar för mäns våld mot kvinnor

Våldshandlingar inom en relation som sker någon gång kan anses vara naturligt.

Upprepade våldshandlingar brukar oftast vara relaterat till alkoholism. Dessa teorier ansågs vara grunderna för våld under perioden 1930- till 1960-talet. När upprepande våldshandlingar inte kunde förklaras av alkoholism ansågs det bero på psykiska problem. Under 70- till 80- talet började en ny period där teorin för våldsbenägna mäns beteende ansågs vara på grund av deras psyke. Detta psyke kan ha grundats från deras uppväxt. Denna nya period skiljer sig inte mycket ifrån den första perioden där fokuset låg på alkoholismen. Betoningen på den nya perioden är att problemen är mer socioekonomiskt präglade. Inom denna period används omsorg och terapi för att bearbeta problemen, varav det i den gamla perioden låg mer fokus på staten och dess lagstiftning för att motverka detta problem. Det viktigaste man som individ missar inom denna period är att fokus inte ligger på den våldsamma mannen. Under 1990- talet beskriver Höjer att våld mot kvinnor beror på jämställdhetsfrågan där männen försöker rätta ”för den obalans som råder i maktförhållandet mellan könen.”¹⁶ Könsmakt samt våld anses vara skapat i samhället där bland annat maskulinitet formas, vilket kan ses i olika kulturer.

Lundgren nämner de olika perspektiven. Vanmaktsperspektivet utgår från att vanmakt och frustration är anledningen till våld mot kvinnor. Det utrycks som att mäns våld är ett inre eller psykologiskt problem, men det beror i själva verket egentligen på samhällets påverkan på könsrollen. Det Lundgren menar är att det psykologiska formas av samhället.

15 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

16Ibid. Sid. 83

16 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

12 Konfliktperspektivet baseras på att våldet skapas i en relation som är av lika värde där

samhället inte skiljer på dem olika könsrollerna. Socialt arv-perspektivet grundas på att barnen tar efter sina föräldrar. En far som misshandlar sin fru kan utsätta sina söner för att i framtiden misshandla sina kommande partners. Mödrar som blir misshandlade kan omedvetet överföra en bild till sina döttrar om att acceptera våld mot sig själva. Allt och inget-

perspektivet utgår från att använda sig av olika perspektiv och förklarningsmodeller för att skapa förståelse av bland annat manlig dominans. Det baseras på att man som individ

använder dessa olika perspektiv tillsammans för att skapa bättre förståelse. Kulturperspektivet baseras på att man som individ kan lokalisera våldet till familjer med invandrarbakgrund då dem kommer ifrån olika kulturer. Våldet i deras kultur kan ses på ett annat sätt jämfört med den vi har här i Sverige¹⁷.

3.1.2 Våldets normaliseringsprocess för mannen

Normaliseringsprocessen är en aktiv nedbrytningsprocess av kvinnan, där mannen steg för steg tänjer ut gränserna. Lundgren nämner i boken att våldet inte är blint. Det hon menar är att männen är medvetna om vad de gör. Hon beskriver i boken att våldet sker i hemmet helst när mannen och kvinnan är ensamma. Mannen styr själv var han ska slå, hur och hur mycket han ska slå kvinna. Mannen har kontroll över våldet som sker mot kvinnan. Anledningen till att männen utövar våld är för att sätta gränser för kvinnans verksamheter¹⁸. Männen anser att kvinnan förstår direkt när de sätter gränser. I boken citerar Lundgren en av männen som har intervjuats; ”Jag har aldrig blivit så provocerad att jag tappar kontrollen, långt därifrån.

Men jag kan bli fruktansvärt arg, jag blir fullständigt upprörd när hon ger sig ut på sina vansinniga projekt. Och då slår jag, det är klart. Men det är för att sätta gränser. Jag måste ju sätta gränser.”¹⁹ Respondenten till citatet ovan tycker att det är mer effektivt att sätta gränser när man är i ett tillstånd som är kontrollerande och känslomässigt kallt. Det han menar är att han får ett bättre resultat att förmedla kvinnan vart gränsen går, då han inte tycker att gränsen går att sättas genom ord. Inom psykiatri och psykologi är den generella opinionen att män blir våldsamma på grund av en så kallad ”bristande impulskontroll”, som beror på ett samband mellan aggression och våld. Denna teori stämmer inte överens med männens uppfattning då våldet samt deras emotionella tillstånd är under kontroll i den stunden.

Kvinnorna som utsätts för en misshandelsprocess av sina män får uppleva en isolering som antingen är fysiskt, mentalt eller något mitt emellan. Det fysiska innebär att mannen till

17Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

18 Ibid. Sid. 26

13 exempel har kontroll över kvinnans sociala liv. Det mentala innebär att han kan styra hennes tankar och känslor vilket kan innebära att hon inte delar med sig sin situation till andra.

Kombineringen av den mentala eller fysiska misshandeln gör att mannen över tid får kontroll på allt fler sektorer av kvinnans liv. Mannen kan med hjälp av att ersätta hans negativa handlingar med positiva handlingar så som värme, kärlek och omtanke göra så att kvinnan känner sig tillgiven. Dessa handlingar kan ses i Stockholmsyndromet där ”gisslan” kan sympatisera för ”gisslanhållaren”. Våldet kan bli en form av uppvisning av kärleken. Männen kan rationalisera deras beteende genom att få det att verka som att det fanns något hos henne som krävde våldshandlingen. Om hon skulle ”sköta” sig så skulle hans handlingar inte ha skett. Männen kan göra detta för att forma sin kvinna till sina ideal. Eskaleringen av

problemen kan börja när kvinnan gör ett misstag eller provocerar mannen vilket kan leda till att mannen får en förändrad syn av kvinnan. Denna nya syn kan förändra deras könsroller i förhållandet vilket mannen kan försöka ta tillbaka genom att använda mental psykisk misshandel. Medan kvinnan krymper och försvinner alltmer, växer mannen i förhållandet. I mannens ögon måste kvinnan leva in i hennes roll för att mannen ska kunna känna sig som en riktig man.²⁰ I boken citerar Lundgren en av männen som har intervjuats; ”Jag blir väldigt upphetsad medan jag slår. Det finns ingen tvekan om vem som är segraren och vem ska lyda.”²¹ Genom att slå sin kvinna och ha totalkontroll känner mannen sig som en riktig man samtidigt som han kan få en sexuell upphetsning.²²

20 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

21 Ibid. Sid. 41

22 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

14 3.1.3 Våldets normaliseringsprocess för kvinnan

Normaliseringsprocessen är en aktiv nedbrytningsprocess av kvinnan. Första gången en kvinna blir slagen av sin partner blir hon chockad och upplever detta som något oacceptabelt.

Om misshandeln fortsätter så menar Lundgren att en slags normaliseringsprocess sätter igång hos kvinnan.²³ I den processen tar våldet en naturlig plats i kvinnans vardag. Kvinnan blir inte längre chockad av våldet, istället kan det gå så långt att hon till och med accepterar

misshandeln. Ett av de första tecken som visar sig i normaliseringsprocessen är att gränser utplånas och förflyttas. Mannen tar kontroll över kvinnans livsområde, hennes livsrum krymper. Kvinnan får inte längre göra, säga, tänka och känna vad hon vill. Allt bestäms av mannen. Det blir även allt svårare för kvinnan att hålla reda på dessa gränser när mannen hela tiden förflyttar och förskjuter dessa. Förskjutning görs av mannen för att underordna kvinnan och för att till slut få henne att bli helt undergiven. Kvinnan anpassar sig efter mannens norm och hans åsikter. Nästa steg i normaliseringsprocessen är isolering. Mannen förbjuder kvinnan att ha ett socialt nätverk, hon får ofta bara umgås med mannen. Detta leder till både mental och psykisk isolering, där mannen blir kvinnans enda referensram. Mannen får på detta sätt kontroll över hela kvinnans känsloliv. I och med detta får kvinnan svårt att jämföra de onda upplevelserna med de goda.²⁴ Något som ofta medför att mannen upplevs helt som god, eftersom han ibland faktiskt är snäll, kärleksfull och omtänksam. I boken citerar Lundgren en av kvinnorna som har intervjuats; ”Min man är ingen misshandlare. Han är ju så snäll.

Oftast.”²⁵ Misshandeln har vid det här stadiet blivit något normalt för kvinnan. Och eftersom våldet kombineras med hjärntvätt, isolering och andra kontrollstrategier har kvinnan svårt att upprätthålla någon verklighetsuppfattning. I den tredje fasen ökar växlingen mellan våld och värme, detta blir allt svårare för kvinnan att hålla reda på. Våldet förstärks av perioderna då mannen är snäll, vilket ofta leder till att kvinnan känner tillgivenhet för mannen. Det är mannen som själv bestämmer när, var och hur han ska växla, vilket leder till en förvirring kring våldets plats i kärleken och kärlekens plats i våldet. Våldet upplevs som ett uttryck för kärlek istället för en våldshandling.²⁶ I boken citerar Lundgren en av kvinnorna som har intervjuats; ”Han skulle inte… om han inte brydde sig så mycket om mig. Så underbar. Du kan inte förstå, ingen kan förstå. Som en ängels uppenbarelse efteråt. Han bevisar hur mycket han älskar mig.”²⁷ Den sista fasen i normaliseringsprocessen är internaliseringen. Här börjar

23 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

24 Ibid.

25 Ibid. Sid. 55

26 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

27 Ibid. Sid. 57

15 kvinnan att definiera sig själv genom den våldsverklighet hon lever i. Kvinnan övertar

mannens förväntningar och krav på sig själv, och framför allt att orsaken till våldet skulle vara kvinnan själv. Kvinnan ser sig enbart genom hans ögon, vilket medför att hon skuldbelägger sig själv. Mannen slår henne eftersom hon är som hon är. Kvinnan anpassar sig till våldet genom att göra hans verklighet till sin egen.²⁸

3.2 Patriarkat

Millett skriver i boken Sexual Politics, om samhällets maktrelation där män överordnar kvinnor. Hon benämner denna teori för teorin om patriarkat. Enligt denna teori byggs

samhället på en makt mellan män och kvinnors relation. Millett menar att genom socialisation som tillexempel familjer, skapas och bevaras patriarkatet. Samhället reflekteras i stort sett av invånarnas familjeförhållanden. Patriarkat har i stort sett gett männen i samhället överhanden när det kommer till deras fruar samt barn. Detta inkluderar makten att genomföra

våldshandlingar.²⁹

Walby, anser att patriarkat är ett system där män har en social struktur som ger de rättigheten att utnyttja, förtrycka samt bestämma över kvinnorna. Hon anser att patriarkat består av sex olika strukturer, vilket består av:

 Produktionsförhållanden i hemmet, är när kvinnor utför ett arbete i hemmet samtidigt som hon tar hand om barnen. Detta gör hon utan att få någon form av

”lön”. Männen utnyttjar denna situation.

 Lönearbete, är kvinnor som har sämre lön samt arbetsuppgifter än männen.

Kvinnorna är även uteslutna från en del arbeten.

 Patriarkal stat, är när en stat har en partiskhet när det handlar om patriarkatets intressen.

 Våld mot kvinnor, innebär att kvinnor ständigt utsätts för våld från sina män.

Männens våld är noga planerade och slagen träffar inte på synliga ställen som, ansiktet. Staten blundar för detta och ingriper inte förens det har gått till en överdrift.

 Patriarkatets sexuella relationer, menas exempelvis att heterosexualitet är en norm.

 Patriarkala kulturella institutioner, innebär att det som utger normer för hur kvinnor ska vara och bete sig är religionen, utbildning, media etc.³⁰

28 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

29 Millett, K. (1985). Sexual Politics.

30 Giddens, A. (2003). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

16 I vissa fall kan den skapade bilden om invandrarkvinnor leda till dubbelt patriarkalt

förtryck. Den bild som finns av invandrarkvinnor är, att de i sina hemländer utsätts för patriarkalt förtryck. Vi i Sverige kallar detta för hedersmord.³¹

Okin, en feministisk forskare, skriver att mångkulturalister vill få samhället att acceptera alla kulturer och dess normer. Detta kan leda till att de inte står emot patriarkala sedvänjor som har en tendens att förtrycka kvinnor. Hon nämner även att de som är mindre inflytesrika, som unga kvinnor, måste få sin röst hörd vid formandet av en mångkulturell politik. Detta är för att ge de en chans att forma sina rättigheter.³²

31 De los Reyes, P., & Molina, I. (2005). Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige. i P. de los Reyes, I. Molina, & D. Mulinari, Maktens (o)lika förklädnader (ss. 295-317). Stockholm: Atlas.

32 Okin, S.M. (1999), Is multiculturalism bad for women?, Princeton: Princeton University Press

17

4. Metod

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning med ett vetenskaplig feministiskt synsätt.

Feministiska teoribildningar beskriver och förklarar ofta mäns strukturella överordning. En feminist menar att det bör ske en förändring på detta problem.³³ Genom att använda en kvalitativ ansats som metod ser man till att respondentens erfarenheter hänsyns eftersom att deras berättelser och upplevelser spelar en stor vikt. Detta hjälper folk att förstå ämnet ur respondentens vyer. Jag ville få en inblick av respondentens livsberättelse för att därefter tolka deras beskrivning av situationen. Jag är övertygad om att en kvalitativ metod kan nå data som en kvantitativ metod skulle utelämna.

Intervjutypen jag har valt är narrativt som jag upplever är en bra metod för min studie. Jag valde denna metod för att jag upplever att denna är passande för min studie och ger mer kvalité. Narrativa metoden innebär att det är individens berättelse om sitt liv. Narrativ forskning ger möjlighet till olika sätt att se på saker och ting. Personliga narrativ och livshistorier är socialtbelägna ageranden, blandning av form och innehåll samt

identitetspresentationer. Socialtbelägna ageranden innebär att det är dialogen mellan två personer med frågor och svar, en så kallad socialinteraktion. Form och innehåll är

transkriberingen som är inkluderad i texten vilket ger läsaren bevis på hur jag har tolkat, bevis som jag baserar mina tolkningar på. Identitetspresentationer innebär att när vi berättar och hur vi berättar visar det vilka vi är och vilka vi skulle vilja vara. Det Mishler menar är genom att en individ berättar så visar denna individ hur den är men samtidigt kan den personen berätta om hur den skulle vilja vara. I stort sett presenterar vi människor våra identiteter. Narrativ visar just den unika personens vinkel även om jag som person har varit med om samma sak som en annan så agerar man olika, tänker olika och känner på ett annat sätt. Det är ens egen identitet. Varje individ har sin egen berättelse.³⁴ Narrativa metoden är en metod som utgår ifrån det allra mänskliga att berätta. Det vill säga, människor kännetecknas att berätta om till exempel att vara människa, vem man är som individ samt hur man ser på världen. Allt detta kommer ifrån berättelser. Vi behöver berättelser i våra liv för att överhuvudtaget kunna ta in det och lära oss av dess lärdomar. Johansson menar att berättelsen är den tidigaste formen för konversation. Berättelsen skapar kultur och mening i livet, det är det som gör att livet hänger ihop med det kulturella. Berättelser ger kunskap om verkligheten, alltså är verkligheten en berättelse. Utan berättelser så finns det ingen begriplig verklighet eftersom att det är berättelsen som tolkar verkligheten och människors perspektiv ger oss en verklighet. En

33 Gemzöe, Lena (2002) Bildas Ismer, Feminism. Bilda Förlag: Smedjebacken

34 Elliot G. Mishler (1999) Storlylines. Craftartist` Narratives of Identity. Harvard College.

18 berättelse kan aldrig vara sann eller falsk i en hypotesprövning, utan en berättelse är sann för den som berättar. Vi lever i en socialt konstruerad värld. Sanningen är en diskurs som bland annat är impregnerad av makt, föreställningar som inte går att beskåda och självklarhet.

Narrativ metod fick erkännande som kunskapsform under 80-talet inom samhällsvetenskapen.

Detta kallas för berättelseforskning. Narrativa studier innebär narrativt närhet, att man

studerar nära. Denna metod är inte enbart vetenskapligt utan också filosofiskt.³⁵ Jag tycker att detta val av intervju är passande för respondenten. Respondenten berättar om sin situation som en berättelse och jag som intervjuare undviker att avbryta respondenten. Detta görs för att minska risken att respondenten känner sig obekväm samt att jag som intervjuare kan

försumma de viktiga detaljerna som respondenten hade kunnat berätta om jag inte hade avbrutit.

För att kunna utföra narrativa intervjun korrekt följde jag Trost tre steg av analysmetoden.

Första steget var att jag som intervjuare inte skulle avbryta eller styra intervjun utan jag skulle endast sitta och lyssna på respondentens historia. På detta sätt får jag en överblick av historian som en helhet samtidigt får jag som intervjuare presentation på vad som är nödvändigt att fördjupa sig på inför steg två. Trost menar att berättelsen styrs av intervjupositionen, vilket kan leda till att de nödvändiga detaljerna av livshistorian inte når fram i berättelsen. Vad som nås fram av livshistorian är sådana saker som dyker upp under just den stunden den berättas, vilket kan bli situationsbundet. Olika väderförhållanden kan trigga olika minnen och känslor hos personen vilket kan påverka livsberättelsen under en intervju. Eftersom man fortfarande är på första steget så har förtroendet mellan intervjuaren och respondenten inte ännu skapats.

Andra steget i den narrativa intervjun var att jag skulle ställa frågor kopplade till

livsberättelsen som respondenten berättade. Frågor som dessa är till för att få en bättre och djupare bild över vissa delar av berättelsen som jag som intervjuare upplever är speciella i berättelsen. Jag som intervjuare ska respektera och inte ta in nya ämnen utan gå efter det respondenten själv vill berätta om. Det jag bör tänka på är att ställa frågor där jag får svar som en berättelse än att få svar i form av ja och nej. Det tredje steget som även också är det sista, utgörs av frågor som förmodligen inte har kommit fram i berättelsen. Detta steg är bra att använda då man vill få en klarare bild på vissa delar av berättelsen som intervjuaren är oklar med vad respondenten menade.³⁶

Metoden och syftet i arbetet är grunden för uppsatsskrivandet. Jag valde att intervjua tre personer, alla med invandrarbakgrund. Intervjufrågorna har begränsats utifrån syfte och teori

35 Johansson, A. (2005) Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

36 Trost, J. (2005) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

19 som är fokuserat till att uppmärksamma och undersöka om våldet normaliseras och i så fall vilken utsträckning, i de tre berättelserna. Jag har under intervjuns gång använt mig av en bandspelare där jag har spelat in respondenterna. Intervjuerna pågick i mellan ett till två timmar. Jag har bearbetat inspelningen för att få materialet jag använde.Anledningen till att jag valde att använda mig av en bandspelare var för att det fanns en stor sannolikhet att jag skulle försumma intressanta aspekter ur livsberättelsen jämfört med om jag endast hade antecknat intervjun. Genom att spela in respondenterna har jag avlyssnat intervjun ordentligt ett antal gånger för att på så sätt undvika missförstånd samt för att få en fördjupelse av deras livsberättelse. Jag åkte till informanternas städer för att intervjua. Två av intervjuerna skedde hemma hos respondenterna och den tredje intervjun på en lugn restaurang, då min respondent hade en tid att anpassa sig efter samt att vi inte hann åka hem till henne.

Konsekvenser som den narrativa metoden förde med sig på min analys var att jag var tvungen att begränsa antalet av mina respondenter då denna metod undersöks väldigt nära och djupgående. Det tog väldigt lång tid för mig att undersöka dessa tre respondenter, vilket jag anser hade varit svårare om jag intervjuade ytterligare tre personer. Jag använde mig av en intervjuguide för att skapa relevanta tematiseringar och följdfrågor. Jag delade upp frågorna i fyra teman som jag och respondenterna gick igenom. De uppdelade teman är; våld, kontroll, barn och våldutsatta kvinnan. Två av de tematiserade frågeställningarna såg ut så här; ”Våld - Hur ni träffades och när och hur han utövade våld. Psykiskt såväl som fysiskt.” eller

”Kontroll - Hur var det med din umgängeskontakt och fritidsintressen under ditt

förhållande?”³⁷ Jag har dock varken ordningsföljt eller låst mig gällande frågorna. Jag lät respondenterna berätta sin livshistoria och valde sedan att ställa frågorna som var relevanta till mitt arbete på slutet av intervjun. Grunden för intervjufrågorna har haft fokus på våldets Normaliseringsprocess ramar gränser utplånas och förflyttas, isolering, växlingen mellan våld och värme och internaliseringen. Respondenterna får dessutom genom intervjuformen

möjlighet att nå fram sitt problem med eget perspektiv och egna ord.

37 Bilaga 1

20 4.1 Urval

Urvalet har stor betydelse i en kvalitativ studie. Jag har valt att utgå ifrån ett strategiskt urval där antalet intervjupersoner är begränsade och intresset av kvalitén är stor.

Respondenterna har valts strategiskt där dem besatt sig av erfarenhet inom våldets ramar.

Dem har valts ut för att undersökas om våldet normaliseras i dessa fall och i vilken utsträckning.

Dessa kvinnor tillhör inte en generaliserad grupp, utan dem är tre individer som bara förenas att dem är invandrade kurder. Dessa tre kvinnor kommer ifrån samma land och antas ha levt under delvis liknande villkor. En av mina respondenter har redan blivit intervjuad ett flertal gånger och vill även skriva en bok om sitt liv senare i framtiden. Ett av mina kriterier var att hitta kvinnor med utländskt eller invandrarbakgrund i samband med att de har varit utsatta för våld i nära relationer som jag kunde intervjua. Jag hade till en början väldigt svårt att hitta några informanter som kunde passa in i mina kriterier, förutom en som jag tidigare hade intervjuat. Jag jobbar ideellt på kvinnojouren och hade tänkt utgå därifrån angående intervjupersoner, men hejdade mig då jag insåg att dessa kvinnor inte var tillräckligt stabila för att kunna prata om sina problem. Detta för att de nyligen hade kommit ut från ett deduktivt förhållande. De kvinnor som befann sig på kvinnojouren under min studie kunde heller inte tala Svenska eller de språk jag kan, vilket skulle leda till att vi inte skulle kunna kommunicera med varandra. Jag tog kontakt med vänner och bekanta för att se om de kände till någon som hade varit utsatt och skulle kunna ställa upp på en intervju. Genom det kom jag i kontakt med två utsatta kvinnor som bor i andra städer. Jag kontaktade dessa kvinnor och de var

intresserade av att delta. Eftersom att Sverige har en förhållandevis stark jämställdhetsdiskurs tycker jag att det är intressant att fördjupa mig i detta ämne.

21 4.2 Etiska aspekter

För studien jag har valt att utgå ifrån i mina intervjuer följer jag Kvale tre etiska riktlinjerna. Intervjuer utdelar inte enbart kunskap men kan också påverka respondenten.

Detta är en viktig punkt att veta när man utför intervjun.³⁸ Första etiska riktlinjen är

informerat samtycke. Jag var tydlig under intervjuerna att förmedla respondenterna om att de är frivilliga att delta i intervjuerna och att de under intervjuns gång kunde välja att avbryta deltagandet. De skulle inte känna sig tvingade att delta då detta var frivilligt. Syftet med studien samt vad som skulle publiceras informerades till respondenten för att ge dem en inblick i studien samt att få dem att känna sig delaktiga.Den andra etiska riktlinjen konfidentalitet innebär att de privata data som kan bevisa respondentens identitet ska uteslutas.³⁹ Jag informerade intervjupersonerna om att all information som kan bidra till avslöjande av respondenternas identitet kommer att uteslutas. Samtliga namn är påhittade.

Respondenterna kommer från olika delar av Sverige. Jag kommer inte utelämna vart respondenterna befinner sig eftersom det kan innebära riskabla följder för dem. Personerna som har deltagit i undersökningen har alla haft en våldsam partner.

Den tredje och sista etiska riktlinjen är konsekvenser som innebär att jag som forskare ska försöka undvika från att skada respondenten. Jag bör också som forskare tänka på

konsekvenser som kan uppkomma för gruppen intervjupersonerna representerar.⁴⁰ Jag tog hänsyn till detta och gick igenom intervjufrågorna noggrant eftersom detta kan vara ett känsligt ämne för respondenterna.

I sådana situationer som denna är det bra att respondenten intervjuas av en kvinnlig intervjuare för att undvika könseffekten och att det eventuellt ska uppstå maktobalans.⁴¹ Anledningen till att jag väljer intervju som metod är för att jag vill skapa en djup förståelse för våldutsatta kvinnor.

38 Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur & Forsberg, C., Wengström, Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur

39 Ibid.

40 Ibid.

41 Trost, J. (2005) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

22 4.3 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Det finns många tolkningar kring vad begreppet validitet egentligen innebär och hur det ska användas. Enligt Bryman handlar det om hur man lyckas mäta det man skall mäta. Han menar även att i kvalitativ forskning lägger man mindre tyngd på frågor som handlar om mätning och detta utan att ändra på begreppet.⁴² Det kan uppkomma problem som kan minska forskningens validitet. Ett av problemen är att forskaren finner en koppling och en

omständighet som inte existerar. Det som även kan hända är att forskaren ställer fel frågor som inte är relevanta för studien. Det handlar om hur starkt sambandet är mellan det man undersöker och resultatet man får. I mitt fall handlar det om ifall våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i tre intervjuer, eller narrativ, med kurdiska kvinnor. Genom att utgå ifrån Lundgrens förståelse av hur våldet normaliseras i nära relationer, för att se om våldet verkar normaliseras på det sätt som teorin beskriver. Ur frågeställningen som arbetet grundas på har frågor skapats och ställts till intervjupersonerna för att få de relevanta data som behövs.

Termen reliabilitet innebär att mätningen man gör är tillförlitlig och att resultatet blir densamma vid upprepande försök. Slumpmässiga fel från oklara frågeställningar kan vara en orsak till att reliabiliteten påverkas vilket skulle bidra till att reliabiliteten blir låg.⁴³ Jag har försökt att vara noga med att undvika slarvfel genom att lyssna igenom inspelade intervjuer upprepade gånger under transkriberingen. Jag har även varit noga med att förklara för respondenterna vad syftet med intervjun var och har undvikit att avbryta respondenterna under intervjuns gång. Jag försökte använda mig av tematiserade frågor vilket leder till att reliabiliteten i resultaten är hög.

42 Alan Bryman (2002) Samhällsvetenskapliga metoden. Malmö AB

43 Forsberg, C., Wengström, Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier – värdering, analys & presentation ac omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur

23

5. Analys

I följande kapitel kommer jag att presentera intervjuerna samt analysera var intervju för sig utifrån Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess. Därefter kommer jag att analysera om det som skiljer intervjuerna från varandra samt det de har gemensamt. Utgångspunkten utgår ifrån uppsatsens frågeställningar.

5.1 Intervjukvinnornas berättelser

Jag är medveten om att kvinnornas berättelser inte återges på ett objektivt sätt. Dessa är intervjukvinnornas berättelser och generaliserar inte en folkgrupp eller kvinnor.

5.1.1 ”Sara” 28 år

”Sara” var endast 16 år gammal när hon blev bortgift i hemlandet. Åtta månader efter att Sara hade kommit tillbaka till Sverige kom maken. Hon blev gravid efter två års äktenskap.

Vid ett flertal tillfällen låste mannen in henne i hemmet. Misshandeln pågick i 6 år.

”Sara” anförtrodde sig mycket till sin make. Hon berättade för honom om de jobbiga tiderna i sitt liv och jobbiga relationer som hon hade med familj, släkt och vänner. Detta ledde till att han använde detta för att kunna manipulera och kontrollera ”Sara” som trodde att han brydde sig om henne. Äktenskapet varade ”lyckligt” i två år. I samma veva som maken fick permanent uppehåll började han avskärma ”Sara” ifrån hennes nära och kära. Maken hade ett allvarligt spelmissbruk och kunde spela bort bådas löner på en dag. Enligt ”Sara” brydde sig maken mer om barnet då det låg i magen än när det väl var fött. Första slaget kom när ”Sara”

var på semester i hemlandet med familjen, då var dottern nio månader gammal. Hon sökte felet hos sig själv och trodde inte att det skulle hända igen eftersom att han var ångerfull. Efter hemresan blev avskärmningen betydligt värre och maken började ställa krav. Våldet framstod snabbt som en naturlig och förväntad del av vardagen och mannen tvingade henne att ljuga för omgivningen, och förneka våldet. Kontakten med vänner och familj upphördes. Senare

förstod ”Sara” att mannens syfte var att det inte skulle finnas någon bakom henne om hon skulle sätta sig emot sin make. Mannen var alltid ångerfull efter att våldet utlöste sig. När maken visade ånger kunde ”Sara” tänka ”Ja jag vet hur han är, varför gör jag så för?” Det var snart upp till henne att försörja hemmet då maken vägrade jobba mer, men hon skaffade även pengar så att han kunde spela. När hon inte kunde skaffa pengar åt honom sa han en gång till henne att ha samlag med hennes chef för 500 kronor, vilket hon vägrade. Det blev en väckarklocka för henne, hon ville inte att hennes dotter skulle växa upp i ett sådant hem. En

24 person som kan föreslå det till sin fru kan även förslå det om barnet också. ”Saras” dotter var knappt två år då den fysiska misshandeln hade nått sin slutgräns. Han var konstant arg. Vilket ledde till att hon slutade kämpa emot och istället drog sig undan, hon anpassade sig och formades efter honom. Maken använde dottern för att inte förlora makten av ”Sara”. Han kunde hota henne med ”Gör du inte som jag säger så kommer du aldrig få träffa henne, du kommer aldrig få se henne”. Han kunde vara väldigt elak mot henne och gjorde henne illa både fysiskt och psykiskt. Hoppet om att han en dag skulle förändras höll kvar henne i början men slutade med att hon var i förhållandet för att hon inte hade ork och kraft att ta sig ur. Hon var psykiskt nerbruten. Många gånger har ”Sara” tänkt ”Han kommer få tag på mig och jag kommer aldrig träffa någon. Jag är fast i detta förhållande, jag kommer aldrig komma ut.”

”Sara” anger att i början av äktenskapet hade hon ett liv vid sidan av. Hon umgicks med vänner, killar som tjejer. Han var inte svartsjuk. Men det slutade med att hon inte fick göra någonting längre vilket ledde till att hon bröt kontakten med de flesta. Hon klippte banden med hela sin familj, vilket i stort endast gjorde mannen till hennes familj och hennes enda referensram. Han kunde tvinga henne till att jobba 16 timmar i sträck, väl hemma ville han att hon skulle klia hans rygg oavsett hur trött hon var. Han bestämde när hon skulle lägga sig.

Han kunde väcka henne mitt i natten för att be henne laga maträtter som kunde ta 3 timmar att laga. På slutet kunde Sara inte ha ett vanligt telefonsamtal med sin mamma, utan att han lyssnade. När det blev som värst så kunde han säga ”Du förtjänar det här, det är ditt eget fel.

Jag gör det här för att det är du som får mig att göra det. Du fattar väl att jag inte skulle bete mig så här om du inte gjorde så.” Hon hade inte egna tankar, hon kunde varken skilja på rätt eller fel. ”Sara” ville lämna maken men kunde inte då han hade full kontroll över henne och dottern. Eftersom att maken var i behov av pengar tillät han henne jobba. ”Sara” fick en mobil med ett nytt nummer men inga pengar på telefonkortet för att han skulle kunna ha koll på

”Sara” samtidigt som hon inte kunde kontakta någon. Han hotade med att om hon inte dök upp under en viss tid skulle han försvinna med dottern och hon skulle aldrig få se henne igen.

En dag lämnade hon dottern till barnvakten och sa ”Vad du än gör öppna inte dörren till hennes pappa och svara inte telefonen och gå inte ut.” Mannen ringde och kontrollerade henne ifall hon hade kommit fram till jobbet. Han sa ”Du ska lägga telefonen i ditt förkläde under hela tiden du jobbar och får inte lägga på. Lägger du på så kommer du aldrig få se din dotter igen.” ”Sara” lämnade mobilen inne i baren då det var högljut och han inte kunde höra exakt vem det var som pratade. Hennes chef kontaktade polisen. ”Sara” hade vid det här laget sår och blåmärken på hela kroppen. Polisen kom till arbetsplatsen. Maken ringde flera gånger och skickade meddelande ”Ja som du vill, men du kommer aldrig få träffa din dotter igen.”

25 Maken kom till barnvakten 5-10 minuter efter ”Sara” och polisen. Polisen tog in honom i ett rum för förhör och därefter begärde de honom häktad på en gång. Maken fick två och ett halvt års fängelsestraff, men satt sammanlagt lite över ett år. Han satt inne för grov

kvinnofridskränkning. De hade två rättegångar med honom. Andra gången var för

överträdelse, besöksförbud, trakasserier och olaga hot som han gjorde när han kom ut från fängelset. De har än idag gemensam vårdnad, men han har inte fått ta några beslut på grund av en interimistisk vårdnad själv. För att leva anonymt har ”Sara” flyttat fyra gånger och bytt telefonnummer flera gånger. Idag vet han varken vart de bor, vilken skola dottern går på eller vart ”Sara” jobbar. Dottern har ingen relation till sin fader. Hon frågar heller inte så mycket om sin pappa. Det beror på att hon har sett och kommer ihåg mycket då dottern var 3 år när de separerade. Dottern har sett sin fader misshandla modern vid upprepade gånger. ”Sara” har precis fått tillbaka kontakten med sina föräldrar och de har idag en mycket bra relation.

5.1.2 ”Jasmin” 27 år

”Jasmin” var endast 17 år när familjen började pressa henne för giftermål. De ville att hon skulle hämta en man från hemlandet. ”Jasmin” var starkt emot att hämta en man då de inte kommer ha samma värderingar i livet och hon var uppväxt i Sverige. ”Jasmin” gifte sig istället med en kille som var uppväxt i Sverige men som också hade samma bakgrund som henne, hon trodde att han var integrerad. De förlovade sig efter två veckors bekantskap och gifte sig efter fem månader. Som 22 åring blev hon med barn. Mannen och hans familj

psykade ”Jasmin” och isolerade henne direkt efter två månaders äktenskap. Mannens mamma var väldigt svartsjuk på sin svärdotter och tryckte därför ner henne med allt hon gjorde, köpte och fick etc. Misshandeln kom någon gång, men den psykiska misshandeln pågick i nästan 7 år.

Innan bröllopet ägde rum var det mycket problem mellan ”Jasmin” och den blivande makens familj. Detta urartade sig under bröllopet och det blev bråk. ”Jasmin” upplevde det mer som att det var hennes begravning än bröllop. Hon flyttade från en storstad till en mindre stad efter bröllopet. Efter två månaders äktenskap började maken sakta men säkert bli

kontrollerande. Det startade med att han och hans familj inte kom överens med ”Jasmins”

familj. Detta hade dem som ursäkt för att dem inte ville att hon skulle hälsa på sin egen familj.

Dem sa alltid ”Varför ska du gå till dina föräldrar? Vad har du där att göra?” Hans familj var mycket på ”Jasmin”, allt hon gjorde och sa var fel. Även om hon gjorde som dem sa så var det fortfarande fel. Hon intalade sig själv till slut ” Ja, men jag kanske har fel, jag kanske är handikappad och inte kan klara mig själv, göra någonting, inte ta ansvaret.” Hon fick

26 ständigt höra negativa och dåliga kommentarer från sin make. Som tillexempel ”Du är dålig, du kan ingenting, du klarar inte någonting själv. Du måste styras, du måste lyda. Då kommer allting bli perfekt”. Mannen och hans familj var väldigt manipulerande och fick alla i deras omgivning att tro att allt var bra mellan dem. Hans familj hade en synvinkel på hur en gift kvinna skulle bete sig. De ville ”lära” henne att uppföra sig och det gjorde dem genom att trycka ner henne psykiskt. Deras syn på en gift kvinna är att vara hemma, att inte ha några vänner, vara beroende av maken och hans familj, varken jobba eller studera, ta hand om deras son konstant oavsett om hon var sjuk eller inte och även ta hand om maken och hans familj.

De sa ”Ja, men du ska inte säga emot. Du ska vara hemmafru, en kvinna ska vara så och så.”

Hon köpte inga kläder till sig själv på fem år för att hans familj spenderade alla deras pengar på sig själva. Det var ”Jasmins” mor som fick stå för hennes behörigheter. Hans familj

brukade ta alla pengar för att resa och tillfredställa sina behov. Dem sålde även ”Jasmins” och hennes moders guld för att kunna spendera mer på sig själva. Om ”Jasmin” skulle vilja träffa sina kompisar i en timma var mannen starkt emot det och sa att hon inte fick. Mannens familj tryckte ner hennes självförtroende konstant genom att säga att hon gjorde äcklig mat, hade fula kläder, var dålig fru och moder. En dag fick hon nog och tog svärmodern åt sidan för att prata, där hon sa ” Så här känner jag, ni gör så här mot mig… Var som en mamma för mig.

När jag gör fel säg inte att jag gör fel, säg istället gör så här, eller det här var jätte gott men lägg på de här ingredienserna… istället för att säga att det är äcklig mat. Om jag har vikt kläderna fel, kom och visa mig hur man viker istället för att säga att jag inte kan vika och att jag är handikappad. Att jag inte är duktig på att städa, kom och visa mig”. Hon höll med henne om att hon skulle ändra på sig, men allt ”Jasmin” sa var bortblåst dagen efter. Mannen fick varken ge uppmärksamhet, spendera pengar eller ta ut ”Jasmin” någonstans utan att familjen hade en åsikt om det. Dem tyckte att han borde göra dessa saker för- och med dem istället för med ”Jasmin”. Svärmodern jämförde sig mycket med henne. Eftersom att ”Jasmin”

var så pass ung när hon gifte sig så visste hon inte vad som var rätt eller fel. Första slaget kom efter 3 års äktenskap. En klasskamrat och hennes make skulle skjutsa hem ”Jasmin”. När

”Jasmins” make fick veta om detta blev han vansinnig och sa ”Nej det är fel, tänk om andra ser det och dem kommer tro att hans fru är otrogen och träffar killar och sånt?!” Han tänkte på ett väldigt nervärderande sett. Hon sa emot maken genom att säga ”Nej det är inte fel, jag kommer fortsätta att träffa henne”. Då blev han otroligt förbannad och då kom första slaget.

Under äktenskapet skedde den fysiska misshandeln 3 gånger men det pysiska hände hela tiden. ”Jasmins” egen familj var aldrig till något stöd, de tyckte att hon skulle kämpa för sitt förhållande och vara kvar vid makens sida. Ingen förstod henne.

27 5.1.3 ”Fatima” 45 år

”Fatima” var endast 13 år gammal när hon träffade sin make som hon tre år senare gifte sig med mot sina föräldrars vilja. Hon blev gravid som 16-åring och de flyttade till ett annat land i närheten av hennes hemland. Hon fick bryta kontakten med sin familj i och med att de inte godkände hennes val av make. Efter sju år flyttade de till Sverige, hon var då gravid med det fjärde barnet. Mannen var notoriskt otrogen och bodde ett antal gånger hos andra kvinnor. Vid ett flertal tillfällen högg mannen kvinnan med kniv. Misshandeln pågick i 17 år.

Första gången ”Fatima” blev slagen av sin man var direkt efter att hon rymde med honom.

Hon blev ledsen och chockad. Hon visste att det var vanligt att fruar blev slagna av sina män i hemlandet, men hon tänkte inte så om sin man som var så snäll. ”Fatima” berättar också att kvinnor inte hade så mycket talan i hemlandet. Trots att det första våldet kom oväntat för henne och trots att mannen bad om ursäkt säger hon att hon redan från början visste att det skulle fortsätta, vilket det också gjorde. Mannen tvingade henne att ljuga för omgivningen, att förneka våldet och hävda att han var snäll mot henne. Det var snart upp till henne att skaffa mat och cigaretter, men även skaffa pengar så att han kunde gå till ”horhuset”. Han kunde vara väldigt elak mot henne och gjorde henne illa båda fysiskt och psykiskt, han kunde säga till henne att hon var dum i huvudet. Mannens skiftande bild av ”Fatima” och hans åsikter var något hon anpassade sig efter, en anpassning som innebar mer och mer underordning. Våldet tog sig snabbt som en naturlig och förväntad del av vardagen. ”Fatima” säger att hon varken hade intresse eller arbete eftersom att hon var såpass ung när dem träffades, hon formades efter honom. Hon säger även att hon fick träffa vänner, men självklart inte berätta om våldet.

Hon klippte banden med hela sin familj, vilket i stort endast gjorde mannen till hennes familj och hennes enda referensram. Eftersom att hon visste att många andra kvinnor också blev misshandlade av sina män, blev det svårt att jämföra gott och ont. Mannen skjutsade henne ofta till och från ställen, men enligt Fatima var detta inte i syfte att kontrollera utan för att det behövdes. Hon säger också att han var söt, att hans kropp var fin och att han ”var jätterolig, ibland”.

”Fatima” anser inte att han kontrollerade henne, men att han däremot var kontrollerande mot barnen. Exempelvis när de kom hem för sent eller inte lyssnade på honom, då gav han henne skulden. Barnens ”olydnad” gav honom en ”ursäkt” och en ”anledning” att ta till våld.

Mannen misshandlade även barnen, och rädslan för att han skulle skada barnen var

naturligtvis ett ständigt stressmoment för ”Fatima”. Han kunde vara borta i månader hos andra kvinnor, men hon tog varje gång emot honom när han kom tillbaka till familjen. ”Fatima” har

28 legat på sjukhus efter att ha hoppat ut från balkongen i syfte att undslippa mannens våld.

Maken skickade äldsta dottern att framföra hot och förmaningar att ”Fatima” inte fick berätta varför hon hoppat för varken polisen eller andra på sjukhuset. Vid flera andra tillfällen när

”Fatima” och maken hade bråkat och inte kommunicerat med varandra blev barnen hans budbärare. När han kom tillbaka sa han "allt ska bli bra, svenska kvinnor är inte bra för oss, jag har fyra barn, jag har tänkt" medan hon varje gång ”trodde att nu är det bra, nu har han förstått, han har kommit tillbaka till mig.”

När han hade misshandlat henne fysiskt kunde han komma fram och be om ursäkt, säga att han visste att det var hans fel och förklara sig. Han kunde krama och pussa henne vilket fick henne att bara glömma allt, precis som om inget hänt. Det har hänt att ”Fatima” har följt efter maken på krogar och hos kvinnor. En gång tog hon även med sig barnen till en krog för att hämta maken. Hon gick in till krogen själv medan vakterna stod utanför med barnen. Det slutade med att ”Fatima” och maken hamnade i slagsmål och hon rev sönder hans kläder.

Båda åkte hem till bostaden separata. Efter krogbesöket när de var hemma bad maken henne om en kopp te, vilket fick henne att tänka” nu är det bra igen”. När hon stod i köket frågade en av sönerna henne varför hon gör te åt fadern då han hade hoppat ut från balkongen. Hon skyndade sig till balkongen och hörde maken ropa att ”vi ses om tjugo dagar”. Hon förstod att han skulle hem till en annan kvinna. ”Fatima” säger att ibland var det hennes fel, det var inte alltid hans fel. Hon säger att de borde ha pratat med varandra istället för att använda våld.

Hon säger att han tappade kontrollen och visste inte vad han gjorde. ”Fatima” berättar att hon kunde tänka att det var hennes eget fel att han slog henne och att han hade rätt. Hon

skuldbelade sig själv och förklarade hans våld med att hon var orsaken till det.

29 5.2 Likheter och olikheter mellan de tre processerna

Jag kommer att ge en beskrivningen av vad som skiljer och inte skiljer dessa tre berättelserna med varandra.

5.2.1 Likheter mellan de tre processerna

För att ta reda på om våldet kan normaliseras och i så fall vilken utsträckning i mina tre respondenters berättelser försökte jag finna exempel från dessa intervjuer. Alla dessa tre kvinnor gifte sig med sina män i tidig ålder. Två av respondenterna ”Sara” och ”Jasmin” blev bortgifta mot sin egen vilja. I dagsläge har varken ”Fatimas” eller ”Saras” barn kontakt med sina fäder. ”Sara” och dottern har skyddad identitet och har fått flytta och bytt nummer ett antal gånger.”Jasmins” son turas om att vara hos båda föräldrarna varannan vecka.

Jag vill ännu en gång poängtera att dessa tre kvinnor inte bör generaliseras som en grupp eftersom att dem är tre olika individer. Det som förenar dem är att alla dessa tre kvinnor är ursprungligen från samma land. Både ”Sara” och ”Fatima” blev ledsna och chockade första gången dem blev slagna av sina män. Båda respondenternas män hade bett om ursäkt och lovat att det inte skulle hända igen, ett löfte som aldrig hölls. Männen tvingade dessa kvinnor att ljuga för omgivningen, att förneka våldet och hävda att han var snäll mot henne. Alla tre männen kunde vara väldigt elaka mot respondenterna både fysiskt och psykiskt. De kunde bland annat säga att respondenten var dum i huvudet, tjock, ful och okunnig. De gjorde allt för att trycka ner respondenterna psykiskt. Kvinnorna kände sig ”handikappade” och otillräckliga.

Respondenterna ”Fatima” och ”Sara” försörjde hemmet medan männen spenderade pengarna på att tillfredställa sina behov. Alla mina tre respondenter visste att det var vanligt att fruar blev slagna av sina män i hemlandet. Deras mödrar hade uppmuntrat dem att stanna kvar i äktenskapet då även dem hade genomgått samma företeelser under sina äktenskap.

Enligt mina informanter sågs kvinnoförtryck mer som ett normalt beteende i hemlandet.

Därför fick kvinnorna inte stöd från familj och släkt. Respondenterna ”Saras” och ”Jasmins”

män försökte avskärma dem från deras familj. Dessa kvinnor anger att männen kontrollerade dem. Respondenterna ”Fatima” och ”Sara” kontrollerades genom barnen. Männen kunde hota med att skada barnen, eller anklaga kvinnan för allt ”fel” barnen gör. Vilket i sin tur kunde leda till att mannen våldutsatte kvinnan. När respondenterna ”Sara” och ”Fatima” hade misshandlats fysiskt kunde männen komma fram och be om ursäkt, och tala om att de visste att det var deras fel, förklara sig och ge respondenterna kärlek. Männen kunde med hjälp av positiva handlingar så som värme, kärlek och omtanke ersätta sina negativa handlingar. Detta

30 ledde till att kvinnorna kände sig tillgivna och kunde lova att de aldrig skulle göra om samma misstag igen. ”Fatimas” och ”Saras” män kunde krama och pussa dem vilket fick dem att glömma allt det dåliga med männen, precis som om inget hänt. Respondenterna anger att de till slut trodde att allt var deras fel. ”Sara” och ”Jasmin” säger att deras män visste vad de gjorde och att detta var ett spel för dem redan från början. De visste hela tiden vad de gjorde och hur de skulle manipulera. Detta var något de inte insåg då men gör nu i efterhand.

Det har nu gått tio år sedan Fatima separerade med sin make och fyra år sedan för Sara.

Detta kan leda till att dem har efterkonstruerat hur det egentligen var i deras minnen. De kanske inte längre kan identifiera sig med hur dem var då och i ren själbevarelsedrift och som strategi att gå vidare faktiskt inte kan eller vill minnas.

5.2.2 Olikheter mellan de tre processerna

”Jasmin” var den som inte hade några förväntningar på sin make som psykiskt

misshandlade henne redan tidigt i förhållandet. ”Fatima” säger att hon redan från början visste att det skulle fortsätta trots att det första våldet kom som oväntat för henne och trots att

mannen bad om ursäkt, vilket han också gjorde. Jasmin” var även den enda av respondenterna som inte försörjde maken, hon blev istället försörjd av sin egen moder. Respondenten

”Fatima” var den som inte blev isolerad. Hon ansåg heller inte att hennes make kontrollerade henne.”Jasmins” make bad aldrig om ursäkt när han misshandlade henne fysiskt. Hennes första slag kom efter tre års äktenskap. Vid det här laget hade hennes psyke hunnit brytas ner.

”Fatima” anger att hennes man tappade kontrollen och inte visste vad han gjorde. ”Jasmins”

våldsupplevelser skiljer sig ifrån de resterande respondenterna. Hennes make visade varken kärlek eller ångest. Jasmin blev sällan misshandlad fysiskt, men maken och hans familj misshandlade henne psykiskt dagligen. De hade inga gränser på hur långt de kunde behandla henne dåligt samt trycka ner och nervärdera henne. I denna situation handlade det enbart inte om mannen utan även hans familj.