Detta avslutande kapitel redogör över studiens slutsatser kring sex som
självskadebeteende för att se hur hanterande av fenomenet är av professionella samt hur de anser att det bör vara. I kapitlet redovisas även på vilket sätt studien varit kumulativ samt ger förslag på vidare forskning.
Denna studie visar på att sex som självskada är ett fenomen som pratas mycket om i dagsläget bland professionella men att mer kunskap och forskning krävs kring fenomenet. Att det är ett vetenskapligt begrepp är ännu inte fastställt men att det finns i samhället går inte att förneka. Dessutom väljer intervjupersonerna att lägga fokus på olika aspekter på sex som självskadebeteende vilket visar på att det inte finns någon entydig uppfattning kring vad sex som självskadebeteende är. Två av tre informanter uppger att sex som självskadebeteende existerar men att forskningen inte hunnit ikapp, medan den tredje uppger att förhållningssättet bör vara mer kritiskt och att professionella bör vara medvetna om hur media och debatter sätter olika beteenden eller diagnoser på agendan. Dock visar resultatet
39 på att alla som träffar ungdomar och vuxna med denna problematik bör vara normkritiska.
Det saknas tidigare forskning som kopplar ihop och förklarar sex i ett
självskadande syfte med coping och som argumenterar för att det är ett sätt att hantera känslor som vilket annat självskadebeteende som helst. Av denna anledning kan det anses att denna studie öppnar upp för ny kunskap kring fenomenet och visar på en koppling mellan självskadebeteende, coping och att använda sig av sex i självskadande syfte. Avsaknaden av forskning och kunskap kring sex som självskadebeteende verkar även leda till att ett lidande för individer som använder sex i ett självskadande syfte då hjälpen som erbjuds är varierande och bristfällig. Utöver lidandet för personer med problematiken kan den
professionella även bli osäker i situationen då det saknas stöd i hur man ska gå till väga kring behandlingen när man möter dessa individer. Det står dock klart att denna undersökning är ett första steg i att kunna bidra med kunskapsstöd för professionella och inspiration till framtida forskning.
Något värt att diskutera kring är varför så många som kontaktades för en intervju verkade veta om och tala om fenomenet sex som självskadebeteende men inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskap för att ställa upp på en intervju. I de flesta svaren från potentiella intervjupersoner som tackat nej har det skett ett påpekande om att sex som självskadebeteende är ett viktigt ämne att diskutera och forska på. De allra flesta har dock varit medvetna om fenomenet och de flesta har påpekat vikten av studien då de saknas kunskap kring sex som självskadebeteende. Det går att ställa frågan varför så många känner till fenomenet men så få upplever sig ha kunskap om det. Av vilken anledning sprids inte kunskap kring ett ämne som det talas så mycket om? Studien kan ha begränsats på grund av att empirin endast utgjordes av tre intervjuer, men studien visar ändå på olika åsikter kring sex som självskadebeteende, olika aspekter kring varför personer skadar sig med sex samt hur hanterandet är av fenomenet gentemot individen som söker hjälp.
Kumulativitet
Undersökningen har utgått från tidigare forskning kring självskada och diskussioner kring sex som självskada i offentliga sammanhang så som bland organisationer, journalister och enskilda professionella. Utifrån den tidigare forskningen har det framkommit att det inte är tydligt hur professionella hanterar det faktum att sex som självskadebeteende inte är ett begrepp utan betraktas som ett fenomen. Av den anledningen har studien byggts vidare och undersökt just detta för att få fram information om hur professionella ser på fenomenet sex som självskadebeteende. Detta har lett till ny kunskap kring komplexiteten för
professionella att ta ställning kring hur de bör förhålla sig till sex som självskadebeteende som icke-vetenskapligt begrepp, vilket inte tidigare varit något som uppmärksammats inom den forskning som finns sedan innan.
Vidare forskning
Utifrån denna studie önskas det vidare och fördjupande forskning kring sex som ett självskadebeteende som ett exiserande fenomen för fylla kunskapsluckorna kring sex som självskadebeteende som ett framtida begrepp, dess uttryck och hur professionella ska hantera det. I mötet med empirin har det framkommit att det finns områden som rör sex som självskadebeteende som går att fördjupa sig i. Denna studie har koncentrerat sig kring svenska informanter och den synen som
40 rådet i Sverige. Det kan tänkas att en annan syn hade framkommit ifall studien hade sett fenomenet i en internationell kontext. Prostitution har till exempel olika status beroende på vilket land man befinner sig i och kan därför tänkas mötas på olika sätt. Vidare kan man även fördjupa sig kring prostitutionens problematik och hur man kan arbeta på ett förebyggande sätt för att förhindra den psykiska ohälsan som kan uppstå hos personer som väljer att sälja sex. Detta genom att se och förstå orsakerna kring varför en person prostituerar sig.
I förstudien till denna studie framkom det att det finns en avsaknad av en gemensam definition om sex som ett självskadebeteende och att det inte finns någon tydlig och gemensam behandlingsram. En jämförelse mellan varje
självskadebeteende i relation till sex som självskadebeteende för att hitta likheter eller olikheter kan leda till vidare kunskap och möjligtvis en definition om vad sex som självskadebeteende är. En definition kan tänkas underlätta forskning kring behandling av fenomenet. Vidare forskning kring syftet med självskadan och hur personer som utsätter sig för detta psykiska mående är kan leda till att framtida behandlingsramar som kan stötta professionella i att möta personer med sex som självskadebeteende.
Vidare sågs anknytning redan i förstudien ha en otydlig koppling till sex som självskadebeteende och andra självskadebeteenden inom tidigare forskning, så det kan även ses värt att undersöka hur olika anknytningsmönster till ens föräldrar eller andra signifikanta vuxna kan påverka framtida relationer utanför familjen för en individs olika relationer i tonåren och senare i livet. I kontakt med tidigare forskning fanns även möjlighet till fördjupning inom familjedynamikens påverkan för utveckling av sex som självskadebeteende. Dels beskrevs endast hur
försummelse inom familjen kunde leda till de självskadebeteenden som är
vetenskapligt befästa, dels så fanns det olika aspekter av familjedynamik som var och en kan vara möjligt att undersöka. I studien framkom även trauma som en avgörande faktor till varför individer utvecklade ett självskadebeteende kring sex, men forskningen förklarade inte hur ett trauma tar sig till uttryck för individen eller hur det tar sig till uttryck genom sex som självskadebeteende. Det kan även vara intressant att veta hur professionella bör hantera trauman i förhållande till sexualitet och sexuella relationer då individer kan vilja kunna hantera sina trauman och få ett fungerade sexliv.
Något som framkommit ur empirin är synen på hur man väljer att se på ett problem är olika, exempelvis på hur samhället väljer att könskoda ord eller att rikta uppmärksamhet på ett fenomen som att det finns fast forskningen är
obefintlig. Beroende på ifall det är en kvinna eller en man som utför ett beteende väljer samhället att bemöta det på olika sätt. Att fördjupa sig inom detta ämne för att få en förståelse kring varför detta sker och hur det påverkar individen kan tänkas önskvärt, för att ge de individer som utsätter sig själva med sex som ett självskadebeteende det bemötande och den hjälp som de behöver. I mötet med informanterna framkom det ett behov till att se på hur normer kring kön och kategorisering påverkar hur individer bemöts olika när de söker hjälp kring sex som självskadebeteende. Att undersöka hur män, kvinnor och transpersoner blir olikt bemötta när de söker hjälp för ett självskadebeteende kring sex kan ses som ett avslutande förslag på tidigare forskning.
41
KAPITEL 9. LITTERATURFÖRTECKNING
Böcker
Aspers, P (2007) Etnografiska Metoder, 2:2 upplagan Malmö: Liber AB Backman, J (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Burtney. E och Duffy. M (2004) Young people and sexual health - individual, social and policy contexts. New York, NY: Palgrave Macmillan
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Ejvegård. R (2003) Vetenskaplig Metod, 3e upplagan, Lund: Studentlitteratur Forsman. B (1997) Forskningsetik - en introduktion Lund:studentlitteratur Hedlund. E (2006) Sexualitetens irrgångar. Stockholm: Carlsson Bokförlag Jonsson, L och Lundström Mattson, Å. (2012) Unga som skadar sig genom sex. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnahuset
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur Lazarus S.R, Folkman. S (1984) Stress, Appraisal, and coping New York, NY: Springer publishing company
Leiblum. S.R (2007) Principles and Practice of Sex therapy. New York:The Guildford Press
Nock. K. M (2014) The Oxford Handbook of Suicide and Self-Injury New York, NY: Oxford: University
Passer. M, Smith. R, Holt. N, Bremner. A, Sutherland. E, Vliek. M (2009) Psychology - The sience of mind and behaviour Berkshire: McGraw-Hill Education
Artiklar
Becker. E, Rankin och Rickel. U (1998) High-risk sexual behavior: interventions with vulnerable populations. Springer
Halstead O.R, Pavkov. W.T och Hecker L.L. (2014) Family dynamics and self- injury behaviors: a correaltion analysis. American Association for Marriage and Family Therapy
Henrix, Michael, MS, MSW, CSW, CSP (2005)10 things every new social worker should know about teens who self-injure. The New Socialworker
Klonksy, D. E (2009) The function of self-injury in young adolts who cut themselves: clarifying the evidence of affect regulation. Psychiatry Res Lalor. K och McElvaney. R (2010) Child Sexual Abuse: Links to Later Sexual Exploitation/High-Risk Sexual Behaviir, and Prevention/treatment Programs. Social Sciences at ARROW@DIT.
42 In-Albon. T, Bürli. M, Ruf. C och Schmid. S (2013) Non-suicidal self-injury and emotion regulation: a review on facial emotion recognition and facial mimicry
Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health 2013, 7:5
Jonsson, L. & Svedin. C.G. (2012a). Children within the images. In Quayle, E. & RiMcElvaneybisl, K.M. (Eds). Understanding and preventing online sexual exploitation of children. London: Routledge
McLaughlin. J, Miller. P, Warwoxk. H (1996) Deliberate self-harm in
adolescents: hopelessness, depression, problems and problem-solving Journal of Adolescence, Volume 19, Issue 6, Pages 523-532
Steinberg. L (2005) Cognitive and affective development in adolescence. Philadelphia, PA: Department of Psychology, Temple University
Svedin G.S, Jonsson L, Kjellgren C, Priebe G och Åkerman I (2012) Prostitution i Sverige Huvudrapport Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen. Linköping University Electronic Press
Zetterqvist, (2014) Non-Suicidal Self-Injury in Swedish Adolescents. Linköping University Medical Disserttion No.1416
Rodriguez-Srednicki, O. (2008). Childhood sexual abuse, dissociation, and adult self-destructive behaviour. Journal of child sexual abuse, 10(3) p. 75-89.
Tidningsartiklar
Sjöström, S. (2012) Sex för att döva ångest. publicerad i Svenska Dagbladet 12090, Inhämtningsdatum: 150319
http://www.svd.se/kultur/sex-for-att-dova-angest_7467074.svd.
Sjöström, S. (2012) Jag tänkte – nu duger jag till något. Publicerad i Svenska Dagbladet 120904, Inhämtningsdatum: 150319
http://www.svd.se/kultur/jag-tankte-nu-duger-jag-till-nagot_7469822.svd. Sjöström, S. (2012) Jag har kontakt med de trasigaste av trasiga. Publicerad i Svenska Dagbladet 120905, Inhämtningsdatum 150319
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/valdsamt-sex-ett-satt-att-dampa- angest_7472726.svd.
Sjöström, S. (2012) Förövarna står för både hopp och död hos de unga Publicerad i Svenska Dagbladet 120910, Inhämtningsdatum 150507
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/sex-som-ett-rop-pa- hjalp_7483396.svd
Internetkällor
Tjejzonen, (2014) Skära, svält och sex-tre handlingar, samma symptom? http://www.tjejzonen.se/skara-svalt-och-sex-tre-olika-handlingar-samma- symptom/ (150318)
43 Tjejjouren (2015) Sex som självskadebeteende
http://www.tjejjouren.se/tjejguiden/hur-mar-du/sex-som-sjalvskadebeteende- 16647#Hjälp och stöd (150318)
Åsa Landgren (2015) asalandgren.se/
http://asalandberg.se/teman_asa_landberg_arbetar_med/sexuella-overgrepp-via- natet-och-unga-som-skadar-sig-genom-sex/ (150423)
Övriga publiceringar
Ahlin. A och Gäredal. M (2009) Effekter av heteronormen En studie om utsatthet för sexuella övergrepp, sexuell gränssättning samt utsatthet för hatbrott bland unga hbtpersoner - Ungdomsförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter
Engwall. C (2009) 14 år till Salu – en skakande svensk historia Stockholm:Pocketförlaget
IF/Springtime (2012). Undersökning om sexuell exponering på internet samt sexuellt självskadebeteende bland ungdomar. Stockholm:Ungdomsbarometern AB.
När livet känns fel – Ungas uppleverser kring psykisk ohälsa (2013) Stockholm:Myndighet för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
44
KAPITEL 10. BILAGOR
Bilaga 1: Frågeguide
Yrke / Beskriv din yrkesroll
1. Resonera kring fenomenet sex som destruktiv beteende? Vad är det enligt dig? Finns det?
2. Vilken syn, tänker du, har samhället på sex som självskadebeteende? 3. Vi har fått uppfattningen av att sex som självskadebeteende inte är ett
vetenskapligt begrepp och att det saknas en del forskning kring detta ämne, hur anser du att professionella i samhället förhåller sig till att fenomenet inte har tillräckligt stöd i forskningen? Hur bör de förhålla sig till det?
4. Kan du se några bakomliggande orsakser eller tidigare händelser hos individen som kan leda till att denne utvecklar ett sexuellt destruktivt beteende? Vilka är dessa i så fall?
Vad har du i din yrkesroll sett för anledningar en sådan utveckling? 5. Hur kan sex ses som/eller fungera som ett självskadebeteende?
Skiljer sig detta självskadebeteende från andra, så som att skära sig, gnugga hud, dra i hår, slå sig själv, bränner sin hud? På vilket sätt? 6. Hur kan man identifiera personer som skadar sig genom sex för att hjälpa
dem?
7. Om du skulle beskriva, varför väljer man att skada sig med just sex? 8. Beskriv vilket stöd för personer som skadar sig själv med sex du anser
finns i samhället idag?
9. Vad är din uppfattning om det stöd som ges idag till personer som skadar sig genom sex?
10. Hur tror du att personer med detta beteende skulle vilja att stödet såg ut? 11. Hur skulle du vilja att stödet såg ut?
12. Hur upplever du dessa personers psykiska mående?
13. Hur bör man som professionell bemöta personer som har denna problematik?
45