7 DISKUSSION
7.1 Slutsatser
Då det på vår frågeställning inte går att svara med någon absolut sanning utan mer som generella betänkanden så får läsaren se dessa slutsatser mer som goda råd för pedagoger. Nu menar vi ju ej heller att om man följer våra yttranden så kommer det att gå helt smärtfritt, man kommer alltid att stöta på svårigheter på vägen. Snarare är det så att vår uppsats visar exempel på vad 6 verksamma specialpedagoger anser kan ge en lyckad inkludering. Varje individ, oavsett om denne har diagnos eller ej har ju fortfarande en helt egen personlighet vilket gör att något som fungerar på en elev inte alltid fungerar på en annan. Att se till varje elevs behov är ju något som ska genomsyra hela skolans värld och är således inte mindre viktigt för dessa elever. Något som dock framkommit ganska så genomgående, dels från det här arbetet men även från vår tidigare erfarenhet är det stora behovet av struktur och tydliggöranden. Dessa är två grundstenar som vi anser borde vara viktiga för alla elever men i synnerhet för elever inom autismspektrumet. Flertalet elever med autism har behov att få veta vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras och när det avslutas. Det är ju frågeställningar som inte kräver en specialpedagogexamen för att besvara och därför anser vi att detta är ett ansvar som alla pedagoger kan dela för att hjälpa eleverna.
Faktorer som kan vara viktiga för att en lyckosam inkludering kan uppnås är engagemang och intresse från personalstyrkan. Finns det inte en ärlig vilja från de verksamma att detta är något som skall lyckas så genomskådas det ganska snart av alla elever, vilket då medför att den lyckade inkluderingen blir ganska så avlägsen. Ytterligare en tyngdpunkt som framkommit är kunskap kring eleverna och deras olika behov. Pedagogen bör skaffa sig insikt i autismspektrumet som sådant men även om eleven genom exempelvis samtal med föräldrar och tidigare skolor.
Så som tidigare påpekat, ta nu inte dessa slutsatser som sanningar utan se dem som goda råd i ditt nuvarande eller kommande yrke i arbetet med elever inom autismspektrumet.
REFERENSLISTA
BöckerAsperger, H (1944) “Autistisk psykopati” i barndomen. I Frith, Uta, (red) (1998) Autism
och Asperger syndrom .Stockholm: Liber AB.
Attwood, T. (2000) Strategies for improving the social integration of children with
Asperger syndrome, Autism 2000; 4 s.85-100
Attwood, T. (2000) Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och
föräldrar, Stockholm: Natur och Kultur (original publicerat 1998)
Gillberg, C. (2001) Barn, ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom – normala,
geniala, nördar? Falun: Cura
Göransson, K. (2004) Barn som blir elever – om olikheter, undervisning och
Inkludering, Elanders Gotab, Stockholm
Jackson, L. (2002) Miffon, nördar och Aspergers syndrom, Stockholm: Cura Bokförlag och Utbildning AB
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.
Lpo 94 (1998) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga
skolreformerna, Utbildningsdepartementet, Stockholm
Myndigheten för skolutveckling (2005) Elever som behöver stöd men får för lite, Intellecta Tryckindustri
Nordgren, M. (2000) Jag avskyr ordet normal. Vuxna med Aspergers syndrom, Stockholm: Cura Bokförlag och Utbildning AB
Patel, R. & Davidsson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur: Lund.
Strandberg, L. (2006) Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar: Finland WS Bookwell
Thimon, A-C. (1998) Bråkiga ungar och snälla barn: erfarenheter från pedagogiskt
arbete med barn och ungdomar med Aspergers syndrom: Stockholm Johansson &
Skyttmo.
Trost , J. (2001) Enkätboken: Lund Studentlitteratur
Östman, H. (2001) Hur skolan kan hjälpa elever med Aspergers syndrom: mina råd och
tips, Riksföreningen Autism: Stockholm
Avhandlingar/Uppsatser
Grenander, L. & Bodén P. (2004) Asperger syndrom i den integrerade skolan, Examensarbete 10p, Lärarprogrammet Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning
Johansson, J. (2007) ”Det blir fel på vägen…” Hur stort är behovet av tydliggöranden,
rutiner och struktur för elever inom autismspektrumet?, A-uppsats,
Lärarprogrammet Högskolan i Kalmar
Karlsudd, P. (2002), ”Tillsammans” Integreringens möjligheter och villkor, D-rapport, Institutionen för Hälsa- och Beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar
Molin, M. (2004) Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i
gymnasiesärskolan, Avhandling unitryck, Linköping
Persson, N. (2007) Pedagogiska strategier vid arbete med barn som har diagnosen
Internet Autismforum.se http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/diagnoskriterier/ diagnosmanualen_icd_10/ (hämtad 2007-11-29) http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/diagnoskriterier/ diagnosmanualen_dsm_iv_tr/ (hämtad 2007-11-29) http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/aspergers_syndro m/gillbergs_kriterier_speglad/ (hämtad 2007-12-08)
Haug, P. (2000) Bryt etablerade föreställningar
http://www.lararforbundet.se/web/papers.nsf/Documents/0030A5BD (hämtad 2007-11-29)
Heimdal Mattsson, E. (2006) Mot en inkluderande skola. Skolledares syn på
specialpedagogiska insatser. En jämförande studie 1996 och 2006, http://www.sit.se/download/PDF/broschyrer/52.pdf (hämtad 2007-11-29)
Nationalencyklopedin (2007) www.ne.se (hämtad 2008-01-06)
Norrö, G. (2006) Välkomstbrev till nydiagnostiserade. (Följande brev hade jag själv
velat få i samband med diagnosen), www.pedagogisktperspektiv.se,
http://www.pedagogisktperspektiv.se/ppartiklar/valkomstbrev_till_nydiagnostisera de.pdf (original publicerat i ”Aspergers syndrom – har jag verkligen det?” (2006): Intermedia Books) (hämtad 2007-05-25)
Persson, B. (1996) Specialpedagogik i grundskolan – en motsägelsefull verksamhet
http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/eman&per.pdf). (hämtad 2007- 11-29)
SOU 2004:98 För oss tillsammans - Om utbildning och utvecklingsstörning,
http://www.regeringen.se (hämtad 2007-11-29)
Landstinget i Uppsala (2007) http://www.lul.se/templates/page____5031.aspx (hämtad 2007-12-08)
BILAGA 1
Diagnoskriterier
Diagnoskriterierna för autism enligt DSM-IV-TR
A. Sammanlagt minst sex kriterier från (1), (2) och (3), varav minst två från (1), och ett från vardera (2) och (3):
(1) Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt, vilket tar sig minst två av följande uttryck:
• (a) påtagligt bristande förmåga att använda varierande icke-verbala uttryck såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen
• (b) oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån
• (c) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t ex visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)
• (d) brist på social eller emotionell ömsesidighet
(2) Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera, vilket tar sig minst av ett av följande uttryck:
• (a) försenad talutveckling eller talar inte alls (gör inga försök att kompensera för detta via andra kommunikationssätt, t ex gester eller pantomim)
• (b) hos personer med adekvat utvecklad talförmåga en påtagligt nedsatt förmåga att inleda eller upprätthålla samtal med andra
• (c) stereotypt tal med många upprepningar eller idiosynkratiskt språk
• (d) brist på varierad, spontan låtsaslek eller socialt imitativt lekbeteende som är adekvat för utvecklingsnivån
(3) Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
• (a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
• (b) oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
• (c) stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
• (d) enträgen fascination inför delar av saker
B. Försening eller abnorm funktion inom minst ett av följande områden med debut före tre års ålder:
• (1) social interaktion
• (2) språk som syftar till social kommunikation • (3) symboliska lekar eller fantasilekar
Diagnoskriterierna för autism enligt ICD-10
A. Avvikande eller bristande utveckling är tydlig före tre års ålder inom åtminstone ett av följande områden:
• (1) receptivt eller expressivt språk som används i social kommunikation;
• (2) utvecklingen av specifik (selektiv) social anknytning eller av ömsesidigt socialt samspel; • (3) funktionell lek eller symbollek.
B. Sammanlagt måste åtminstone sex symtom från (1), (2) och (3) föreligga, med åtminstone två från (1) och åtminstone ett vardera från (2) och (3).
(1) Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel tar sig åtminstone två av följande uttryck:
• (a) oförmåga att adekvat använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att reglera det sociala samspelet;
• (b) oförmåga att etablera kamratrelationer med jämnåriga (på ett åldersadekvat sätt och trots rikliga möjligheter därtill) som innefattar ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor;
• (c) bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden;
• (d) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra människor (till exempel visar inte för andra, lämnar inte fram eller pekar på sådant som är av intresse).
(2) Kvalitativ avvikelse i kommunikativ förmåga tar sig åtminstone ett av följande uttryck:
• (a) försenad talutveckling eller total avsaknad av talat språk utan försök att kompensera för detta genom att använda andra sätt att kommunicera, t.ex. gester och pantomim (kommunikativt ”joller” har ofta saknats);
• (b) relativ oförmåga att inleda och upprätthålla samtal (i förhållande till den aktuella språkliga utvecklingsnivån), med ett ömsesidigt kommunikativt utbyte med den andra personen; • (c) stereotypt och repetitivt språkbruk eller idiosynkratisk användning av ord eller meningar; • (d) brist på varierade låtsaslekar eller (i lägre ålder) socialt härmande lek.
(3) Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter tar sig åtminstone ett av följande uttryck:
• (a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäva i sin natur men inte till innehåll eller fokusering; • (b) till synes tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer; • (c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med
händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen;
• (d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger).
C. Den kliniska bilden går inte att hänföra till andra former av genomgripande utvecklingsstörningar; impressiv språkstörning (F80.2) med sekundära socio-emotionella problem; reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2); psykisk utvecklingsstörning (F70–F72) med någon därmed förknippad känslomässig eller beteendemässig störning; schizofreni (F20.-) med ovanligt tidig debut; och Retts syndrom (F84.2).
Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom enligt Gillberg & Gillberg
1. Stora svårigheter ifråga om ömsesidig social kommunikation:(minst två av följande)
a) nedsatt förmåga till kontakt med jämnåriga b) likgiltighet ifråga om kontakt med jämnåriga
c) nedsatt förmåga att uppfatta sociala umgängessignaler d) socialt och emotionellt opassande beteende
2. Monomana, snäva intressen:
(minst ett av följande)
a) som utesluter andra sysselsättningar b) som stereotypt upprepas
c) med inlärda fakta utan djupare mening 3. Tvingande behov att utföra rutiner och intressen:
(minst ett av följande)
a) som påverkar den egna personens hela tillvaro b) som påtvingar andra människor
4. Tal- och språkproblem:
(minst tre av följande)
a) sen talutveckling
b) ytligt sett perfekt expressivt språk c) formellt pedantiskt språk
d) egendomlig röstmelodi: rösten entonig, gäll eller på annat sätt avvikande
e) bristande språkförståelse inkl. missförstånd ifråga om ordens bokstavliga/underförstådda innebörd
5. Problem ifråga om icke-verbal kommunikation:
(minst ett av följande)
a) begränsad användning av gester b) klumpigt, tafatt kroppsspråk c) mimikfattigdom
d) avvikande ansiktsuttryck e) egendomlig, stel blick 6. Motorisk klumpighet:
Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom enligt Szatmari m.fl.
1. Social isolering:(minst två av följande)
a) inga nära vänner b) undviker andra
c) ointresserad av att skaffa vänner d) en enstöring
2. Nedsatt förmåga till social interaktion:
(minst ett av följande)
a) vänder sig till andra enbart för att få sina behov tillgodosedda b) klumpiga sociala kontaktförsök
c) enkelsidiga villkor gentemot jämnåriga d) svårigheter att uppfatta andras känslor e) likgiltig för andras känslor
3. Nedsatt förmåga till icke-verbal kommunikation:
(minst ett av följande)
a) sparsam ansiktsmimik
b) går inte att avläsa barnets känslor genom ansiktsuttrycken c) kan inte ge menande ögonkast
d) tittar inte på andra
e) använder inte händerna för att uttrycka sig f) gesterna är stora och klumpiga
g) kommer för tätt inpå andra 4. Udda tal:
(minst två av följande)
a) avvikande tonfall b) pratar för mycket c) pratar för lite
d) saknar samband med samtalsämnet e) egenartad användning av ord
Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom enligt ICD-10
1. Avsaknad av någon kliniskt signifikant generellförsening i språklig eller kognitiv utveckling. Diagnosen förutsätter att enstaka ord skall ha uttalats vid två års ålder eller tidigare och att kommunikativa fraser har använts vid tre års ålder eller tidigare. Förmåga att klara sig själv, adaptivt beteende och nyfikenhet på omgivningen under de tre första åren skall ligga på en nivå som överensstämmer med normal intellektuell utveckling. Den motoriska utvecklingen kan emellertid vara något försenad och motorisk klumpighet är vanlig (dock inget nödvändigt diagnostiskt kriterium). Isolerade speciella talanger, ofta relaterade till onormala intressen och sysselsättningar är vanliga, men krävs inte för diagnos.
2. Kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion (minst två av följande):
a) kan inte använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester på ett adekvat sätt i umgänget med andra människor
b) misslyckas med att (på ett sätt som överensstämmer med mental ålder, och trots tillräckliga möjligheter) utveckla kamratrelationer som inbegriper ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor
c) bristande socioemotionell ömsesidighet, som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor; och/eller en svag integration av socialt, emotionellt och kommunikativt beteende
d) delar inte spontant sin glädje, sina intressen eller aktiviteter med andra människor (har t ex inget behov av att visa, ta fram eller peka ut saker som han/hon tycker är intressanta för andra människor)
3. Begränsade, upprepade och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter (minst två av
följande):
a) en överdriven upptagenhet av ett eller flera stereotypa och begränsade intressen, som är onormala vad gäller innehåll eller inriktning; ett eller flera intressen, som är avvikande vad gäller deras intensitet och begränsade natur, men inte vad gäller innehåll eller inriktning
b) till synes tvångsmässigt beroende av specifika, icke-funktionella rutiner eller ritualer
c) stereotypa och upprepade motoriska maner som inbegriper antingen hand/fingerviftningar eller vridningar, eller komplexa rörelser med hela kroppen
d) sysselsättning med delar av föremål eller icke-funktionella delar av lekmaterial (som deras lukt, upplevelsen av deras ytstruktur, eller oljudet/vibrationen som de ger ifrån sig)
Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom enligt DSM-IV-TR
1. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt: a) påtagligt bristande förmåga att använda varierade ickeverbala beteenden såsom ögonkontakt,
ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen b) oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån
c) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t ex visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)
d) brist på social eller emotionell ömsesidighet
2. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
b) oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
c) stereotypa och upprepade motoriska maner (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
d) enträgen fascination inför delar av saker
3. Störningen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
4. Ingen kliniskt signifikant av den allmänna språkutvecklingen. (t ex enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre års ålder)
5. Ingen kliniskt signifikant försening av den kognitiva utvecklingen eller i utvecklingen av åldersadekvata vardagliga färdigheter, adaptivt beteende (utöver social interaktion) och nyfikenhet på omgivningen i barndomen.
6. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller för schizofreni är inte uppfyllda.
BILAGA 2
Liten Ordlista
Exkludering: ta bort (från) viss grupp {SYN. utesluta; MOTS. inkludera} [formellt]:
han ~des ur partiet (Nationalencyklopedin 2007).
Inkludering: Låta ingå som del i viss grupp {MOTS. Exkludera} { inbegripa, innefatta}: han ~r henne i sin vänkrets (Nationalencyklopedin 2007).
DSM-IV-TR: Står för Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth
edition, Text Revision vilket på svenska översätts till Diagnostisk och statistisk manual för psykiatriska tillstånd, fjärde utgåvan, textreviderad. DSM-IV-TR ges ut och
uppdateras utav föreningen för amerikanska psykiatriker, den nuvarande versionen är från år 2000 (www.autismforum.se).
ICD-10: Ges ut av Världshälsoorganisationens (WHO) sjukdomsklassifikation och står för International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems –
Tenth Revision (www.autismforum.se)
Autism: (nylatin auti´smus, av grekiska αυτος 'själv'), kontaktstörning som präglas av självförsjunkenhet, otillgänglighet och opåverkbarhet. Autism förekommer i två former, schizofren autism och infantil autism, vilka inte har något samband med varandra. (Nationalencyklopedin 2007)
Integrera: Få att sammansmälta till en helhet: ett ~t Norden; läraren försökte ~
BILAGA 3
Intervjufrågor
• Vad betyder begreppet ”en skola för alla” för dig som pedagog?
• Vad ser du för fördelar med att inkludera en autistisk person i en
vanlig klass?
Nackdelar?
Ev. följdfråga skillnad hög- resp. lågfungerande?