I föreliggande studie har Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiets valberedningar undersökts. Detta i syfte att inhämta information om hur partiernas nomineringsprocess går till och för att generera kunskap om vad som eftertraktas av valberedningarna i urvalet av kandidater. Vidare vilken roll kontaktkapital har inom nomineringsprocessen.
Studien har visat att den ideala politikern fastställs av valberedningen och deras personliga värderingar, vilket leder till att det är valberedare som definierar vilka egenskaper som är eftertraktade. Det i sin tur innebär att kraven som föreligger för kandidater är byggda på subjektiva villkor, där de kandidater som inte passar in i den “idealbild” som är skapad av valberedare till viss del kan exkluderas. Valberedningarna är måna om partiets representativitet och beaktar därmed kandidater som kan främja partiet. Den ideala kandidaten tycks enligt de undersökta partierna vara en kandidat med personliga kvaliteter, politisk erfarenhet och grupptillhörighet. För att kandidater ska kunna sticka ut är det också anmärkningsvärt att de är pålitliga och vågar synas. Kandidater som är kända och syns är också de som i längden gynnar partiet eftersom en kandidat med ett kändisskap sen tidigare, har möjlighet att dra in röster till partiet. Genom att vidare synas och engagera sig i politiken skapas det i sin tur förtroende, vilket anses vara en grundförutsättning för att kunna lyckas. Det som även förväntas av kandidater är att de ska kunna ägna sig till uppdraget och politiken genom att avsätta en del tid. Ambitionerna i studien har varit att bidra till ökad kunskap kring nätverk och kontakter på kommunalnivå. Resultatet har fastställt att nätverk och kontakter inom kommunala partiorganisationer är essentiellt för att kunna lyckas. Vidare tycks nätverk vara en anledning till att en kandidat når framgång i nomineringsprocessen. En kombination av både nätverk och politiska kontakter är optimalt för att placeras högt upp i vallistan och för att få politiska uppdrag. Kandidater som inte besitter önskvärda egenskaper, inte har ett nätverk eller politiska kontakter har på så vis också en begränsad chans till placeras på valbara platser.
För att resumera så går det i studien att urskilja att det är viktigt att kandidaterna har ett nätverk, och ett förtroende hos valberedarna för att lyckas nå elitpositioner och tilldelas uppdrag. Utöver nätverk och förtroende har valberedarnas individuella definitioner av vilka egenskaper som är önskvärda och inte, en definitiv och slutgiltig roll i vem som blir nominerad i processen. Slutsatserna i denna studie kan inte ge en heltäckande bild av nomineringsprocessen, och resultaten innebär inte att alla partiers processer är påverkad av just de faktorer som framkommit i denna studie. Däremot visar studien klara tecken på att nomineringsprocessen inte är helt oberoende av valberedningens subjektiva premisser. Där det tydligt går att urskilja att det finns en rad egenskaper som är meriterande och som kan hjälpa kandidater i nomineringsprocessen vid tilldelning av uppdrag och topplaceringar på vallistan. Slutsatserna går även i linje med tidigare forskningen, varav denna studie har bidragit till kunskap utifrån en svensk kontext och där fokus varit på kommunala partiorganisationer. Empirins bidragande i denna studie har därmed varit att oavsett partikultur, ideologi och stadgar är betydelsen av nätverk och kontakter oneklig för kandidater i nomineringsprocessen på lokalnivå. Således kan även empirin i studien anses vara en kompletterade beståndsdel för hur nomineringsprocessen ter sig vara inom kommunala partiorganisationer.
REFERENSER
André, A., Depauw, S., Shugart, M. S., & Chytilek, R. (2017). Party nomination strategies in flexible-list systems: Do preference votes matter? Party Politics, 23(5), 589–600. https://doi.org/10.1177/1354068815610974
Berg, L. and Oscarsson, H. (2015) 20 år med personval, Gothenburg, University of Gothenburg.
Bjarnegård, E. (2009). Men in Politics: Revisiting Patterns of Gendered Parliamentary Representation in Thailand and Beyond. 2009.
Bjarnegård, E & Kenny, M. 2015. “Revealing the “Secret Garden”: The Informal Dimensions of Political Recruitment”, Politics & Gender 11:4, pages 748-753.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3. ed.).
Centerpartiet (2017). Stadgar för Centerpartiet. Hämtad: 200506 Från https://www.centerpartiet.se/download/18.6ec93a8d16029729a24765/1512664415942/Stad gar%20f%C3%B6r%20Centerpartiet_2017.pdf
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan).
Stockholm: Wolters Kluwer.
Fransson, S. (2018). Vinna eller försvinna? De politiska nätverkens betydelse i kampen om en plats i riksdagen. Linnaeus University Dissertations, 2018.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105–112.
Göransson, A. (2006) Maktens reproduktion. In Anita Göransson (Ed.) Maktens kön. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Hazan, R. Y. & Rahat, G. (2006): Candidate Selection: Methods and Consequences. I Katz, R. & Crotty, W. (red): Handbook of Party Politics s.109–121. Sage Publications: London
Hazan, R., & Rahat, G. (2010-07-08). Democracy within Parties: Candidate Selection Methods and Their Political Consequences.: Oxford University Press.
Holgersson, C., & Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm. (2003). Rekrytering av företagsledare: En studie i homosocialitet. Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk. (EFI).
Jämställdhetsmyndigheten (2019). Kvinnor har det tuffare än män inom politiken. Hämtad: 200306 Från: https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/kvinnor-har-det-tuffare-an-man- inom-politiken-20192-2
Kittilson, M.C. (2006). Challenging Parties, Changing Parliaments: Women and Elected Office in Contemporary Western Europe. Columbus: The Ohio State University Press. muse.jhu.edu/book/28179.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Liberalerna (2017). Stadgar för Liberalerna. Hämtad 200510 Från: https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/stadgar-1.pdf
Lipman-Blumen, J. (1976). Toward a Homosocial Theory of Sex Roles: An Explanation of the Sex Segregation of Social Institutions. Signs, 1(3), 15-31.
Maloney, W., Smith, G., & Stoker, G. (2000). Social Capital and Urban Governance: Adding a More Contextualized ‘Top-down’ Perspective. Political Studies, 48(4), 802–820.
Murray, R. (2015). What Makes a Good Politician? Reassessing the Criteria Used for Political Recruitment. Politics & Gender, 11(4), 770–776. doi:10 1017/S1743923X15000513
Niklasson, B. (2005). Contact capital in political careers: Gender and recruitment of
parliamentarians and political appointees (Göteborg studies in politics, 96). Göteborg: Dept.
of Political Science, Univ.
Niklasson, B., (2008). Den politiska eliten. I Bennich-Björkman, L. & Blomqvist, P. (red.) (2008). Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid. (s. 110–130) (1. uppl.) Malmö: Liber.
Oscarsson, H., (2008). Det svenska parti-och valsystemet. I Bennich-Björkman, L. & Blomqvist, P. (red.) (2008). Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid. (s. 63– 87) (1. uppl.) Malmö: Liber.
Oscarsson, H., (2019) Rekordlåg personröstning i Andersson, U., Rönnerstrand, B., Öhberg, P., & Bergström., A. (red) Storm och stiltje. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Palgi, M., & Moore, G. (2004). Social Capital: Mentors and Contacts. Current Sociology, 52(3), 459–480
Rickne, J., & Folke, O. (2012) Kvinnor i politiken och män vid makten? Könskvotering och konkurrens i svenska kommuner. Ekonomisk Debatt 40(1), 16–21.
Soininen, M & Etzler, N. (2006). Partierna nominerar. Exkluderingens mekanismer – etnicitet och representation. Hämtad: 200503 Från: https://www.regeringen.se/49bb01/contentassets/9493bda97b1e433f95b4f981bfe413bf/par tierna-nominerar---exkluderingens-mekanismer---etnicitet-och-representation-sou-200653
Socialdemokraterna (2017) Stadgar - Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti Antagna av partikongressen 2017. Hämtad: 200510 Från:
https://www.socialdemokraterna.se/download/18.12ce554f16be946d046409e2/1568881589 729/stadgar-antagna-2017.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Västerås stad (2014:3) Resultat från valet 2014. Hämtad: 200306 Från: https://www.vasteras.se/download/18.3c98327214c332c6cc3bd86/1554824519142/SI%202 014-3%20Resultat%20fr%C3%A5n%20valen%202014.pdf
Widenstjerna, T. (2020). Vem väljer vem och varför? Om betydelsen av homosocialitet och personliga kontakter i partiers nomineringsprocesser. Mid Sweden University doctoral thesis, 2020.
Wide, J. (2015). Social representativitet i den lokala demokratin: Partierna som politikens grindvakter? In (pp. 111–162).
45