För att besvara syftet i denna uppsats ställdes fyra stycken frågeställningar.
Nedan presenteras de och besvaras på ett mer kortfattat sätt än i kapitel 5.
1. I vilken omfattning skriver landsortstidningarna om lokalsamhällets största företag i sin onlineupplaga?
Omfattningen skiljer sig åt mellan de olika tidningarna, där en av tidningarna rapporterar om företaget i hög utsträckning, samtidigt som en annan av tidningarna knappt rapporterar om företaget.
2. I vilken omfattning citeras företagets representanter i ingresser och rubriker i landsortstidningarnas rapportering om lokalsamhällets största företag?
Representanter från lokalsamhällets största företaget citeras mycket sällan i landsortstidningarnas ingresser och rubriker.
3. Vilken typ av händelse leder till att landsortstidningarna rapporterar om lokalsamhällets största företag?
Den vanligaste händelsen i rapporteringen om respektive lokalsamhälles största företag är frågor om ekonomi.
4. Är gestaltningen av lokalsamhällets största företag övervägande positiv eller övervägande negativ i respektive landsortstidnings onlineupplaga?
Gestaltningen av respektive lokalsamhälles största företag är med liten marginal övervägande negativ. Det allra mest vanliga är däremot att gestaltningen varken är negativ eller positiv.
Syftet med studien är följande:
Syftet med studien är att med avstamp i gestaltningsteorin undersöka hur de tre största medieföretagen inom landsortspress i Sverige bevakar den största privata arbetsgivaren på orten.
Efter avslutad undersökning kan vi dra följande slutsatser utifrån syftet:
• Bevakningen av respektive lokalsamhälles största företag skiljer sig åt på de olika tidningarna, sett till den omfattning som de olika företagen omskrivs.
• Företag som spelar stor roll i människors vardagliga liv får stort utrymme i rapporteringen.
• Fördelningen av positiv, negativ respektive neutral gestaltning skiljer sig åt mellan de olika tidningarna, men är i huvudsak neutral.
Antalet artiklar om de olika företagen skiljer sig stort mellan tidningarna, och visar på stora skillnader i rapporteringen trots att tidningarna liknar varandra i räckvidd. Att antalet artiklar skulle skilja sig från tidning till tidning var något som var väntat, men att skillnaderna är så pass stora som denna uppsats visar kom oväntat. Även gestaltningen av lokalsamhällets största företag skiljer sig åt, vilket går att förklara genom att tidningarna har olika synsätt på hur de uppnår en liksidig rapportering om respektive företag. Tidningarna eftersträvar objektivitet, något som är mycket svårt att uppnå (Wien 2005, 3-4). Men för att undvika att ta ställning kring i frågor som berör företagen kan man därför se att tidningarna strävar efter att rapportera likvärdigt på det sätt att antalet positivt gestaltade och negativt gestaltade artiklar är ungefär lika många på den egna tidningen (se figur 1). Däremot väljer tidningarna olika vägar i fråga om gestaltning. Där Helsingborgs Dagblad har många artiklar som är antingen negativt eller positivt gestaltade har Västerbottens-Kuriren mycket få. Istället är en klar majoritet av Västerbottens-Kurirens artiklar neutralt gestaltade. Båda tidningarna jobbar alltså mot en jämn bevakning sett till positiv och negativ gestaltning men har olika sätt att sträva efter detta.
Företag som spelar en stor roll i människors liv får också mycket medialt utrymme. Det tydligaste exemplet i denna studie är Ica Sverige AB. Då Ica arbetar med matvaruhandel är många människor i lokalsamhället beroende av företaget i sitt vardagliga liv, och frågor som berör många människor får också rent generellt större uppmärksamhet i media (Hedding och Riffe 2016, 377-378).
Det innebär även att liknande företag på andra platser i landet sannolikt omskrivs på liknande sätt. Då företaget Volvo lastvagnar spelar stor roll för lokalsamhället sett till arbetstillfällen men inte allmänhetens vardagliga vanor får de mindre utrymme än Ica. Humana å sin sida spelar även de roll på samhället på så sätt att de erbjuder många arbetstillfällen, men mindre roll när det kommer till vardagliga behov. Detta talar för att de ska ha en likvärdig rapportering i Nerikes Allehanda som Volvo har i Västerbottens-Kuriren, något som de inte har.
Däremot kan detta bero dels på vilken typ av företag de är, men även att Volvo
är ett mer etablerat varumärke än Humana. Eftersom att Volvo är ett så pass stort varumärke är det inte oväntat att det rapporteras mer om dem än Humana. Med andra ord kan man påstå att förutom arbetsområde och antal anställda spelar även kännedomen om företaget roll i rapporteringen. Ett företag som fler känner till kommer alltså att bli mer omskrivet än ett liknande företag i en liknande sektor som färre känner till.
Att resultatet av denna studie även stämmer överens med andra tidningar inom samma kategori är troligt. Då dessa tidningar är de tre största sett till digital läsning inom sin kategori är det rimligt att anta att andra tidningar inom samma kategori strävar efter att få samma läsning som dessa tidningar och därför efterliknar dem i arbetet med nyheter. Eftersom att tidningarna är beroende av annonsering krävs en hög läsning (Vos och Russell 2020, 2 339). Detta eftersom att medierna “säljer” sin produkt till företagen genom att sälja annonsplatser. Ju fler som läser tidningen desto fler företag kommer vilja annonsera och då kan tidningarna ta mer betalt för annonsplatserna. I och med att det i landets tre största tidningar i kategorin landsortspress finns stora skillnader i rapporteringen kring lokalsamhällets största företag är det därför troligt att dessa skillnader även finns i kategorin som helhet. Därför går det inte att rent generellt beskriva hur rapporteringen ser ut i landsortspressen som helhet, förutom när det kommer till att tidningarna strävar efter en objektiv bevakning. Hur denna strävan yttrar sig i det vardagliga arbetet kan denna uppsats inte besvara, men att det skiljer sig från redaktion till redaktion är troligt.
Under den här uppsatsens gång har flera nya forskningsfrågor väckts hos oss som skrivit den. Då denna studie framförallt fokuserar på stora företag i stora kommuner vore det intressant att se hur samma undersökning skulle resultera med ett mer handplockat material. Det kan till exempel vara samhällen som har en ännu mer utpräglad arbetsgivare och som bidrar med arbetsplatser till ungefär en tredjedel av regionens invånare.
Vidare vore det även intressant att genomföra den här undersökningen men med ett nationellt perspektiv. Att undersöka hur ett antal av de rikstäckande tidningarna gestaltar de största privata företagen sett till anställda i landet för att jämföra det resultatet med resultatet i denna undersökning vore oerhört intressant eftersom att det skulle bidra till förståelsen på hur lokalmedier och landstäckande medier både skiljer sig från varandra men även hur de liknar varandra.
Då Örebro, Umeå och Helsingborg alla är relativt stora svenska kommuner (SCB 2021), vore det även intressant att jämföra resultatet från denna uppsats med hur bevakningen ser ut i mindre samhällen i landet.
I Sverige ser vi just nu samhällen som flyttas för att företagen ska kunna fortsätta producera (Kiruna kommun 2021), men även samhällen som kraftigt expanderar i samband med att nya företag etablerar sig (Skellefteå kommun 2021). I ljuset av detta blir journalistikens roll allt viktigare. När samhällen utvecklas i snabb fart är journalistikens roll att granska och rapportera (Journalistförbundet 2021), och då är lokalortspressens bevakning av stort intresse. För ett samhälle som snabbt expanderar är det viktigt att behålla objektiviteten i rapporteringen, något som denna uppsats visar att orter med redan etablerade företag strävar efter men att undersöka just denna typ av snabbt växande samhällen i framtiden är av intresse.
Källförteckning
Andrews, Kenneth T. och Caren, Neal. 2010. Making the News: Movement Organizations, Media Attention, and the Public Agenda. American Sociological Review 75(6): 841-866. DOI: 10.1177/0003122410386689
Bonnier News. 2021. Bonnier News Local.
https://www.bonniernews.se/bonnier-news-local/ (Hämtad: 2021-11-12).
Brants, Kees och Routledge. 2013. Trust, cynicism and responsiveness: the uneasy situation of journalism in democracy. I Rethinking journalism
Dagens Projekt. Ica expanderar i Helsingborg. http://dagensprojekt.se/ica-expanderar-i-helsingborg/ (Hämtad 2021-11-15).
Entman, Robert M. 1993. Framing: Towards Clarification of a Fractured Paradigm. Journal of Communication 43(4): 51-58.
Goffman, Erving. 1974. Frame analysis: An essay on the organization of experience. Cambridge: Harvard University Press.
Hedding, Kylah J. och Riffe, Daniel. 2016. Local papers use community way of life frames more often in coal mining stories. Newspaper Research Journal 37(4): 377-392. DOI: 10.1177/0739532916677047
Helsingborgs Dagblad. 2021. Om Helsingborgs Dagblad.
https://www.hd.se/om-helsingborgs-dagblad (Hämtad: 2021-11-12).
Humana Assistans. 2021a. Humana – nordisk omsorgsaktör).
https://www.humana.se/om-humana/ (Hämtad: 2021-11-10)
Humana Assistans. 2021b. HVB, boenden samt familjehem och öppenvård.
https://www.humana.se/individ-och-familj/ (Hämtad: 2021-11-12)
Ica Sverige. 2021. https://www.ica.se/#pfset=1 (Hämtad: 2021-11-12) Journalistförbundet. 2021. Publicitetsregler.
https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-tv/publicitetsregler (Hämtad: 2021-12-09)
Kantar Sifo. 2020a. Räckviddsrapport ORVESTO Konsument 2020:1.
Stockholm: Kantar Sifo.
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrappor t_orvesto_konsument_2020_1.pdf (Hämtad: 2021-11-09)
Kantar Sifo. 2020b. Räckviddsrapport ORVESTO Konsument 2020:2.
Stockholm: Kantar
Sifo.https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsr apport_orvesto_konsument_2020_2_2.pdf (Hämtad: 2021-11-09).
Kantar Sifo. 2021. Räckviddsrapport ORVESTO Konsument 2020:3.
Stockholm: Kantar Sifo.
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrappor t_orvesto_konsument_2020_3_3.pdf (Hämtad: 2021-11-09).
Kiruna kommun. 2021. Flytt och rivning av byggnader.
https://kiruna.se/stadsomvandling/startsida/besokare/flytt-och-rivning-av-byggnader.html (Hämtad: 22-01-02).
Nerikes Allehanda. 2017. Om NA och Bonnier News Local.
https://www.na.se/info/om-na-och-bonnier-news-local (Hämtad: 2021-11-12).
Rehnberg, Hanna Sofia och Grafström, Maria. 2020. Uppluckrade gränser – kommunikatören som journalist?. I Rehnberg, Hanna Sofia och Gärdeström, Elin (red.). Vad är journalistik?: En antologi av journalistiklärare på Södertörns högskola. Huddinge: Södertörns högskola, 27-39.
Reich, Zvi. 2010. Measuring the impact of PR on published news in increasingly fragmented news environments. Journalism Studies 11(6): 799-816.
SCB. 2021. Företagsregistret. https://www.scb.se/vara-tjanster/bestall-data-och-statistik/foretagsregistret/ (Hämtad: 2021-11-09).
Skellefteå kommun. 2021. Skellefteå kommun fortsätter förbereda för ökad befolkning och fler bostäder.
https://skelleftea.se/invanare/arkiv/nyhetsarkiv/bo-trafik-och-miljo/2021-11- 15-skelleftea-kommun-fortsatter-forbereda-for-okad-befolkning-och-fler-bostader?query=befolkning (Hämtad 2022-01-02).
Strömbäck, Jesper; Andersson, Felicia och Nedlund, Evelina. 2017. Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015? Stockholm:
Delegationen för migrationsstudier. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140688/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2021-11-12).
Truedson, Lars och Karlsson, Michael (red.). 2019. Nyheter – Allt Mer En Tolkningsfråga. Stockholm: Institutet för mediestudier.
Tuchman, Gaye. 1978. Making news. New York: The Free Press.
Volvo Group. 2021. Umeå.
https://www.volvogroup.com/se/about-us/organization/our-production-facilities/umea.html (Hämtad: 2021-11-15).
Vos, Tim P. och Russell, Frank Michael. 2019. Theorizing journalism´s institutional relationships: An elaboration of gatekeeping theory. Journalism studies 20(16):2 331-2 348
Västerbottens–Kuriren. 2021. Hela bilden https://www.vk.se/helabilden (Hämtad: 2021-11-12).
Wien, Charlotte. 2005. Defining Objectivity within Journalism. NORDICOM review 26(2): 3-15.
Bilaga 1
Bilaga 2
Kodningsinstruktioner
Identifikationsvariabler
1. Person som genomfört kodningen
Förkortningen AS om Andreas Segersköld genomfört kodningen samt förkortningen AW om Alfons Westerberg genomfört kodningen.
2. Identifikationsnummer på kodat objekt 3. Datum för publicering
4. Publikation
Antingen 1 för Helsingborgs Dagblad, 2 för Nerikes Allehanda eller 3 för Västerbottens-Kuriren.
5. Rubrik för kodat objekt
6. Identifikationsnummer för berört företag
1 för Ica Sverige AB, 2 för Humana Assistans AB och 3 för Volvo lastvagnar AB.
7. Nämns företaget vid namn i rubriken? 1) Ja. 2) Nej.
För namn i rubrik gäller både hela företagsnamnet och det som
företaget benämns som i vardagligt tal. Ica Sverige AB besvaras med ja både om det står “Ica Sverige AB” eller om det enbart står “Ica”.
Humana Assistans AB kodas som ja både om det står “Humana Assistans AB”, “Humana Assistans” eller “Humana”. Humana
Assistans AB kodas som nej om det enbart står “Assistans” i rubriken.
Volvo lastvagnar AB kodas som ja både om det “Volvo lastvagnar AB”
eller om det står “Volvo”.
8. Nämns företaget vid namn i ingressen? 1) Ja. 2) Nej.
För namn i ingress gäller både hela företagsnamnet och det som
företaget benämns som i vardagligt tal. Ica Sverige AB besvaras med ja både om det står “Ica Sverige AB” eller om det enbart står “Ica”.
Humana Assistans AB kodas som ja både om det står “Humana Assistans AB”, “Humana Assistans” eller “Humana”. Humana
Assistans AB kodas som nej om det enbart står “Assistans” i rubriken.
Volvo lastvagnar AB kodas som ja både om det “Volvo lastvagnar AB”
eller om det står “Volvo”.
9. Händelsetyp 1) Ekonomi. 2) Olyckor och brott 3) Arbetsfrågor Ingresser och rubriker som i huvudsak berör ekonomiska resultat, expansioner, kunder, varor, uppsägningar och anställningar kodas som 1. Ingresser och rubriker som i huvudsak berör olyckor, anmälningar eller brott kodas som 2. Ingresser och rubriker som i huvudsak berör arbetsmiljöfrågor, strejker eller utmärkelser kodas som 3.
10. Används negativa förstärkningsord i rubrik och ingress? 1) Ja. 2) Nej.
Objektet ska kodas som 1 vid de fall där styrkeord som mardröm, dåligt, negativt, tråkigt, bestulen och andra negativt laddade ord används. Där denna typ av styrkeord helt saknas ska objekter kodas som 2.
11. Används positiva förstärkningsord i rubrik och ingress? 1) Ja. 2) Nej.
Objektet ska kodas som 1 vid de fall där styrkeord som succé, framgång, bra, positivt, kul, stolt och andra positivt laddade ord används. Finns inte denna typ av ord i ingress och rubrik ska objektet kodas som 2.
12. Får en representant från företaget uttala sig i rubrik eller ingress?
1) Ja. 2) Nej.
Om en representant från företaget säger någonting i antingen rubrik eller ingress besvaras frågan med “1) Ja.”. Om representant från företaget inte säger någonting i rubrik eller ingress kodas det som “2) Nej.”
13. Om en representant från företaget får komma till tals, vad har hen för roll? 1) Chef. 2) Kommunikatör. 3) Annan typ av anställd. 4) Ingen kommer till tals
Om företagets representant har en chefsbefattning ska detta kodas som
“1) Chef.”. Detta gäller inte om det är en chef för
kommunikationsavdelningen. Denna person kodas i sådana fall som “2) Kommunikatör”. Alla som har en roll som kommunikatör eller som arbetar med PR inom företaget ska kodas som “2) Kommunikatör.”
Anställda som varken har en chefsbefattning, arbetar som
kommunikatör eller arbetar med PR kodas som “3. Annan typ av anställd.” Om ingen kommer till tals kodas objektet som 4.
14. Får någon annan än företagets representanter komma till tals i rubrik eller ingress? 1) Ja. 2) Nej.
Om någon annan än en person som inte representerar företaget får komma till tals i rubrik eller ingress besvaras frågan med “1) Ja.”. Om någon som inte representerar inte får komma till tals i rubrik eller ingress besvaras frågan med “2) Nej.”.