Lokaltidningarnas gestaltning av de största privata arbetsgivarna
En studie om lokalortspressens gestaltning av lokalsamhällets största privata arbetsgivare
Andreas Segersköld och Alfons Westerberg
Dokumenttyp – Examensarbete Huvudområde: Journalistik Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT2022 Handledare: Lottie Jangdal Examinator: Kajsa Falasca
Abstract
Titel: Lokaltidningarnas gestaltning av de största privata arbetsgivarna – en studie om lokalortspressens gestaltning av lokalsamhällets största privata arbetsgivare.
Författare: Andreas Segersköld och Alfons Westerberg.
Kurs/termin: JO081G/HT2021
Antal ord i uppsatsen: 10 892
Problemformulering och syfte: Företagen får större och större möjlighet att själva välja hur nyheter om företaget ska framställas, samtidigt som journalisterna ständigt kämpar mot deadlines och fortsatta krav på hög läsning.
Syftet med studien är att med avstamp i gestaltningsteorin undersöka hur de tre största medieföretagen inom landsortspress i Sverige bevakar den största privata arbetsgivaren på orten.
Metod och material: I uppsatsen undersöks gestaltningen av den största privata arbetsgivaren i respektive kommun som de tre största tidningarna inom kategorin landsortspress har sin huvudort i. Detta görs genom att undersöka rubriker och ingresser i de artiklar där företaget berörs.
Huvudresultat: Resultatet visar att gestaltningen skiljer sig åt mellan tidningarna dels i omfång, men även i gestaltning. Däremot visar resultatet att tidningarna strävar efter en jämn fördelning av positivt och negativt gestaltade artiklar angående respektive företag.
Nyckelord: Gestaltning, landsortspress, kvantitativ innehållsanalys, framing theory, objektivitet.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 3
1.1 Syfte och frågeställningar ... 4
2. Så ser företagen och tidningarna ut ... 5
2.1 Tidningarna ... 5
2.2 Företagen ... 5
3. Teori och tidigare forskning ... 6
3.1 Gestaltningsteorin ... 6
3.2 Det får plats i medierna ... 9
4. Metod och urval ... 12
4.1 Varför dem och varför då?... 12
4.2 Innehållsanalysen ... 13
4.3 Metodproblem ... 14
5. Resultat och analys ... 16
5.1. Nerikes Allehanda och Humana Assistans ... 24
6. Slutsatser och slutdiskussion ... 25
1. Introduktion
Ett av de absolut viktigaste begreppen som finns för en journalist är
“objektivitet”. Men att uppnå objektivitet är i det närmaste omöjligt, beroende på precis hur man definierar begreppet (Wien 2005, 3-4). En journalist påverkas av sina erfarenheter och värderingar och skapar utifrån det en egen uppfattning över den information som de samlar in (Entman 1993, 52-53). Det innebär emellertid att en journalists uppfattning både kan förändras och påverkas av andra.
Samtidigt blir det allt vanligare att företag och myndigheter använder sig av journalistiska metoder för att sprida nyheter (Rehnberg och Grafström 2020, 27).
Allt fler använder sig av kommunikatörer som sållar informationen innan den når redaktionen. Detta innebär att journalisten allt oftare möts av en mer eller mindre färdigskriven artikel med bild, intervjucitat och fakta (Rehnberg och Grafström 2020, 29). Med andra ord behöver journalisten inte själv söka upp information för att skriva en artikel då den levereras av företaget. Problematiken med detta är att det kan finnas ytterligare information som företaget inte vill skylta med, men som kan vara minst lika viktigt för läsarna.
Dessutom publicerar företag i allt större utsträckning nyheter på sina egna plattformar (Rehnberg och Grafström 2020, 27-30). Det kan till exempel handla om videoklipp där vd:n presenterar den nya höstbudgeten, en text skriven om den nya satsningen som ska göras eller personporträtt om en anställd. I allt större utsträckning gör alltså företagen liknande arbeten som journalisten, men utan objektivitet som centralbegrepp. Kommunikatörens uppgift är att vårda företagets förtroende och rykte samt att tillgängliggöra information enligt Rehnberg och Grafström (2020, 29). Journalistens uppdrag är istället att informera, granska och vara ett forum för debatt enligt författarna. Med andra ord är journalistens uppgift att berätta det som företagen inte vill berätta (Rehnberg och Grafström 2020, 29).
Sedan 2007 har antalet talespersoner och personer som arbetar med någon typ av PR mer än tredubblats (Truedson och Karlsson 2019). Detta innebär emellertid att journalisterna får allt större områden att bevaka samtidigt som det finns allt fler som står mellan dem och informationen enligt Rehnberg och Grafström (2020, 29).
Journalisten påverkas även av sina egna värderingar och erfarenheter när den skriver en artikel (Entman 1993, 52-53). På liknande sätt påverkar redaktionens värderingar, erfarenheter och förutsättningar vad som publiceras och hur det publiceras. Då en lokaltidning är beroende av sina läsare är det viktigt för redaktionen att förhålla sig till sina prenumeranter och deras önskemål (Brants 2013, 21). Samma förhållande gäller i samband med företagen i och med att
redaktionerna är beroende av annonsintäkter. Med andra ord kan både företagen och prenumeranterna till viss del påverka vilket material som publiceras av tidningarna. Om många läsare är intresserade av ett visst ämne kommer tidningen således skriva mer om det ämnet (Brants 2013, 21). Men de kan inte bara påverka vad som skrivs utan även hur det skrivs. Om den allmänna bilden i samhället är att det är ett hårt arbete i gruvindustrin kommer tidningen beskriva det hårda livet i sina artiklar, enligt Hedding och Riffe (2016). Deras studie om nyhetsrapporteringen i samhällen som tydligt präglas av kolgruvor visar att medierna valde att skriva om människors berättelser om gruvarbetet snarare än miljö, ekonomi eller dylikt.
Med andra ord finns det redan en hel del forskning om vad som påverkar hur företag och organisationer gestaltas i olika typer av medier ur ett internationellt perspektiv. Men hur gestaltningen ser ut utanför de svenska storstäderna är än så länge ett relativt outforskat område.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att med avstamp i gestaltningsteorin undersöka hur de tre största medieföretagen inom landsortspress i Sverige bevakar den största privata arbetsgivaren på orten.
För att fullfölja syftet används följande frågeställningar:
1. I vilken omfattning skriver landsortstidningarna om lokalsamhällets största företag i sin onlineupplaga?
2. I vilken omfattning citeras företagets representanter i landsortstidningarnas rapportering om lokalsamhällets största företag?
3. Vilken typ av händelse leder till att landsortstidningarna rapporterar om lokalsamhällets största företag?
4. Är gestaltningen av lokalsamhällets största företag övervägande positiv eller övervägande negativ i respektive landsortstidnings onlineupplaga?
2. Så ser företagen och tidningarna ut
I detta kapitel finns en kort beskrivning av de tidningar och företag som förekommer i uppsatsen.
2.1 Tidningarna
Helsingborgs Dagblad (även förkortat som “HD” i denna uppsats) är en del av Bonnier News Local (Bonnier News 2021). Tidningen har sitt huvudsäte i Helsingborg men bevakar även andra orter i västra Skåne (Helsingborgs Dagblad 2021). Under 2020 hade de en digital räckvidd på 374 000 personer, vilket innebär att de hade störst räckvidd av alla tidningar inom kategorin
“Landsortspress” under 2020 (Kantar Sifo 2020a; Kantar Sifo 2020b; Kantar Sifo 2021).
Västerbottens-Kuriren (även förkortat som “VK” i denna uppsats) är en tidning som huvudsakligen bevakar alla kommuner i Västerbottens län, med undantag för Skellefteå, Malå och Norsjö kommun (Västerbottens–Kuriren 2021).
Huvudkontoret ligger i Umeå och tidningen är en del av företagskoncernen VK Media (Västerbottens–Kuriren 2021). Under 2020 hade de en digital räckvidd på 253 000 personer, vilket innebär att de hade näst högst räckvidd i kategorin
“Landsortspress” under 2020 (Kantar Sifo 2020a; Kantar Sifo 2020b; Kantar Sifo 2021).
Nerikes Allehanda (även förkortat som “NA” i denna uppsats) är likt Helsingborgs Dagblad en del av Bonnier News Local (Bonnier News 2021).
Tidningen har sitt huvudsäte i Örebro och tidningens huvudsakliga bevakningsområde är Örebro län (Nerikes Allehanda 2017). Under 2020 hade tidningen en digital räckvidd på 249 000 personer, vilket innebär att de var den tredje största tidningen sett till digital räckvidd i kategorin “Landsortspress”
under 2020 (Kantar Sifo 2020a; Kantar Sifo 2020b; Kantar Sifo 2021).
2.2 Företagen
Den största privata arbetsgivaren i Helsingborgs kommun är Ica Sverige AB som under 2020 hade 1 375 anställda i kommunen (SCB 2021). Företaget har sitt huvudsäte i Solna men har verksamheter över hela landet (ICA 2021). Ica har ett stort centrallager i Helsingborg varifrån de distribuerar varor till 650 butiker, främst i södra Sverige. Lagret är det näst största Ica-lagret i Sverige med sina 10 000 kvadratmeter (Dagens projekt 2014).
I Umeå kommun är den största privata arbetsgivaren Volvo Lastvagnar AB som under 2020 hade 1 325 anställda i kommunen (SCB 2021). Företagets
anläggning som är belägen i Umeå producerar lastbilshytter till Volvos lastbilar.
Produktionen riktar sig främst till den europeiska marknaden, men producerar också lastbilshytter och reservdelar till flera andra internationella marknader.
(Volvo Group 2021).
Under 2020 hade Humana Assistans AB 2 525 anställda vid verksamheterna i Örebro kommun, vilket gör företaget till den största privata arbetsgivaren i kommunen under 2020 (SCB 2021). Sedan 2010 erbjuder företaget tjänster som riktar sig mot äldreomsorg, olika typer av boende för barn och vuxna samt personlig assistans (Humanas Assistans 2021a). Utöver detta erbjuder företaget flera typer av boenden som till exempel familjehem, akutboende, korttidsboende och så kallade HVB-hem, verksamheter som bedriver behandling av olika sorter eller riktar in sig på omvårdnad, stöd eller fostran (Humana Assistans 2021b).
3. Teori och tidigare forskning 3.1 Gestaltningsteorin
Då denna studie ämnar att undersöka hur det största företaget i lokalsamhället framställs i lokaltidningens största tidning finns det flera styrkor med att använda sig av denna teori, som på engelska benämns som “framing theory”. Goffman (1974) var en av de allra första att använda sig av och utveckla denna teori inom journalistiken. Han beskriver att framing fungerar som ett ramverk som hjälper människan att förstå och uppfatta verkligheten (Goffman 1974, 21). Ramverket gör att människor intresserar sig för händelser som utan ramar hade varit helt ointressanta. De olika individuella ramarna påverkar även människor på så sätt att två personer som är i samma situation kan uppleva situationen på olika sätt beroende på individens egna erfarenheter (Goffman 1974, 308). De olika ramarna har definierats på olika sätt (t.ex Tuchman 1978 och Entman 1993).
Tuchman (1978) menar att det han kallade för “nyhetsramen” i stor utsträckning var en del av människors liv och påverkade deras ramverk (Tuchman 1978, 193).
Tuchman menar även att skribenterna söker de här ramarna för att kunna sätta sin nyhet i ett sammanhang, vilket i sin tur gör att nyheten blir mer intresseväckande (Tuchman 1978, 194). 1993 utvecklade forskaren Robert M.
Entman gestaltningsteorin. Han beskriver att gestaltning handlar om att omvandla en uppfattad verklighet till än mer iögonfallande i text (Entman 1993, 52). Detta menar författaren har att göra med de olika “frames”, eller ramar som de kallas på svenska, som finns i arbetet med texten.
I huvudsak finns det tre olika ramar enligt Entman (1993, 52-53). Den som är mest intressant i denna uppsats är ramen som handlar om hur texten är uppbyggd.
Den ramen handlar om vilka fraser och formuleringar som finns i texten (Entman 1993, 52-53). Genom att använda sig av vissa associationer, nyckelord eller
beskrivningar kan en del av texten som annars passerat obemärkt förbi bli mer iögonfallande och minnesvärd. Detta kan förekomma i alla delar av en text, men det kanske mest påtagliga exemplet är i en rubrik. Om en text handlar om ett företag som gjort en förlust på 50 miljoner kronor finns det en skillnad om det står ”50-miljonersförlust för företaget” eller om det står ”Företagets mardrömsår – gått 50 miljoner back”. Den senare skulle förmodligen fler komma ihåg då formuleringen att året varit en mardröm sannolikt ger ett starkare intryck på läsaren.
Ett annat exempel lyfts fram på hur textens uppbyggnad påverkar gestaltningen (Entman 1993, 53-54). Det är ett experiment som görs två gånger på samma respondentgrupp. Premisserna för experimentet är som så att ett dödligt virus sprids genom samhället och som mest kan 600 personer dö av sjukdomen. Två alternativ för att bekämpa sjukdomen har tagits fram och det är upp till respondentgruppen att bestämma vilket som ska följas. Första gången experimentet genomförs presenteras det ena alternativet som att 200 personer kommer att räddas, samtidigt som det andra alternativet gestaltas som så att det finns en tredjedels chans att alla personer kommer att överleva, men att det finns en två tredjedelars risk att alla kommer att dö. När alternativen presenterades på det här sättet valde över 70 procent alternativ 1, att 200 personer kommer att räddas.
Nästa gång experimentet genomfördes presenterades samma alternativ som vid det första tillfället, men med andra formuleringar (Entman 1993, 54). Istället för att beskriva att 200 personer kommer räddas om alternativ 1 implementeras uttryckte istället kommunikatören att 400 personer kommer att dö. Då var resultaten ombytta då nästan 80 procent av respondenterna föredrog alternativ 2.
Detta visar tydligt på hur olika samma information kan uppfattas olika av läsaren beroende på hur den presenteras. Det innebär i sin tur att till lokala tidningar medvetet eller omedvetet kan gestalta texter på så sätt att informationen som sådan förändras i läsarens ögon. En läsare som tycker att informationen egentligen är negativ kan uppleva den som positiv med anledning av det sätt som den är skriven på, och vice versa.
Varje enskild händelse är i sig ointressant utan ramar (Goffman 1974, 21). Men ramverket, där nyhetsmedierna spelar en central roll, gör att läsaren uppfattar händelsen som betydelsefull (Tuchman 1978, 194). Så förutom att ramarna skapar förutsättningar för hur en individ uppfattar händelsen är det även ramverket som gör att individen över huvud taget intresserar sig för händelsen.
Journalister kan behålla sin objektiva målsättning samtidigt som de använder sig av tydliga ramar (Entman 1993, 56). Däremot innebär detta att den genomsnittliga läsaren får svårt att göra en egen balanserad bedömning av det som står i texten. Entman beskriver vidare att journalister rent generellt saknar
en grundläggande förståelse för hur ramarna fungerar och således kan luras av de som delger informationen till journalisten. Detta innebär emellertid att ett företag som vill framställa en nyhet som positiv trots att den egentligen är skadlig för företaget kan göra detta genom att till exempel skicka ut ett pressmeddelande där de själva väljer hur informationen presenteras, något som bland annat belyses av Rehnberg och Grafström (2020, 29). Denna studie kommer inte undersöka vilken sorts källa som har använts när artikeln har skrivits, men det är viktigt att förstå att till exempel pressmeddelanden kan påverka den journalistiska gestaltningen.
I en studie av forskarna Kylah J. Hedding och Daniel Riffe undersöktes hur begreppet mountaintop mining gestaltats i storstadspress kontra lokalpress i West virginia och Kentucky (Hedding och Riffe 2016, 377-378). Forskarna beskriver i sin studie att kolindustrin i de här regionerna länge inneburit stora arbetsmöjligheter för lokalbefolkningen. Det kan förklara varför det uppstod stor debatt när staten under ledning av Obama-administrationen startade War on coal, något som i praktiken innebar att staten reglerat kolmarknaden för att fasa ut kolindustrin.
Forskarna menar att det skiljer sig hur storstadspressen och den lokala pressen gestaltar mountaintop mining berodde på vilket perspektiv tidningen i fråga har (Hedding och Riffe 2016, 379). Den lokala tidningen tolkar nyheterna utifrån ett lokalt perspektiv och således sågs War on coal som en dödsdom mot lokalsamhället eftersom det påverkade tidningens läsare negativt. I de större städerna, som inte är beroende av kolindustrin gestaltades nedmonteringen av kolindustrin som något positivt, eftersom att kolkraft och kolbrytning anses vara miljöfarligt (Hedding och Riffe 2016, 379).
Forskarna valde bland annat att undersöka vart informationen i artiklarna kom ifrån. Storstadstidningarna använde i mycket större utsträckning information som kom från statligt håll, medans småstadstidningarna publicerade artiklar som använde sig av information från diverse mijöorgasisationer (Hedding och Riffe 2016, 384).
De artiklar Hidding och Riffe undersökt visade även att källorna som de mindre ortstidningarna använde sig av, generellt sett, var mycket mer positiva till mountaintop mining, fast att de också använde sig av källor som var negativa i större utsträckning (Hedding och Riffe 2016, 384-385). Forskarna har också undersökt vilken ton själva artikeln har. Det innebär att de har tagit fram bland variabler som definierar om en artikel är för, emot eller neutralt inställd till mountaintop mining. Målet med studien är att se hur mountaintop mining gestaltats i storstads och småstadstidningar och det har forskarna lyckats med
genom att ta fram ett kodschema som besvarar just deras frågeställning (Hedding och Riffe 2016, 380-382, 390).
3.2 Det får plats i medierna
Forskare i USA har undersökt hur stor medieuppmärksamhet 187 olika miljöorganisationer i North Carolina fått i elva olika tidningar under en tvåårsperiod (Andrews och Caren 2010). Studien syftar till att undersöka varför vissa organisationer får mer uppmärksamhet i media medan andra får minimalt, eller inget utrymme i media (Andrews och Caren 2010, 841).
Forskarna kom fram till att organisationer som hade fler följare, bättre organiserade och förmåga att mobilisera människor hade större chans att nå ut med sitt budskap genom media på klassiskt vis. Mindre organisationer hade lättare att bygga relationer med tidningarna och etablerade i många fall en relation med tidningarna. I och med sina relationer med tidningarna kunde de också signalera sina hjärtefrågors legitimitet och vikt. De organisationer som inte kräver medlemskap nådde ut via media i en större utsträckning än de som krävde medlemskap (Andrews och Caren 2010, 857).
Andrews och Caren kunde även se att organisationer som tog upp sociala och ekonomiska aspekter i sina frågor fick ett större genomslag än de som inte gjorde det. De menar även att de kunde se att lokaltidningar i större utsträckning skrev artiklar med lokala vinklar som gynnar lokala företag och den lokala ekonomiska tillväxten (Andrews och Caren 2010, 857).
Ziv Reich har undersökt hur stor del av det journalistiska material som publicerats i israeliska nyhetsmedier som har påverkats av kommunikatörer och pr-människor (Reich 2010, 800). Reich har undersökt problemområdet genom att intervjua journalister som jobbar med bevakning inom tio olika fält från nio olika medieaktörer (Reich 2010, 804). Reich tog fram 841 stycken nyhetsartiklar från de olika medieaktörerna som sedan kunde analyseras med hjälp av intervjuer med journalister. Under intervjuerna fick journalisterna slumpmässigt tio stycken nyhetsartiklar som de sedan analyserade utifrån forskarens frågeställningar. Journalisterna blev frågade hur mycket av materialet i artikeln som kom i från aktören artikeln handlade om, som exempelvis en kommunikatör, ett pressmeddelande och liknande (Reich 2010, 804-805).
Resultatet av studien visade att av de nyhetsartiklarna som undersöktes kunde man se att cirka 73 procent av artiklarna använde sig både av någon form av PR-
källa utöver andra källor när de skrevs. Medan 22 procent endast använde sig enbart av PR-källor som informationskälla när artiklarna skrevs (Reich 2010, 806).
Slutsatsen Reich kunde dra av sina fynd är bland annat att det idag är extremt ovanligt med nyhetsrapportering helt utan inblandning av PR-källor. Journalister jobbar idag i symbios med kommunikatörer och de har har olika roller inom kommunikation med allmänheten (Reich 2010, 810). De stora aktörerna som använder sig av PR har idag stor makt över vad som når nyhetskonsumenter och den allmänna opinionsbildningen som hämmar källkritiken hos den vanliga medborgaren (Reich 2010, 811).
I samhället finns det flera viktiga institutioner som påverkar hur journalistiken ser ut och vilka nyheter som faktiskt publiceras (Vos och Russell 2020, 2 331).
En institution kan till exempel vara en regering men även lobbyorganisationer eller den journalistiska marknaden som helhet. Men en av de institutioner som blivit allt viktigare är teknikindustrin. De nya tekniska förutsättningarna innebär helt nya förutsättningar för journalistiken, men även helt nya utmaningar. I dagens medielandskap bygger medierna upp en plattform som de sedan säljer till företag genom att de får annonsera på mediernas plattform (Vos och Russell 2020, 2 339). Det innebär att ju större tidningens plattform är, desto mer kan de ta betalt av företagen som vill annonsera och således få större resurser för att finansiera journalistiken.
För att kunna bygga en större plattform behöver medieföretagen göra något som får dem att stå ut från mängden (Vos och Russel 2020, 2 335). I ett digitaliserat samhälle där vem som helst kan ta del av nyheter från världens alla hörn behöver medierna göra något som innebär att de attraherar läsare till just deras tidning.
Samtidigt har journalistiken vissa etiskmoraliska principer som de ämnar att följa (Vos och Russell 2020, 2 339). Emellertid innebär det att journalistiken inte kan ta till vilka medel som helst för att nå ut till publiken.
Strömbäck, Andersson och Nedlund (2017) beskriver i en rapport framtagen på uppdrag av Delegationen för migrationsstudier hur svensk rikstäckande media bevakade invandring mellan 2010 och 2015. På liknande sätt som i denna studie utgår forskarna från hur texterna är uppbyggda och hur detta påverkar gestaltningen. Anledningen var att samtalsklimatet kring migration då var mycket polariserat (2017, 3). Det beskrivs i rapporten att det fanns två grupper som starkast uttryckte sina åsikter, dels de som menade att medierna hade en alltför positiv rapportering kring invandring och dels de som menade att medierna hade en alltför negativ rapportering kring invandring (2017, 1). Därav
undersökte forskarna huruvida svensk rikstäckande nyhetsbevakning som handlade om invandring var övervägande positiv eller övervägande negativ (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 3). Precis som i denna uppsats använde sig forskarna av gestaltningsteorin som teoretisk utgångspunkt Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 14). Undersökningen genomfördes på de fyra tidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 24). I rapporten etableras, likt Vos och Russel (2020), att det finns flera olika faktorer som påverkar hur en redaktion fungerar i praktiken (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 7).
Bland annat finns en politisk institution som påverkar journalistikens förutsättningar. I denna institution räknas bland annat beslutande organ som regering och riksdag eller myndigheter och offentligt ägda företag. Ett exempel på hur den politiska institutionen är presstödet, men även till exempel lagar påverkar journalistiken. En annan viktig institution för journalistiken är den ekonomiska (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 7). Hit räknas till exempel privatägda företag. Då medier är beroende av annonsering för att finansiera sin verksamhet är det viktigt för journalistiken att det finns annonsörer som är intresserade av att annonsera i just deras tidning. I ett lokalt sammanhang innebär det att tidningen är beroende av att det finns företag i lokalsamhället som dels är villiga att annonsera i tidningen, men som även har ekonomin för att kunna annonsera i tidningen.
Strömbäck, Andersson och Nedlund (2017) beskriver att journalistik till stor del handlar om att “välja och välja bort” (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 4). Det kan handla om bland annat vilka organisationer som bevakas, vilka frågor som ställs och vilka ord som används i nyhetstexten. Därför menar de att journalistiken aldrig kan spegla verkligheten helt sanningsenligt, utan endast berättar en del eller en version av sanningen (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 4). Detta beskrivs som problematiskt då människor är beroende av nyhetsrapportering för att få information samt att medierna påverkar hur det som rapporteras uppfattas.
I och med att journalistik handlar om att välja och välja bort är det troligt att de flesta nyheterna är negativt gestaltade (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 11). Detta eftersom att nyheter som påverkar många på ett negativt sätt ses som mer intressanta än nyheter som inte innebär problem för människor. Därför är hypotesen i Strömbäcks, Anderssons och Nedlunds (2017) rapport att nyhetsrapporteringen kring invandring har en övervägande negativ gestaltning.
I rapporten visar det sig stämma. Författarna menar att mediernas artiklar till en majoritet är negativt gestaltade men att det är svårt att veta exakt vad det är som
gör att de är negativt gestaltade (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 53).
Däremot beskriver de att det sällan lyfts fram positiva effekter av invandring i de olika medierna. Istället för att lyfta fram fördelar som till exempel ökad medellivslängd tenderar medierna att istället lyfta fram negativa effekter som till exempel en ökad ekonomisk belastning på samhället.
4. Metod och material
4.1 Varför dem och varför då?
I denna studie har ett antal avgränsningar gjorts för att studien ska vara genomförbar. Sveriges största nationella tidningar har alla en större mängd läsning än någon av tidningarna som räknas som landsortspress (Kantar Sifo 2020a; Kantar Sifo 2020b; Kantar Sifo 2021). Med andra ord har de en större plattform och fler aktörer som konkurrerar om annonsplatser (Vos och Russel 2020, 2 339). Således bör inte företagen ha samma möjligheter att påverka journalistiken som vid en tidning som bevakar ett mindre område och har en mindre. Därför fokuserar denna studie på landsortspress.
De tidningar som har valts ut ur gruppen landsortspress är Helsingborgs Dagblad, Västerbottens-Kuriren och Nerikes Allehanda, som är de tre största tidningarna sett till digital räckvidd i kategorin (Kantar Sifo 2020a; Kantar Sifo 2020b; Kantar Sifo 2021). Baserat på var dessa tidningar har sitt huvudsäte har tre företag valts ut till undersökningen. Västerbottens-Kuriren har sitt huvudsäte i Umeå kommun (Västerbottens–Kuriren 2021) och därför undersöks den största privata arbetsgivaren i Umeå kommun. I detta fall är det Volvo Lastvagnar AB (SCB 2021). I Örebro kommun, där Nerikes Allehanda har sitt huvudkontor, är Humana Assistans AB den största privata arbetsgivaren (SCB 2021). I Helsingborgs kommun, där Helsinborgs Dagblad har sitt huvudsäte, är Ica Sverige AB den största privata arbetsgivaren (SCB 2021). I och med att de är de största arbetsgivarna i vardera kommun innebär det att det finns många potentiella prenumeranter på vart och ett av företagen, således personer som har makt att påverka innehållet som publiceras (Brants 2013, 21).
Eftersom att medierna blir allt mer digitala (Vos och Russel 2020, 2 335) fokuserar denna uppsats endast på journalistiskt nyhetsmaterial som är producerat av den egna redaktionen och som är publicerat digitalt. Detta innebär att material från TT eller liknande nyhetsbyråer inte ingår i undersökningen. Inte heller ledartexter, krönikor eller insändare undersöks. Anledningen till detta är att ledartexter, krönikor eller insändare inte är nyhetsmaterial.
I och med att olika ramar gäller för olika människor beroende på deras erfarenheter enligt Goffman (1974, 28) innebär detta att olika ramar existerar på de lokala tidningarna än vad de gör vid nyhetsbyråerna. Det tar sig till exempel uttryck genom att nyhetsbyråerna har ett bredare bevakningsområde.
Förutom att det enbart är de digitalt publicerade artiklarna som undersöks har även ett tidsmässigt urval gjorts. Eftersom denna studie undersöker sin samtid men även vill ha ett representativt urval för ett helt år undersöks endast nyhetsmaterial som är publicerat under 2020, som vid studiens författande är det senast avslutade året. Utifrån detta görs ett totalurval, och inkluderar således samtliga digitalt publicerade artiklar som handlar om respektive under 2020 undersöks.
Utifrån detta urval görs en insamling genom den digitala databasen Retriever.
Undersökningen sker på alla nyhetsartiklar publicerade under 2020 där företagets namn finns med i den lokaltidning som de associeras med i denna uppsats. Det innebär med andra ord att alla artiklar med ordet “Ica” publicerade i Helsingborgs Dagblad undersöks, alla artiklar med ordet “Humana Assistans”
eller “Humana” publicerade i Nerikes Allehanda samt alla artiklar publicerade i Västerbottens-Kuriren med ordet “Volvo” undersöks.
I Retriever filtreras artiklarna utifrån sökord. Därefter exporteras artiklarna och katalogiseras.
Efter att samtliga artiklar med de valda sökorden hämtats kontrolleras de för att säkerställa att artiklarna verkligen berör företaget, i syfte att stärka studiens validitet. Då till exempel “Volvo” används i ordspråk, att alla företagen kan användas i liknelser eller som exempel bedömdes detta vara nödvändigt för att vidare säkerställa att studien undersöker det som den utger sig för att göra. För att försäkra oss om att antalet insamlade artiklar stämmer överens med det antal artiklar som faktiskt skrevs om respektive företag sökte vi även på “Volvo Lastvagnar” och “Ica Sverige” för att minska bortfallet. Materialinsamlingen genererade i ett första skede 195 artiklar. Efter kontrollmomentet återstod 82 artiklar.
4.2 Innehållsanalysen
Samtliga artiklar undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys. En kvantitativ innehållsanalys är den vanligast förekommande metoden vid undersökningar som berör ett stort mediematerial (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 25). För att få en god överblick över hur lokalsamhällenas största företag gestaltas är denna metod passande då den ger möjlighet att se hur gestaltningen ser ut över ett helt år.
I utformandet av innehållsanalys har inspiration hämtats från Strömbäck, Andersson och Nedlund (2017). Innehållsanalysen fokuserar enbart på rubrik
och ingress, eftersom de sammanfattar artikelns kärna och att förstärkningsord med en positiv, neutral eller negativ association således bör finnas där. Till negativa förstärkningsord räknas mardröm, dåligt, negativt, tråkigt och bestulen. Till positiva förstärkningsord räknas succé, framgång, bra, positivt, kul och stolt (se Bilaga 2).
För att undersöka hur tillförlitlig undersökningen är genomfördes ett reliabilitetstest på liknande sätt som i Strömbäck, Andersson och Nedlunds (2017, 27-28) undersökning. Av de 82 artiklar som undersöks i studien undersöktes en dryg tiondel (avrundat uppåt till 9 artiklar) av dessa i reliabilitetstestet. De nio artiklar slumpades fram och kodades sedan individuellt av författarna. När svagheter i kodinstruktionerna upptäcktes ändrades dessa instruktioner och testet upprepades. Sammanlagt skedde testet tre gånger och vid det sista testet skiljde sig resultatet författarna emellan endast vid en artikel. Det var vid artikel med ID-nummer 45 och variabel 10. I detta skede bedömdes kodschemat samt kodsintruktioner vara nog tillförlitliga för att genomföra undersökningen i sin helhet.
4.3 Metodproblem
Under insamlingens gång har vi stött på ett flertal problem. Ett sådant är utformningen av kodschemat. Då en annan person med samma bakgrund som oss ska kunna genomföra den här undersökningen utifrån våra instruktioner och komma fram till samma resultat är det viktigt att instruktionerna är tydliga. Till en början hade vi vissa problem med detta, där variabelvärdena inte var ömsesidigt uteslutande. Som tidigare beskrivet ändrades instruktionerna efter reliabilitetstesten för att så långt som möjligt säkerställa att svaren hade varit likadana oavsett vem som svarat på dem.
Ett annat problem som upptäcktes var i insamlingsverktyget Retriever. Det upptäcktes innan kodandets början att ingresserna för artiklarna från Västerbottens-Kuriren inte syntes på Retriever. Detta löstes genom att söka upp artiklarna på Västerbottens-Kurirens egen hemsida. Till artiklar från Nerikes Allehanda och Helsingborgs Dagblad fanns inte detta problem och således har de hämtats och kodats som beskrivet under kapitel 4.3.
Fördelningen av artiklar om respektive företag skiljer sig åt mellan de olika tidningarna. Det som är mest slående i detta avseende är att Nerikes Allehanda enbart skrev en artikel om Humana Assistans AB under 2020. Det är betydligt mindre än de 15 som skrevs om Volvo Lastvagnar AB i Västerbottens-Kuriren och bara en bråkdel av de 66 artiklar som skrevs om Ica Sverige AB i Helsingborgs Dagblad under samma tidsperiod.
Detta beror troligtvis på flera olika saker. Till att börja med styrs varje enskild individ av ett ramverk (Tuchman 1978, 194) och varje arbetsplats har ett eget
ramverk. Detta innebär emellertid att Nerikes Allehandas ramverk ser nyheter om Humana Assistans som relativt oviktiga, trots att de är den största privata arbetsgivaren i kommunen. Då gestaltningsteorin handlar om att göra ett i sig ointressant fenomen mer intressant (Entman 1993, 52) kan ramverket för antingen individ eller redaktion helt enkelt avgöra att fenomenet inte är intressant och därför inte skriva om fenomenet.
Det finns även andra förklaringar till varför Nerikes Allehanda skrev så pass lite om den största privata arbetsgivaren i kommunen under 2020 (SCB 2021). En förklaring är att företaget är ett vårdbolag med olika typer av verksamheter (Humana 2021a). En av dessa verksamheter är äldrevård, där företaget drev 17 äldreboenden i 13 kommuner, men att inget av dessa fanns i Örebro kommun eller någon annanstans i tidningens spridningsområde. Detta innebär att Humana inte i egen regi drev äldreboenden i området. Om de hade drivit ett sådant boende i området är det troligt att redaktionens ramverk hade förändrats då företaget då i ännu större utsträckning hade haft eget ansvar över äldreomsorg, vilket hade berört fler människor då det är en fråga som berör det sociala (Hedding och Riffe 2016, 377-378).
En annan del av att företaget omnämns mer sällan i Nerikes Allehanda kan vara att namnet på Humana Assistans inte skrivs i alla artiklar som handlar om företaget. Då medier ska avstå från namnpublicering vid fall där det inte finns ett tydligt allmänintresse som kräver publicering av namn (Journalistförbundet 2021) är det fullt möjligt att Nerikes Allehanda skrivit fler artiklar än vad undersökningen visar. Detta kan till exempel tänkas ske vid rapportering kring anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg. Då Humana Assistans är ett vårdbolag är det fullt möjligt att sådana har skrivits av bolagets vårdtagare, men att företagets namn sedan inte har skrivits i tidningen då det inte fanns ett tydligt allmänintresse som krävde namnpublicering.
En tredje möjlig förklaring till att företaget inte omnämns lika mycket i Nerikes Allehanda som Volvo gör i Västerbottens-Kuriren och Ica i Helsingborgs Dagblad är att det inte är självklart att alla som är anställda av företagets avdelning i Örebro kommun arbetar i kommunen. Möjligheten finns att många av de anställda arbetar på andra orter men helt enkelt är anställda av Humana i Örebro.
Att Humana Assistans var omskrivet i Nerikes Allehanda så pass sällan väcker givetvis frågan om huruvida tidningen och företaget över huvud taget är relevant för denna studie, en fråga som vi också diskuterade mycket kring. Med vårt sätt att se på saken är det oerhört intressant att se de skillnader som finns i vilken omfattning de olika tidningarna rapporterar om respektive företag. Då Nerikes Allehanda är den näst största svenska tidningen i kategorin landsortspress (SCB
2021) hade resultatet inte varit representativt utifrån det urval som gjorts om Nerikes Allehanda valts bort från studien.
5. Resultat och analys
Resultatet visar att det oftare användes negativa förstärkningsord än positiva förstärkningsord, om än med liten marginal (se Figur 1). I 22 av artiklarna användes positiva förstärkningsord i rubrik och/eller ingress. I 25 av artiklarna användes negativa förstärkningsord i rubrik och/eller ingress. I 35 av artiklarna användes varken negativa eller positiva förstärkningsord i rubrik/och eller ingress.
Fördelningen mellan respektive tidning skiljer sig åt. I Helsingborgs Dagblad är antalet artiklar med positiva och negativa förstärkningsord är relativt jämnt fördelat (21 positiva, 23 negativa, 22 saknar negativa eller positiva förstärkningsord). Även Västerbottens-Kurirens artiklar är jämnt fördelat vad gäller positiva och negativa förstärkningsord av de undersökta artiklarna (1 positiv, 1 negativ). Däremot visar resultatet att det den största delen av artiklarna i Västerbottens-kurrirenK varken har negativa eller positiva förstärkningsord (13 stycken artiklar). Den enda artikeln i Nerikes Allehanda som handlade om Humana Assistans AB under 2020 hade negativa förstärkningsord i rubrik och/eller ingress.
Figur 1. Fördelning av förstärkningsord
Helsingborgs Dagblad
Västerbottens- Kuriren
Nerikes Allehanda
Sammanlagt
Övervägande positiva
förstärkningsord
21 1 0 22
Övervägande negativa
förstärkningsord
23 1 1 25
Varken positiva eller negativa förstärkningsord
22 13 0 35
Totalt antal artiklar
66 15 1 82
I tabellen ovan visas hur många artiklar som hade positiva eller negativa förstärkningsord i rubrik och ingress, samt hur många artiklar som saknade positiva och negativa förstärkningsord i rubrik och ingress. n=82
Att Helsingborgs Dagblad och Västerbottens-Kuriren är väldigt olika varandra sett till antalet positiva och negativa gestaltningar kan bero på typen av verksamhet deras respektive företag de bevakar bedriver olika typer av verksamheter. Volvo lastvagnar som ligger i Västerbottens-Kurirens bevakningsområde bedriver endast fabriksverksamhet (Volvo 2021) och berör inte speciellt många människor i vardagen och är således mindre intressant att rapportera om (Hedding och Riffe 2016, 377-378). Helsingborgs Dagblad bevakar en annan typ av företag, Ica Sverige AB. I tidningens bevakningsområde har Ica ett stort centrallager (Ica 2021) som sätter många människor i arbete (SCB 2021) men i och med hur avgränsningarna ser ut i denna studie räknas inte enbart artiklar om centrallagret, utan även artiklar om till exempel affärer. Detta innebär att vi fått med artiklar som berör stölder i butiker, corona-restriktioner och dylikt. I fallet Nerikes Allehanda och Humana Assistans AB skrevs endast en artikel om vårdföretaget (2021a) i tidningen under 2020. Fördelningen av artiklar med negativt och positivt laddade förstärkningsord i rubrik och/eller ingress är mycket jämn i vardera av de tre tidningarna. Det som sticker ut i denna del av resultatet är att många artiklar helt saknade laddade förstärkningsord. En journalist ska alltid sträva efter objektivitet, något som i praktiken är sånär som omöjligt (Wien 2005, 3-4). Detta eftersom att varje journalist har sina egna erfarenheter och sitt eget synsätt på världen att ta hänsyn till när hen analyserar något som kan tänkas bli en publicerbar nyhet (Goffman 1974, 21). Att ha en jämn fördelning av positivt och negativt laddade artiklar ska i detta fall inte ses som ett bevis på objektivitet, utan snarare en indikation på att tidningarna undviker att aktivt ta ställning för eller emot företagen.
Som det kan ses i resultatet är fördelningen av positivt laddade, negativt laddade och avsaknaden av laddade förstärkningsord annorlunda mellan de olika tidningarna. Då Nerikes Allehanda endast har publicerat en artikel om Humana Assistans under 2020 kommer de inte att tas med i denna del av analysen, då det empiriska underlaget från tidningen är för litet för att analysera i sin ensamhet.
Däremot kan man se skillnader mellan rapporteringen i Helsingborgs Dagblad angående Ica och Västerbottens-Kuriren angående Volvo lastvagnar.
Fördelningen av positivt och negativt laddade förstärkningsord är mycket jämn på de båda tidningarna, men det som däremot märks är att Västerbottens-Kuriren skriver en större andel artiklar som helt saknar laddade förstärkningsord.
Förutom att varje journalist har makten att bestämma vilket material som är intressant har hen även makten att styra över vad av detta som skrivs med i texten och hur det formuleras (Entman 1993, 52-53). Ramen som styr över hur texten formuleras hänger i högsta grad ihop med journalistens egna förutsättningar och förutfattade meningar, men den i kombination med läsarens uppfattningar kan
göra att läsaren uppfattar nyheten på ett helt annat sätt än vad den gjort om den själv upplevt händelsen. Målsättningen för tidningen eller redaktionen med denna typ av gestaltning är att fånga läsarens intresse och göra ett fenomen som i sig självt inte är speciellt intressant mer greppbart och fångande (Tuchman 1978, 194). Emellertid innebär det att resultatet för Helsingborgs Dagblad, som hade en stor del laddade förstärkningsord i de granskade artiklarna, var det väntade. Då tidningarna får mer läsning genom att producera intresseväckande läsning var det förväntat att Helsingborgs Dagblad skulle agera på just detta sätt.
Det som däremot inte var väntat är att Västerbottens-Kuriren knappt skrev några artiklar med värdeladdade ord i rubrik eller ingress om Volvo Lastvagnar under 2020. Detta kan vara ett sätt att sträva efter objektivitet, beroende på vad man menar med objektivitet (Wien 2005, 3-4). Detta om man menar med objektivitet att ge helt lika förutsättningar för läsaren att uppfatta företaget i fråga som bra eller dåligt. På samma sätt kan man påstå att Helsingborgs Dagblad strävar efter objektivitet på ett annat sätt, med fler laddade rubriker och ingresser, men ändå jämnt fördelat mellan negativt och positivt. Däremot går det inte att påstå att objektivitet uppnås om man med det menar att tidningarna ska berätta en sanning som är helt sann oavsett vem man är. Hedding och Riffe (2016) menar att lokaltidningar rent generellt sett tenderar att skriva fler positiva än negativa nyheter om företag i lokalsamhället. Samtidigt är negativt laddade nyheter de vanligaste då de intresserar människor i större utsträckning än positiva då de innebär problem och således engagerar fler människor (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 11).
Figur 2. Citerade representanter
Helsingborgs Dagblad
Västerbottens- Kuriren
Nerikes Allehanda
Sammanlagt
Ja 5 2 0 7
Nej 61 13 1 75
Totalt 66 15 0 82
Figuren visar i hur många artiklar som en representant från företaget fick uttala sig i rubrik eller ingress. I 7 av artiklarna fick en representant från företaget uttala sig och i 75 av artiklarna uttalade sig inte en representant från företaget i rubrik eller ingress. n=82
I de allra flesta fall var ingen person över huvud taget citerad i de granskade rubrikerna och ingresserna (se figur 2 och 4). Någon av respektive företags representanter citerades i ingressen och/eller rubriken i 7 av 82 artiklar (se figur 2). Ingen annan person citerades i någon av dessa rubriker/ingresser. I 9 av
artiklarna citerades en person som inte representerar något av de respektive företagen (se figur 4).
Figur 3. Citerade representanters roll
Helsingborgs Dagblad
Västerbottens- Kuriren
Sammanlagt
Chef 5 0 5
Kommunikatör 0 1 1
Annan typ av anställd
0 1 1
Totalt 5 2 7
Då endast 7 personer som representerade företaget uttalade sig i artiklarna (se figur 6) visar figuren ovan endast resultatet från de 7 enheterna. 5 gånger fick en person med chefsbefattning i företaget uttala sig i rubrik och/eller ingress, 1 gång fick en av företagets kommunikatörer uttala sig i rubrik och/eller ingress och 1 gång fick någon annan av företagets anställda uttala sig i rubrik och/eller ingress. n=7.
Att företagens representanter kommer citeras i artiklar har blivit allt vanligare (Rehnberg och Grafström 2020, 27). I den här undersökningen har någon representant från något av de tre företagen citerats i 7 av 82 artiklar, medan personer som inte är anställda av företagen citerats i 9 av 82 artiklar. Det betyder att personer som inte är bundna till företaget kommer till tals i större utsträckning. Detta innebär även att 66 av 82 artiklar helt saknade någon person som uttalade sig i rubriken eller ingressen över huvud taget. Idag är det allra mesta journalistiska materialet påverkat av kommunikatörer och andra typer av PR-personer (Reich 2010, 806). Journalister har blivit allt mer beroende av kommunikatörerna då de kan tillhandahålla information som är nyttig för journalisten när hen producerar nyheter (Reich 2010, 810). Att de allra flesta artiklarna saknar citat från någon person över huvud taget talar för att källan till nyheten är någon form av presstalesperson, kommunikatör eller dylikt och att journalisten därför inte har ställt frågor till någon ansvarig person. Även om detta underlättar journalistens arbete på så sätt att hen får information som är intressant och användbar i nyhetsarbetet finns det även negativa sidor med att journalisten och kommunikatören jobbar allt närmre varandra. Detta då kommunikatörens uppdrag handlar om att vårda företagets rykte och förtroende samtidigt som en del av journalistens uppdrag är att granska (Rehnberg och Grafström 2020, 29).
Med andra ord kan man påstå att journalistens uppdrag är att avslöja det företaget
inte vill avslöja samtidigt som kommunikatören inte vill att journalisten ska ta reda på de som finns att avslöja (Rehnberg och Grafström 2020, 29).
Figur 4. Icke-representanter i citat Helsingborgs
Dagblad
Västerbottens- Kuriren
Nerikes Allehanda
Sammanlagt
Ja 7 1 1 9
Nej 59 14 0 73
Totalt 66 15 1 82
Figuren visar i hur många artiklar som en person som inte representerar företaget fick uttala sig i rubrik eller ingress. I 9 av artiklarna fick en person som inte representerar företaget uttala sig och i 73 av artiklarna uttalade sig inte en representant som inte representerar företaget i rubrik eller ingress. n=82.
Samtidigt är det i väldigt få fall som en kommunikatör fått uttala sig i någon av artiklarna. Desto vanligare var det att personer med chefsbefattning citerades vilket tyder på att tidningarna i högre utsträckning strävar efter att prata med en person som är ansvarig när snarare än en presstalesperson. Även detta går att härleda till det ramverk som existerar för varje enskild person (Entman 1993, 52). Då journalisten i det här fallet strävar efter att göra nyheten mer uppseendeväckande och intressant vägleder dennes ramverk hen till de åtgärderna. Detta kan göra att journalisten hellre pratar med en chef än en kommunikatör eftersom att detta kommer göra texten mer intressant för läsarna.
Varje enskild händelse är i sig själv ointressant (Goffman 1974, 21) men ramverket kan göra att läsaren över huvud taget intresserar sig för händelsen (Tuchman 1978, 194).
Figur 5. Händelsetyp.
Helsingborgs Dagblad
Västerbottens- Kuriren
Nerikes Allehanda
Sammanlagt
Ekonomi 38 11 0 49
Olyckor och brott
17 3 1 21
Arbetsfrågor 11 1 0 12
Totalt 66 15 1 82
I figuren ovan redovisas vilken typ av händelse som de undersökta artiklarna berörde i huvudsak (en vidare definition av ämnena finns i bilaga 2). 49 av de undersökta artiklarna hade ekonomi som huvudämne, 21 hade olyckor och brott som huvudämne och 12 hade arbetsfrågor som huvudämne. n=82
Figur 5 visar att det vanligaste ämnet som berördes i artiklarna var under kategorin “Ekonomi”. 49 av de 82 artiklar som undersöktes hade just “Ekonomi”
som händelsetyp. 21 av artiklarna hade “Olyckor och brott” som huvudämne samtidigt som 12 av artiklarna handlade om “Arbetsfrågor”.
Antalet artiklar som skrivs om respektive företag är väldigt olika mellan tidningarna. Helsingborgs Dagblad har skrivit allra mest om sitt lokalsamhälles största företag, Ica Sverige AB, med 66 stycken artiklar under 2020. Hoppet ner till Västerbottens-Kuriren är stort, då de endast skrev 15 artiklar om Volvo Sverige AB under 2020. Men det som kanske är allra mest slående i denna del av resultatet är att Nerikes Allehanda endast skrev en artikel under 2020 som handlade om Humana Assistans AB. I denna analys kommer vi inte kunna utreda exakt varför skillnaderna är så stora som de är, men vi hoppas kunna presentera en trolig förklaring.
Tuchman (1978) beskriver att varje enskild individ har olika ramar som den utgår ifrån när den ser, upplever och beskriver verkligheten. Det här ramverket är alltså även närvarande för journalister i sitt arbete när de filtrerar information och sedan skriver en artikel (Tuchman 1978, 194). De här ramarna menar vi även går att överföra på en redaktion som helhet. Om man ser en tidning eller en del av en tidning som en sammanslagen individ snarare än flera enskilda personer finns det ett ramverk som är specifikt för just den tidningen och som i förlängningen avgör vad som skrivs, hur det skrivs och hur ofta det skrivs. Med andra ord menar vi att även om varje individ har ett eget ramverk påverkas och formas detta ramverk av hur ramverket för hur redaktionen fungerar. Detta resonemang fungerar även i motsatt riktning, att varje enskild individs ramverk
påverkar redaktionens ramverk. Då journalistik handlar om att välja och att välja bort (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 4) är ramverket centralt i nyhetsrapporteringen. Uppfattar inte redaktionen något som speciellt intressant får nyheten litet eller inget utrymme. I detta fall innebär det att nyheter om Ica är mer intressanta i Helsingborgs Dagblads ramverk i jämförelse med nyheter om Volvo i Västerbotten-Kurirens ramverk. En förklaring till det är vad företagen arbetar med. Då Ica Sverige AB (Ica 2021) arbetar med matvaruhandel, något som varje människa behöver för att överleva, samtidigt som Volvo Lastvagnar AB arbetar med fordon (Volvo 2021) är det sannolikt att fler intresserar sig för nyheter om Ica då det berör fler människor (Strömbäck, Andersson och Nedlund 2017, 11). Detta understryks även då organisationer som berör ett stort antal personer har lättare att nå ut med sina nyheter är det troligare att det skrivs mer om dessa organisationer i medierna (Andrews och Caren 2010, 857). Även om en brist på fordon skulle påverka många människors liv skulle en matvarubrist beröra långt många fler personer på ett ännu tydligare sätt. Med detta menas att Ica med sin ställning som matvarubutik berör fler människor än vad Volvo gör, och således har lättare att få utrymme i den lokala tidningen.
Antalet artiklar påverkas även av hur de olika medierna arbetar med källor (Andrews och Caren 2010, 841). Antalet talespersoner och personer som arbetar med någon typ av PR har tredubblats sedan 2007 (Truedsson och Karlsson 2019) samtidigt som det blir allt vanligare att företag och organisationer publicerar sina egna nyheter (Rehnberg och Grafström 2020, 27-30). Samtidigt arbetar journalister med ett ständigt krav att producera nyheter (Reich 2010, 807). Detta innebär att en tidning som premierar att snabbt få ut nyheterna kan använda sig enbart av det material som tas fram av företagens PR-anställda. Emellertid innebär detta att resultatet talar för att Helsingborgs Dagblad är mer benägna att använda sig av kommunikatörer, pressmeddelanden och andra typer av PR- producerat material i sina artiklar än vad Västerbottens-Kuriren och Nerikes Allehanda är. Så ser det även ut på många redaktioner då journalistens och kommunikatörens arbetsuppgifter går hand i hand (Reich 2010, 810). Samtidigt skiljer sig journalistens och kommunikatörens roller avsevärt när det kommer till vilken typ av information som de publicerar (Rehnberg och Grafström 2020).
Kommunikatörens uppgift är att vårda företagets förtroende samtidigt som journalistens uppgift är att informera, granska samt att vara ett forum för debatt kring företaget (Rehnberg och Grafström 2020, 29). Därför är det inte oproblematiskt att använda sig av kommunikatörer då det ger företagen en större makt över vilken information som presenteras och genom detta påverkar nyhetskonsumenternas omdöme rörande företaget (Reich 2010, 811).
En tredje anledning till att antalet artiklar skiljer sig åt finns i vilken typ av artiklar som publiceras på de olika tidningarna. Generellt sett var ekonomi den allra vanligaste händelsetypen att skriva om. Denna tendens finns även i andra undersökningar, där frågor som rör ekonomi och sociala aspekter får stort utrymme (Andrews och Caren 2010, 857). Detta eftersom att tidningarna är beroende av sina läsare och behöver förhålla sig till deras intressen och således behöver skriva nyheter som berör många prenumeranter (Brants 2013, 21). Då frågor om till ekonomi berör många människor (Hedding och Riffe 2016, 377- 378) skrivs därför många artiklar om ekonomin.
Även om tidningarna i huvudsak skriver mest om ekonomi sticker Helsingborgs Dagblad ut i denna del av resultatet. De har skrivit långt många fler artiklar om olyckor och brott samt arbetsfrågor än både Nerikes Allehanda och Västerbottens-Kuriren. Att det skrivs mer om olyckor och brott om Ica går sannolikt att besvara med att de är en matvarubutik som fler personer har tillträde till än både Humana Assistans och Volvos lokaler. Därför är det troligt att anta att stölder sker oftare vid Ica i jämförelse med de andra undersökta företagen. En annan förklaring till att det skrivs mer om just stölder är att ramverket som avgör vad som blir en nyhet bestämmer (Tuchman 1978, 194).
Beroende på var stölden har begåtts är den mer eller mindre anmärkningsvärd dels i det individuella ramverket och dels i det redaktionella ramverket. Detta gör i sin tur att det kan vara mer intressant om en anmärkningsvärd stöld från Ica än en mindre anmärkningsvärd stöld från Volvo. Detta kan avgöras av flera olika saker, då erfarenheterna ser olika ut från person (Entman 1992, 52). En person kan till exempel tycka att det som gör nyheten till en nyhet värd att publicera är vad det är som har stulits, samtidigt som en annan individs eller redaktions ramverk avgör att det är mer avgörande var stölden har ägt rum. Emellertid innebär detta att redaktionen och individerna som arbetar där styr över vad som når ut till allmänheten (Entman 1992, 52). Om det är så att det befintliga ramverket på arbetsplatsen innebär att alla stölder på Ica är av intresse kommer alla stölder på Ica även att bli nyheter.
Frågan om varför det skrivs mer om arbetsfrågor i Helsingborgs Dagblad är även den svår att svara säkert på. Även det kan bero på att Helsingborgs Dagblad anser att Ica är mer intressant enligt tidningens ramverk i jämförelse med hur intressant Volvo är i Västerbottens-Kurirens ramverk. Detta då mediernas ramverk styr över nyheterna (Entman 1992, 52). Det kan även handla om ovanliga händelser eller följetonger i media som gör att det skrevs om just den här typen av nyheter i Helsingborgs Dagblad under 2020. Informationen om vilken typ av händelser tidningarna skriver om är relevant eftersom att den visar att Helsingborgs Dagblad har en bredare bevakning av sitt lokalsamhälles största privata arbetsgivare än både Nerikes Allehanda och Västerbotten-Kuriren.
Västerbotten-Kuriren rapporterar i huvudsak om ekonominyheter, vilket är väntat då det berör många människor och rent generellt får stort utrymme i media (Hedding och Riffe 2016, 377-378).
5.1. Nerikes Allehanda och Humana Assistans
Nerikes Allehanda hade skrev endast en artikel om Humana Assistans under 2020, något som i jämförelse med de andra två tidningarna i denna uppsats (Heksingborgs Dagblad och Västerbottens-Kuriren) får ses som väldigt lågt.
Emellertid innebär avsaknaden av rapportering kring Humana Assistans AB att media inte höjer Humana Assistans status i samhället vilket lokaltidningar på andra platser gör (Hedding och Riffe 2016, 384-385). Det är även möjligt att Humana Assistans AB inte själva möjliggör information själva på samma sätt som Volvo och Ica och således inte omskrivs lika mycket som de andra företagen. Då journalister blir allt mer av kommunikatörer blir det också allt viktigare för företagen att ha egna kanaler där de kan nå ut till medierna (Reich 2010, 810). Idag är i princip ingen nyhetstext skriven utan att ha inblandning från en kommunikatör eller annan typ av PR-person (Reich 2010, 810). Detta innebär emellertid att företag med en mindre utvecklad kommunikationsavdelning inte får lika stort utrymme i medierna som andra likvärdiga företag med en mer utvecklad kommunikationsavdelning. I den enda artikeln som handlade om Humana Assistans AB i Nerikes Allehanda under 2020 var typen av händelse “Olyckor och brott” vilket innebär att tidningen helt saknade artiklar om företagets ekonomi vilket generellt är en av de händelser som ses som allra viktigast (Hedding och Riffe 2016, 384-385). Då det empiriska materialet är så pass litet går det däremot inte att dra några särskilda slutsatser kring detta. Det går inte heller att analysera varför det var just olyckor och brott som artikeln handlade om eller varför inga artiklar om arbetsfrågor skrevs under 2020.
6. Slutsatser och slutdiskussion
För att besvara syftet i denna uppsats ställdes fyra stycken frågeställningar.
Nedan presenteras de och besvaras på ett mer kortfattat sätt än i kapitel 5.
1. I vilken omfattning skriver landsortstidningarna om lokalsamhällets största företag i sin onlineupplaga?
Omfattningen skiljer sig åt mellan de olika tidningarna, där en av tidningarna rapporterar om företaget i hög utsträckning, samtidigt som en annan av tidningarna knappt rapporterar om företaget.
2. I vilken omfattning citeras företagets representanter i ingresser och rubriker i landsortstidningarnas rapportering om lokalsamhällets största företag?
Representanter från lokalsamhällets största företaget citeras mycket sällan i landsortstidningarnas ingresser och rubriker.
3. Vilken typ av händelse leder till att landsortstidningarna rapporterar om lokalsamhällets största företag?
Den vanligaste händelsen i rapporteringen om respektive lokalsamhälles största företag är frågor om ekonomi.
4. Är gestaltningen av lokalsamhällets största företag övervägande positiv eller övervägande negativ i respektive landsortstidnings onlineupplaga?
Gestaltningen av respektive lokalsamhälles största företag är med liten marginal övervägande negativ. Det allra mest vanliga är däremot att gestaltningen varken är negativ eller positiv.
Syftet med studien är följande:
Syftet med studien är att med avstamp i gestaltningsteorin undersöka hur de tre största medieföretagen inom landsortspress i Sverige bevakar den största privata arbetsgivaren på orten.
Efter avslutad undersökning kan vi dra följande slutsatser utifrån syftet:
• Bevakningen av respektive lokalsamhälles största företag skiljer sig åt på de olika tidningarna, sett till den omfattning som de olika företagen omskrivs.
• Företag som spelar stor roll i människors vardagliga liv får stort utrymme i rapporteringen.
• Fördelningen av positiv, negativ respektive neutral gestaltning skiljer sig åt mellan de olika tidningarna, men är i huvudsak neutral.
Antalet artiklar om de olika företagen skiljer sig stort mellan tidningarna, och visar på stora skillnader i rapporteringen trots att tidningarna liknar varandra i räckvidd. Att antalet artiklar skulle skilja sig från tidning till tidning var något som var väntat, men att skillnaderna är så pass stora som denna uppsats visar kom oväntat. Även gestaltningen av lokalsamhällets största företag skiljer sig åt, vilket går att förklara genom att tidningarna har olika synsätt på hur de uppnår en liksidig rapportering om respektive företag. Tidningarna eftersträvar objektivitet, något som är mycket svårt att uppnå (Wien 2005, 3-4). Men för att undvika att ta ställning kring i frågor som berör företagen kan man därför se att tidningarna strävar efter att rapportera likvärdigt på det sätt att antalet positivt gestaltade och negativt gestaltade artiklar är ungefär lika många på den egna tidningen (se figur 1). Däremot väljer tidningarna olika vägar i fråga om gestaltning. Där Helsingborgs Dagblad har många artiklar som är antingen negativt eller positivt gestaltade har Västerbottens-Kuriren mycket få. Istället är en klar majoritet av Västerbottens-Kurirens artiklar neutralt gestaltade. Båda tidningarna jobbar alltså mot en jämn bevakning sett till positiv och negativ gestaltning men har olika sätt att sträva efter detta.
Företag som spelar en stor roll i människors liv får också mycket medialt utrymme. Det tydligaste exemplet i denna studie är Ica Sverige AB. Då Ica arbetar med matvaruhandel är många människor i lokalsamhället beroende av företaget i sitt vardagliga liv, och frågor som berör många människor får också rent generellt större uppmärksamhet i media (Hedding och Riffe 2016, 377-378).
Det innebär även att liknande företag på andra platser i landet sannolikt omskrivs på liknande sätt. Då företaget Volvo lastvagnar spelar stor roll för lokalsamhället sett till arbetstillfällen men inte allmänhetens vardagliga vanor får de mindre utrymme än Ica. Humana å sin sida spelar även de roll på samhället på så sätt att de erbjuder många arbetstillfällen, men mindre roll när det kommer till vardagliga behov. Detta talar för att de ska ha en likvärdig rapportering i Nerikes Allehanda som Volvo har i Västerbottens-Kuriren, något som de inte har.
Däremot kan detta bero dels på vilken typ av företag de är, men även att Volvo
är ett mer etablerat varumärke än Humana. Eftersom att Volvo är ett så pass stort varumärke är det inte oväntat att det rapporteras mer om dem än Humana. Med andra ord kan man påstå att förutom arbetsområde och antal anställda spelar även kännedomen om företaget roll i rapporteringen. Ett företag som fler känner till kommer alltså att bli mer omskrivet än ett liknande företag i en liknande sektor som färre känner till.
Att resultatet av denna studie även stämmer överens med andra tidningar inom samma kategori är troligt. Då dessa tidningar är de tre största sett till digital läsning inom sin kategori är det rimligt att anta att andra tidningar inom samma kategori strävar efter att få samma läsning som dessa tidningar och därför efterliknar dem i arbetet med nyheter. Eftersom att tidningarna är beroende av annonsering krävs en hög läsning (Vos och Russell 2020, 2 339). Detta eftersom att medierna “säljer” sin produkt till företagen genom att sälja annonsplatser. Ju fler som läser tidningen desto fler företag kommer vilja annonsera och då kan tidningarna ta mer betalt för annonsplatserna. I och med att det i landets tre största tidningar i kategorin landsortspress finns stora skillnader i rapporteringen kring lokalsamhällets största företag är det därför troligt att dessa skillnader även finns i kategorin som helhet. Därför går det inte att rent generellt beskriva hur rapporteringen ser ut i landsortspressen som helhet, förutom när det kommer till att tidningarna strävar efter en objektiv bevakning. Hur denna strävan yttrar sig i det vardagliga arbetet kan denna uppsats inte besvara, men att det skiljer sig från redaktion till redaktion är troligt.
Under den här uppsatsens gång har flera nya forskningsfrågor väckts hos oss som skrivit den. Då denna studie framförallt fokuserar på stora företag i stora kommuner vore det intressant att se hur samma undersökning skulle resultera med ett mer handplockat material. Det kan till exempel vara samhällen som har en ännu mer utpräglad arbetsgivare och som bidrar med arbetsplatser till ungefär en tredjedel av regionens invånare.
Vidare vore det även intressant att genomföra den här undersökningen men med ett nationellt perspektiv. Att undersöka hur ett antal av de rikstäckande tidningarna gestaltar de största privata företagen sett till anställda i landet för att jämföra det resultatet med resultatet i denna undersökning vore oerhört intressant eftersom att det skulle bidra till förståelsen på hur lokalmedier och landstäckande medier både skiljer sig från varandra men även hur de liknar varandra.
Då Örebro, Umeå och Helsingborg alla är relativt stora svenska kommuner (SCB 2021), vore det även intressant att jämföra resultatet från denna uppsats med hur bevakningen ser ut i mindre samhällen i landet.
I Sverige ser vi just nu samhällen som flyttas för att företagen ska kunna fortsätta producera (Kiruna kommun 2021), men även samhällen som kraftigt expanderar i samband med att nya företag etablerar sig (Skellefteå kommun 2021). I ljuset av detta blir journalistikens roll allt viktigare. När samhällen utvecklas i snabb fart är journalistikens roll att granska och rapportera (Journalistförbundet 2021), och då är lokalortspressens bevakning av stort intresse. För ett samhälle som snabbt expanderar är det viktigt att behålla objektiviteten i rapporteringen, något som denna uppsats visar att orter med redan etablerade företag strävar efter men att undersöka just denna typ av snabbt växande samhällen i framtiden är av intresse.
