I detta avsnitt sammanfattas svaren på de tre frågeställningarna samt de viktigaste slutsatserna från diskussionen. Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning.
Den första frågeställningen (Hur använder Socialdemokraterna och Moderaterna ideologiska
argument i EU-debatter?) har besvarats genom kategorisering av det ideologiska innehållet i
riksdagsdebatter om EU. På det hela taget kunde konstateras att ideologiska argument inte var särskilt vanligt förekommande i debatterna, samt att fördelningen mellan koderna var mycket ojämn. De liberalkonservativa argumenten om fri marknad och att stärka EU som rättsstat användes flitigt av båda partierna. De socialdemokratiska argumenten om jämlikhet,
politikens sociala ansvar samt att stärka löntagares rättigheter användes även de i relativt hög grad, men endast av Socialdemokraterna. Andra centrala delar av ideologierna, såsom
värderingen om individens frihet för liberalkonservatismen samt tron på marknadsreglering för socialdemokratin, användes oväntat lite.
Den andra frågeställningen (I vilken grad präglas debatterna av höger-vänster-konflikt?) har besvarats genom att beskriva fördelningen mellan samsyn och konflikt i debatterna. Här kunde konstateras att frågor om EU:s ekonomiska politik samt säkerhetspolitik
kännetecknades av stor samsyn mellan partierna. Även frågan om individers frihet har betraktats som ett exempel på samsyn då den inte debatterades överhuvudtaget. Ideologiska motsättningar syntes tydligast i två frågor - EU:s sociala dimension och EU:s
migrationspolitik. Samtidigt identifierades flera exempel på hur partierna ”bytte ämne” från EU-politik till inrikespolitik i samband med att de använde ideologiska argument. På det hela taget återfanns starkare tecken på samsyn än på ideologisk konflikt i debatterna, vilket gör att min studie kan sägas bekräfta slutsatserna från Hegeland (2006), Mair (2007) och Green-Pedersen (2012).
Den tredje frågeställningen (Hur väl lyckas partierna överföra sin ideologi till EU-nivån?) har besvarats genom att koppla mitt resultat till teori om mainstreampartiers svårigheter att
35
integrera sin ideologiska höger-vänster-position med EU-politiken. Här kunde konstateras att Moderaterna inte har några märkbara problem med att överföra den liberalkonservativa ideologin till EU-nivån. I debatterna presenterade partiet en vision om EU som sammanfogar den liberala synen på ekonomin med konservatismens värderingar om en stark rättsstat och värnande av nationell suveränitet. Socialdemokraternas EU-politik uppfattade jag som mindre ideologiskt sammanhängande. Partiet kombinerade en liberal ekonomisk politik med
uppfattningen om att EU ska ta större socialt ansvar. I försvaret av den sociala pelaren märktes dessutom en viss otydlighet kring hur man vill att denna ska stå i förhållande till svensk lagstiftning. På det hela taget framstod den socialdemokratiska ideologin därmed som svårare att överföra till europeisk politik. Samtidigt fann jag att partiet fortsatte att driva denna linje, vilket går emot teorin om att mainstreampartier avpolitiserar frågor som präglas av osäkerhet (Green-Pedersen, 2012).
I diskussionsavsnittet återkopplade jag resultatet från min studie till den mer övergripande debatten om konsensus mellan mainstreampartier och huruvida detta bidrar till ett
demokratiskt underskott i debatter om EU. Jag konstaterade att utifrån ett
demokratiperspektiv så bör de ideologiska konflikter som identifierats ses som positiva inslag. Den stora samsynen mellan vänster och höger om EU:s ekonomiska politik kan däremot betraktas som ett problematiskt tecken på avpolitisering, åtminstone ur ett väljarperspektiv. Slutligen poängterades att det faktum att EU-politisk diskussion inte förekom särskilt ofta i debatterna i sig kan ses som en bidragande orsak till det demokratiska underskottet.
Denna uppsats har besvarat vissa frågor, men har också genererat många nya som skulle kunna besvaras i vidare forskning. För det första tror jag att mitt analysverktyg, de
ideologiska idealtyperna, med fördel kan användas på ett större material för att leverera mer säkra resultat. Det vore särskilt intressant att jämföra utvecklingen av svensk EU-debatt över tid, men även att jämföra kammardebatter med andra källor såsom protokoll från
EU-nämnden. Min studie har inte heller förklarat varför partier väljer eller avstår ifrån att politisera EU genom att skapa ideologisk konflikt (även om ämnet har berörts). Vidare forskning skulle kunna finna svaret på detta genom att förutom ideologi även inkludera faktorer såsom väljaropinion, koalitionsbyggande och partiernas roller som regering och opposition.
36
Referenser
Aranguiz, A. 2018. ”Social mainstreaming through the European pillar of social rights: Shielding ‘the social’ from ‘the economic’ in EU policymaking”. European journal of social security, 20(4), s. 341– 363.
Beckman, L. 2005. Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus.
Berg, L. & Spehar, A. 2011. EU och välfärdens Europa: familj, arbetsmarknad, migration. 1. uppl. Malmö: Liber.
Bryman, A. 2012. Social Research Methods. 4:euppl. Oxford: Oxford University Press.
Dahl, R.A. 1965. “Reflections on Opposition in Western Democracies”. Government and opposition (London). 1(1), s. 7–24.
Ekengren, A.-M. and Oscarsson, H. 2015. “Ett liv efter Nya Moderaterna?” Statsvetenskaplig tidskrift, 117(2), s.153–168.
EU-kommissionen (u.å.)
https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-
people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-20-principles_sv#relatedlinks
Fagerholm, A. 2013. “Towards a Lighter Shade of Red? Social Democratic Parties and the Rise of Neo-liberalism in Western Europe, 1970-1999”. Perspectives on European politics and society, 14(4), s. 538–561.
Falkner, G. 2019. “The European Union’s Social Dimension”. I Cini, M. & Pérez-Solórzano Borragán, N. (red.) 2019. European Union politics. 6:e uppl. Oxford: Oxford University Press, s. 310-322. Follesdal, A. & Hix, S. 2006. “Why There is a Democratic Deficit in the EU: A Response to Majone and Moravcsik”. Journal of common market studies, 44(3), s .533–562.
Färm, G. 2007. Politiska ideologier: en liten bok om stora idéer. Stockholm: Bilda. Gjorshoski, N. 2020. “THE IDEOLOGICAL SPECIFICS OF THE VARIANTS OF
CONTEMPORARY CONSERVATISM”. Journal of Liberty and International Affairs (Bitola). 2(1), s. 75–89.
Green-Pedersen, C. 2012. “A Giant Fast Asleep? Party Incentives and the Politicisation of European Integration”. Political studies, 60(1), s. 115–130.
Heywood, A. 2017. Political ideologies: an introduction. 6:e uppl. London: Palgrave.
Hix, S. 1999. “Dimensions and Alignments in European Union Politics: Cognitive Constraints and Partisan Responses”. European journal of political research, 35(1), s. 69–106.
Hix, S. 2008. What’s wrong with the European Union and how to fix it. Cambridge, England: Polity. Hooghe, L. & Marks, G. 2009. “A Postfunctionalist Theory of European Integration: From Permissive Consensus to Constraining Dissensus”. British journal of political science, 39(1), s. 1–23.
Hökmark, G. 2017. ”Liberalkonservatism: Den frihetliga högern”. Svensk Tidskrift. 22 sept.
37
Johansson, L-A. 2017. ”Liberalkonservatism handlar om en helhetssyn på samhället”. Smedjan. 5 sept.
https://timbro.se/smedjan/liberalkonservatism-ar-inte-mer-motsagelsefullt-socialliberalism/ (hämtad
2021-04-29).
Larsson, R. 2014. Politiska ideologier i vår tid. 8:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindbom, A. 2008. “The Swedish Conservative Party and the Welfare State: Institutional Change and Adapting Preferences”. Government and opposition, 43(4), s. 539–560.
Lindell, J. and Ibrahim, J. 2020. “Something ‘old’, something ‘new’: The UK space of political
attitudes after the Brexit referendum”.Sociological research online, 2020, s. 1-20.
Lindström, M. 2020. ”Moderaternas ideologiska grundsyn: en uppföljning av debatten under det sena 1900-talet”. Statsvetenskaplig tidskrift, (1), s. 5–29.
Ljunggren, S.-B. 1992. Folkhemskapitalismen: högerns programutveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Tiden.
Ljunggren, S.-B. 2008. Ideologier. 3:e rev. uppl. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
Ljunggren, S-B. 2017. ”Moderaterna har visat att liberalkonservatism fungerar i praktiken”. Smedjan.
8 sept. https://timbro.se/smedjan/moderaterna-har-visat-att-liberalkonservatism-fungerar-praktiken/
(hämtad 2021-04-29).
Loxbo, K. 2014. ”Europeisering och kartellisering av nationella partisystem?: Förändrade
konfliktlinjer mellan partierna i riksdagens EU-nämnd mellan 1995 och 2012”.Statsvetenskaplig
tidskrift, 116(4), s. 123–147.
Mair, P. 2005. Popular Democracy and the European Union Polity. European Governance Papers (EUROGOV), nr C-05-03.
Mair, P. 2007. “Political Opposition and the European Union”. Government and opposition (London), 42(1), s. 1–17.
Moderaterna. 2011. MODERATERNAS IDÉPROGRAM: ANSVAR FÖR HELA SVERIGE
https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2017-06/ideprogram_-_ansvar_for_hela_sverige_2013_1.pdf (hämtad 2021-05-14).
Moderaterna. u.å. EU. https://moderaterna.se/eupolitik (hämtad 2021-05-14).
Novus. 2021. Rapport: Viktigaste politiska frågan.
https://novus.se/wp-content/uploads/2021/02/novusviktigastefraganfebruari2021.pdf (hämtad 2021-05-26).
Protokoll 2018/19:8. 2018. Onsdagen 17 oktober Protokoll 2018/19:10 2018. Tisdagen 23 oktober Protokoll 2018/19:22 2018. Onsdagen 28 november Protokoll 2018/19:24. 2018. Onsdagen 5 december Protokoll 2018/19:31. 2018. Måndagen 17 december Protokoll 2018/19:40. 2019. Måndagen 21 januari Protokoll 2018/19:43. 2019. Torsdagen 24 januari Protokoll 2018/19:44. 2019. Onsdagen 30 januari Protokoll 2018/19:45. 2019. Torsdagen 31 januari
38
Protokoll 2018/19:51. 2019. Tisdagen 12 februari Protokoll 2018/19:52. 2019. Onsdagen 13 februari Protokoll 2018/19:56. 2019. Onsdagen 27 februari Protokoll 2018/19:64. 2019. Onsdagen 13 mars Protokoll 2018/19:65. 2019. Torsdagen 14 mars Protokoll 2018/19:68. 2019. Onsdagen 27 mars Protokoll 2018/19:73. 2019. Torsdagen 4 april Protokoll 2018/19:77. 2019. Torsdagen 11 april Protokoll 2018/19:81 2019. Torsdagen 25 april Protokoll 2018/19:84 2019. Torsdagen 2 maj Protokoll 2018/19:87. 2019. Tisdagen 7 maj Protokoll 2018/19:88. 2019. Onsdagen 8 maj Protokoll 2018/19:90. 2019. Fredagen 10 maj Protokoll 2018/19:93. 2019. Onsdagen 15 maj Protokoll 2018/19:94. 2019. Torsdagen 16 maj Protokoll 2018/19:99. 2019. Tisdagen 4 juni Protokoll 2018/19:103. 2019. Onsdagen 12 juni Protokoll 2018/19:104. 2019. Torsdagen 13 juni Protokoll 2018/19:110. 2019. Tisdagen 25 juni Protokoll 2018/19:111. 2019. Torsdagen 29 augusti
Selling, H. 2018. ”Liberalkonservatism: Den lilla världens förutsättningar”. Svensk Tidskrift. 16 mars.
https://www.svensktidskrift.se/liberalkonservatism-den-lilla-varldens-forutsattningar/ (hämtad
2021-04-29).
Socialdemokraterna. 2013. Ett program för förändring.
https://www.socialdemokraterna.se/download/18.12ce554f16be946d04640b87/1568881590520/ett-program-for-forandring_2013.pdf (hämtad 2021-05-14).
Toshkov, D. 2018. “Research Design”. I Lowndes, V., Marsh, D. & Stoker, G. (red.) Theory and
methods in political science. 4:e uppl. Palgrave, s. 219-236.
Vedung, E. 2018. ”Fyra typer av statsvetenskaplig idéanalys”. Statsvetenskaplig tidskrift, 120(2), s. 197–235.
39