Resultatet visar att lektionernas utformning i några avseenden är baserad på språklig stöttning. Analysen visar bland annat att undervisningen i båda grupper stimulerar eleverna att delta i muntlig interaktion med läraren. Eleverna förhandlar i helklassamtal i stora drag om innehållet genom frågor, förklaring, bekräftelse och tillrättalägganden.
Det framgår av vår data att lärarna både i förberedelse- och SVA-klassen ofta modifierar IRF-utbytet för att öka elevernas deltagande. Eleverna ges på det sättet flera möjligheter att svara och ofta omformulerar och upprepar lärarna elevernas svar, alltså lärarna ger stöttning genom respons och feedback på vad eleverna säger. Syntaktiska strukturer byggs successivt upp genom lärarnas återkoppling där de stöttar, kompletterar och fyller ut elevernas ofullständiga svar.
Inflödet och interaktionen både i förberedelseklassen och i SVA klassen är naturligtvis präglad av skolspråk. Lärarna försöker dock ofta skapa begripligt inflöde, vilket bland annat sker genom att delvis ta hänsyn till elevernas modersmål (genom att få hjälp av studiehandledare) och skolerfarenheter. Vårt resultat visar också att kodväxling förekommer bara mellan studiehandledaren och daritalande elever och eleverna emellan
på både matematik- och samhällskunskapslektioner. Lärarna försöker uttrycka sig på olika sätt, sammanfatta med jämna mellanrum och påminna eleverna om vad som är centralt. De använder gester och mimik, och i vissa fall multimodalt material för att göra språket begripligt.
De slutsatser som kan dras när det gäller samtal och interaktion i klasserna är att lärarna använder en del stöttande strategier som är i linje med Gibbons och Hammonds stöttningsmodell.Lärarna i båda klasser leder ofta strukturerade samtal i syfte att stötta elevers språkutveckling. På detta sätt skapar de möjligheter för lärande i samtal mellan lärare och elev. Grupparbete och kamratlärande sker dock i en liten utsträckning.
Studiehandledarnas närvaro i förberedelseklassen möjliggör för vissa elever att använda sitt modersmål och visa sina kunskaper om innehållet. Lärarna förhåller sig positiva till att använda språkliga resurser i klassrummet, men omfattningen av detta förhållningssätt kan ifrågasättas. Eleverna i förberedelseklassen ges rika möjligheter till lärande när läraren använder ämnesbundna samtal, vilket är en ofta förekommande process i förberedelseklassen. Det framgår av resultatet att läraren arbetar med att hitta semantiska fält och att hon varvar skolspråk med ämnesspråk, samtidigt som hon försöker koppla olika begrepp till elevernas tidigare erfarenheter.
De slutsatser som kan dras när det gäller användning av elevers tidigare kunskaper och erfarenheter är att lektionerna brukar inledas med elevernas utgångsläge. Elevernas modersmål har dock inte haft någon synbar plats på SVA (det finns elever som använder sig av lexikon för att översätta ord) men resultatet visar att detta sker lite mer omfattande i förberedelseklassen. Med tanke på att ett stort antal forskningsstudier talar för modersmålets positiva effekt på elevernas andraspråksutveckling, kan vi dra slutsatsen att elevernas modersmål oftare kunde användas som resurs i undervisningen.
6.2 Diskussion
Som tidigare är nämnt visar resultatet att lärarna använder en del stöttande strategier i samband med samtal och interaktion i klasserna. Men när det gäller användningen av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper har det inte skett i någon stor sträckning.
Ett antal studier visar dock att språklig mångfald kan vara en resurs i klassrummet och att lärare kan använda dessa resurser i sin undervisning för att skapa ett meningsfullt lärande för alla elever.I forskningsöversikten Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och
undervisning (Skolverket 2018) har man kommit fram till att elevers tidigare kunskaper
och erfarenheter kan stötta dem i deras kunskapsutveckling. Forskningsöversikten talar också om att bearbetning av information på flera språk bidrar till aktivt tänkande, vilket framgår av föreliggande resultat att elever som har hjälp av studiehandledare på lektionen aktivt deltar i samtal med läraren, då han ges möjlighet att använda sitt modersmål.
Ganuza och Hedman (2018) visar att modersmålsundervisningen kan ses som en indikator på elevernas prestation i övriga skolämnen. I likhet med denna studie visar föreliggande studies resultat hur studiehandledaren i förberedelseklassen möjliggör för två daritalande elever som inte kommit långt sin språkutveckling att använda sitt modersmål och visa sina kunskaper om innehållet i matematik och samhällskunskap. Winlund, Lyngfelt & Wengelins (2019) studie visar också hur förstaspråket underlättar lärandet för två daritalande elever som är i början av sin inlärningsprocess.
Karlsson, Nygård, Larsson och Jacobsson (2016) visar i sin forskning att kodväxling och användningen av första – och andraspråk kan vara avgörande för elevernas kunskapsutveckling. Vårt resultat visar också hur kodväxling som förekommer mellan studiehandledaren och elever och eleverna emellan på både matematik- och samhällskunskapslektioner, stimulerar eleverna i aktivt tänkande.
Bonacina – Pugh (2013) som har observerat en förberedelseklass i samband med sin forskning, menar att när eleverna får använda sina språkliga repertoarer, ökar elevernas självförtroende och engagemang. Motivationen ökar också hos dessa elever tack vare den positiva grundsynen till deras språk och mångkulturella bakgrund. Användningen av elevernas språkliga repertoarer gör att undervisningen blir transformerande och erkännande, och eleven sätts i centrum i ett dialogiskt språkklassrum (Elmeroth 2017, s. 71). Detta är i likhet med vår studie som visar hur swahilitalande elever blir engagerade och ser motiverade ut, när de sitter tillsammans med studiehandledaren i förberedelseklassen och använder sitt förstaspråk under tiden de arbetar med sina matematikuppgifter. Denna undervisningsform verkar uppmuntra dessa swahilitalande
studiehandledaren inte var närvarande på lektionen. Detta kan relateras till Cummins (2017) som menar när tvåspråkiga elevers prestation stärks, reduceras negativa effekter av språk – och kulturchock och elevens självkänsla och identitet stärks.
Berättande kan till exempel användas som ett redskap för att uppmuntra flerspråkig utveckling i mångfaldens klass. Lärare bör organisera klassrumsinteraktion så att den inkluderar längre talturer, vilket sker några gånger i båda klasserna, visar föreliggande studies resultat. Detta kan ge elever möjligheter att uttrycka sina erfarenheter från hem och kamratliv, och skapa sitt utrymme i skolan (Rosen & Wedin 2015, s. 100).
Enligt Rosen & Wedin (2015:143 – 44) kan lärarna skapa möjligheter till skolframgång genom att använda elevernas tidigare erfarenheter, kunskap och språk. Författarna talar om inkludering och exkludering av elever och menar att vid olika former av
undervisningsorganisation behöver lärare ta hänsyn till språkliga och kulturella aspekter likaväl som till tidigare inlärda kunskaper och färdigheter. Som nämnts ovan har vårt resultat visat att elevernas känsla av delaktighet ökar när de ges möjlighet att använda det som de har i bagaget och att göra sina röster hörda. Lärarnas och elevernas
gemensamma erfarenheter kan möjliggöra byggandet av kunskapsramar, och skapar möjlighet för att tilltala elevgruppen kollektivt, vilket har ett värde i ett
skolsammanhang, menar Wallden (2019:289).
När det gäller stöttande aktiviteter använder lärarna i båda klasserna en del stöttande strategier i samband med samtal och interaktion på lektionerna, vilket i stort sett är i linje med tidigare forskning. Till exempel när Gibbons (2010) analyserar språkets roll i social interaktion lyfts fram hur betydelser uppfattas och mening bildas i kommunikativa situationer. Det talas också om hur interaktionen mellan lärare och elever och mellan elever kan stötta elevers kunskapsinhämtning.
Resultatet av denna studie visar att eleverna i båda klasser ges ofta den tid och stöttning som behövs när de interagerar med läraren på lektionerna, och de ges möjlighet att utveckla sina svar, vilket är i linje med IRF modellen.
Rosen & Wedin (2015:100) betonar också ett flexibelt och lärarlett samtal som följer IRF- modellen, och menar att den skapar viktiga tillfällen för andraspråkselever att utveckla sitt andraspråk. Det framgår av föreliggande resultat att vid några tillfällen använder lärarna en modifierad version av modellen där det tredje fasen möjliggör för eleven att utveckla sitt svar.
Walldens forskning (2019) visar att när alla elever inte kan delta i klassrumsinteraktionen, kan det bli bekymmersamt ur ett språk- och kunskapsutvecklingsperspektiv. Lärarna ska därför försöka att engagera samtliga elever i dialogen. Interaktionen har en stor betydelse i ett undervisningsförlopp. Beroende på hur undervisningen organiseras, kan det skapas möjligheter och hinder för samtal. Interaktionens tydlighet har stor betydelse, när det gäller undervisningsförloppets utveckling. (Vuorenpää 2016, s. 67). Samtal i skolan tenderar ofta att byggas upp av korta turer som läraren huvudsakligen kontrollerar, vilket kan även bekräftas av föreliggande studiens resultat.
6.3 Vidare forskning
Vi reflekterar över att det kan vara svårt för en enskild lärare att utgå från alla elevernas modersmål. Läraren varken behärskar de språkliga variationer som finns i klassrummet eller har så många planeringstimmar för att kunna klara av en sådan omfattande planering. Det verkar snarare vara mer fördelaktigt att utveckla en språkdidaktik där språk och ämneskunskaper integreras systematiskt. I och med att dagens klassrum i den svenska skolan präglas av mångfald som aldrig förr, kan det vara intressant att forska i hur ett brett och systematiskt samarbete mellan ämneslärarna, svensklärarna, och modersmålslärare kan påverka tvåspråkiga elevernas kunskapsutveckling.
Referenser
AV media Skåne (2021). Ljudfil till Snöstormen. https://www.avmediaskane.se Bergendorff, Inger (2014). Nyanlända elever i Sverige. I: Kästen-Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (red). En bra början -mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur AB
Bonacina-Pugh, Florence (2013) Multilingual label quests: A practice for the
‘asymmetrical’ multilingual classroom. Linguistics and Education, 24(2)142-164.
https://doi.org/10.1016/j.linged.2012.12.006
Carlsson, Synnöve (2020). Matte Direkt 7 - 9 (3 uppl.). Sanoma utbildning AB
Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och kultur.
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur
Elmeroth, Elisabeth (2017). Möte med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur. Ganuza, N., & Hedman, C. (2018). Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg: Modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat. Nordand, 13(1), 4 - 22.
https://doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2018-01-01
Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket lyft tänkandet, språk och lärande. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Hammond, Jennifer & Gibbons, Pauline (2005). Putting scaffolding to work: The contributiotion in articulating ESL education. Prospect, Special Issue, 20 (1), 6 – 30. Hellström, Gunnar (1994). Första övningsboken i svensk grammatik. Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Karlsson, Annika, Nygård, Larsson Pia och Jakobsson Anders (2016). Flerspråkigheten som en resurs i NO-klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige, (21).
http://ls00012.mah.se/handle/2043/21848
Nordin, Sofia (2015). Snöstormen. LL Förlaget
Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys - Så gör vi när vi pratar med varandra. Studentlitteratur AB.
Patel, Runa., & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning (5 uupl.). Lund: Studentlitteratur
Rosén, Jenny & Åsa Wedin (2015. Klassrumsinteraktion och flerspråkighet: ett kritiskt
perspektiv. Liber, Stockholm
Skolverket (2008). Med annat modersmål – elever i grundskolan och
skolansverksamhet.
http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/fileadmin/PDF/Annat_modersmaal.pdf
Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3905
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad2019).https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laropl an-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Skolverket (2021). Förberedelseklass - Vad är undervisning i förberedelseklass? https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/stod-for-nyanlanda- elever
Svensson, Ylva & Östergren, Gunilla (2007) Mattegruvan 1 - 3 Guldgruvan Grundbok. Gleerups Utbildning AB
Sveriges Radio (2021). Bröderna Lejonhjärta - Drama för unga. https://sverigesradio.se/grupp/32417
Sveriges Radio (2021) Lärarhandledning till Bröderna Lejonhjärta. https://sverigesradio.se/artikel/7441643
Vuorenpää, Sari (2016). Litteracitet genom interaktion. Örebro University http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:903886/FULLTEXT01.pdf
Wallden Robert (2019) Genom genrens lins Pedagogisk kommunikation i tidigare
skolår. Malmö Studies in Educational Sciences No. 84 [Doktorsavhandling]. Malmö
universitet MUEP. Malmö Universitet. https://muep.mau.se/handle/2043/26799 Winlund, Anna., Lyngfelt, Anna, & Wengelin, Åsa (2019). Nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan. Educare - Vetenskapliga Skrifter, 2017 (1), 50 -71.
Bilagor
Bilaga 1
Samtycke till deltagande i studie (Klassrumsobservation) i Förberedelseklass
Jag tillåter att Darush Dastory och Ann-Marie Hellman, som studerar den sista terminen på Malmö Universitet och ska skriva ett examensarbete om ”stöttning av flerspråkiga elever”, deltar som observatörer i 4 av mina lektioner.
Jag har muntligen informerats om studien och genom att underteckna denna blankett samtycker jag till att:
- Jag har fått information om den aktuella studien och har fått ställa frågor.
- Deltagandet i studien är frivilligt och jag som lärare i klassrummet kan när som helst avbryta observationen.
- Inga personuppgifter kommer att hanteras i studien och materialet kommer endast att användas för aktuell studie och kommer förstöras när denna har examinerats.
Lärarens namn Skolans namn
Bilaga 2
Samtycke till deltagande i studie (Klassrumsobservation) i SVA-klass
Jag tillåter att Darush Dastory och Ann-Marie Hellman, som studerar den sista terminen på Malmö Universitet och ska skriva ett examensarbete om ”stöttning av flerspråkiga elever”, deltar som observatörer i 4 av mina lektioner.
Jag har muntligen informerats om studien och genom att underteckna denna blankett samtycker jag till att:
- Jag har fått information om den aktuella studien och har fått ställa frågor.
- Deltagandet i studien är frivilligt och jag som lärare i klassrummet kan när som helst avbryta observationen.
- Inga personuppgifter kommer att hanteras i studien och materialet kommer endast att användas för aktuell studie och kommer förstöras när denna har examinerats.
Lärarens namn Skolans namn
Bilaga 3
Blankett för elevernas deltagande i studien
Vi, Darush Dastory och Ann-Marie Hellman, är två studenter som läser sista terminen på Malmö Universitet.
Vi ska skriva ett examensarbete och vi har valt att undersöka stöttning av flerspråkiga elevers språk. Därför vill vi ha tillåtelse till att observera 4 lektioner där ditt barn deltar. I vårt arbete utgår vi från dessa principer nedan som är Vetenskapsrådets forsknings principer.
Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst utan några negativa konsekvenser.
Ditt barns personuppgifter kommer inte att användas på något sätt i studien.
Materialet kommer enbart användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
◻
Ja, mitt barn får deltaga◻
Nej, mitt barn får inte deltagaNär ni fyllt i lappen är vi tacksamma om ni lämnar den till din lärare. Med vänliga hälsningar
Darush och Ann-Marie
Elevens namn Förälderns namn
Bilaga 4
Elevernas lektionsuppgifter - Förberedelseklassen
Bilaga novell tjuvåka
Modelltext 1 3 Läs texten Att tjuvåka
Milo var på fest. Det var roligt men han ville hinna med sista bussen. Han sprang för det var en halv kilometer till busshållplatsen. Ändå kom Milo för sent och missa bussen. Han kunde inte ringa sin mamma för mobilen var hemma.
Milo började gå och kom till en bensinmack. Där stod Anders, Milos granne och tankade sin bil. Konstigt, tyckte Milo. Anders åkte ju utomlands för två dagar sedan. Milo såg bara Anders rygg och han ropade: -kan jag åka med dig Anders?
Mannen vid bilen vände sig om, Men det var inte Anders! Mannen berättade att han var kompis till Anders och att han lånade Anders bil. Han lovade att köra Milo hem, men inte hela vägen för han hade bråttom.
Det fanns många saker i bilen- fyra väskor, en stor dator och en tv. Det fans ingen plats i framsätet så Milo fick sitta i baksätet. Mannen titta ofta på Milo via backspegeln. Han var nervös och körde mycket snabbt.
Milo tyckte mannen var mycket konstig. Han öppnade försiktigt en av väskorna i baksätet. Det låg många mobiler i väskan. Milo kunde inte tro sina ögon. En av
mobilerna var precis som hans egen. Han prova att slå PIN-koden och den var rätt. Det var hans mobil!
Milo läste ett sms från mamma: ”När kommer du hem? Vi har haft inbrott.” Milos hjärta dunkade. Han förstod att mannen inte var Anders kompis. Han var inbrottstjuven. Milo slog på appen som kunde hjälpa honom att hitta sin mobil. Sedan la han tillbaka mobilen i väskan och sa: - Jag kan hoppa av här. Tack för skjutsen! Mannen stannade bilen och Milo klev ur. Sen åkte mannen vidare. Milo sprang hem och ringde polisen.
Så här skriver du en novell
Man skriver ofta en novell i dåtid. En novell innehåller ofta mycket känslor och ibland dialog.
1. Titel 2. Inledning
- börjar ofta direkt i situationen
- presenterar ofta vem, vilka, var, vad och när
3. Huvuddel
- steg 1: Något händer
- steg 2: Det blir mer spännande. - steg 3. Det blir ännu mer spännande.
- steg 4: Höjdpunkt eller vändpunkt, något nytt händer.
4. Avslutning
- ett slut som överraskar
- öppet slut (alltså man vet inte riktigt hur allt slutar)
Titel
Att tjuvåka
Inledning
Milo var på fest. Det var roligt men han ville hinna med sista bussen. Han sprang för det var en halv kilometer till busshållplatsen. Ändå kom Milo för sent och missa bussen. Han kunde inte ringa sin mamma för mobilen var hemma.
Huvuddel steg 1–4
Steg 1:
Milo började gå och kom till en bensinmack. Där stod Anders, Milos granne och tankade sin bil. Konstigt, tyckte Milo. Anders åkte ju utomlands för två dagar sedan. Milo såg bara Anders rygg och han ropade: -kan jag åka med dig Anders? Mannen vid bilen vände sig om, Men det var inte Anders! Mannen berättade att han var kompis till Anders och att han lånade Anders bil. Han lovade att köra Milo hem, men inte hela vägen för han hade bråttom.
Steg 2:
framsätet så Milo fick sitta i baksätet. Mannen titta ofta på Milo via backspegeln. Han var nervös och körde mycket snabbt.
Steg 3:
Milo tyckte mannen var mycket konstig. Han öppnade försiktigt en av väskorna i baksätet. Det låg många mobiler i väskan. Milo kunde inte tro sina ögon. En av
mobilerna var precis som hans egen. Han prova att slå PIN-koden och den var rätt. Det var hans mobil!
Steg 4:
Milo läste ett sms från mamma: ”När kommer du hem? Vi har haft inbrott.” Milos hjärta dunkade. Han förstod att mannen inte var Anders kompis. Han var inbrottstjuven.
Avslutning
Milo slog på appen som kunde hjälpa honom att hitta sin mobil. Sedan la han tillbaka mobilen i väskan och sa: - Jag kan hoppa av här. Tack för skjutsen! Mannen stannade bilen och Milo klev ur. Sen åkte mannen vidare. Milo sprang hem och ringde polisen.
Tjuvåka
1. Vilka ord i texten förstår du inte? Skriv ner dem och översätt dem
2. Förklara uttrycken:
Milo kunde inte tro sina ögon. Milos hjärta dunkade.
3. Hittar polisen mannen? Vad tror du? Förklara hur du tänker.
4. Titeln är att Tjuvåka. Vad betyder det?
5. Vad menar författaren med titeln på denna novell?
6. Varför tror du att mannen stal?
7. Vilka personer finns i novellen?
8. Var utspelar sig novellen?
9. Vad är novellens vändpunkt?
Ett sommarjobb
Titta på bilderna och fundera på frågorna: Vilka personer ser du?
Var är de? Vad gör de?
Vad säger de till varandra på bild 3? Tror du? Vad tror du händer på bild 4?
Vad tror du händer sen?
Läs novellen och slå upp nya ord. Skriv de nya orden här nedan. Svara på frågorna:
1. Vilka personer är med i novellen? 2. Hur känner de varandra?
3. Vad får du veta om dem? 4. Varför var chefen arg på Mia?
5. Varför hade Nora en stor ryggsäck med sig? 6. Hur slutar novellen?
Förklara orden: stjäl tom lugn sommarjobb tuff pensionär läskigt misstänker behålla porten stel klara sig
Olika bråk men lika stor andel
Ett bråk kan skrivas på olika sätt men ändå beskriva lika stor andel.
26) Vilken av bråken beskriver lika stor andel som
27) Vilket av bråken beskriver lika stor andel som
28) Skriv två bråk som beskriver lika stor andel som
a) b) c) d)
Förlänga bråk
När man multiplicerar både täljare och nämnare i ett bråk med samma tal, så får man ett