A.6.3
Vad har olika roller för påverkan på Scrum-processen i kandidatprojekt?
Kandidatprojektet var ett tidsbegränsat projekt som bestod av flera aktiviteter. Som nämn- des tidigare hade varje gruppmedlem sin specifik roll. Som resultat av detta hade var- je person, utöver utvecklingsarbete, ytterligare uppdrag att ta hand om. När Scrum- utvecklingsmetodiken infördes fick två av gruppmedlemmarna ännu ett uppdrag till. Svaren på frågor 6 och 7 kan tyda på att Scrum-rollerna prioriterades bort. Det syntes mest i svaret under fråga 7 där ingen av enkätens deltagarna besvarade att produktägaren hade mycket stor påverkan på utvecklingen. Av svaret på frågan 6 kan man se att scrum-mästarens påver- kan på utvecklingen blev bedömd lite högre av de övriga kandidatgrupper. Detta kan vara på grund av att scrum-mästaren kan kännas lite viktigare i allmänhet då den ledde ett stort antal möten som kunde ha skapat ett intryck att just scrum-mästaren var mer involverad i projek- tet. Å andra sidan kan två slutna frågor i enkäten vara för lite för att dra några slutsatser. Det skulle vara en bra idé att ha med i enkäten fler slutna frågor, alternativt någon öppen fråga som: ”Hur stor påverkan tycker du scrum-mästare/produktägare har haft på utvecklingen hittills och varför?”
A.6.4
Metod
När det gäller val av en artikel som användes för litteraturstudien kan man tänka att det hade varit intressant att undersöka hur Scrum-utvecklingsmetodiken fungerar hos andra företag genom att välja åtminstone en artikel till. Eftersom alla tre team kom ifrån ett och samma företag kan de påverkas av en gemensam faktor som kan till exempel bero på företagets hierarki, trots att utvecklingen skedde oberoende av varandra. Därför kan utvecklingen hos andra professionella team se annorlunda ut.
Angående enkäten skulle det vara intressant att kunna ställa samma slags frågor för något professionellt utvecklingsteam och som följd av detta kunna jämföra dess svar med kandi- datarbetets deltagarna svar. Dessutom som nämndes tidigare hade det varit bra att ha en del öppna frågor som berodde både scrum-mästarens och produktägarens påverkan på utveck- lingen.
Dessutom undersökte skribenten av denna rapport Scrum-processen hos sitt eget team. Detta kan leda till mer eller mindre subjektiva resultat. Det kunde till exempel förbättras genom att försöka kontinuerligt samarbeta och intervjua en annan kandidatgrupp. Det kunde ha lett till ett mer objektivt och pålitligare resultat.
A.7
Slutsatser
Scrum-utvecklingsmetodik kan vara ett bra verktyg om den används på rätt sätt. Det kan konstateras att alla beståndsdelar av denna metodik behöver inte användas vid varje projekt. Användningen av de delarna kan starkt bero på projektets sammanhang och dess typ. Man kan även under vissa omständigheter böja lite på reglerna men hög försiktighet borde bevaras vid den typen av manipulation.
Tidsfördelningen under en sprint kan bero en del på vad som ingår i själva sprinten. Man kan se att sprintarna som leddes av scrum-mästare var mer strukturerade och samtidigt läng- re. Dock för att dra någon bra slutsats skulle fler sprintar behöva jämföras. Hos de övriga kandidatgrupperna ser man ett jämnt fördelat arbete under sprintens gång som kan bero på bra planering. Men även om tiden inte är jämnt fördelad behöver det inte betyda att sprinten genomförs på ett felaktigt sätt.
Det viktigaste i kandidatprojekten är att fokusera sig på sin tilldelade roll. Scrum- mästarens roll borde vara tydlig och finnas där för att kontrollera och sätta utvecklingsteamet på rätt spår ifall det skulle behövas. Rollen borde sättas på en kapabel person för att utveck- lingsteamet ska känna sig trygg trots sin självständighet. Produktägarens roll i sin tur kan tas över av hela kandidatgruppen.
B
Kommunikationsverktyg i en
mindre grupp
av Frida Blomstedt
B.1
Inledning
Kommunikation är ett grundläggande krav för att en grupp ska kunna arbeta på ett välfunge- rande och strukturerat sätt. I dagens samhälle finns ett stort urval av kommunikationsverktyg man kan använda inom en grupp. Allt från fysiska möten runt ett bord till applikationer där man kan skapa nästan obegränsat med kanaler för olika ämnen. Detta stora urval har gjort att en grupp kan skapa den perfekta kombinationen av kommunikationsverktyg för sin spe- cifika storlek och funktion, men det kan även vara lätt att se alla dessa möjligheter och känna att man tagit sig vatten över huvudet.
B.1.1
Syfte
Syftet med den här rapporten är att utvärdera den kombination av kommunikationsverk- tyg som har använts av projektgruppen under detta projekt. Förhoppningen är att denna utvärdering kommer kunna ge en mer generell uppfattning om vilka typer av kommunika- tionsverktyg som bidrar till bra kommunikation inom en grupp av liknande storlek och med liknande arbetsmetod som inom detta projekt.
B.1.2
Frågeställning
1. Hur kan en grupp kombinera olika kommunikationsverktyg för att arbeta effektivt? 2. Vad är gruppens syn på de kommunikationsverktyg som har använts i detta projekt? 3. Hur har gruppens specifika kombination av kommunikationsverktyg använts?
B.1.3
Avgränsningar
Denna undersökning kommer endast att undersöka denna specifika grupps användning av kommunikationsverktyg. Detta innebär att endast den version av kommunikationsverktygen som gruppen använde kommer att undersökas, och kommunikation inom grupper av annan storlek kommer inte behandlas.
B.2. Bakgrund
Eftersom att denna undersökning kommer att göras i tre olika delar kommer de olika delarna endast göras översiktligt. Detta kan riskera att visst resultat inte behandlas i denna rapport.
B.2
Bakgrund
Denna undersökning gjordes i samband med ett kandidatprojekt vid Linköpings universitet, där projektgruppen bestod av 8 studenter. Under projektet använde sig projektgruppen av fysiska möten, digitala möten över Zoom, mejl, Slack och Facebook Messenger som huvud- saklig kommunikation. Mejl användes för kommunikation med utomstående (bland annat kund, handledare och examinator), Slack användes för interna diskussioner om projektet och Messenger användes för kommunikation som inte berörde projektets arbetsområden. Dessa textkanaler valdes eftersom att gruppmedlemmar hade erfarenhet av dem sedan tidigare.
Under första delen av projektet hade gruppen fysiska möten minst två gånger i veckan, varav en gång var med handledare. Under mars gick däremot universitetet över till distanslä- ge på grund av pandemin covid-19 vilket ledde till att dessa möten istället hölls över Zoom. Zoom användes då både för möten med hela gruppen men även för möten med mindre del- grupper som var ansvariga för specifika delar av projektet.
B.3
Teori
I detta avsnitt beskrivs de kommunikationsverktyg som användes under projektet, och olika typer av kommunikation. Det ska dock noteras att varken mejl eller fysiska möten beskrivs, då funktionen av dessa bedöms som allmän kunskap.
B.3.1
Slack
Slack är en kommunkationstjänst till mobil och dator som släpptes den 14e augusti 2013. Det hade då målet att samla ett företags kommunikation på en enda plats, och då ersätta mejl, SMS och liknande verktyg [31].
Kommunikation på Slack sker i kanaler, som gör att konversationer kan sorteras utifrån olika faktorer, till exempel ämne eller arbetsgrupp. Dessa kanaler kan personer i arbetsytan gå med i och ut ur som de vill. Det finns även funktionalitet i Slack som tillåter att svar på meddelanden kan ”gömmas” i trådar [21].
Slack erbjuder analysverktyget Slack analytics, som kan användas för att se hur använd- ningen av en arbetsyta i Slack har sett ut. Då kan man bland annat se i vilka kanaler som meddelanden har skickats och vilka medlemmar som varit aktiva [32].
B.3.2
Facebook Messenger
Facebook Messenger är ett chattverktyg som släpptes 2011 av Facebook, och finns både till dator och som app [22]. Förutom chattfunktionen erbjuder Messenger även möjligheten att ringa samtal, med eller utan video, över internet [33].
Idag är Messenger en av de populäraste meddelande- och samtalstjänsterna i Sverige. Enligt en studie från 2019 [34] används Facebook Messenger av 62% av internetanvändarna i Sverige. Studien visade att den åldersgrupp som använder Messenger mest är de i åldrarna 16-35 år, där 81% använder applikationen [35].
B.3.3
Zoom
Zoom är en applikation för mobil och dator och har videomöten som huvudsaklig funktion. Zoom erbjuder möten, webbseminarier, konferensrum, telefoni och chatt [20].