Undersökningen har genom analysen kunnat påvisa att Varas föderskor mellan 1900–1929 i stor utsträckning använde sig av distriktsbarnmorskan vid sina förlossningar. Dock är det två
77 Simon (1948), s. 309. 78 Wisselgren (2005), s. 110.
30 förlossningsplatser som kvinnorna har förlösts vid under denna tid som återkommit
regelbundet, vilka är Göteborgs barnbördshus och Stenstorps privata förlossningshem. Under denna period föds dels 0,6 % oäkta barn vid Göteborgs barnbördshus och 0,4 % oäkta barn föds vid Stenstorps privata förlossningshem. Dessa födslar antas i analysen äga rum vid dessa förlossningsinrättningar för att kvinnorna efter förlossningen skulle kunna adoptera bort sina nyfödda och återvända hem utan barn. Alternativt att föderskan efter förlossningen gjorde valet att byta stad för att på så sätt slippa den skam ett oäkta barn skulle kunna innebära för henne. Både barnbördshuset och förlossningshemmet var kända för att ta emot barn för vidare adoption. Kvinnans rättighet att föda anonymt upphörde att gälla under 1917 då det beslutades att alla barn hade rätt till en förälder, dock fick man fortfarande adoptera bort sitt barn. Det är viktigt att poängtera att uppsatsen inte kan svara på varför Varas föderskor sökte
förlossningsvården vid de skilda inrättningarna utan endast ta upp olika tänkbara alternativ till detta. Uppsatsen har endast tagit stöd av annan forskning för att diskutera fram olika orsaker till att de sökte denna vård.
Analysen visar vidare att det föds 1,25 % äkta barn vid Göteborgs barnbördshus och att av dessa är det 3 stycken föderskor som födde tvillingar. Analysdelen har här tagit stöd av forskning som påvisar att ett alternativ till varför kvinnorna sökte denna förlossningsvård kan ha varit att föderskorna sett det som mer säkert att föda vid Göteborgs barnbördshus då de hade längre erfarenhet och tillgång till sakkunnig läkare. Detta borde ha givit föderskan en trygghet som saknades hos stadens distriktsbarnmorska.
Den största förändringen i Varas föderskors val av förlossningsplats sker mellan åren 1930–1939. Under denna period valde 30–50 % av föderskorna att förlösas antingen vid Herrljungas privata förlossningshem eller vid Lidköpings lasarett. Störts andel av dessa föderskor sökte sin vård vid Lidköpings lasarett. Här tas det i analysen upp att flera föderskor förmodligen sökte sig till Herrljungas privata förlossningshem då Lidköpings lasarett torde haft hög belastning. Den höga belastningen som Lidköpings lasarett hade under denna tid styrks även av landstingsprotokollet för Skaraborg län. Hög belastning vid den statliga förlossningsvården är det också flera forskare som framhållit vilket borde tala för platsbrist. Här kan man tänka sig att förlossningsplatsen bör ha varit viktig för Varas föderskor då det genom analysen visat att de aktivt sökte den vård som erbjöds vid den institutionella
förlossningsvården. Under 1937 erbjöds alla föderskor fri förlossningsvård och i analysen blir det tydligt att det var året därpå som Varas föderskor hade den högsta procentuella närvaron (57 %) vid de olika förlossningsinrättningarna. Detta kan tyda på att det ekonomiska stödet
31 gav föderskorna en större frihet i sitt val av förlossningsplats. Det är under 1937 som
samhällets strukturer ändras då man inom Skaraborg län beslutar om att bygga ut
förlossningsvården och tillgodose det behov som funnits inom länet och där Vara är en av dessa städer.
Uppsatsen har haft för avsikt att undersöka när transformeringen av den institutionella förlossningsvården ägde rum. Det blir tydligt att den institutionella förlossningsvården för Varas föderskor transformerades från 1929 och framåt och det är under den här tiden man tydligt kan se en förändring i var föderskorna uppsökte förlossningsvård. Nationellt diskuteras denna förändring mellan åren 1930–1940 vilket också stämmer överens med när
förlossningsvården i Vara förändrades. Uppsatsen påvisar att det inte finns någon lokal avvikelse från den nationella synen på när förlossningsvården gick över till att bli institutionell.
Syftet med uppsatsens andra fråga har varit att undersöka om den institutionella
förlossningsvården påverkade dödföddheten och spädbarnsdödligheten. Om en minskning av dödföddheten och spädbarnsdödligheten har ägt rum har detta antagits vara en påverkande faktor till att föderskan, under den studerande perioden valde att söka den institutionella förlossningsvården. Uppsatsen har kunnat visa en liten minskning av dödföddheten och spädbarnsdödligheten mellan period 3, 1918–1924 som hade en dödlighet på 8 % till att under period 4, 1924–1930 och period 5, 1930–1936 sjunka till 7 %. Analysen tar också upp troliga anledningar till att dödligheten var som högts under period 3, 1918–1924, där Varas rådande bostadsbrist ses som en indikator till den högre dödsprocenten. Bostadssituationen har flera forskare lyft fram som framträdande faktorer både till föderskans val av förlossningsplats och som en avgörande faktor till spädbarnets överlevnad.79 Under denna period föds de allra flesta
barnen i föderskornas egna hem vilket kan ses som ytterligare en faktor. Vidare visar analysen att Vara brottades med öppna avloppsdiken som mynnade ut i staden och dåligt dricksvatten. Detta kan ha haft avgörande effekt på det högre dödsantalet vid denna period. Edvinsson är den forskare som framhåller att det var anordnandet av avlopp och bättre renhållning som minskade mortalitetsnedgången i Sundsvall varvid uppsatsen lyfter att de dåliga förhållandena som rådde i Vara under denna period kan ha påverkat dödföddheten och
spädbarnsdödligheten.
32 Under period 4, 1924–1930 och period 5, 1930–1936 sjunker den dödliga utgången hos nyfödda och spädbarn hos Varas föderskor till 7 %. Under dessa två perioder ser man också att utnyttjandet av både den privata och den institutionella förlossningsvården är som högst vilket kan ha varit en påverkande faktor. Bostadsbristen antas också vid denna period ha sjunkit och på så sätt blivit en skyddsfaktor för spädbarnet. Uppsatsen har inte gjort en vidare analys om det existerade skillnader i dödföddheten och spädbarnsdödligheten mellan äkta och oäkta barn, då ca 93 % av alla barn under dessa perioder var äkta barn. En intressant upptäckt i analysen är dock att dödföddheten vid den institutionella förlossningsvården var högre än vid Herrljunga privata förlossningshem och hemmaförlossningarna. Här har uppsatsen lyft att den institutionella förlossningsvården oftast handskades med förlossningar av komplicerad art då dessa hade större resurser att hantera dessa. Både distriktsbarnmorskan och den privata förlossningsmorskan vid Herrljunga skulle också vid komplicerade förlossningsfall vände sig till den läkarvård som lasaretten tillhandahöll vilket kan ha påverkat att den dödliga utgången var högre vid den institutionella inrättningen och lägre vid det privata förlossningshemmet och i själva hemmet.
Vad som bör framhållas är att minskningen av dödföddheten och spädbarnsdödligheten endast utgörs av 1 procent mellan period 3, 1918–1924 och perioderna 4, 1924–1930 och 5, 1930–1936. Detta är förhållandevis en liten minskning och tittar man sammantaget på alla perioderna 1–5, 1906–1936 visar dödföddheten och spädbarnsdödligheten en tendens till att vara konstant över tid. Detta visar att den institutionaliserade förlossningsvården ändock inte hade så stor inverkan på dödligheten bland spädbarnen som man kunnat förvänta sig.
Uppsatsens utgångspunkt har varit att om en minskning av spädbarnsdödligheten ägde rum under den aktuella perioden borde detta varit en bidragande faktor till att Varas föderskor i högre utsträckning sökte den institutionella vården. Med den lilla förändring som ägde rum när det gäller dödföddheten och spädbarnsdödligheten är det svårt att göra ett antagande om att detta skulle varit en bidragande faktor till varför föderskorna sökte den institutionella vården. Man kan här tänka sig att andra faktorer spelade större roll, som tidigare nämnt har både boendesituationen och behovet av vila varit framträdande faktorer för den institutionella förlossningsvårdens utveckling. Föderskorna kanske sökte vård vid anstalt just för att de där fick hjälp med sitt barn och möjlighet till vila på helt andra villkor än vad hemmen gav upphov till.
Efter 1929 har tillströmningen till den institutionella förlossningsvården ökat. Varför detta ägt rum är svårt att svara på, dock klargör analysen att föderskorna valt denna vård
33 framför den som erbjöds inom Vara stad och landsdel. Enligt Archers analytiska dualism kan man anta att föderskan agerat som en handlande agent, utifrån egna specifika mål och syften, vilket kan ha varit att söka förlossningsvård vid de institutionella inrättningarna. Det bör kunna tydas genom de båda analyserna, att hon bör ha handlat utifrån hennes och sitt barns bästa och agerat utifrån det hon ansett vara bäst för sig själv och sitt ofödda barn. Här kan man se att den sociala interaktionen ägde rum.
Genom det ökade behovet av förlossningsvård vid de olika institutionella
vårdinrättningarna, gick staten in 1937 och beslutade att alla föderskor i Sverige skulle erhålla fri förlossningsvård. Vidare beslutade man också att alla landsting skulle erhålla bidrag för att kunna bygga ut den institutionella förlossningsvården. Enligt Archers analytiska dualism är förlossningsvårdens utveckling en strukturell elaboration. Det var genom föderskornas agerande inom den sociala interaktionen som ledde fram till att samhällets struktur ändrade sig. Den strukturella elaborationen har sedan blivit en ny struktur för den nuvarande
generationen. Här är det intressant att lyfta att fler föderskor i dagens samhälle efterfrågar att få föda sitt barn i hemmet. Behovet av att föda hemma har dessutom ökat ordentligt i samband med Coronapandemin.80 Den nya generationen efterfrågar med andra ord något som det förra
generationen motsatte sig. För att förtydliga Archers analytiska dualism kan man istället prata om struktur, social interaktion och strukturell elaboration som en pågående process som inte har något slut utan cirkulerar generation efter generation. För att tydligare exemplifiera detta har figuren nedan skaptas.
Figur: 3 Analytiska cykler i samspel mellan social struktur och agentskap.
80 ”Ökat tryck på hemmaförlossningar”, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hemforlossningar-okar-fler-vill-foda-
34 I denna figur blir det tydligt att strukturen ändrades genom föderskornas agareande och på grund av deras handlande skedde det en strukturell elaboration. Denna strukturella
elaboration ägde rum under 1937. Den strukturella elaborationen blir sedan starten för en ny struktur. Här är det intressant att se att flera av dagens föderskor väljer att söka sig till den äldre strukturen och vill föda i sitt hem. Denna historiska process kan förklaras med hjälp av ovanstående cirkelmodell.