Resultatet av föreliggande studie visade endast två statistiskt signifikanta skillnader. Den ena skillnaden förekom på frågan om jämförelsen mellan längd på yrkeserfarenhet och kunskap om hur rengöring av en plastliknande hörselgångsinsats utförs. Den andra skillnaden fanns inom jämförelsen med föreliggande studie och Eriksson och
Hagermans (2006) studie på frågan om vårdpersonalen önskade få skriftligt material om hörsel och hörselnedsättning, om kommunikation med äldre hörselskadade personer och om hörhjälpmedel.
Utfallet indikerar att det fortfarande finns ett behov av kunskap om hörsel och
hörselnedsättningar och hörhjälpmedel samt kommunikation bland undersköterskor på äldreboenden i Örebro kommun. Det finns en liten procentuell skillnad i kunskapen inom hörsel, hörhjälpmedel och kommunikation och längden på yrkeserfarenhet. De som har arbetat längre har något mer kunskap inom dessa områden än de som arbetat en kortare tid. Det är dock viktigt att påpeka att detta inte är statistiska signifikanta skillnader utan endast procentuella differenser mellan grupperna.
26 Eriksson och Hagerman (2006) menade att deras resultat var bättre än förväntat och spekulerade i om detta kunde bero på att Örebro klassas som en karaktäristisk hörselstad. Med detta i åtanke och det faktum att det passerat 14 år förväntades ytterligare förbättringar på denna studie. Under de år som har gått har medvetenheten och den allmänna kunskapen kring hörselnedsättningar ökat (HRF, 2017). Forskare har presenterat ny vetenskaplig evidens inom områden relaterade till hörsel, framförallt kopplingen mellan demens och hörselnedsättning (Liu & Lee, 2019; Tun et al., 2012; Hopper & Hinton, 2012). Detta borde sammantaget avspegla sig i föreliggande studie då anställda inom vården ska följa Patientlagen (SFS 2014:821) vilken menar att
personalen ska arbeta för evidensbaserad vård. Precis som i Eriksson och Hagermans (2006) studie förefaller kännedomen vara minst inom området hörsel och
hörselnedsättning och bäst inom området kommunikation. Fortbildning är nödvändig inom alla tre områden men framförallt inom områdena hörhjälpmedel och
hörselkunskap. Arbetsgivaren och undersköterskeutbildningen kan behöva ta mer ansvar i att förmedla information om alla aspekter gällande hörsel.
7.1. Förslag till vidare forskning
Det vore av vikt att utföra mer djupgående undersökningar som belyser fler aspekter av de hörselrelaterade områden som behandlas i föreliggande studie. Vidare forskning skulle kunna ske genom observationsstudier för att skapa förståelse för hur områden som hantering av hjälpmedel och kommunikation implementeras i den vardagliga miljön på äldreboenden. Detta för att få en inblick i hur mycket tid personalen har att hjälpa vårdtagare med deras hörhjälpmedel samt om det går att tillämpa
kommunikationsstrategier.
Majoriteten av undersköterskorna förmedlade att det ingår i deras arbetsuppgifter att hjälpa vårdtagare med hörhjälpmedel och kommunikation. Detta resultat tyder på att de värdesätter en god hörsel hos vårdtagarna. God motivation hos undersköterskorna ses som en bra utgångspunkt till förbättring av hörselsituationer hos äldre och för framtida forskning.
27
Referensförteckning
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. Uppl.). Stockholm: Liber.
Danermark, B. (2005). Att (åter)erövra samtalet: En bok om hörselskada och
kommunikation. Örebro: Läromedia.
Dening, K. H. (2019). Recognition and assessment of dementia in primary care. British
Journal of Community Nursing, 24(8), 383-387. Doi: 10.12968/bjcn.2019.24.8.383
Dillon, H. (2012). Hearing Aids (2. Uppl.). Sydney: Boomerang Press.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (Tredje upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik (4. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K., & Hagerman, A. (2006). Kännedom om hörsel och hörselrelaterade
angelägenheter bland undersköterskor inom äldreomsorgen i Örebro kommun (C-
uppsats, Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen). Från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:137128/FULLTEXT01.pdf
Fransson, L., & Wrang, A. (2018). En undersköterskas upplevelser: Vårdsituationen med
hörapparatbärande brukare på äldreboende: en intervjustudie (Examensarbete, Örebro
Universitet, Institutionen för hälsovetenskaper). Från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1247137/FULLTEXT01.pdf
Goorabi, K., Hosseinabadi, R., & Share, H. (2008). Hearing aid effect on elderly depression in nursing home patients. Asia Pacific Journal of Speech, Language, and
Hearing, 11(2), 119-123. Doi: 10.1179/136132808805297296
Hopper, T., & Hinton, P. (2012). Hearing loss among individuals with dementia: barriers and facilitators to care. Canadian Journal of Speech-Language Pathology & Audiology,
36(4), 302–313. Från
https://www.cjslpa.ca/download.php?file=2012_CJSLPA_Vol_36/No_04_264_355/Hopp er-Hinton_CJSLPA.pdf
Hörselskadades Riksförbund. (2010). Kakofonien: En rapport om störande ljud och
28 Hörselskadades Riksförbund. (2017). Hörselskadade i siffror 2017: Statistik om
hörselskadade och hörapparatutprovningar i Sverige från Hörselskadades Riksförbund (HRF) (version 2.1). Stockholm: Hörselskadades Riksförbund. Från
https://hrf.se/app/uploads/2016/06/Hsk_i_siffror_nov2017_webb.pdf
Li, X., Guo, R., Wei, Z., Jia, J., & Wei, C. (2019). Effectiveness of exercise programs on patients with dementia: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. BioMed Research International, (47), 1-16. Doi: 10.1155/2019/2308475
Liu, C.-M., Lee, C. T.-C. (2019). Association of hearing loss with dementia. JAMA
Network Open. 2(7), 1-15. Doi: 10.1001/jamanetworkopen.2019.8112
McCreedy, E. M., Weinstein, B. E., Chodosh, J., & Blustein, J. (2018). Hearing loss: why does it matter for nursing homes? JAMDA, 19(4), 323-327. Doi:
10.1016/j.jamda.2017.12.007
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Palmer, C. V., Mulla, R., Dervin, E., & Coyan, K. C. (2017). HearCARE: hearing and communication assistance for resident engagement. Seminars in Hearing, 30(2), 184- 197. Doi: 10.1055/s-0037-1601574
Patel, R., & McKinnon, B. (2018). Hearing loss in the elderly. Clinics in Geriatric
Medicine, 34(2), 163-174. Doi: 10.1016/j.cger.2018.01.001
Punch, R., & Horstmanshof, L. (2018). Hearing loss and its impact on residents in long term care facilities: A systematic review of literature. Geriatric Nursing, 40, 138-147. Doi: 10.1016/j.gerinurse.2018.07.006s
Rundcrantz, H. (Red.). (1991). Öron-, näs- och halssjukdomar (4., rev. och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 19 februari, 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 19 februari, 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 19 februari, 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
29 Smith, C., & Newbury, G. (2019). Palliative care for community patients diagnosed with dementia: a systematic review. British Journal of Community Nursing, 24(12). Doi: 10.12968/bjcn.2019.24.12.570
Solheim, J., Shiryaeva, O., & Kvaerner, K. J. (2016). Lack of ear care knowledge in nursing homes. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 9, 481-488. Doi:
10.2147/JMDH.S113689
Stadling, D., & Svensson, R. (2016). Självuppskattad kunskap kring hörhjälpmedel bland
omvårdnadspersonal på kommunala och privata äldreboenden i Göteborgs stad
(Examensarbete, Göteborgs Universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi). Från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/44463/1/gupea_2077_44463_1.pdf
Statistiska Centralbyrån. (2019). Befolkningsprognos för Sverige. Hämtad 9 mars, 2020, från Statistiska centralbyrån, https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-
siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningsprognos-for-sverige/
Tsai, H.-H., Tsai, Y.-F., Weng, L.-C., & Chou, H.-F. (2013). More than communication skills: experiences of communication conflict in nursing home nurses. Medical
Education, 47(10), 990-1000. Doi: 10.1111/medu.12233
Tun, P. A., Williams, V. A., Small, B. J., & Hafter, E. R. (2012). The effects on aging on auditory processing and cognition. American Journal of Audiology, 21, 344-350. Doi: 10.1044/1059-0889(2012/12-0030
Tye-Murray, N. (2015). Foundations of aural rehabilitation: Children, adults and their
family members (4. uppl.). Stamford, CT: Cengage Learning.
United Nations. (2017). World population prospects: the 2017 revision. Hämtad 9 mars, 2020, från United Nations, https://www.un.org/development/desa/publications/world- population-prospects-the-2017-revision.html
Weinstein, B. E. (2015). Hearing loss in the elderly: A new look at an old problem. In J. Katz., M. Chasin., K. English., L. Hood., & K. Tillery. (Eds.), Handbook of Clinical
Audiology. (pp. 631-645). Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
Weinstein, B. E. (2018). Hearing loss in nursing homes. The Hearing Journal, 71(4), 10- 12. Doi: 10.1097/01.HJ.0000532391.52687.f5
Wright, M. S. (2019). Dementia, healthcare decision making, and disability law. The