Vi har valt i detta avsnitt att utgå från våra tre frågeställningar och besvarar dem utifrån vårt resultat. Vi kommer också att jämföra likheter/skillnader i det vi har nämnt i vår kunskapsbakgrund.
5.4.1 Vad fångar elevers läslust?
Vi har funnit att alla våra 12 intervjuade elever har läslust eftersom de allatycker om att läsa skönlitterära böcker. Vi fann också att då de själv fick välja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att läsa. Valet att själv få välja bok menar Körling (2003) har stor betydelse för lustfylld läsning. Vidare hittade vi också att få elever valde bok efter fritidsaktiviteter, intresse och hobbys. Majoriteten valde istället böcker som var roliga och spännande. Vi såg en smalhet av våra 12 elevers val av skönlitterär bok. Enligt Sundblad, Dominiković och Allard (1983) är det normalt. De menar att då de läser böcker av samma genre ger de barnen en förförståelse. Det leder i sin tur till att
läsningen flyter snabbare och bättre och det bidrar till att de läser mer och blir på så sett en bättre läsare. Vi såg i vårt resultat att eleverna läser mer när de själv får välja bok. Fylking (2003) och Rimsten- Nilsson (1981) menar att i den åldern som våra elever är i läser de mycket eftersom de då är i ”slukaråldern”. När det gäller deras eget val av skönlitterär bok får de ibland stöd av bibliotekarien och ibland stöd av sin lärare. Detta är något som (Myndigheten för skolutveckling, 2003; Nilsson & Nilsson, 1990;
Sundblad, Dominiković och Allard, a.a.) menar att läraren måste hitta rätt bok till elevens tidigare intressen och erfarenheter för att väcka läslusten. Sammanfattningsvis menar vi att vad som fångar elevers läslust är när de själv får välja bok.
5.4.2 Hur ser flickors och pojkars läslust ut?
I vår undersökning har vi inte kommit fram till samma resultat som Myndigheten för skolutveckling (2003) har gjort i deras rapport PIRLS. De kom fram till att i skolår tre och fyra läser flickor generellt mer än pojkar. Vi har inte sett detta då majoriteten av våra flickor och pojkar läser lika mycket. Vi har överhuvudtaget inte funnit några större skillnader mellan könen vare sig när det gäller val av skönlitterär bok, val av bok efter fritidsaktiviteter och intressen eller val av genre. Dock fann vi en liten skillnad mellan könen då inte alla flickor valde den skönlitterära boken före läseboken något som
majoriteten av pojkarna gjorde. Vi tror att det sistnämnda kan bero på att flickor ibland vill vara som sin fröken. Vi tror också att flickor hellre än pojkar vill ha läsläxa att läsa upp för sin fröken. Att vi inte fann några stora skillnader mellan könen tror vi kan bero på åldern på våra elever eftersom de ännu inte kommit till det stadiet för de typiska flick- och pojkböckerna som t.ex. Kitty, Tvillingarna, Luddeböckerna och
mysterieböcker.
Vi har fått ut av vårt resultat att handlingens betydelse för läslusten i den skönlitterära boken inte har varit någon större skillnad mellan flickor och pojkar. Det verkar dock ha större betydelse för pojkarna att läsa pojkböcker än det är för flickorna att läsa
flickböcker. Flickorna väljer böcker med både flickor och pojkar i medan pojkarna hellre väljer böcker med pojkar i. Malmgren (1997) menar att könet har stor betydelse för val av bok. Hon anseratt flickor hellre läser böcker om känslor och pojkar om action. Den skillnaden har inte vi funnit i vår studie då både våra flickor och pojkar väljer roliga och spännande böcker. Både flickorna och pojkarna tyckte det var bra att de själv fick välja bok. Sammanfattningsvis menar vi att flickors och pojkars läslust beror på om de själv får välja bok.
5.4.3 Hur ser flickor och pojkar på läseboken i förhållande till
skönlitteraturen?
Vi frågade eleverna om de själv fick bestämma om de ville ha läsebok eller inte fann vi skillnader mellan könen. Alla pojkar utom en valde skönlitterära böcker istället för läsebok. Flickorna däremot tyckte lite olika. Några ville ha både skönlitterär bok och läsebok och några ville bara ha skönlitterär bok. Nilsson (1997) menar att det är av stor betydelse att texterna i läroböckerna är meningsfulla och intressanta för eleven något som det enligt honom inte alltid är. ”De läroböcker som uppfyller de här kraven är lika sällsynta som änglar i klassrummen” (s. 37). Om texterna i läroböckerna är tråkiga och ointressanta för eleven kan eller vill inte eleven läsa det heller något som Smith menar enligt Nilsson (a.a.). Betydelsen av att använda skönlitteratur i skolan betonar också (Amborn & Hansson, 1998; Fylking, 2003; Nilsson & Nilsson, 1990; Rimsten & Nilsson, 1981; Smith, 1996; Wingård & Wingård, 1994). Sammanfattningsvis menar vi att majoriteten av flickorna och pojkarna hellre väljer att låna skönlitterära böcker än att
6 Diskussion
Vårt syfte med vår undersökning är att ta reda på vad som fångar sex flickors och sex pojkars läslust i årskurs tre. Syftet med den här undersökningen är att vi vill försöka ta reda på om flickors och pojkars intresse och förkunskaper om ett ämne styr deras läslust. Vi vill också försöka ta reda på hur eleverna ser på läsebok kontra skönlitteratur i undervisningen. Våra frågeställningar är följande:
• Vad fångar elevers läslust?
• Hur ser flickors och pojkars läslust ut?
• Hur ser flickor och pojkar på läseboken i förhållande till skönlitteraturen? Vi har fått svar på våra frågeställningar men vi har fått det utifrån de perspektiv och val vi har gjort. Därför kommer vi att inleda med teoridiskussion och metoddiskussion och avsluta med en resultatdiskussion. Slutligen ger vi några förslag på nya undersökningar.