Syftet med vår uppsats var att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt att genom detta studera vilken roll valberedningen har, utifrån den Svenska Koden för bolagsstyrning. Vi ville genom teori och empiri försöka bygga upp en förståelse hur förhållandet mellan dem ser ut och med hjälp av detta skapa en uppfattning som förklarar hur de agerar samt hur det påverkar förtroendet på kapitalmarkanden. I detta avsnitt besvaras problemformuleringarna som åtföljs av egna reflektioner samt förslag på fortsatta studier.
6.1 Problemformuleringarna besvaras
Hur ser valberedningens roll ut i förhållande mellan ägare och styrelse i svenska börsnoterade företag och till vilken grad samt på vilket sätt efterlevs regleringarna om valberedningen utifrån den Svenska Koden för bolagsstyrning?
Valberedningen är ett fristående organ som ska verka som länken mellan styrelsen och samtliga aktieägarnas vilja. Valberedningens ledamöter består av representanter för de största ägarna, vilkas huvudsakliga uppgift är att lägga fram förslag till styrelseledamöter inför bolagsstämman. Målet med valberedningen är att skapa en så stark sammansättning i styrelsen som möjligt. Genom att Koden förespråkar att det är ägarna som ska utse valberedningen, ges möjlighet till en påverkan av styrelsen, och därmed företagets framtid, som inte tidigare fanns i samma utsträckning.
Regleringarna om valberedningen utifrån den Svenska Koden för bolagsstyrning efterlevs till en hög grad. De avvikelser som förekommer, grundar sig främst på att företaget har en speciell ägarstruktur, d.v.s. att en ägare i fråga har ensam majoritet i rösteantalet.
- Uppfattar ledamöter i valberedningar och styrelser, att det har skett en förändring i arbetet idag, från före Kodens införande?
Redan innan Koden infördes använde sig många företag av en nomineringskommitté och själva arbetssättet i valberedningen är för dem inget nytt. Däremot ska arbetet numera vara transparent och processen ska ske öppet. Förslag till styrelseledamöter och övrig information ska presenteras på bolagets hemsida och allt ska organiseras och redovisas.
Detta har lett till att mängden formalia ökat. Trots detta ses både Kodens regleringar och själva valberedningen som något positivt, eftersom tillsättningsprocessen har legitimerats och ger den öppenheten som krävs för att skapa förtroende. Det var inte länge sedan som Koden implementerades i det svenska näringslivet och flera av respondenterna anser därför att det ännu kan vara för tidigt att peka på punkter i Koden som kan behöva ändras.
En annan stor förändring är att eftersom ägarna nu representeras i valberedningen, vidgas rekryteringsbasen och nomineringen sker mer utifrån kompetens och erfarenhet, än kända namn. Därmed minskar risken för ”kompisrekrytering”. Eftersom valberedningen representeras av ägarna och dessa indirekt tillsätter styrelsen, pekar mycket på att det kan leda till ökat förtroende hos ägarna. Förtroendet beror även på hur företaget uppfattas av marknaden samt hur det presenteras av media, vilket i sin tur påverkar investeringsviljan hos företagets intressenter.
När valberedningen tillkom uppstod även frågan om oberoende och insiderinformation vilket tidigare inte fanns i samma utsträckning. All information kan inte lämnas till valberedningen, eftersom risken finns för kurspåverkan, vilket styrelsen och valberedningen numera måste uppmärksamma.
- Har styrelsen förändrats på grund av Koden genom valberedningen gällande, sammansättning, kompetens och kön, samt ges tillräckliga garantier för kompetens och oberoende?
Enligt Koden ska en jämnare könsfördelning eftersträvas och leda till att fler kvinnor får en plats i styrelsen. Det angelägna i valberedningens arbete är dock att styrelsen får en så optimal sammansättning som möjligt, där de viktigaste komponenterna är erfarenhet engagemang, ambition, tid och kompetens. Kön är därmed inte ett väsentligt kriterie, utan det är personens kvalifikationer som är avgörande. Sedan Kodens införande går det att urskilja förändringar i styrelsens sammansättning när det gäller en öppnare rekryteringsbas jämfört med tidigare. Valberedningen vill genom ägarna uppnå en så väl balanserad styrelse som möjligt, med kompetenser som kompletterar varandra för att tillgodose ägarnas intressen. Tidigare var det vanligare att styrelsen själv gav förslag till nya styrelsemedlemmar, vilket kunde leda till att det ofta var samma personer som valdes in och basen blev snävare. Oberoendet är en komplicerad faktor vid tillsättning av valberedningen, eftersom nivån av oberoende varierar mellan företagens struktur och deras omgivning. Detta gör det svårt att visa på att eventuella garantier kan lämnas för kompetens och oberoende, men valberedningen enligt Koden, säkerställer åtminstone att ägarnas intressen återspeglas i styrelsens sammansättning.
- Hur sker anpassningen till eventuella ägarstrukturförändringar vid tillsättandet av kandidater i valberedningen?
Vid situationer som förändrar ägarstrukturen ska det finnas tydliga instruktioner i varje bolag för hur sådana situationer ska hanteras. En nytillkommen storägare bör få möjlighet att med en representant delta i valberedningen. Den ägare som därmed flyttats ned i storleksordningen tvingas antingen ta bort sin representant eller om instruktionen tillåter, låta representanten sitta kvar. Eventuella anpassningar till förändringar i valberedningens representanter bör ske så snart som möjligt och ska även offentliggöras. Vid mindre förändringar i ägarstrukturen anses det däremot viktigare att behålla kontinuiteten i valberedningens arbete och inga justeringar genomförs.
6.2 Egna reflektioner över studiens slutsatser
Generellt sett är det svårt att med bestämdhet dra några slutsatser utifrån studien, eftersom vi endast har intervjuat sju personer som delgett sina subjektiva åsikter. I vissa frågor har respondenternas åsikter skilts sig avsevärt, vilket också leder till att det inte går att dra någon generalisering utifrån slutsatserna.
6.3 Förslag till vidare forskning
Vi har under arbetets gång stött på många aspekter att undersöka vidare och eftersom Koden ännu är relativt ny kan det vara intressant att studera följande områden;
! Hur relevant är Kodens riktlinjer om oberoende, sett ur både valberedningens och styrelsens perspektiv?
! Hur vanligt det är med kooptering vid val av ledamöter i svenska bolag?
! Undersöka valberedningens arbetsuppgifter vid revisorstillsättning samt incitament och hur lämpligt det är att låta valberedningen hantera detta?