Syftet med studien var att undersöka vilka vardagliga anpassningar människor i Sverige gör under Covid-19 krisen och se om det leder till mer hållbara beteenden som människor tror de kommer fortsätta med även efter krisen. Slutligen, skulle studien möjligen kunna argumentera för att de vardagliga anpassningarna som undersökts i form av digitala möten, som responden- terna i majoritet ställer sig positivt till, i kombination med minskad arbetstid, som responden- terna i majoritet hade, skulle kunna främja ett mer hållbart beteende gällande konsumtion- och transportvanor. Studiens datamaterial tyder på att Covid-19 har medfört förändringar i kon- sumtions- och transportvanor för en majoritet av respondenterna. Vidare finns det en viss san- nolikhet för att några av respondenterna möjligen kommer att återgå till aktiviteter efter krisen såsom restaurang, café och biobesök med mera, då vissa av respondenterna uppgett att det finns en saknad av dessa aktiviteter. I samband med att respondenterna i framtiden återigen befinner sig i miljöer såsom shoppingcenter och butiker, finns även risken för att spontanköpen återigen ökar vilket skulle kunna medföra en mindre hållbar livsstil.
Förslag för vidare forskning skulle vara att basera studien på ett större urval för att öka möjlig- heten till att dra generella och representativa slutsatser om människors konsumtion- och trans- portvanor. Hur ser beteendeförändringar, som kan kopplas till hållbar konsumtion, ut i större populationer för exempelvis en stad eller Sverige som helhet? Det skulle också kunna bekräfta om the Scale effect och the Composition effect gäller även i kristider då studiens data ger ett visst stöd för modellerna. Med ett större urval skulle dessutom jämförelser mellan olika grupper såsom män och kvinnor eller olika ålderskategorier kunna göras.
En annan möjlig ingång är att göra en uppföljning av respondenterna som deltagit i studien för att se om en eventuell ökad medvetenhet kring deras konsumtions- och transportvanor skapats. Vidare förslag till forskning med flera resurser är att göra en jämförelse av respondentens bete- ende under krisen och uppföljning efter Covid-19, när statliga restriktioner har lyfts, för att ser vilka förändrade vanor som personerna fortsatt med och inte. Eftersom pandemin ännu råder, kunde studien här endast spekulera med hjälp av respondenternas egna förväntningar inför framtiden.
28
Referenslista
Alonso, L., Fernandez Rodriguez, C., & Ibanez Rojo, R. (2017). “I think the middle class is disappearing”: Crisis perceptions and consumption patterns in Spain. International Journal of
Consumer Studies, 41(4), 389–396. DOI:10.1111/ijcs.12352
Antonides, G., &. van Raaij. W. F. (2003). Zachowanie konsumenta. Podręcznik akademicki, WN PWN, Warszawa.
Augustsson, T. (2020, 23 mars). Scaniachef vill ha elsatsning mot corona. Svenska Dagbladet. Hämtad den 14 april, 2020, från https://www.svd.se/minskad-vinst-for-scania
Backhaus, J., Breukers, S., Mont, O., Paukovic, M. & Mourik, R. (2011). SPREAD Sustainable Lifestyles 2050 -Sustainable lifestyles baseline report. [online]. Hämtad den 3 maj 2020, från, http://www.sustainable-lifestyles.eu/fileadmin/images/content/D1.1_Baseline_Re-
port_short.pdf
Fremstad, A., Paul, M., & Underwood, A. (2019). Work hours and CO2 emissions: Evidence from U.S. households. Review of Political Economy, 31(1), 42–59. DOI:10.1080/09538259.2019.1592950
George-Ufot, G., Qu, Y., & Orji, I. (2017). Sustainable lifestyle factors influencing industries’ electric consumption patterns using Fuzzy logic and DEMATEL: The Nigerian perspective. Journal of Cleaner Production, 162, 624–634. DOI: 10.1016/j.jclepro.2017.05.188
Giddens, A., & Sutton, W., P., (2013). Sociologi (4. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2.Uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Knight, K., Rosa, E., & Schor, J. (2013). ‘Could Working Less Reduce Pressures on the Envi- ronment? A Cross-national Panel Analysis of OECD Countries, 1970–2007.’ Global Environ-
mental Change 23: 691–700. DOI: 10.1016/j.gloenvcha.2013.02.017
Krajewska, A. (2013). The effect of the financial crisis on the taxation of consumption, labour, and capital in the European union. Comparative Economic Research, 16(3), 29. DOI:10.2478/cer-2013-0017
Krisinformation. (2020). Aktuell och bekräftad information om coronaviruset. Hämtad den 4 april 2020, från https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och-stor- ningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset
29
Mortara, A. (2015). The impact of the economic crisis on Italian young people’s everyday life.
Sociologia: Revista Da Faculdade de Letras Da Universidade Do Porto, tematico, 93–112.
https://doaj.org/article/8c97bbc3f6f14605ae736ad794a712a4
Nagypál, N. C., Görög, G., Harazin, P., & Baranyi, R. P. (2015). Future Generations and Sus- tainable Consumption. Economics & Sociology, 8(4), 207-224. DOI:10.14254/2071- 789X.2015/8-4/15
Naturvårdsverket. (2020). Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Hämtad den 4 april 2020, från https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt- att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Konsumtionsbaserade-utslapp-av-vaxthusgaser/
Naturvårdsverket. (2019). Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra
länder. Hämtad den 8 april 2020, från,
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsba- serade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/
Naturvårdsverket. (2020). Transporterna och miljön. Hämtad den 5 april 2020, från
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Transporter-och-trafik/
Nässén, J., & Larsson, J. (2015). Would shorter working time reduce greenhouse gas emissions? An analysis of time use and consumption in Swedish households. Environment and Planning
C: Government and Policy, 33(4), 726–745. DOI: 10.1068/c12239
Nørgaard, J. (2013). Happy degrowth through more amateur economy. Journal of Cleaner Pro-
duction, 38, 61-70. DOI: 10.1016/j.jclepro.2011.12.006
Oslo Roundtable on Sustainable Production and Consumption. (1995). Hämtad den 8 april 2020, från http://enb.iisd.org/consume/oslo004.html
Oxfam international. (2015). World's richest 10% produce half of carbon emissions while poor-
est 3.5 billion account for just a tenth. Hämtad 12 mars, 2020, från https://www.oxfam.org/en/press-releases/worlds-richest-10-produce-half-carbon-emissions- while-poorest-35-billion-account
Rakic, M., & Rakic, B. (2015). Sustainable Lifestyle Marketing of Individuals: the Base of Sustainability. Amfiteatru Economic, Vol. 17 No. 40, pp. 891–908
30
Rågsjö Thorell, A. (2020, 8 april). Rapport: Ökningen av den europeiska e-handeln kommer fortsätta efter Corona. Resumé. Hämtad den 13 april 2020, från,
https://www.resume.se/marknadsforing/data/rapport-okningen-av-den-europeiska-e-handeln- kommer-fortsatta-efter-corona/
Sachs, J., Schmidt-Traub, G., Kroll, C., Lafortune, G., Fuller, G. (2019): Sustainable Develop-
ment Report 2019. New York: Bertelsmann Stiftung and Sustainable Development Solutions
Network (SDSN).
SJ. (2020). Aktuell information om hur coronaviruset påverkar SJs tågtrafik. Hämtad den 13 april, 2020, från https://www.sj.se/sv/om/om-sj/senaste-info-coronavirus-o-tagresor.html
Trost, J. (2012) Enkätboken. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (U.Å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad den 27 april 2020, från, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vita, G., Lundström, J.R., Hertwich, E.G., Quist, J., Ivanova, D., Stadler, K. & Wood, R. (2019). The environmental impact of green consumption and sufficiency lifestyles scenarios in Europe: connecting local sustainability visions to global consequences. Ecological Economics, 164,106322. DOI: 10.1016/j.ecolecon.2019.05.002
Världsnaturfonden. (2018). Tema: Bilen. Hämtad den 4 april 2020, från https://www.wwf.se/earth-hour/bilen/
UN. (U.Å.). The Climate Crisis – A Race We Can Win. Hämtad den 12 mars 2020, från https://www.un.org/en/un75/climate-crisis-race-we-can-win
UN (U.Å). United Nations Conference on Environment & Development Rio de Janerio, Brazil,
3 to 14 June 1992 -AGENDA 21. Hämtad den 4 april 2020, från https://sustainabledevelop-
ment.un.org/content/documents/Agenda21.pdf
UNDP. (2015). Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Hämtad den 12 mars 2020, från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/
Zralek, J., & Burgiel, A. (2020). Prospects for a sustainable future: Mapping sustainable behav- iors according to consumer perceptions. Review of Business, Vol. 40 No. 1, pp. 35-50.
31
Bilaga - Enkät
Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka vardagliga anpassningar människor gör under Covid-19 krisen. Trots att krisen har medfört ofrivilliga anpassningar för vissa och för- svårat vardagen för andra, kan förändringar i vardagsvanor gällande konsumtion och trans- port medföra något positivt för miljön. Konsumtionen och transportsektorn är två områden som
kraftigt bidrar till Sveriges utsläpp av växthusgaser. Studien kommer därför fokusera på kon-
sumtions- och transportvanor och hur de har förändrats till följd av den situation som nu råder med restriktioner och social distansering. Ytterligare om krisen har lett till mer hållbara bete- enden som människor tror de kommer fortsätta med även efter krisen. Du är anonym under hela processen och väljer själv om du i sista frågan vill ange din mejladress eller inte. Resul- tatet kommer enbart användas för denna studie och inte delas vidare.
Bakgrund:
1. Ditt kön? Svarsalternativ: Kvinna, man, annat. 2. Ålder? Svarsalternativ: Svara i siffror.
3. Sysselsättning? Flera svar är möjligt. Svarsalternativ: Studier, anställd, permitterade, varslad i samband med Coronakrisen, annat.
4. Vad är din månadsinkomst efter skatt? (Inkluderar: A-kassa, bidrag, csn, lön) Svarsalternativ: 0–9999, 10,000–19,999, 20,000–29,999, 30,000–39,999, 40,000 eller mer.
5. I vilken typ av område bor du? Svarsalternativ: Storstad, mindre stad, tätort, landsbygd 6. Hur många bor i ditt hushåll? Fritext.
7. Har du barn boende i hushållet? Svarsalternativ: Ja/nej
8. Svarade du ja, på ovan, vilken ålder? (flera svar är möjligt). Fritext.
Före Coronakrisen
I följande del utgår frågorna från sista veckan i januari, vilket är datumen 24–31 januari. Detta då det första bekräftade fallet av Covid-19 i Sverige rapporterades 31 januari 2020. I frågorna om dina “köp” ber vi dig kolla upp dina banktransaktioner. Varor som inkluderas är kläder, teknik, hushållsartiklar, läkemedel och gäller köp från både fysiska butiker och via nätet. Gäller ej köp av second-hand varor eller livsmedel.
9. Hur många timmar lade du på din/dina sysselsättning(ar), som du angav i tidigare av- snitt, den sista veckan i januari? Svarsalternativ: 0–9 timmar, 10–19 timmar, 20–29 tim- mar, 30–39 timmar, 40–49 timmar, 50–59 timmar, 60 timmar eller mer.
10. Hur många köp av varor och produkter gjorde du den sista veckan i januari? Svarsalternativ: 0–2 köp, 3–5 köp, 6–8 köp, 9 köp eller mer
11. Hur många köp gjorde du från en restaurang den sista veckan i januari? Gäller både
hämtmat och äta på plats. Svarsalternativ: 0 måltider, 1–2 måltider, 3–4 måltider, 5
måltider eller mer.
12. Vilket färdmedel skulle du säga att du använde mest för resor till dina fritidsaktiviteter före Coronakrisens utbrott? Exempel på fritidsaktiviteter: besöka familj/kompisar,
lämna barnen på förskola/skola, träning, hobbies, sociala tillställningar, shoppingcen- ter, affärer, marknader med mera Svarsalternativ: Till fots/cykel, kollektivtrafik, bil
32
13. Hur många timmar lade du i genomsnitt på det färdmedel du svarade använder mest till dina fritidsaktiviteter under en sjudagarsperiod före Coronakrisen? Svarsalternativ: 0–2 timmar, 3–5 timmar, 6–8 timmar, 9 timmar eller mer
14. Vilket färdmedel skulle du säga att du använde mest för resor till och från arbetet eller studier före Coronakrisens utbrott? Svarsalternativ: Till fots, cykel, kollektivtrafik, bil 15. Hur många timmar lade du i genomsnitt på det färdmedel du svarade använder mest till
arbetet/studier under en sjudagarsperiod före Coronakrisen? Svarsalternativ: 0–2 tim- mar, 3–5 timmar, 6–8 timmar, mer än 9 timmar
16. Hur många flygresor gjorde du under hela januari månad? Svarsalternativ: 0 flygresor, 1–2 flygresor, 3–4 flygresor, mer än 5 flygresor.
Nutid
I frågorna om dina “köp” ber vi dig kolla upp dina banktransaktioner. Varor som inkluderas är kläder, teknik, hushållsartiklar, läkemedel och gäller köp från både fysiska butiker och via nätet. Gäller ej köp av second-hand varor eller livsmedel.
17. Hur många timmar har du lagt på din/dina sysselsättning(ar), som du angav i tidigare avsnitt, de senaste sju dagarna? Svarsalternativ: 0–9 timmar, 10–19 timmar, 20–29 tim- mar, 30–39 timmar, 40–49 timmar, 50–59 timmar, 60 timmar eller mer.
18. Hur många köp av varor och produkter har du gjort de senaste sju dagarna? Svarsalter- nativ: 0–2 köp, 3–5 köp, 6–8 köp, 9 köp eller mer.
19. Hur många köp gjorde du från en restaurang de senaste sju dagarna? Gäller både hämt- mat och äta på plats. Svarsalternativ: 0 måltider, 1–2 måltider, 3–4 måltider, 5 måltider eller mer.
20. Hur många timmar har du lagt på att promenera de senaste sju dagarna? Svarsalternativ: Under en timme, 1–2 timmar, 3–4 timmar, 5 timmar eller mer.
21. Hur många timmar har du lagt på att cykla de senaste sju dagarna? Svarsalternativ: Under en timme, 1–2 timmar, 3–4 timmar, 5 timmar eller mer.
22. Hur många timmar har du rest med kollektivtrafik de senaste sju dagarna? Svarsalternativ: Under en timme, 1–2 timmar, 3–4 timmar, 5 timmar eller mer.
23. Hur många timmar har du åkt med bil de senaste sju dagarna? Svarsalternativ: Under en timme, 1–2 timmar, 3–4 timmar, 5 timmar eller mer.
24. Hur många flygresor har du gjort de senaste sju dagarna? Svarsalternativ: 0 flygresor, 1–2 flygresor, 3–4 flygresor, 5 flygresor eller mer.
25. Upplever du ett förändrat beteende i dina konsumtion- och transportvanor under Coro- nakrisen? Svarsalternativ: Ja, Nej, Vet inte.
Orsaker
I följande del ber vi dig identifiera orsakerna till eventuella förändringar i vardagen.
26. Varför konsumerar du mer eller mindre nu jämfört med januari? Svarsalternativ: Fritext.
27. Varför äter du mer eller mindre hämtmat/restaurangbesök nu jämfört med januari? Svarsalternativ: Fritext
33
28. Varför går/cyklar du mer eller mindre nu jämfört med januari? Svarsalternativ: på grund av Corona omständigheterna, vädret, annat?
29. Varför åker du mer eller mindre bil nu jämför med januari? Svarsalternativ: På grund av Corona omständigheterna, vädret, annat?
30. Varför åker du mer eller mindre kollektivtrafik nu jämför med januari? Svarsalternativ: På grund av Corona omständigheterna, vädret, annat?
Förväntningar inför framtiden
I följande del ber vi dig beskriva vilka aktiviteter du tror du skulle kunna fortsätta med i fram- tiden.
31. Vilka konsumtionsbeteenden skulle du själv säga har förändrats under Covid-19 krisen och kan du i så fall motivera om de är mer eller mindre miljövänliga jämfört med ditt tidigare konsumtionsbeteende före krisen? Svarsalternativ: Fritext
32. Tror du att du kommer fortsätta med de aktiviteter du just identifierat vad det gäller konsumtionsbeteenden? Svarsalternativ: Ja, instämmer helt. Ja, till viss del. Nej, men jag hade velat. Nej, inte alls.
33. Vilka transportvanor skulle du själv säga har förändrats under Covid-19 krisen och kan du i så fall motivera om de är mer eller mindre miljövänliga jämfört med dina tidigare transportvanor? Svarsalternativ: Fritext
34. Tror du att du kommer fortsätta med dina aktiviteter du just identifierat vad det gäller transportvanor? Svarsalternativ: Ja, instämmer helt. Ja, till viss del. Nej, men jag hade velat. Nej, inte alls.
35. Skulle du i framtiden kunna tänka dig ersätta fysiska möten med Zoom möten eller lik- nande? Svarsalternativ: Ja, instämmer helt. Ja, till viss del. Nej, men jag hade velat. Nej, inte alls.
36. Motivera gärna den främsta anledningen till att du svarade som du gjorde på frågan ovan. Svarsalternativ: fritext.
37. Vad saknar du mest från ditt vardagsliv före Coronaviruset? Du kan skriva flera aktivi-
teter men svara gärna i rangordning där nummer 1 utgör det du saknar mest. Svarsal-
ternativ fritext.
38. Skulle du kunna delta i en kortare intervju vid senare tillfälle? Om ja, lämnar gärna din mailadress.