Syftet med denna uppsats var att bidra med kunskaper om unga elevers uppfattningar av matematikläroboksanvändande. Läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2017, s. 15) uttrycker att eleverna ska ha inflytande över sin utbildning. En del av detta inflytande skulle kunna utgöras av elevers möjlighet att lyfta fram positiva och negativa aspekter av läroboken och läroboksanvändandet utifrån egna erfarenheter. Denna studie har visat att unga elever i årskurserna 1–3 har olika uppfattningar av matematikläroboksanvändande och attityder till matematikläroboken, samt att de klarar av att kommunicera dessa. Elevperspektivet på matematikläroboksanvändande har exempelvis lyft fram hur kan skapa starka band till läroboken, som ibland yttrar sig i glädjeupplevelser när de två återses efter en tids frånvaro. Det har även lyfts fram att iPad kan uppfattas som ett mål med läroboksanvändandet. Det har dessutom indikerats hur elevers attityder till läroboken kan utvecklas i båda riktningarna, från negativa till positiva, eller från positiva till negativa.
Eftersom denna studie enbart utgör ett första steg, vill jag som avslutning ge några förslag på vidare forskning, som skulle kunna utveckla bilden av elevers uppfattningar av och attityder till matematikboken och matematikläroboksanvändandet:
De relationer som byggs upp mellan elev och lärobok bör studeras mer ingående. En fråga som bör ställas är på vilka sätt dessa relationer kan vara positiva eller negativa för eleven. Att se läroboken som en ”person”, i bemärkelsen vän eller hjälpande hand framstår som en positiv relation. Att däremot se läroboken som ett absolut måste för att man överhuvudtaget ska kunna lära sig matematik framstår som en negativ relation.
Studien visar på ett intressant fenomen, där en elev går från att inte tycka om matematikläroboken till att slutligen tycka om den väldigt mycket, till synes genom att
70
arbeta mer och mer med den. Denna fullständiga omvändning i attityd till läroboken måste ha en bakomliggande förklaring, vars frambringande möjligtvis kan skapa kunskaper kring hur elevers attityder till både matematikläroboken och matematik som företeelse kan förbättras.
En annan aspekt, som inte berörs i denna studie och därför är viktig att fokusera för att skapa en mer omfattande förståelse, är hur väl lärares uppfattningar av matematikläroboksanvändande överensstämmer med elevers uppfattningar. Exempelvis har studien visat hur läroboken enligt elevers uppfattningar blivit ett medel för att få tillgång till en iPad. Lärarens uppfattning av denna företeelse kan vara en helt annan. Genom att identifiera uppfattningar av samma fenomen från både elevers och lärares perspektiv, och sedan jämföra dessa med varandra, kan vi få syn på hur lärares intentioner tolkas av deras elever. Dessutom kan det ge kunskaper kring vilka mål elever uppfattar att undervisningen sätter upp.
71
Källförteckning
Arksey, H. & Knight, P. (1999) Interviewing for Social Scientists. London, Thousand Oaks, New Delhi: SAGE Publications.
Bell, J. & Waters, S. (2016) Introduktion till forskningsmetodik. Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Björkman, K. (2017) Fokus på rätt och fel får många att tappa sugen. Tidningsartikel. Hämtat från Origo: http://tidningenorigo.se/fokus-pa-ratt-och-fel-far-manga-att-tappa- sugen/. Publicerat 23 januari 2017. Hämtat 16 november 2017.
Boaler, J. (1999) “Participation, Knowledge and Beliefs: A Community Perspective on Mathematics Learning” i: Educational Studies in Mathematics, 1999, Vol. 40, issue 3. (s. 259–281).
Boaler, J. (2011) Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. Stockholm: Liber.
Booth, S. (1997) ”On Phenomenography, Learning and Teaching” i: Higher Education
Research & Development, 1997, Vol. 16, Issue 2. (s. 135–158). DOI: 10.1080/0729436970160203
Calderon, A. (2015) På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen? Internetartikel.
Hämtat från Skolverket:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa-vilket- satt-kan-laromedel-styra-undervisningen-1.181693. Senast granskad 27 januari 2015. Hämtat 30 oktober 2017.
Carlgren, I. (2015) Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Carmichael, C., Callingham, R. & Watt, H. M. G. (2017) “Classroom Motivational Environment Influences on Emotional and Cognitive Dimensions of Student Interest in Mathematics” i: ZDM: Mathematics Education, 2017, Vol. 49. (s. 449–460). DOI: 10.1007/s11858-016-0831-7
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2015) ”Fenomenografi” i: Fejes, A. & Thornberg, R. (red)
Handbok i kvalitativ analys. Andra upplagan. Stockholm: Liber. (s. 162–175).
Dahlgren Johansson, A. & Sumpter, L. (2010) ”Children’s Conceptions About Mathematics and Mathematics Education” i: Kislenko, K. (red) Current State of Research on
Mathematical Beliefs XVI: Proceedings of the MAVI-16 Conference June 26-29, 2010, Tallinn, Estonia. Hämtat från DiVA: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:400280/FULLTEXT01.pdf. Hämtat 15 november 2017.
Dalen, M. (2015) Intervju som metod. Andra upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
72
Di Martino, P. & Zan, R. (2010) ”’Me and Maths’: Towards a Definition of Attitude Grounded on Students’ Narratives” i: Journal of Mathematics Teacher Education, 2010,
Vol. 13, Issue 1. (s. 27–48).
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012) Att förstå barns tankar – kommunikationens
betydelse. Fjärde upplagan. Stockholm: Liber.
Englund, B. (1999) ”Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande” i: Pedagogisk forskning i
Sverige 1999 årg. 4, nr. 4. (s. 327–348).
Ely, M. (1993) Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, I. (2017) “Lärandeverksamhet som redskap i en Learning Study” i: Carlgren, I. (red.) Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning Study. Malmö: Gleerups. (s. 61–81).
Fraser, B. J. & Kahle, J. B. (2007) ”Classroom, Home and Peer Environment Influences on Student Outcomes in Science and Mathematics: An Analysis of Systemic Reform Data” i:
International Journal of Science Education, 29:15, (s. 1891–1909). DOI: 10.1080/09500690601167178
Freeman, D. J. & Porter, A. C. (1989) “Do Textbooks Dictate the Content of Mathematics Instruction in Elementary Schools?” i: American Educational Research Journal, Fall 1989,
Vol. 26, No. 3. (s. 403–421).
Grootenboer, P. & Hemmings, B. (2007) “Mathematics Performance and the Role Played by Affective and Background Factors” i: Mathematics Education Research Journal, 2007,
Vol. 19, No. 3. (s. 3–20).
Hannula, M. S. (2002) ”Attitude Towards Mathematics: Emotions, Expectations and Values” i: Educational Studies in Mathematics, 2002, Vol. 49, issue 1. (s. 25–46).
Heikka, L. (2015) Matematiklärares målkommunikation – en jämförelse av elevernas
uppfattningar, lärarens beskrivningar och den realiserade undervisningen.
Licentiatavhandling. Luleå Tekniska Universitet.
Hemmi, K. & Ryve, A. (2015) “Effective Mathematics Teaching in Finnish and Swedish Teacher Education Discourses” i: Journal of Mathematics Teacher Education, 2015, Vol.
18. (s. 501–521). DOI: 10.1007/s10857-014-9293-4
Hemmings, B., Grootenboer, P. & Kay, R. (2011) ”Predicting Mathematics Achievement: the Influence of Prior Achievement and Attitudes” i: International Journal of Science and
Mathematics Education, 2011, 9. (s. 691–705).
Holmberg, K. & Ranagården, L. (2016) “Logics of ‘Good Teaching’: Exploring Mathematics Education in Primary School in Sweden” i: Athens Journal of Education, Vol. 3, No. 3. (s. 225–240). Hämtat från Athens Journal of Education, som .pdf med annan sidnumrering:
http://www.athensjournals.gr/education/2016-3-3-2-Holmberg.pdf. Hämtat 17 november
73
Howson, G. (2013) ”The Development of Mathematics Textbooks: Historical Reflections from a Personal Perspective” i: ZDM: Mathematics Education, 2013, Vol. 45. (s. 647–658). DOI: 10.1007/s11858-013-0511-9
Jamieson-Proctor, R. & Byrne, C. (2008) “Primary Teachers’ Beliefs About the Use of Mathematics Textbooks” i: Goos, M., Brown, R. & Makar, K. (red.) Proceedings of the
31st Annual Conference of the Mathematics Education Research Group in Australasia. (s.
295-302).
Johansson, M. (2003) Textbooks in Mathematics Education – A Study of Textbooks as the
Potentially Implemented Curriculum. Licentiatavhandling. Luleå Tekniska Universitet.
Johansson, M. (2005) Mathematics Textbooks – The Link Between the Intended and the
Implemented Curriculum? Artikel presenterad vid Eighth International Conference of the Education into the 21st Century Project: Reform, Revolution and Paradigm Shifts in Mathematics Education, Johor Bahru, Malaysia. (s. 119–123). Artikeln finns även
inkluderad som bilaga (Paper II) i: Johansson, M. (2006) Teaching Mathematics with
Textbooks – A Classroom and Curricular Perspective. Doktorsavhandling. Luleå Tekniska
Universitet.
Johansson, M. (2006) “Textbooks as Instruments: Three Teachers’ Ways to Organize Their Mathematics Lessons” i: Nordic Studies in Mathematics Education, 2006, Vol. 11, No. 3. (s. 5–30). Artikeln finns även inkluderad som bilaga (Paper III) i: Johansson, M. (2006)
Teaching Mathematics with Textbooks – A Classroom and Curricular Perspective.
Doktorsavhandling. Luleå Tekniska Universitet.
Juhlin Svensson, A.-C. (1998) Lärandets medel och miljö – en studie av informationsteknik
och läromedel i gymnasieskolan. Stockholm: HLS Förlag.
Kihlström, S. (2007) “Fenomenografi” i: Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare: att utveckla
läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. (s.
157–171).
Kinard, J. T. & Kozulin, A. (2012) Undervisning för fördjupat matematiskt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lam, H. C. (2017) ”Using Phenomenography to Investigate the Enacted Object of Learning in Teaching Activities: The Case of Teaching Chinese Characters in Hong Kong Preschools” i: Scandinavian Journal of Educational Research, 2017, Vol. 61, issue 2. (s. 169–186). DOI: 10.1080/00313831.2015.1119728
Lantz, A. (2013) Intervjumetodik. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, A. K. (2009) Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Larsson, S. (2011) Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Tidigare utgiven av Studentlitteratur (1986–2010). Fritt tillgänglig online. Hämtat från DiVA:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf. Hämtat 5
74
Lepik, M., Grevholm, B. & Viholainen, A. (2015) “Using Textbooks in the Mathematics Classroom – The Teachers’ View” i: Nordic Studies in Mathematics Education, 2015, Vol.
20, No. 3–4. (s. 129–156).
Lerman, S. (2001) ”Cultural, Discursive Psychology: A Sociocultural Approach to Studying the Teaching and Learning of Mathematics” i: Educational Studies in Mathematics, 2001,
Vol. 46. (s. 87–113).
Linder, C. & Marshall, D. (2003) “Reflection and Phenomenography: Towards Theoretical and Educational Development Possibilities” i: Learning and Instruction, 2003, Vol. 13. (s. 271–284).
Ma, X. (1997) “Reciprocal Relationships Between Attitude Towards Mathematics and Achievement in Mathematics” i: The Journal of Educational Research, 90:4. (s. 221–229). DOI: 10.1080/00220671.1997.10544576
Ma, X. & Kishor, N. (1997) “Assessing the Relationship Between Attitude Toward Mathematics and Achievement in Mathematics: A Meta-Analysis” i: Journal for Research
in Mathematics Education, 1997, Vol. 28, No. 1. (s. 26–47).
Marton, F. (1981) “Phenomenography – Describing Conceptions of the World Around Us” i:
Instructional Science, 1981, Vol. 10. (s. 177–200).
Marton, F. & Booth, S. (2000) Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Säljö, R. (1986) “Kognitiv inriktning vid inlärning” i: Marton, F., Hounsell, D. & Entwistle, N. (red.) Hur vi lär. Tredje upplagan. Stockholm: Prisma. (s. 56–80).
Mata, M. L., Monteiro, V. & Peixoto, F. (2012) ”Attitudes Towards Mathematics: Effects of Individual, Motivational, and Social Support Factors” i: Child Development Research,
2012. DOI: 10.1155/2012/876028
Matić, L. J. & Gracin, D. G. (2016) ”The Use of Textbooks as an Artefact in the Classroom – A Case Study in the Light of a Socio-Didactical Tetrahedron” i: Journal for Didactics of
Mathematics (Journal für Mathematik-Didaktik) 2016, Vol. 37. (s. 349–374). DOI:
10.1007/s13138-016-0091-7
McLeod, D. B. (1992) “Research on Affect in Mathematics Education: A Reconceptualization” i: Grouws, D. A. (red.) Handbook of Research in Mathematics
Education Teaching and Learning – A Project of the National Council of Teachers of Mathematics. New York: Macmillan Publishing Company. (s. 575–596).
Mullis, I. V. S., Martin, M. O., Foy, P. & Arora, A. (2012) TIMSS 2011 International Results
in Mathematics. Chestnut Hill, Boston: TIMSS & PIRLS International Study Center,
Lynch School of Education, Boston College.
Neuman, J. (2011) Vad tycker eleverna om matematiken? Examensarbete. Mälardalens Högskola, Eskilstuna Västerås.
Nicolaidou, M. & Philippou, G. (2004) “Attitudes Towards Mathematics, Self-Efficacy and Achievement in Problem Solving” i: European Research in Mathematics Education III.
75
https://www.researchgate.net/publication/238015318_Attitudes_towards_mathematics_self
-efficacy_and_achievement_in_problem_solving. Hämtat 28 november 2017.
Noyes, A. (2012) “It Matters Which Class You Are in: Student-Centered Teaching and the Enjoyment of Learning Mathematics” i: Research in Mathematics Education, 14:3. (s. 273–290). DOI: 10.1080/14794802.2012.734974
Ochs, E. (1979) ”Transcription as Theory” i: Ochs, E. & Schieffelin, B. B. (red.)
Developmental Pragmatics. New York, NY, US: Academic Press. (s. 43–72).
Pang, M. F. (2003) “Two Faces of Variation: On Continuity in the Phenomenographic Movement [1]” i: Scandinavian Journal of Educational Research, 2003, Vol. 47, Issue 2. (s. 145–156). DOI: 10.1080/00313830308612
Pehkonen, L. (2004) “The Magic Circle of the Textbook – An Option or an Obstacle for Teacher Change” i: Höines, M. J. & Fuglestad, A. B. (red.) Proceedings of the 28th
Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education, 2004, Vol. 3. (s. 513–520).
Pepin, B. (2011) “Pupils’ Attitudes Towards Mathematics: A Comparative Study of Norwegian and English Secondary Students” i: ZDM: Mathematics Education, 2011, Vol.
43. (s. 535–546). DOI: 10.1007/s11858-011-0314-9
Pepin, B. & Haggarty, L. (2001) “Mathematics Textbooks and Their Use in English, French and German Classrooms: A Way to Understand Teaching and Learning Cultures” i: ZDM:
Mathematics Education, 2001, Vol. 33, issue 5. (s. 158–175).
Philipp, R. A. (2007) “Mathematics Teachers’ Beliefs and Affect” i: Lester, F. K. (red.)
Second Handbook of Research on Mathematics Teaching and Learning. Reston, VA, US:
National Council of Teachers of Mathematics. (s. 257–315).
Remillard, J. T. (2005) “Examining Key Concepts in Research on Teachers’ Use of Mathematics Curricula” i: Review of Educational Research, 2005, Vol. 75, No. 2. (s. 211– 246).
Rezat, S. (2006) “A Model of Textbook Use” i: Novotná, J., Moraová, H., Krátká, M. & Stehlíková, N. (red.) Proceedings of the 30th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education, 2006, Vol. 4. (s. 409–416).
Rezat, S. & Sträßer, R. (2012) ”From the Didactical Triangle to the Socio-Didactical Tetrahedron: Artifacts as Fundamental Constituents of the Didactical Situation” i: ZDM:
Mathematics Education, 2012, Vol. 44. (s. 641–651). DOI: 10.1007/s11858-012-0448-4
Richardson, J. T. E. (1999) “The Concepts and Methods of Phenomenographic Research” i:
Review of Educational Research, 1999, Vol. 69, No. 1. (s. 53–82).
Roesken, B., Hannula, M. S. & Pehkonen, E. (2011) ”Dimensions of Students’ Views of Themselves As Learners of Mathematics” i: ZDM: Mathematics Education, 2011, Vol. 43. (s. 497–506). DOI: 10.1007/s11858-011-0315-8
76
Samuelsson, J. & Granström, K. (2007) “Important Prerequisites for Students’ Mathematical Achievement” i: Journal of Theory and Practice in Education, 2007, Vol. 3, issue 2. (s. 150–170).
Schukajlow, S., Rakoczy, K. & Pekrun, R. (2017) “Emotions and Motivation in Mathematics Education: Theoretical Considerations and Empirical Contributions” i: ZDM: Mathematics
Education, 2017, Vol. 49. (s. 307–322). DOI: 10.1007/s11858-017-0864-6
Seidman, I. (1998) Interviewing as Qualitative Research – A Guide for Researchers in
Education and the Social Sciences. Andra upplagan (2nd Edition). New York: Teachers
College Press.
Selander, S. & Kress, G. (2010) Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Shield, M. & Dole, S. (2013) “Assessing the Potential of Mathematics Textbooks to Promote Deep Learning” i: Educational Studies in Mathematics, 2013, Vol. 82, issue 2. (s. 183– 199). DOI: 10.1007/s10649-012-9415-9
Silverman, D. (2013) Doing Qualitative Research. Fjärde upplagan (4th Edition). London, Thousand Oaks, New Delhi, Singapore: SAGE Publications.
Singh, K., Granville, M. & Dika, S. (2002) “Mathematics and Science Achievement: Effects of Motivation, Interest, and Academic Engagement” i: The Journal of Educational
Research, 95:6. (s. 323–332). DOI: 10.1080/00220670209596607
Skolinspektionen (2009) Kvalitetsgranskning, Rapport 2009:5: Undervisningen i matematik –
utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2006) Rapport 284, 2006: Läromedlens roll i undervisningen – Grundskollärares
val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011a) Rapport 366, 2011: Laborativ matematik, konkretiserande undervisning
och matematikverkstäder – en utvärdering av matematiksatsningen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011b) Skolverkets allmänna råd: Planering och genomförande av
undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2016) Rapport 438, 2016: Attityder till skolan 2015. Stockholm: Wolters Kluwers.
Skolverket (2017) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2017. Stockholm: Wolters Kluwers.
Stukát, S. (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenning, C. (2003) Metodboken – samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling,
klassiska och nya metoder i informationssamhället, källkritik på internet. Femte upplagan.
77
Svensson, L. (1997) “Theoretical Foundations of Phenomenography” i: Higher Education
Research & Development, 1997, Vol. 16, issue 2. (s. 159–171). DOI: 10.1080/0729436970160204
Säljö, R. (2005) Lärande & kulturella redskap – om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Säljö, R. (2011a) ”Kontext och mänskliga samspel – ett sociokulturellt perspektiv på lärande” i: Utbildning & Demokrati, 2011, Vol. 20, Nr. 3. (s. 67–82).
Säljö, R. (2011b) “L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär” i: Forssell, A. (red.)
Boken om pedagogerna. Sjätte upplagan. Stockholm: Liber. (s. 153–177).
Säljö, R. (2015) Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Utsumi, M. C. & Mendes, C. R. (2000) ”Researching the Attitudes Towards Mathematics in Basic Education” i: Educational Psychology, 20:2. (s. 237–243). DOI: 10.1080/713663712 Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet. Hämtat från CODEX: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Hämtat 2 januari 2018.
Webb, G. (1997) ”Deconstructing Deep and Surface: Towards a Critique of Phenomenography” i: Higher Education, 1997, Vol. 33, issue 2. (s. 195–212).
Wester, R. (2015) Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation Series
2015:36: Matematikundervisning utifrån ett elevperspektiv – ”det är klyddigt”.
Licentiatavhandling. Malmö Högskola.
Widerberg, K. (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wilkins, J. L. M. & Ma, X. (2003) “Modeling Change in Student Attitude Toward and Beliefs About Mathematics” i: The Journal of Educational Research, 97:1. (s. 52–63). DOI: 10.1080/00220670309596628
Åkerlind, G. S. (2008) “A Phenomenographic Approach to Developing Academics’ Understanding of the Nature of Teaching and Learning” i: Teaching in Higher Education,
2008, Vol. 13, issue 6. (s. 633–644). DOI: 10.1080/13562510802452350
Åkerlind, G. S. (2012) “Variation and Commonality in Phenomenographic Research Methods” i: Higher Education Research & Development, 2012, Vol. 31, Issue 1. (s. 115– 127). DOI: 10.1080/07294360.2011.642845
Österholm, M. (2008) “Do Students Need to Learn How to Use Their Mathematics Textbooks? The Case of Reading Comprehension” i: Nordic Studies in Mathematics
78