4.3 Kunddeltagande och samhällsaspekter
4.3.1 Smarta elnät ur ett kundperspektiv – värna
Rådets bedömning
Introduktionen av smarta elnät behöver ha ett starkt kundfokus.
En förutsättning är att kunderna känner tillit till marknaden och får förutsättningar att tillgodogöra sig utvecklingen med smarta elnäts-funktioner. Elmarknaden kan redan i dag upplevas som svårtill-gänglig för kunderna t.ex. när det gäller marknadens organisation, kunskap om den egna elanvändningen eller förståelse för olika begrepp67F58. Utvecklingen med smarta elnät kan göra den ytterligare komplex. Dessa erfarenheter pekar på att introduktionen av smarta elnät särskilt kan behöva bevakas och följas upp ur ett kund-perspektiv och då specifikt ett konsumentkund-perspektiv.
En viktig aspekt att ta hänsyn till här är att kundernas behov och efterfrågan på smarta elnätsfunktioner kommer att utvecklas över tiden och att kunderna är olika och deras behov kan skilja sig åt (se avsnitt 5.4.3).
Konsekvenserna för de kunder som av olika skäl inte engagerar sig i smarta elnät måste också bevakas och även ur denna aspekt behöver kundintressena tas tillvara. Det kan handla om samhälls-ekonomiska och sociosamhälls-ekonomiska effekter som kan uppstå till följd av ökad andel intermittent och decentraliserad elproduktion och en utbredd användning av mikronät. T.ex. kostnads- och förmögenhetsomfördelning då nya ekonomiska förutsättningar skapas. Här finns erfarenheter från utvecklingen i andra länder
58 Konsumentverket, 2010, 2010:15 Fördjupad analys av elmarknaden för konsumenter.
Konsumentverket 2010, 2010:25 Konsumenters information om val av leverantörer på sex omreglerade marknader.
SOU 2014:84 Handlingsplan för smarta elnät
107
exempelvis USA där en allt mindre kundgrupp med dåliga eko-nomiska förutsättningar, i vissa fall får bära kostnaderna för de gemensamma distributionsnäten.
Rådet bedömer att Energimarknadsinspektionen ansvarar för långsiktig bevakning och uppföljning av smarta elnät utifrån ett kundperspektiv och vid behov kommer att föreslå förändrat eller utökat konsumentskydd m.m.
Konsumentverket har utarbetat flera metoder68F59 för att analysera konsumentproblem på olika marknader. Man kan med dem rang-ordna marknader, jämföra egenskaper och följa utvecklingen för att bevaka förändringar. Dessa metoder kan vara förebilder för hur problem förknippande med smarta elnät kan identifieras och utveck-lingen bevakas ur ett kundperspektiv.
4.3.2 Smarta elnät ur ett kundperspektiv – värna kundernas integritet
59 Konsumentverket, 2014, 2014:10 Underlag till Konsumentrapporten 2014. Konsumentverket 2010, 2010:26 Utveckling av en metod för samlad analys av konsumentproblem.
Handlingsplan för smarta elnät SOU 2014:84
108
Rådets överväganden
Infrastruktur för datahantering och legala konsekvenser
Uppdraget bör ske i bred samverkan mellan berörda myndigheter och aktörer så att elkonsumenters och andra aktörers intressen säkerställs. För att en beskrivning av infrastrukturen för mätning, datainsamling, etc. ska kunna överblickas föreslår rådet i sin analys69F60 en indelning i verksamhetsområden: en elnätsdomän, en elkunddomän, en servicedomän och en elhandelsdomän.
Integritetsskyddande teknik som del av infrastrukturen
Ett sätt att integritetsskydda hanteringen av kundernas personupp-gifter är att man bygger in funktioner i tjänsterna som säkerställer enskildas personliga integritet, s.k. inbyggd integritet. Integritets-skyddande teknik gör att personuppgifter och företagsuppgifter som är direkt hänförliga till enskilda endast används när avidenti-fiering, anonymisering, aggregering eller liknande åtgärder för skydd inte kan införas. Genom att ta hänsyn till kundernas integritet stärker man deras position och handlingsutrymme i för-hållande till insamlande av data om deras energiförbrukning.
Bakgrund och fördjupning
Alltmer uppkopplade och sammankopplade system ökar behovet av integritetsskydd. Utvecklingen av smarta elnät innebär att mät-data och information kommer att samlas in med allt högre upplös-ning och med allt kortare tidsinternvall. När uppgifterna om enskildas elkonsumtion ökar, ökar också möjligheterna att kart-lägga personers och företags förehavanden.
För att skydda integriteten måste informationen hanteras med systematiskt informationssäkerhetsarbete. Det är också viktigt att individen förstår vilken information som faktiskt sprids och används och på vilket sätt. Men data och information om förbrukning och användarmönster utgör också en startpunkt för nya tjänster och
60 Rapport till samordningsrådet, Per Furberg, 2014, Persondataskydd i smarta elnät.
SOU 2014:84 Handlingsplan för smarta elnät
109
nya företag, som kan bidra till ökad nytta för den enskilda kunden och möjligheter till aktiva val. Det är därför viktigt med en funger-ande balans mellan skydd av information och tillgång till informa-tion.
Vid behandlingen av personuppgifter skyddas den personliga integriteten genom bestämmelser i personuppgiftslagen70F61. Person-uppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och ska skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet ”behandlas” omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning m.m. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet71F62. Direktivet är teknikneutralt och principerna för databehandling gäller behandlingen av personuppgifter inom alla områden, och torde således även omfatta smarta nät.
Att integritetsfrågan inte ska försummas har erfarenheter från Tyskland, Österrike och Nederländerna visat där farhågor kring den personliga integriteten har försvårat uppbyggnaden av en infra-struktur för smart mätning. Opinionen har bl.a. medfört att det finns möjligheten att neka till installationen av smarta mätare för kunder, en s.k. ”opt-out” klausul. 72F6373F64 74F65
Samordningsrådet har analyserat skyddet för kundernas person-liga integritet vid hantering av mätdata och annan personanknuten information för att överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att uppnå ett väl avvägt integritetsskydd för elkunder.75F66
Analysen har visat att miljön för mätdatahantering måste beskri-vas närmare för att man preliminärt ska kunna bestämma hur denna infrastruktur ska utformas så att personuppgifter ska ges ett
61 Personuppgiftslag (1998:204).
62 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.
63 EU Commission, 2014, Commission Staff Working Document, Cost-benefit analyses &
state of play of smart metering deployment in the EU-27 Accompanying the document Report from the Commission Benchmarking smart metering deployment in the EU-27 with a focus on electricity.
64 Österreichisches parlament, 2013, Beschluss des Nationalrates: Bundesgesetz, mit dem das Elektrizitätswirtschafts- und –organisationsgesetz 2010, das Gaswirtschaftsgesetz 2011 und das Energie-Control-Gesetz geändert werden; 83 § Abs. 1.
65 Nrc.nl archief 2009-0408, Smart energy meter will not be compulsory,
http://vorige.nrc.nl/international/article2207260.ece/Smart_energy_meter_will_not_be_com pulsory [2014-11-18]
66 Rapport till samordningsrådet, Per Furberg, 2014, Persondataskydd i smarta elnät.
Handlingsplan för smarta elnät SOU 2014:84
110
anserat rättsligt skydd. Värdet av komponenter som vi ser med våra ögon, t.ex. elmätare, överbetonas ofta på bekostnad av andra kanske viktigare delar av infrastrukturen.
4.3.3 Smarta elnät ur ett kundperspektiv – attityder och