Social sammanhållning enligt Durkheim och Marx

man talar om de tre religionerna som egna enheter. Variationerna inom trosuppfattningarna är för stora. Hedin menar att ingen kan uttala sig kategoriskt om vad som är helt rätt kontra vad som är oförenligt med en religion. Därför kan det vara lämpligt att istället använda sig av uttrycken enligt islam och enligt judisk tro.⁸⁵ Det betyder bara att man har en uppfattning om vad många muslimer eller judar uttrycker. Men det betyder inte att företeelsen är normativ eller ett absolut villkor för den religiösa tillhörigheten. Frågan jag ställer mig i detta sammanhang är hur skolan ska förhålla sig till de tre Abrahamsreligionerna. Ska fokus läggas på religionernas grundläggande principer, eller ska man som lärare försöka täcka in så många divergerande trosuppfattningar som möjligt?

Även om Hedin också visar på skillnader mellan religionerna judendomen, kristendomen och islam så betonar han likheterna. Förutom att de betraktar Abraham som sin stamfader och delar tro på en enda Gud, har också samtliga tre Abrahamsreligionerna som mål att alla jordens varelser ska leva efter Guds vilja och handla i enlighet med den. Det ständigt närvarande onda ska bekämpas med Guds hjälp. Denna tillit till Gud kommer till slut att skapa den perfekta världen för allt levande på jorden.⁸⁶

Hedins uppfattning har dock gett upphov till en del kritik. Torsten Löfstedt medger att religionerna judendomen, kristendomen och islam är besläktade på något vis. Men han betonar också att det finns stora spänningar mellan dem. Inte minst när det kommer till muslimer och icke-muslimer.⁸⁷ Att använda begreppet Abrahams barn kan därför väcka anstöt, enligt Löfstedt. Han menar också att det ger en missvisande bild av hur de tre religionerna har utvecklats. Religion handlar i grunden om att visa på olikheter mellan grupper av människor. På så sätt stärks banden till individer i den egna gruppen. Därför anser Löfstedt att lärare som framhåller likheterna mellan religionerna som viktigare än olikheterna gör fel.⁸⁸ Det kan resultera i att en icke-konfessionell skola slår fast teologiska tolkningar som sanningar. Detta är inte skolans uppdrag, menar Löfstedt, utan något som ska skötas av de troende själva.

1.6.2 Social sammanhållning enligt Durkheim och Marx

Dessa båda ståndpunkter kan problematiseras ytterligare genom Skolverkets forsknings-rapport I enlighet med skolans värdegrund?.⁸⁹ I denna framgår att läroböcker i religion ofta

85 Hedin 2007, s. 12.

86 Hedin 2007, s. 269-270.

87 Löfstedt 2014, s. 165.

88 Löfstedt 2014, s. 176.

89 I enlighet med skolans värdegrund? 2006.

särskiljer mellan vi och dom. Där vi är kristendomen och dom islam. Vi framställs som förnuftiga och humana, medan dom mystifieras. Religionskunskapsböckerna präglas av ett kristocentriskt förhållningssätt gentemot andra religioner. De skapar därmed en skev bild av religionernas inbördes ordning. I förlängningen riskerar detta att bidra till att stora delar av den sociala sammanhållningen i samhället går förlorad. Det vill säga samsynen kring grund-läggande värden, normer och mål. Därför kommer teorier om samhällsbyggnad att användas för att visa hur viktigt det är att hålla ihop ett samhälle. Vid analysen av den samlade empirin kommer denna att ses genom teorier skapade av sociologerna Karl Marx och Émile Durkheim.⁹⁰

Studien kommer framförallt att ta fasta på begreppen social sammanhållning och moral.

Durkheim menar att religionens viktigaste funktion är att hålla samman sociala grupper och skapa stärkande enheter. Genom religionen upplever individen sig tillhöra ett kollektiv som stöttar och skyddar sina trosbekännare. Sociologen Marx å sin sida har i grunden ingenting emot religiös frihet. Men han varnar för att det i förlängningen leder till att hålla isär grupper i samhället. Det vill säga att de religiösa enheterna skapar sociala murar mellan varandra. Marx vill istället att samtliga individer i ett samhälle ska känna social sammanhållning till varandra.⁹¹ Man kanske kan tycka att dessa samhällstänkare är föråldrade och inte ger oss någon vägledning i dagens samhälle och dess sociala sammanhållning. Boglind, Eliaeson och Månson anser dock att dessa klassiska sociologer håller än i dag.⁹² Sociologin är inte en kumulativ vetenskap, så som exempelvis naturvetenskapen kan vara. Dagens människor har mycket att lära av dessa stora tänkare.

Émile Durkheim beskriver i boken Sociologins metodregler sin grundläggande tanke om vad sociala fakta innebär.⁹³ Han menar att det kan vara handlingar som utförs för att fullgöra plikter som är definierade i sedvänjor, eller att följa en rådande praxis. Dessa handlingar är inte styrda utifrån individens egna val utan ingår i den uppfostran som hen har fått. Det kan också vara lagar som alla medborgare i ett samhälle måste följa, eller religiösa riter och trosföreställningar som församlingsmedlemmar utövar och förhåller sig till. Begreppet sociala fakta har således den anmärkningsvärda egenskapen att handlingar, tankar och känslor existerar utanför individens eget medvetande. Religionsundervisningen kan spela en bety-dande roll här. Beroende på hur läraren närmar sig religionsämnet kan hen förstärka eller

90Anders Boglind & Sven Eliaeson & Per Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning: en introduktion till klassisk samhällsteori, 7 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2014).

91 Boglind & Eliaeson & Månson 2014, s. 67.

92 Boglind & Eliaeson & Månson 2014, s. 11.

93 Émile Durkheim, Sociologins metodregler, i översättning av Suzanne Almqvist & Marianne Kvist, ingår i Korpens samhällsvetenskapliga klassiker-serie, 99-0133048-3, 2 uppl. (Göteborg: Korpen, 1978), s. 21.

försvaga elevernas känsla av social sammanhållning. Det sker genom att betona vissa sociala fakta och att inskärpa vad som är rätt och fel i form av känslor och handlingar.

Enligt Durkheim bör sociala fakta behandlas som ting. Det borgar för en högre grad av objektivitet i studier av det här slaget. Durkheim menar att det som inte går att förstå genom en enkel tankeanalys utan måste undersökas genom observation och experiment, kan betecknas som ting.⁹⁴ För att komma åt sociala fakta måste vi alltså närma oss föremålet för vår undersökning med öppenhet och ett objektivt sinne. Vi måste också vara medvetna om att det vi ser som sociala institutioner är något som tidigare generationer har lämnat efter sig.⁹⁵ Det är inte något som vi har utformat själva. Därför kan det vara svårt att få syn på vad som ligger bakom sociala fakta och vad som har förmått ett samhälle att agera på ett visst sätt. Ett kollektivt handlande byggs upp i en mängd individers medvetande. Sociala fakta följer inte någon lagbundenhet liknande naturvetenskapen.

En annan del av Durheims teori är den som säger att en individ som solitär är till viss grad olikartad än när hen ingår i ett kollektiv. När människor samlas uppstår det sociala fenomen.

Durkheim menar att precis som inom naturvetenskapen då det uppstår något nytt när man kombinerar två eller flera element, så uppstår det sociala fenomen när man sammanför två eller flera individer.⁹⁶ Dessa grupper som bildar samhällen börjar till viss del leva sitt eget liv.

De kan inte påverkas på samma sätt som man påverkar enskilda individer. För att förstå ett samhälle måste man betrakta helheten, inte dess individer. Gruppen samlas kring en föreställning om sig själv och om den värld som omger den. Symboler och riter används för att ena samhället och stärka samanhållningen. Ett samhälle fördömer beteenden som är stötande för dess grundläggande känslor som beror på dess sammansättning.⁹⁷

Ett samhälle är inte statiskt. Det förändras ständigt beroende på vilka individer som ingår i gruppen. I Sverige har vi gått från storfamiljer till ensamhushåll, från stora industrier till mindre enheter, från stark religiös övertygelse till ett sekulariserat land, och från ett kollektivt tänkande till individualism. Dessutom har landet blivit mångkulturellt på ganska kort tid. Det frapperande är att dessa nyinflyttade kulturer har med sig en stor del av det som vårt gamla land stod för. De är bland annat religiösa utövare i mycket större utsträckning. Allt detta ställer nya och stora krav på samhället och dess sociala sammanhållning.

94 Durkheim 1978, s. 9.

95 Durkheim 1978, s. 10.

96Durkheim 1978, s. 12.

97 Durkheim 1978, s. 13.

Boglind, Eliasson och Månsson konstaterar att ”den sociala sammanhållningens problem är ett genomgående tema i hela Durkheims livsverk”.⁹⁸ Denna sammanhållning bygger på det Durkheim kallar moraliska fakta. Med det menar han kollektiva handlingsregler som finns i samhället. Dessa styr individerna att agera utanför sig själva. Lagar och moral är det som binder samman individerna i ett samhälle. Men moral är ett mycket vitt begrepp. Enligt Durkheim handlar det om så skilda företeelser som solidariska handlingar, hänsynstagande till varandra, och tvång till anpassning av beteende.⁹⁹ Moralen i ett samhälle är oftast stark och består av många band som knyter individerna till varandra. Genom en moraliserande process socialiseras människorna in i samhället och kommer då att dela grundläggande värden, normer och mål.

Det är också här vi kan se den sociala sammanhållningens största utmaningar. Samhället måste hitta en lämplig nivå för den kollektiva moralen om det inte ska riskera att slitas sönder av interna strider.¹⁰⁰ I det sammanhanget måste vi också vara medvetna om att gott och ont är speglingar av varandra. Tydlighet om vad som anses vara den enda goda och rätta vägen visar samtidigt att allt annat är ont och fel. Ett samhälle som kategoriskt bestämmer vad som är gott riskerar samtidigt att inte tolerera de individer som tror på något annat eller agerar på något annat sätt. Det kan få den sociala sammanhållningen att brista och splittra upp samhället.

Enligt Petrov¹⁰¹ kan för mycket fokus på det goda till och med utgöra ett hot mot demokratin.

Om mina tankar med denna teoretiska bakgrund stämmer framstår det som rimligt att källmaterialet kommer att uppvisa en övervikt av lärare som främst visar på olikheterna i Abrahamsreligionerna. På så sätt motverkas den sociala sammanhållningen i samhället. Det tyder i så fall på att lärare i gemen inte är medvetna om den påverkan religionsundervisningen kan ha på eleverna.

1.6.3 Begrepp

Abrahams barn: Under arbetat med denna studie har jag börjat svänga från att betrakta Abrahams barn som ett begrepp till att istället se det som ett uttryck för någonting. Detta trots att Löfstedt använder ordet i sin titel Abrahams barn: en kritisk reflektion kring ett begrepp.¹⁰² Att benämna det som ett begrepp kan ge en oönskad tolkning. Abrahams barn

98 Boglind & Eliaeson & Månson 2014, s. 361.

99 Émile Durkheim, The division of labor in society, i översättning av George Simpson (New York:

Macmillan, 1933), s. 32.

100 Boglind & Eliaeson & Månson 2014, s. 362.

101 Petrov 2017, s. 20.

102 Löfstedt 2014.

används för att visa på samsyn mellan religionerna judendomen, kristendomen och islam.

Något som i förlängningen kan främja den sociala sammanhållningen. Därför kommer även uttrycken abrahamitiska religioner och Abrahamsreligioner att ingå under paraplyuttrycket Abrahams barn.

Nya testamentet¹⁰³ börjar med att förklara att Jesus Kristus är Abrahams ättling. Det vill säga att han är arvtagare till allt det som Gud lovade Abrahams ättlingar (Matt 1:1). Genom Jesus kan sedan alla människor bli ett Abrahams barn:

Om ni tillhör honom [Kristus] är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet (Gal 3:29).

"De som håller sig till tron, de är Abrahams barn. Och då Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro, förkunnade den i förväg detta glada budskap för Abraham: I dig skall alla folk bli välsignade. Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde" (Gal 3:6-9).

Det här betyder att varje människa kan vara Abrahams andliga ättling, oavsett om det finns något biologiskt släktskap eller inte. Å andra sidan innebär det också att släktskap med Abraham inte är tillräckligt för att kunna kalla sig Abrahams barn.

En liknande text går att finna i Koranen:

Säg: Vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och det som uppen-barades för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och det som uppenbarades för Moses och Jesus och för de andra profeterna av deras Herre; vi gör ingen skillnad mellan dem (2:136).¹⁰⁴

Tro och troende: Att vara troende innebär att man vänder hela sitt väsen mot gud. Man har fullständig tillit till guds oändliga godhet och hans möjlighet att skydda och guida hela ens liv på bästa möjliga sätt.¹⁰⁵ Judendomen, kristendomen och islam är trosreligioner i denna mening. Detta är den definition som studien kommer att luta sig mot när begreppen tro och troende används.

103 Bibel 2000 med noter, parallellhänvisningar och tillägg: Gamla testamentet, Apokryferna, Nya testamentet (Örebro: Marcus, 2001).

104Koranen, översätt. Karl Vilhelm Zetterstéen (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2003).

105 Geddes MacGregor,”Doubt and belief”, Encyclopedia of religion, red. Lindsay Jones, band 4, 2 uppl.

(Detroit, MI: Macmillan Reference USA, 2005), s. 2425.

Social sammanhållning: Ett samhälle som präglas av samhörighet och där alla medlemmar drar åt samma håll blir starkt och kan stå emot yttre angrepp. Den sociala sammanhållningen är då stark. Men för att uppnå det krävs en samsyn kring grundläggande värden, normer och mål.¹⁰⁶

Socialt kapital: Bogren tar i sin doktorsavhandling upp begreppet socialt kapital¹⁰⁷, vilket går att koppla till främjande av social sammanhållning. Ett samhälle blir starkare om dess medlemmar känner samhörighet. De måste inte tycka och tänka lika, men de behöver visa förståelse och tolerans mot varandra. För att uppnå nya och goda mänskliga relationer menar Bogren att man måste riskera någonting. Det börjar alltid med att individen ger det nya en chans. Med tiden kan en tillit växa fram och det sociala nätverket blir då större.

106 Boglind & Eliaeson & Månson 2014, s. 362.

107Maria Bogren, Socialt kapital - relationer och tillit - för utveckling av kvinnors företagande, doktorsavhandling (Östersund: Mittuniversitetet, 2015).