Bosättning
5.3 Sociala kapitalets betydelse i arbetsmarknadsetablering
I intervjuerna ställdes frågor till informanterna som skulle ge svar på frågeställningen
Vilka olika typer av socialt kapital har haft betydelse i arbetsmarknadsetablering? I detta
avsnitt ska informanternas berättelser analyseras utifrån hur sociala kapitalet har haft betydelse för människor med utländsk bakgrundernas etablering på arbetsmarknaden.
5.3.1 Linda
Linda nämnde i intervjun att hon hade familj sedan tidigare i Sverige innan hon flyttade hit vilket gör att hon hade ett anknytande socialt kapital. Svägerskan som redan var bosatt i Sverige var en av personerna som tillhörde det anknytande sociala kapitalet och var den personen som var ett stort stöd när hon skulle etablera sig på arbetsmarknaden. Linda berättade i intervjun att svägerskan hjälpte henne att gå runt och leta arbete på olika förskolor i kommunen. Trots svägerskans betydande roll hade även arbetsförmedlingen en påverkan till att hon kom in på arbetsmarknaden då de erbjuder praktik för dem som är nya på arbetsmarknaden. Tack vare svägerskan och arbetsförmedlingens praktikmöjligheter fick hon sin första praktikplats på en förskola som sedan ledde till arbete. Linda berättar med egna ord om upplevelsen av hennes sociala kapital bidrag till arbetsmarknadsetableringen:
Helt ärligt vet jag inte vad jag hade gjort om jag inte haft min svägerska som hjälpt mig under denna process, självklart beror det på mig också men det är hon som vetat hur jag
skall gå tillväga, jag hade aldrig klarat det själv, nu kanske jag inte är lika beroende men det handlar om tills man kommer in i kretsen för nu har jag ju lärt känna många nya personer (Linda, Intervju, 2020)
Linda har nu på egen hand skapat sig ett mer stabilt socialt överbryggande nätverk. Detta berättade hon att hon lyckats göra genom arbetslivserfarenheterna hon nu skaffat sig.
5.3.2 Fortesa
Fortesas man kom till Sverige innan henne. Genom ett beviljat arbetstillstånd som hans bror var med och hjälpte till att införskaffa var han här innan Fortesa. Ett beviljat arbetstillstånd innebär att personen får tillfälligt uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige och uppfylls inte kriterierna och de blir arbetslösa upphör deras uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd måste personerna ha bott och arbetat här mer än 4 år (Migrationsverket 2020-02-26). När Fortesa kom till Sverige arbetade hennes man och hon fick möjligheten att studera SFI. Hennes man samt svåger och svägerska var hennes anknytande sociala kapital. På grund av att deras ekonomiska kapital (Bourdieu 1986, 243) inte var särskilt bra så kände Fortesa sig mer eller mindre tvingad till att arbeta på grund av deras ekonomiska osäkerhet samt otrygga framtid och därmed slutade hon studera SFI. Fortesa samt hennes man försörjer inte bara deras egen familj utan även mannens föräldrar som är bosatta i Kosovo. Fortesa berättar i intervjun:
Imed att jag jobbar nu så går jag inte längre i SFI, jag har sammanlagt gått där i tre månader. Jag vill egentligen gå där men omständigheterna gör att jag inte kan gå av ekonomiska skäl (Fortesa, Intervju, 2020)
Hon berättade i intervjun att hennes svåger, svägerska och en vän till svägerskan var tre personer i hennes sociala nätverk som gjorde det möjligt för henne att få sitt första jobb som lokalvårdare. Arbetsförmedlingen hade även en betydande roll för hennes anställning, detta för att hon blev berättigad till nystartsjobb som innebär att arbetsgivaren har rätt till ekonomiskt stöd vid anställningen av personen (Arbetsförmedlingen 2019,1).
5.3.3 Agon
Agon gifte sig med en kvinna som bott i Sverige fram till att de gifte sig. Hon har samma etniska bakgrund som Agon. Under hela sin karriär har han arbetat med att driva en egen reklambyrå som det gått bra för, detta har han gjort tillsammans med sin syster och bror, trots att företagen finns i olika länder så har de hjälpts åt. Han kom inte till Sverige för att han behövde det utan för att han ville testa starta upp företag på nytt i Sverige. Han startade då en reklambyrå även i Sverige. Agon uttryckte sig såhär i intervjun angående arbete:
Mitt första jobb det är det jag sysslar med nu, ett jobb som har med reklam att göra. Det är det jag har jobbat med sen länge tillbaka, känner inte till något annat. Jag kan göra lättare jobb som kanske något lagerarbete eller något liknande men några andra jobb kan jag inte tänka mig då jag inte har någon erfarenhet. Anledningen till att jag just håller på med detta jobb är att jag har erfarenheter kring det, har jobbat med det i mer än 20 år nu. Detta är också anledningen till att jag fortfarande jobbar med det idag här (Agon, Intervju, 2020)
Att starta en reklambyrå i Sverige var möjligt för Agon tack vare hans kollega som hade ett brett nätverk sedan tidigare som gjorde det möjligt med en stabil kundkrets. Kollegans kontakter har även nu blivit hans kontakter. Även hans syster och bror som bor i andra länder och arbetar i samma bransch som honom har bidragit till att han har detta yrke idag då de har olika hjälpmedel som han kan nyttja och därför bibehålla sin viktiga kundkrets. Agon berättar vidare:
Min kollega är givetvis en person som lett till att mitt nätverk har förändrats, vi kompletterar varandra. Jag har dem praktiska erfarenheterna, han har dem sociala kontakterna. Genom min kollega har jag nog fått ganska många nya kontaktytor. Vår revisor tex, har vi fått genom hans vänner tex som har företag. Man hjälper liksom varandra (Agon, Intervju, 2020)
Gällande nätverk har Agon både ett anknytande (Putnam 2000, 22–23) och överbryggande sociala nätverk (Sundback, Nyqvist 2010,19). Agon har många kontakter med personer som har samma etniska bakgrund i denna bransch men samtidigt har hans nätverk utökat på grund av sin kollegas kontakter och därav fått nätverk från andra etniska bakgrunder. Tack vare sina breda nätverk har han möjlighet att bevara sitt företag.
5.3.4 Leon
Både Leon och hans fru har samma etniska bakgrund. Efter att han flyttat ihop med sin fru började han söka arbete och via hans fru fick han en kompis och kompisens kusin tipsade om ett arbete som granplockare, vilket innebär att de plockade granar som var nedhuggna till olika transporter där dem sedan transporterades vidare till andra ställen. Leon sökte detta arbete och jobbade där sedan i några månader.
Leon har arbetat tillsammans med sin fru i en butik, under franchising som han sedan blev delägare i. Vidare har han startat ett eget bilföretag i Kosovo med en vän samt en trädgårdsfirma. Nu är hans mål att studera till kyltekniker och starta eget inom den branschen. Leon beskriver sitt nätverk så här:
Mitt sociala nätverk idag skulle jag säga är väldigt stort, dels kanske för att jag har varit i olika branscher, jag har byggt upp ett stort socialt umgänge som är nyttigt för mig på alla sätt och vis, sen är jag den typen av människa som är ganska social (Leon, Intervju, 2020)
Hans sociala kapital (Bourdieu 1986, 248-249) har han utvidgat så han har ett anknytande (Putnam 2000, 22-23) och överbryggande socialt kapital (Sundback, Nyqvist 2010,19). I intervjun berättar han även:
Min svärfar brukar skoja med mig, finns det någon du inte känner eller har anknytning till? Men det tar jag som positivt, jag menar ju fler man känner ju lättare är det att klara sig i det samhälle vi lever i idag (Leon, Intervju, 2020)
5.3.5 Adora
Adora fick sitt första jobb via sitt anknytande socialt kapital (Putnam 2000, 22-23). Det var hennes man med samma etniska bakgrund som hjälpte henne att få första jobbet i
Min man har varit ett bra stöd för mig. Han har sett vilken potential jag har och har varit väldigt stöttande hela tiden. Genom honom har tex jag lärt känna min svärmor, sen min första chef på mitt första jobb (Adora, Intervju, 2020)
Adora utbildade sig till kock efter att hon blivit arbetslös. Hon fick arbete på en skola, eftersom hon visade på goda kunskaper under praktiken i skolan, där skapade hon sig ett överbryggande socialt kapital (Sundback, Nyqvist 2010, 19) med de andra som arbetade i köket. Adora träffade mycket övrig skolpersonal, tack vare hennes arbetsuppgifter, med dem skapade hon ett homogent socialt nätverk (Putnam 2006,377).
När hon valt att säga upp sig från arbetet som kock gick hon till en studie- och yrkesvägledare för formell vägledning (Lovén 2015, 35). Vägledaren var även hennes vän och hon tipsade om ett arbete som hon sedan fick och arbetar med än idag. Studie- och yrkesvägledaren som även var hennes vän är ett blir det både ett anknytande och överbyggande kapital.
Hos studie och yrkesvägledaren fick hon hjälp med sitt val av framtida karriär som Lindh (1997, 5) beskriver det:
Personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med de direkt förbundna aktiviteterna. Det är den interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/ organisation, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform (Adora, Intervju, 2020)
När hon var hos vägledaren och fick tips om arbete bidrog detta sedan till att hennes nätverk ökade när hon fick anställning som P-vakt.
3.5.6 Roni
Roni´s första jobb som trädgårdsarbetare fick Roni via en väns kontakt, vilket resulterar i att hans homogena och överbryggande sociala kapital användes för att bli anställd (Sundback, Nyqvist 2010, 22–23). Roni fick sitt andra jobb som lokalvårdare via hans fru´s kusin och ännu en gång spelade det överbryggande sociala kapitalet roll (Sundback, Nyqvist 2010, 19), även det anknytande sociala kapitalet spelar roll där (Putnam 2000, 22–23). När Roni var med på sonens fotbollsträning tipsade andra föräldrar honom om att påbörja studier som bilmekaniker, detta eftersom de visste om att han hade ett intresse
för bilar. Efter hans utbildning till bilmekaniker fick han arbete på Volkswagen där han tidigare hade haft praktik. Därefter startade han ett eget bilföretag. Detta berättade Roni under intervjun om konversationen mellan han och den andra föräldern i fotbollslaget:
Allt började med att jag var med min son på hans fotbollsträning. En av barnens pappa i fotbollslaget som jag ofta diskuterade med tipsade mig om varför jag inte gick klart till bilmekaniker, han visste att jag hade ett stort intresse av att hålla på med bilar. Och det gjorde jag, jag gick på utbildningen till bilmekaniker. Under utbildningen hade vi praktik, jag praktiserade på Volkswagen. Dem var väldigt nöjda med mig så jag fick faktiskt jobb där efter min utbildning (Roni, Intervju, 2020)
Samtalet mellan Roni och den andra föräldern kan ses som informell vägledning då han tänkte att samtalet var med en bekant och inte med en vägledare.
5.4 Brytpunkter
Detta avsnitt kommer ta upp vilka brytpunkter som haft betydelse för människor med utländsk bakgrunders livshistoria när det kommer till arbetsmarknadsetablering. Vi kommer att utgå från brytpunkter som våra informanter varit med efter deras flytt till Sverige.
5.4.1 Linda
En avgörande brytpunkt i Lindas livshistoria var flytten till Sverige. Flytten var självinitierad och därav en frivillig brytpunkt. En annan betydelsefull brytpunkt Linda har genomgått var när hon fick sin första praktikplats på en förskola som sedan ledde till arbete. Genom dessa brytpunkter Linda gått igenom har också nätverket utvidgats.
av yttre tvingande faktorer kunde inte Fortesa gå klart sina studier på SFI som hon önskade. Hennes nätverk är begränsat, hon befinner sig i en situation som inte gör det möjligt att göra det hon vill.
5.4.3 Agon
Agons ena brytpunkt vi har noterat i intervjun är brytpunkten när han flyttar till Sverige. Den var en självinitierad brytpunkt då han valde att flytta hit. En annan brytpunkt var när han valde att starta företag i Sverige, även denna var själviniterad.
5.4.4 Leon
Leons första brytpunkt är precis som de andras, flytten till Sverige. Den var frivillig då han ville bo tillsammans med sin fru. Under Leons tid i Sverige genomgår han ett antal brytpunkter, som även dem är självinitierade samt strukturella. Han strävar efter att förändra sin livssituation och genom att göra olika karriärbyten har hans nätverk också utvidgats.
5.4.5 Adora
Adoras centrala brytpunkt var också här flytten till Sverige. Precis som hos de tidigare informanterna var även hennes brytpunkt frivillig att flytta hit. Vidare har hon haft frivilliga brytpunkter i sin karriär såsom att införskaffa sig olika arbeten och sedan utbilda sig till kock som senare kom att leda till att utbilda sig till P-vakt. Hennes olika brytpunkter i hennes livshistoria har också lett till att hennes sociala nätverk har utvidgats.
5.4.6 Roni
Flytten till Sverige var för Roni frivillig och en meningsfull brytpunkt. När någon inom Ronis sociala nätverk tipsade honom om att gå utbildningen som bilmekaniker blev det en självinitierad brytpunkt som sedan ledde till att han startade eget företag inom denna bransch, på så sätt utökas hans sociala nätverk.
6 Diskussion
Syftet med uppsatsen var att undersöka på vilket sätt nätverk har haft betydelse för individerna i arbetsmarknads etableringen som kommit till Sverige från Kosovo. Frågeställningarvi undersökte för att få bredare kunskaper var på vilket sätt har nätverk
påverkat människor med utländsk bakgrunders karriärval i Sverige? Samt vilka olika typer av socialt kapital har haft betydelse i arbetsmarknadsetablering?
Vår ingång till arbetet fick vi genom tidigare forskning som visar på att nätverk och det sociala kapitalet hör samman till en stor del. Genom ett utökat socialt kapital får detta betydelse för hur deras nätverk utvidgas och på så sätt får människor med utländsk bakgrunderna fler möjligheter till etablering på arbetsmarknaden.
6.1 Resultatdiskussion
“De bästa förutsättningarna har måhända den som har en make, maka eller sambo som redan finns i Sverige. Bra förutsättningar har också den som tas emot av en familj som kanske befunnit sig någorlunda till rätta i Sverige, som hjälpligt kan uttrycka sig på svenska och som har lägenheter utanför flyktingförläggningarna” (Sos 1999:9, 57).
Alla våra informanter hade någon som kunde omhänderta dem här i Sverige och på så sätt har personerna i vår undersökning också haft bra förutsättningar för att kunna etablera sig i arbetsmarknaden samt integrera sig i samhället. Vi kan inte diskutera huruvida deras bosättning har för betydelse för deras nätverk då alla informanter bor i Malmö och kan därför inte visa på om det finns några skillnader om de hade bott i någon mindre stad eller
(1999:9, 55–56). Dessutom hade kvinnorna i Turkiet lägre utbildning än männen vilket inte var fallet i denna undersökningen. Med tanke på att utbildningsnivån inte skiljer sig åt hos informanterna är det svårt att se skillnader och jämföra nätverk ur denna synvinkel. Vi har också valt att fråga informanterna om deras sysselsättning i Kosovo för att kunna se om det har haft någon betydelse för deras etablering här i Sverige. Vi kan inte dra några generaliseringar utifrån detta men visa på att Agon har haft samma karriärbana i många år tillbaka. Agon påvisar ett starkt socialt, kulturellt samt ekonomiskt kapital. Då han inte är ekonomiskt beroende av företaget har han möjlighet att lyckas etablera sitt företag samt utöka sitt nätverk inom denna bransch i Sverige. Han är den enda informant i vår undersökning som frivilligt flyttat hit tillsammans med sin familj. Trots att han hade en bra ekonomisk trygghet i sitt hemland samt ett väletablerat företag ville han förflytta sig. Hodkinson & Sparkes (1997, 39) diskuterar den självinitierade brytpunkten där individen själv vill skapa en förändring samt driva den på av egen vilja något som väl stämmer in på Agon. På så sätt skiljer han sig från våra övriga informanter. Fortesas fall skiljer sig lite från dem andra informanternas situation då hon inte har särskilt stort nätverk, och hennes nätverk mestadels består av personer med samma etniska bakgrund som henne själv. De andra informanternas nätverk består av mer varierade etniska bakgrunder, detta för att de har mer kunskaper i svenska språket till skillnad från Fortesa. Fortesa hade möjligen idag haft bättre svenska och mer utvecklat nätverk om hon inte hade genomgått en tvingande brytpunkt och hoppat av SFI för att arbeta på ett företag där hon arbetar med andra albansktalande personer. Leon, Adora samt Roni har alla något gemensamt. Deras respektive maka samt make har haft en betydande roll i deras sociala nätverk. De beskriver att deras respektive har haft ett stort inflytande och varit viktiga för dem i deras arbetsmarknadsetablering. Linda samt Fortesa har något gemensamt. I deras sociala nätverk har deras svägerskor varit nyckelpersoner i huruvida deras nätverk har utvidgats. Informanternas berättelser visar på att de har fått både informell vägledning samt professionell vägledning under deras tid i Sverige. Det betyder att de fått vägledning av utbildad vägledare (Milnerson i Loven 2015, 35) samt att de använt sig av icke utbildade vägledare för att få informell vägledning. Det har hjälpt människor med utländsk bakgrunderna till att utöka deras sociala nätverk som därefter lett till att informanterna kunnat etablera sig i arbetsmarknaden.
Vi kan också se att arbetsförmedlingen har en betydande roll för hur människor med utländska bakgrunder etablerar sig i arbetsmarknaden. Alla våra informanter, förutom
Agon har varit i kontakt med arbetsförmedlingen. Denna institutionella verksamhet har underlättat och möjliggjort för informanterna att kunna expandera deras nätverk som vidare lett till arbeten.
I vår undersökning har alla våra informanter ett anknytande socialt nätverk som är av betydande roll i arbetsmarknadsetablering. Alla informanter förutom Fortesa har börjat utveckla ett överbryggande socialt kapital som bidragit till ett mer utvidgat socialt nätverk. Fortesa är den informant som urskiljer sig i vår undersökning eftersom hon saknar det överbryggande sociala kapitalet.
6.2 Teoridiskussion
I denna uppsats har vi valt att använda oss av Pierre Bourdieu kapital, socialt kapital. Vi har valt att komplettera med två kapital som Putnam använder sig av överbryggande och anknytande socialt kapital för att kunna visa vilken betydelse detta får för människor med utländsk bakgrundernas nätverk. Vi har vidare valt att använda oss av Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes teori där vi endast fokuserat på dem olika brytpunkterna. Varför har vi just valt att ta hänsyn till detta i teorin? Vi har tänkt oss att beroende vilken brytpunkt våra informanter befunnit sig i har det också haft betydelse för hur deras nätverk har expanderat. Vi har i denna uppsats kopplat begreppet informell vägledning med nätverk. Detta gjordes för att vi såg att den informella vägledningen hade betydelse för informanternas karriär.
6.3Metoddiskussion
Alla metoder har sina för och nackdelar, även social nätverksanalys. Social nätverksanalys (SNA) valdes som metod då det blir enkelt att analysera och tolka nätverken informanterna har utifrån denna form av nätverksanalys. Den sociala nätverks analysen har kombineras med metoden innehållsanalys som innebär att vi analyserar vilka sorts nätverk som skapas och varför. Dessa metoder kompletterar varandra på ett sätt som ger en god helhetssyn på hur nätverk är uppbyggda, hur nätverken fungerar och på vilket sätt nätverken spelar roll. Vi valde även att intervjua sex informanter, varav hälften var kvinnor och hälften var män. Fördelen med att intervjua båda könen är att vi får se om nätverken skiljer sig åt eller om det är samma nätverks som används i syfte att få arbete. Att djupintervjua ger oss också en djupare bild av hur informanternas nätverk har hjälpt dem vilket vi troligen inte hade uppnått på samma sätt i enkätundersökningar. Det som kan ses negativt vid intervjuer är att det blir svårt att generalisera slutsatser om nätverk eftersom informant antalet är för lågt för att generalisera. Med tanke på uppsatsens tidsbegränsning och själva undersökningsfrågorna ansågs intervjumetoden som mest fördelaktig.
6.4 Slutsatser
De viktigaste slutsatserna för denna undersökning utifrån frågeställningarna på vilket sätt har nätverk påverkat människor med utländsk bakgrunders karriärval i Sverige och vilka olika typer av socialt kapital har haft betydelse i arbetsmarknadsetablering har vi
kommit fram till några slutsatser i vår undersökning.
De centrala slutsatserna för denna undersökningen är att familjen har haft en betydelse