• No results found

5.  Empirisk och teoretisk analys Det här kapitlet behandlar vår empiri som består av primär empiri i form av våra sju 

5.2  Sociala medier 

”I de sociala medierna är det en förutsättning att du betraktar ditt företag ungefär som en individ” (Lovisa Åblad)

De sociala medierna, menar Westerlund handlar om att företagen utnyttjar alla plattformar där de kan skapa en dialog med sina kunder. Carlsson menar att anledningen till att deras företag använder sociala medier handlar om att de bland annat vill skapa kontakt med blivande kunder, skapa ett förtroende och få respons från omvärlden. Fröjd lyfter fram att deras företag började använda sociala medier för att testa och se om de kunde hitta nya kunder där och framhåller även att de endast utnyttjar det som ett komplement. Hyllén berättar att de har en Facebooksida idag för SKF globalt men att de har funderingar på att utöka och skapa en Facebooksida för SKF Sverige. Vidare framhåller hon att deras arbete med sociala medier kommer att utvecklas successivt, men påpekar att det kan ta lite tid eftersom de är ett

traditionellt företag. Safko et al (2009) menar att det är av stor vikt att företaget ser till att de sociala medierna som används engagerar de olika intressenterna i anslutning till företaget. De menar även att företaget bör skapa sig en egen nisch och anpassa de verktygen som finns i de sociala medierna efter dess mål och syfte. Kaplan och Haenlin (2009) menar att det viktigaste är att göra sig intressanta för kunderna och därför lyssnar till vad kunderna söker, vad de är intresserade av och vad det vill höra. Jardenberg styrker detta genom att förklara att det är

 

7 Joakim Jardenberg, VD Mindpark, telefonintervju 12/4  8 Lars Andersson, digitalstrateg, Skapa, intervju 5/5 

enormt viktigt för företag som har funderingar på att införa sociala medier i verksamheten att börja med att lyssna och fråga var kunderna finns någonstans. Kho menar att B2B företag har större fördel av att använde sociala medier än B2C-företag, eftersom det skapar en mer personlig interaktion mellan företagen samtidigt som det kan öka trovärdigheten och stärka företagsrelationerna. Gummesson (2008) menar att vid första kontakt med en ny kund är det viktigt att företaget skapar en trovärdighet, men fokus ligger även på att linka samman flera personer från företaget genom att skapa både professionella och personliga relationer.

Andersson framhåller att fokuseringen idag ligger i kommunikation mellan människor och att den kommunikationen bör vara en dialog, ett socialt utbyte. Jardenberg lyfter fram att det är samma grundförutsättningar för att använda sociala medier i B2B som B2C, eftersom vi grunden alla är sociala varelser. Carlsson (2009) menar at det är viktigt att företag som ska börja använda sociala medier fokuserar på att bygga relationer, föra en dialog med kunderna och skapa ett förtroende. Hon menar att de inte ska fokusera på att sälja produkterna, utan vara sociala och delta i konversationen som förs online. Åblad lyfter fram att de sociala medierna har skapat bättre förutsättningar för människor att kontakta andra individer på ett personligt sätt, t.ex. genom att hitta någon på Twitter och starta en direktkommunikation med den personen. Hon menar därför att relationerna har förenklats genom de sociala medierna, eftersom det är lättare att få tag i människor, samtidigt som det går att interagera med dem utifrån flera olika plattformar. Carlsson spinner vidare på det och menar att sociala medier kan jämföras med alla typer av nätverkande aktiviteter som företag idag använder sig av för att knyta kontakter. Safko et al (2009) lyfter fram att bloggar är en bra lösning för företag som söker nya vägar att interagera med sina kunder och menar även att det kan generera en större kundkrets eftersom företaget kan använda bloggen som differentieringsverktyg gentemot konkurrenterna. Clapperton (2009) menar att Twitter kan hjälpa företag att nå sina kunder på ett direkt och medvetet sätt, dock krävs det att företaget är engagerade och inte utnyttjar forumet som en säljkanal.

Anderson lägger fram två koncept som brukar användas inom sociala medier, det personliga och det privata. Han menar vidare att företag måste hitta en balans mellan de två, eftersom det inte är hållbart för ett företag att beblanda sig med den privata sfären och istället fokuserar på att hitta det personliga. Andersson får medhåll från Carlsson som även hon lyfter fram att företag bör skilja på det privata och det personliga inom sociala medier. Clapperton (2009) menar att det är viktigt att företag bestämmer sig för vilken onlineidentitet de vill ha och utifrån den skapar en balans mellan att vara för affärsmässig och för privat. Westerlund stärker detta genom att framhålla att ett företag bör vara personlig i sin framtoning, men inte för personlig genom att exempelvis skriva om den senaste festen med kompisarna på

företagsbloggen.

När det handlar om att välja vilka sociala medier ett företag ska satsa på, framhåller

Andersson vikten av att inte sätta upp ett konto på alla plattformar och tro att det ska hända något av sig själv, utan engagemang. Kaplan och Haenlein (2009) lyfter fram vikten av att välja vilka sociala medier föreget ska figurera i. De menar vidare att företags val av sociala medier kan baseras på deras målgrupp samt vad de vill kommunicera ut till målgruppen. Westergren poängterar att de valde sina plattformar efter den målgruppen de ville nå ut till och såg till att fokusera på de sociala medier där den kundgruppen fanns. Hyllén menar att de valde att använda en Facebooksida för att det var det mest vanliga forumet av de sociala medierna. Fröjd däremot lyfter fram Twitter som mer professionellt än Facebook och menar att deras Facebooksida endast kan nå eventuella privatkunder, medan Twitterkontot utnyttjas till att kommunicera företagsnyheter. Westergren framhåller att även de använder

39 

Facebooksidan mer på det personliga planet och att Twitter och Yo istället används i mer affärsmässigt syfte. Kaplan och Haenlein (2009) råder företag att vara ödmjuka inför de nya kommunikationsformerna när det väljer vilka de ska figurera i. Detta är något som även Jardenberg håller med om, då även han råder företag att vara ödmjuka i början vid införandet av de sociala medierna.