10. Diskussion och analys
10.5 Det sociala perspektivet i praktiken
Enligt det sociala perspektivet borde det även vara skillnader i undervisningen om
pedagogen är man eller kvinna då de sedan sin uppväxt fått information om hur de ska agera som kön men även då kvinnor och män ses som varandras motsatser (Rithander,1991; Hindman,2001). Att undervisningen ser olika ut beroende på om det är en man eller kvinna som bedriver den är inget vi kan bekräfta eftersom majoriteten av de deltagande
pedagogerna i vår undersökning är kvinnor. Vi upplever att alla pedagoger oberoende av kön ställde sig starkt positiva till området och upplevde det som viktigt, roligt och spännande.
När vi granskar resultatet i undersökningen kan vi se att frågor som rör de biologiska delarna är tydligt belysta. Däremot visar många pedagoger en medvetenhet om vikten att tala om identitet och relationer med eleverna men saknar tid för detta. Resultatet tyder på att pedagogerna önskar att kunna upprätthålla en god balans där den biologiska synen och det sociala perspektivet kan diskuteras och behandlas i lika utsträckning. Här menar vi att det kollegiala arbetet och ledning är viktig att se över. Finns det inget engagemang eller initiativ för skolans sex och samlevnadsundervisning kommer det fortsätta i samma spår för alltid. Vi ser att det är av stor vikt att alla skolor öppnar sina ögon och ser över sin sex och samlevnadsundervisning då den är av stor betydelse för elevernas identitetsutveckling, framförallt i dagens moderna samhälle.
36
11. Slutsats
Resultatet visar att pedagogerna ser sex och samlevnadsundervisningen som viktigt, inte minst då de alla har en önskan om att visa eleverna att det inte finns något sätt att vara på som är fel. De visar en öppenhet mot ämnet men samtidigt lyfter de en syn om att ämnet faller inom biologin och fokuserar mer på kroppen snarare än relationer, vilket beror på deras titel som pedagog inom biologi, men även tidsbrist. Några väljer att arbeta genom diskussioner medan andra anser att en mer föreläsningsliknande situation är att föredra när det talas om kroppens fysik.
Den biologiska synen är således mer förankrad i pedagogernas tolkning av sex och samlevnadsundervisningen samt till innehåll, medan det sociala perspektivet påvisas tydligare i undervisningens utformning och genomförande.
Detta examensarbete har tydligt påvisat att det finns både brister i undervisningen men även positiva sidor. Framförallt visar pedagogerna en positiv attityd till ämnesområdet vilket vi menar är det viktigaste för att kunna bygga och utforma sin undervisning. I vår mening bör alla skolor ta sitt ansvar och tid samt introducera frågor rörande identitet och normer redan innan mellanstadieåldern. Vi menar att undervisning i sex och samlevnad bör få lika mycket utrymme i skolan som exempelvis att räkna och skriva.
37
12. Vidare forskning
Vårt arbete visar att medieanvändandet är stort bland barn i dagens samhälle. Även pedagogerna i vår intervju menar att media skapar felaktiga bilder kring hur eleverna bör vara och se ut. Som blivande pedagoger är detta en oro som även vi besitter med tanke på att många skolor idag ger datorer till varje enskild elev. Som blivande pedagoger känner vi ett ansvar att säkerställa en trygghet för eleverna även på olika medier samtidigt som vi känner en osäkerhet och behöver mer information kring hur man ska behandla området med eleverna.
Vidare saknar vi information kring huruvida media faktiskt påverkar eleverna. Det är ett outforskat område som vi vill ha mer information om för att kunna säkerställa att eleverna får en bra undervisning. Att tala om medias syn på män och kvinnor känns relevant för oss som pedagoger, men vi undrar hur mycket eleverna egentligen påverkas av det som de ser via medier. Diskussioner kring media är således mycket relevant inom sex och samlevnadsundervisningen eftersom det innefattar frågor rörande relationer, identitet och normer. En intressant aspekt för vidare forskning kan därav vara att studera i vilken mån media hanteras i dagens skola samt och hur media faktiskt påverkar elevernas identitetsskapande och syn på andra.
38
13. Referenser
Allen, I (1987). Education in sex and personal relationships. London, Policy Studies Institute. Bolander, E (2009). Risk och bejakande- Sexualitet och genus i sexualupplysning och
sexualundervisning i TV. Linköping: tillgänglig den 12 mars 2017 http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:207427/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Bäckman, M. (2003). Kön och känsla: samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Diss. Stockholm: Universitet 2003.
Centerwall, E (1991). Att sätta ord på känslor, Samtal om sex och samlevnad med pojkar i
tonåren. Stockholm: Lic Förlag
Centerwall, E (2005). Hela livet 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm: Liber Distribution, Tillgänglig: 2017-1-11
http://www.fyrbodal.se/download/18.4b0ee4ea135405c313b357/1364458287417/50+%C3% A5r+med+sex+och+samlevnadsundervisning%5D.pdf
Denscombe, M (2014). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Eysenck, M (2000). Psykologi: ett integrerat perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Fagerström, G (1994). Sexologi för ungdom. Uppsala: Fagerström & Vejde.
Forrest, J.D., & Silverman, J (1989). What public school teachers teach about preventing pregnancy, AIDS, and sexually transmitted diseases. Family Planning Perspectives. 21,65– 72.
Foucault, M (2003). Övervakning och straff. Lund: Studentlitteratur.
39
Gagnon, J.H. & Simon, W (2004). The Social Origins of Sexual Development. I M.S. Kimmel
& R.F. Plante Sexualities, Identities, Behaviors, and Society. New York: Oxford University
Press
Gerouki, M och Norris, L, M (2007). “Innovations” on hold: sex education in the Greek
primary schools. Paediatr Child Health, 12(3), 211–216.
Harding, S (1986). The Science Question in Feminism. Milton Keynes: Open University Press
Hattie, John A. C (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. Routledge
Hirdman, Y (2001). Genus - om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB
Hsieh, H., Shannon, S-E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15 (9), 1277- 1288.
Hughes K, Cragg A & Taylor C (1999). Reducing the rate of teenage conceptions. Young people's experiences of relationships, sex and early parenthood qualitative research (London, HEA)
Häggström- Nordin, E., Hanson, U, och Tydén, T (2005). Associations between pornography
consumption and sexual practices among adolescents in Sweden. International Journal of
STD & AIDS, 16, 102–107.
Jarlbro, G (1997). En kartläggning av undervisningen i sex och samlevnad inom landets
lärarutbildningar - intervjuer med skolledningar och lärarkandidater 1996. Stockholm:
Folkhälsoinstitutet
Johansen, Moe, Thorland, Josok, Foss och Sterio (2006). refererad i Rothing, Å (2011). Sex
40
Johnson Moore, M., & Rienzo, B.A (2000). Utilizing the SIECUS guidelines to assess
sexuality education in one state: Content scope and importance. Journal of School Health.
70, 56-60.
Juvall, T och ChuChu Peterson, A (2005). Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Lafa: Stockholm
Katz, O (2014). Sexualitet och samhälle. I Katz, O., Katz Bengts dotter, V., Franck, O., &
Wallin, A. (red). Att undervisa om sexualitet och relationer. Falkenberg: Gleerups
Utbildning.
Langfeldt, T (1987). Barns sexualitet. Stockholm: Natur och kultur
Linde, G (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, J & Thorslund, E (2011). Ungas integritet på nätet. En guide för föräldrar,
pedagoger och andra viktiga vuxna. Hämtad 2017-01-11.
http://www.iis.se/docs/Ungas_integritet_Ver2_webb.pdf
Löfgren-Mårtenson, L. & Månsson, S-A. (2010). Lust, Love and Life: A Qualitative Study of Swedish Adolescents’ Perceptions and Experiences with Pornography. Journal of sex research 33, (6), 568–579. doi: 10,1080/00224490903151374
Lööf, C (1999). Det handlar om personer – inte om kulturer! Sex- och
samlevnadsundervisningen i mångkulturella skolor. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Lööf, C (2005). Det är bättre att prata om det än att gå runt och vara osäker I Hela livet, 50
år med sex och samlevnad i skolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Magnusson, E. och Marecek, J (2010). Genus och kultur i psykologi, teorier och tillämpningar. Stockholm: Natur & Kultur.
41
Moestrup-Jensen, A (2007). Killars upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning - en
enkätundersökning i gymnasieskolan. Examensarbete. Göteborg: Göteborgs universitet
Nordahl, B (1994). Hankön i skolan, En debattbok om pojkar i en kvinnovärld. Nordenmark, L (2011). Sex och samlevnad i skolan. Nordstedts
Patel, R och Davidsson, B (1994). Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Rembeck G. I. och Hermansson, E (2008). Transition to Puberty as Experienced by12-
YearOld Swedish Girls. The Journal of School Nursing, 24, 326-334
Renold, E (2005.) Girls, Boys, and Junior Sexualities- Exploring Children's Gender and
Sexual Relations in the Primary School. Falmer Press
Repstad, P (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Rithander, S. (1991). Flickor och pojkar i förskolan, hjälpfröknar och rebeller. Solna: Almquist & Wiksell Tryckeri.
RFSU (2004). ”De ska kunna sin grej”- Bara sex procent av lärarstudenterna får utbildning
i sex och samlevnad. Gävle: Offset
RFSU (2013.) Sex i skolan: organisation, ansvar och innehåll i sex- och
samlevnadsundervisningen: ett stödmaterial. Stockholm: Riksförbundet för sexuell upplysning
RFSU (2015). Barns sexualitet - En vägledning kring barns beteende. Ineko
Røthing, Å (2011). Sex och samlevnad: perspektiv på undervisning. Lund: Studentlitteratur.
42
Scollon, R. & Scollon, S.B.K. (1995.) Intercultural communication: a discourse approach. Oxford: Blackwell.
Sex Education Forum (1999). The framework for sex and relationship education. London: National Children's Bureau
Skollag (2010:800). Skollagen- Med lagen om införande av skollagen.
Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar- skolors arbete mot mobbning och
annan kränkande behandling: sex- och samlevnadsundervisningen: undervisningen om tobak, alkohol och andra droger. Skolverkets rapport, 180. Stockholm: Statens skolverk:
Liber distribution
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans tidigare år -
Jämställdhet, sexualitet och relationer i ämnesundervisningen Årskurserna 1–6. Stockholm:
Lenanders Grafiska AB
Skolöverstyrelsen (1969–1978). Läroplan för grundskolan: Lgr 69. Stockholm: Utbildningsförlag
Skolöverstyrelsen (1980–1986.) Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförlag
Socialstyrelsen (2008). Att förebygga oönskade graviditeter. Kartläggning, beskrivning och
analys av verksamheters arbete med unga och unga vuxna. Tillgänglig:2017-1-09
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8853/2008-131- 26_200813126.pdf
43
Statistiska centralbyrån (2011). Barns sociala relationer, Levnadsförhållanden rapport 119
Sterling, A (2000). Sexing the body. Gender politics and the construction of sexuality. New York: Basic Books
Thelin, C (2008). Var sitter känslorna? sex och samlevnad för gymnasiesärskolan. Malmö: Malmö stad
Trost, J (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Statens medieråd (2013). Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Statens medieråd
Ungdomsstyrelsen (2009) Se mig - Unga om sex och internet. Ungdomsstyrelsen
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de
frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Elanders Gotab
Viggósson, H (2011). Enkät som metod. Malmö högskola. (tillgänglig den 2017-06-04). http://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/ls-exarb-fore2011/Natresurser-till- examensarbetet/Natresurser-till-examensarbetet/Enkat-som-metod/ J
Yarber, W, L, Torabi, M. R, och Haffner, D (1997). Comprehensive sexuality education in
Indias secondary schools: Instructional topics, importance ratings, and correlates with teacher traits. American Journal of Health Studies, 13,65- 74.
Walker, J (2004). Parents and sex education- looking beyond `the birds and the bees' Leeds. Sex Education, Vol. 4, No. 3, Metropolitan University, UK
44
Wallin, A. (2014). Att undervisa om sexualitet och relationer. Falkenberg: Gleerups Utbildning.
45
46
Bilaga 1: Enkätundersökning
- Ålder - Kön- Hur länge har du arbetat som pedagog?
- Vilka ämnen undervisar du i?
- Hur många timmar läggs på sex och samlevnadsundervisning per läsår på ett ungefär?
- Finns det schemalagd tid för sex och samlevnad? Om ja, ungefär hur mycket tid avsätts?
- Hur arbetar ni med sex och samlevnad? (Arbetsform)
• Jag som pedagog föreläser för eleverna som lyssnar/antecknar • Besök av skolkurator och skolläkare
• Besök på ungdomssmottagningen • Skriva texter
• Diskussioner i grupp/helklass • Annat
- Är eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen? (på vilket sätt)
- Är sex och samlevnadsundervisningen ämnesövergripande eller främst inom biologin?
- Ser du några hinder inom/eller för att utveckla sex och samlevnadsundervisningen? Vilka?
47
- Vad är din inställning till sex och samlevnadsundervisningen som kunskapsområde?
- Brukar du dela upp klassen i grupper efter kön? • Nej
• Ja • Ibland
- Hur gör du för att nå fram till dina elever utan att det blir ”pinsamt”?
- Anser du att du har tillräcklig kompetens/ utbildning för att undervisa inom detta område? • Ja
• Nej
- Får du som pedagog möjlighet till fortbildning som gynnar sex och samlevnadsundervisningen?
• Ja • Nej
- Hade du velat utbilda dig vidare inom området om möjlighet ges? • Ja
• Nej
- Vilket område i sex och samlevnadsundervisningen anser du är viktigast? • Pubertet
• Sexualiteten
• Kärlek och relationer • Könssjukdomar • Befruktning • Media
48
• Att göra slut • Annat
- Vad är viktigast för att sex och samlevnadsundervisningen ska bli bra i din mening?
- Vilka "problem" eller svårigheter har du mött i genomförandet av sex och samlevnadsundervisningen?
- Vilken personal deltar i planeringen av undervisningen?
- Hur mycket tid lägger ni ungefär på planeringen?
- Behandlas både sexualkunskap och samlevnad lika mycket eller får det ena området mer utrymme än det andra? Vilket?
• Lika mycket
• Mer fokus på sexualkunskap • Mer fokus på samlevnad
- Finns det någon definition/plan kring vad områdena ska behandla? Om ja, Beskriv
- Vill du medverka i en intervju med mer ingående frågor om din sex och samlevnadsundervisning? Skriv din e-post så kontaktar vi dig!
49
Bilaga 2: intervjufrågor
Intervju med pedagoger
- I vilken årskurs anser du att man bör börja med sex och samlevnadsundervisningen? Varför? - Finns det något du inte tycker lämpar sig att ta upp med åk 4–6?
- Hur ofta tycker du att man ska ha sex och samlevnad? - Vad tycker du att sex och samlevnad innehåller? - Vad tycker du att det borde innehålla mer?
- Tror du att det är bra att det är någon man känner som håller i undervisningen? Motivera - Är det lättare att undervisa stor grupp/små grupper/enskilt? Varför?
- Känner du att det hade varit lättare att prata i en enkönad grupp? Varför? - Undersöker du elevernas sexualitet/fördomar innan undervisningen? - Hur anpassar du undervisningen efter detta?
- Är det något du drar dig för att ta upp?
- Vad är skillnaden mellan samlevnad och sexualkunskap i din mening? - Tycker du att sex och samlevnad vänder sig mer mot ett kön?
- Spelar det någon roll vilket kön eller vilken ålder läraren har i sin undervisning?
- Tycker du att det är jobbigt/pinsamt att prata om sex och samlevnad med eleverna? Varför? - Samarbetar ni med exempelvis UMG?
- Vilka personal är inblandade i undervisningen?
- Känner du dig väl insatt i läroplanen kring sex och samlevnad? Något som är otydligt? - Får eleverna fritt utrymme för tankar/upplevelser av sex och samlevnad? På vilket sätt? - Är de delaktiga i lektionsinnehåll och lektionsgenomförande?
- Vem och eller vilka tror du eleverna vänder sig till om de har frågor kring sex och samlevnad?
- Vilka problem har du stött på i sex och samlevnadsundervisningen? - Vilka teman har ni arbetat med hittills?
- Hur viktig tror du att skolan är när det gäller sex och samlevnadsundervisning? - Finns det någon plan kring området som ska behandlas? Hur sen den ut? - Hur viktig tycker du att sex och samlevnadsundervisningen är? Varför? - Vad är ditt mål med undervisningen?
50
51