H4 Ökad risk kopplat till de sociala faktorerna har en positiv korrelation med
riskjusterad avkastning
Greczy et al. (2005) resultat tyder på att välja bort syndiga företag sänker Sharpe ration. Blancard & Mojun (2014) menar även de att syndiga bortval sänker den finansiella prestandan. Även Renneboog et al. (2008) ger stöd för detta genom att påstå att säga att ökad screeningintesitet i sociala faktorer sänker SRI fonders prestanda.
I enlighet med hypotes 4 och dessa tidigare studier, fann visar fonderna i denna studie en positiv korrelation med riskjusterad avkastning, därmed har våra resultat ett visst stöd för hypotes 4. Men även detta resultat är inte signifikant därför förkastas hypotes
28
6 Diskussion
I detta kapitel kommer resultaten diskuteras och ifrågasättas i koppling till tidigare forskning.
Fonderna i denna studie når en ökad riskjusterad avkastning ju mer screeningfaktorer de innehar, precis som i Humphrey & Lee (2011) finner vår studie ett svagt positivt
samband. I studien som gjordes av Barnett & Salomon (2006) kunde de se en tydlig U-formad kurva, medan i vår studie ser man ett linjärt samband. Endast en fond i vår studie har under sex screeningkriterier, resterande 66 fonder ligger mellan 7–13
screeningkriterier. Detta kan vara en anledning att det inte blir än U-formad kurva i vår studie, utan endast sista delen av svansen av U:et, den uppgående linjen, som börjar när man nått ett visst antal screeningkriterier. Barnet & Salomon (2006) diskuterade detta i sin studie och tog stöd av intressentteorin, att när man nått en viss nivå av screening börjar fondförvaltarna sålla bort de företagen med sämre företagsledning. Det kan vara så att svenska fonderna har en så pass hög hållbarhetsstandard att de redan sållat bort de sämre fonderna, och därmed blir den sista delen av kurvan svagare för de svenska fonderna, jämfört med de amerikanska och franska. Svenska fonder skiljer sig mot amerikanska fonder då man har ett högre minimikrav på screeningkriterier. De svenska fonderna verkar inte nå den positiva effekten av diversifiering som kan uppnås av en låg screeningintensitet som Barnett & Salomon (2006) talade om. Detta kan bero på i denna studie att urvalet för fonder med låg screeningintensitet är alldeles för låg i denna studie. I Barnet & Salomon (2006) studie kunde de se att ju större aktieinnehav ett företag hade, desto bättre var den riskjusterade avkastningen. Alla fonder i denna studie har minst 75 procent aktier. Detta kan fortfarande ha spelat en roll för resultaten om exempelvis fonderna med 9 screeningkriterier hade högre antal aktiefonder och det var det som fick fondens riskjusterade avkastning att stiga så pass mycket.
Om man tittar på ESG-riskerna som en grupp, utan att dela upp dem, verkar de följa en U-formad kurva i relation till riskjusterad avkastning. Alltså är de fonder med lägst totalrisk eller högst totalrisk de som uppnår bäst avkastning. En högre risk borde innebära en högre avkastning. Ofta inom företagsekonomi brukar man använda
tillgångens avvikelse från sitt medelvärde eller fondens avvikelse från marknaden som riksmått. Dessa miljörisker är något helt annat, och kan ses som mer abstrakta och
29 långsiktiga. De fonder som ligger i början av denna U-formade kurva innehar både låga ESG-risker och en hög avkastning i relation med deras Sharpe-risk och det är alltså de fonderna man bör välja. De som är längst till höger med hög ESG-risk har alltså en hög ESG-risk men även en hög Sharpe, i andra hand bör dessa fonder väljas. De fonder som ligger i mitten med medelmåttiga ESG-risker och låg riskjusterad avkastning bör
undvikas.
De svenska fonderna i denna studie har i snitt 10 i screeningintensitet. De flesta ligger på 11 screening av 13, detta får anses som väldigt högt. I Capelle & Blancard (2014) studie där man studerade svenska fonder hade man ett snitt på 2 screenings per fond och Barnett & Salomon (2005) hade ett snitt på 8 screenings per fond. Varför har Sverige i snitt fler screeningkriterier per fond? Leite et al. (2018) menar att Sverige verkar vara ett moget land för hållbara investeringar där de flesta fondförvaltare redan i grunden är hållbart inriktade. De flesta fonder i Sverige screenar även ut företag utifrån samma kriterier, detta gör det svårt att gruppera upp fonder i olika kategorier. Detta tyder på att i Sverige verkar man ha höga grundläggande hållbarhetsvärderingar som har nått fondvärlden.
Det är även intressant att över hälften av svenskförvaltade fonder screenar ut företag på grund av cannabis, det är ett screeningkriterium som inte finns med i tidigare studier. Detta tyder på att svenska fondförvaltare är aktuella och uppdaterar sina
screeningkriterier till de som ligger i tiden, då detta var en bransch som blommade upp under så sent som 2018 då Kanada och Kalifornien legaliserade eget bruk av marijuana (Privata affärer, 2019).
30
7 Slutsatser
Nedan kommer de slutsatser undersökningen har resulterat i presenteras. Dessa ämnar till att besvara frågeställning och syfte i första kapitlet.
Syftet med studien var att jämföra olika typer av hållbara fonder och samtidigt undersöka hur lönsamt det är för investerare att välja fonder med grund av olika hållbarhetsvärderingar. Detta skulle besvaras med hjälp av forskningsfrågorna: Hur svenskförvaltade fonder påverkas av ökad screeningintensitet och hur de påverkas av ökade ESG-risker.
Att diversifiera sin portfölj med flera olika tillgångar är något som alla rationella
investerare bör göra enligt portföljteorin. Idag räcker inte detta, utan många vill även ha portföljer som står för investerarens etiska värderingar, till exempel vill vissa
investerare inte investera i fonder som exkluderar pornografi och liknande etiska bortval, medan andra inte vill investera i tillgångar skadliga för miljön. Denna studies resultat kommer fram till hur lönsamt det är för investerare att investera i hållbara fonder beroende på vilken typ av fond man väljer. Studien finner till exempel signifikanta resultat att investerare som väljer fonder som screenar bort pornografi uppnår en ökad riskjusterad avkastning, medan en investerare som screenar bort fonder som exkluderar olja & gas uppnår en negativ riskjusterad avkastning. Investerare tjänar även på att investera i fonder som uppnår en högre screeningintensitet om man jämför olika svenska hållbara fonder mellan varandra, då avkastningen ökar ju mer fonderna ökar screeningintensiteten. En förklaring till detta kan finnas i intressentteorin där man menar att fonder kan få ett ökat värde ju mer en fond screenar ut på grund av
exempelvis bättre ledning och mindre risker kopplade till miljökatastrofer.
Tittar man istället på ESG-risker visar det sig att investerare bör välja en fond med höga miljö- och sociala risker men med låg bolagsstyrningsrisk. Bolagsstyrningsrisker verkar alltså vara viktigt vad det gäller riskjusterad avkastning både när man tittar på ESG-risker och screening. Väljer istället investeraren att titta på den totala risken och
riskjusterad avkastning är det mest lönsamt att placera sig på en låg totalt ESG-risk eller en hög risk där den riskjusterade avkastningen är högst. Man bör då ta i beaktning att en hög ESG-risk kan omfattas av mer långsiktiga risker.
31 • Det studien kommit fram till är att ökad screeningintensitet har en positiv
påverkan på fondernas avkastning.
• Det är positivt att välja fonder med hög screeningintensitet. Man bör dock skilja på vilken screening fonden gör. Screenar fonden bort företag som har med pornografi att göra så kan man se att detta påverkar den riskjusterande
avkastningen positivt. Medan screening av faktorerna som olja och gas, påverkar den riskjusterande avkastningen negativt.
• Miljörisker och sociala risker har en positiv korrelation med riskjusterad avkastning. Bolagsstyrnings har en negativ korrelation. Dessa resultat är dock inte signifikanta.
• Korrelationen mellan miljörisk och den riskjusterande avkastningen följer en U-formad kurva. Den högsta avkastningen ligger på 2 samt 11 i miljörisk och den minsta avkastningen är på 6 i miljörisk. Då det är en U-formad kurva så är det svårt att se sambandet mellan miljöfaktorerna och den riskjusterande
avkastningen. Men slutsatsen som kan tas är att man ska investera i fonder med så låg miljörisk eller så hög som möjligt och inte mitt i mellan för att nå så hög avkastning som möjligt, man bör dock beakta att vid hög miljörisk, ökar risken för att fonder kan drabbas av till exempel lagförändringar eller miljökatastrofer. Därmed bör det vara säkrast att investera i fonder med så låg miljörisk som möjligt, våra resultat visar på att detta är möjligt utan att sänka den riskjusterade avkastningen.
• Att komplettera riskjusterad avkastning (i detta fall Sharpe) med ESG-risker kan vara ett sätt för att hitta fonder med hög avkastning, där man samtidigt skyddar sig mot ytterligare långsiktiga företagsrisker kopplat till hållbarhet.
32
8 Förslag till vidare forskning
Till vidare forskning vore det intressant med flera studier som tittar på olika hållbara fonder. Urvalet av fonder som kallar sig hållbara borde bara bli större för varje år som går, vilket gör att framtida forskare skulle kunna använda ett större urval än denna studie. Man skulle även kunna titta på räntefonder och obligationsfonder som är mindre riskfyllda än aktiefonder som vår studie använde. Flera andra olika hållbarhetsfaktorer skulle kunna påverka prestandan på fonderna.
Kvalitativa studier inom området skulle också vara intressant. Detta skulle kunna öka kunskapen om definitionen av de olika hållbarhetsbegreppen. Till vilken grad tillämpar till exempel dessa fonder och företag dessa hållbarhetskriterier? Har verkligen alla fonder som angett sig vara icke kopplade till vapen, krig och droger ingen koppling till detta eller finns det ett brett intervall inom varje screeningfaktor? Detta är frågor av mer kvalitativ karaktär som dykt upp under studiens gång.
33
Referenslista
Auer, B.R. (2016). Do Socially Responsible Investment Policies Add or Destroy European Stock Portfolio Value? Journal of Business Ethics, vol. 135 (2), ss 381-397. Banham, R. (2019). Getting Serious About ESG Risks. Risk Management, 1 Maj. Tillgänglig: [2020-01-30].
Barnett, M.L. & Salomon, R.M. (2006). Beyond dichotomy: the curvilinear relationship between social responsibility and financial performance. Strategic Management
Journal, vol. 27 (11), ss. 1101–1122.
Berry, T. & Junkus, C. (2013). Socially Responsible Investing: An Investor Perspective. Journal of Business Ethics, vol. 112 (4), ss. 707–720.
Beyhaghi, M. & Hawley, J.P. (2013). Modern portfolio theory and risk management: assumptions and unintended consequences. Journal of Sustainable Finance &
Investment, vol. 3 (1), ss. 17–37.
Bryman., A. & Bell., E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. Uppl. Stockholm: Liber
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. 3. Uppl. Lund: studentlitteratur Capelle‐Blancard, G. & Monjon, S. (2014). The Performance of Socially Responsible Funds: Does the Screening Process Matter? European Financial Management, vol. 20 (3), ss. 494–520.
Capuder, A. (2020). Krav på hållbarhetsarbete bland börsbolag. Dagens Industri, 27 januari. Tillgänglig: [2020-01-30].
Dagens industri. (2018). Stort sug efter hållbara fonder – "en megatrend". Hämtad:
https://www.di.se/nyheter/stort-sug-efter-hallbara-fonder-en-megatrend/ [2020-05-20] Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod för projektarbete, 2. Uppl. Lund
studentlitteratur AB
ENF. (2015). Vägledande uttalande. Tillgänglig:
https://www.fondbolagen.se/globalassets/regelverk/dokument-enf/enf_vagledande-uttalande-8_2015-marknadsforing-av-fonder-som-hallbara.pdf [2020-06-09]
34 Ghoul, S., Guedhami, O., Kwok, C., Mishra, D. (2011). Does corporate social
responsibility affect the cost of capital? Journal of banking & finance, vol. 35, ss. 2388-2406.
Girerd-Potin, I., Jimenez-Garcès, S., Louvet, P. (2014). Which Dimensions of Social Responsibility Concern Financial Investors? Journal of Business Ethics, vol. 121 (4), ss. 559-576.
Handelsbanken. (u.å.). Mer hållbarhet i våra investeringar. Tillgänglig:
https://www.handelsbanken.com/sv/hallbarhet/nyheter/hallbarhet-i-investeringar [2020-06-08]
Hellsten, S. & Mallin, C. (2006). Are ‘Ethical’ or ‘Socially Responsible’ Investments Socially Responsible? Journal of Business Ethics, vol. 66 (4), ss. 393–406.
Hillman & Keim. (2001). Shareholder value, stakeholder management, and social issues: what’s the bottom line? Strategic management Journal, vol. 22 (2), ss. 124-139. Hörisch, J., Freeman, R.E. & Schaltegger, S. (2014). Applying Stakeholder Theory in Sustainability Management: Links, Similarities, Dissimilarities, and a Conceptual Framework. Organization & Environment, vol. 27(4), ss. 328–346.
Humphrey, J. & Lee, E. (2011). Australian Socially Responsible Funds: Performance, Risk and Screening Intensity. Journal of Business Ethics, vol. 102 (4), ss. 519–535. Humphrey, J. & Lee, E. (2011). Australian Socially Responsible Funds: Performance, Risk and Screening Intensity. Journal of Business Ethics, vol. 102 (4), ss. 519–535. Kreander, N., Gray, R.H., Power, D.M., Sinclair C.D. (2005). Evaluating the
Performance of Ethical and Non‐ethical Funds: A Matched Pair Analysis. Journal of
Business Finance & Accounting, vol. 32 (7–8), ss. 1465–1493.
Leite, C., Cortez, M., Silva, F., Adcock, C. (2018). The performance of socially
responsible equity mutual funds: Evidence from Sweden. Business Ethics: A European
35 Muñoz, F., Vargas, M., Marco, I. (2014). Environmental Mutual Funds: Financial Performance and Managerial Abilities. Journal of Business Ethics, vol. 124 (4), ss. 551– 569.
Petit, Aurélien. Capelle-Blancard, Gunther (2019). Every Little Helps? ESG News and Stock Market Reaction. Journal of Business Ethics, vol. 157 (2), ss. 543-565.
Privata Affärer. (2019). Cannabisaktier – Bubblan som brast. Tillgänglig:
https://www.privataaffarer.se/cannabis-bubblan-som-brast/ [2020-05-26] Phillips, R., Freeman, R. & Wicks, A. (2003). What Stakeholder Theory is Not. Business Ethics Quarterly, vol. 13(4), ss. 479–502.
Pwc riskpremiestudien. (2019). Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Tillgänglig: https://www.pwc.se/sv/pdf-reports/corporate-finance/riskpremiestudien-2019.pdf [2020-05-05]
RBC GAM. (2019). Does socially Responsible investing hurt investment returns? Tillgänglig: https://www.rbcgam.com/documents/en/articles/does-socially-responsible-investing-hurt-investment-returns.pdf [2020-05-14]
Regeringen. (u.å).
Tillgänglig: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/hallbar-finansmarknad/ [2020-06-07]
Renneboog, L., Ter Horst, J. & Zhang, C. (2008). The price of ethics and stakeholder governance: The performance of socially responsible mutual funds. Journal of
Corporate Finance, vol. 14 (3), ss. 302–322.
Schaltegger, S., Hörisch, J. & Freeman, R.E. (2019). Business Cases for Sustainability: A Stakeholder Theory Perspective. Organization & Environment, vol. 32(3), ss. 191– 212.
Schröder. Michael (2014) Financial effects of corporate social responsibility: a literature review. Journal of Sustainable Finance & Investment, vol. 4 (4), ss. 337–350.
SEB. (u.å.). Hållbara investeringar. Tillgänglig: https://seb.se/privat/hallbarhet/sa-jobbar-seb-med-hallbarhet/vad-gor-vi-som-bank/hallbara-investeringar [2020-06-08]
36 SIFO. (2018). Klimatbarometern 2018 & SIFO-undersökning. Hämtad:
https://www.wwf.se/dokument/klimatbarometern-2018-sifo-undersokning/
[2020-05-20]
Svenska Dagbladet. (2019). Högt pris för att investera med gott samvete. Svenska
37
9 Bilagor
Fond Screeningintensit et Sharp e Aktie-Ansvar Sverige A 11 0,106Aktiespararna Topp Sverige 0 0,061
AstraZeneca Allemansfond 11 0,161
Carnegie Asia A 8 0,081
Carnegie Fastighetsfond Norden A 10 0,298
Carnegie Indienfond A 8 0,082
Carnegie Rysslandsfond A 9 0,21
Carnegie Spin-Off A 10 0,096
Carnegie Sverigefond A 10 0,119
Catella Småbolag 10 0,135
Catella Sverige Aktiv Hållbarhet 10 0,065
Catella Sverige Hållbart Beta A 10 0,145
CF Ryssland A 7 0,185
Cliens Sverige A 12 0,113
Cliens Sverige Fokus A 12 0,170
Didner & Gerge Global 13 0,180
East Capital Ryssland 6 0,170
East Capital Östeuropa 6 0,117
Enter Select A 10 0,134
Enter Select Pro 10 0,151
Enter Sverige A 10 0,126
Enter Sverige Pro 10 0,157
GodFond Sverige & Världen 11 0,131
Handelsbanken Amerika Tema (A1 SEK) 11 0,201
Handelsbanken Asien Tema (A1 SEK) 11 0,143
Handelsbanken EMEA Tema (A1 SEK) 11 0,026
Handelsbanken Europa Index Criteria (A1
SEK) 11 0,106
Handelsbanken Europa Tema (A1 SEK) 11 0,092
Handelsbanken Global Tema (A1 SEK) 11 0,173
Handelsbanken Hälsovård Tema (A1 SEK) 11 0,161
Handelsbanken Japan Tema (A1 SEK) 11 0,137
Handelsbanken Kinafond / Tema TRE 11 0,155
Handelsbanken Norden A1 SEK 11 0,132
Handelsbanken Sverige Index Criteria 11 0,129
Handelsbanken Sverige Selektiv TRE 11 0,186
Handelsbanken Tillväxtmarknad Tema (A1
SEK) 11 0,110
38
KPA Etisk Aktiefond 8 0,136
Länsförsäkringar Global Hållbar A 6 0,121
Lärarfond 21-44 år 11 0,129
SEB Hållbarhetsfond Global 11 0,111
SEB WWF Nordenfond 11 0,134
Simplicity Norden 10 0,172
Skandia Idéer För Livet 8 0,135
Skandia Världsnaturfonden 10 0,072 SPP Aktiefond Europa 11 0,084 SPP Aktiefond Global A 11 0,156 SPP Aktiefond Japan 11 0,152 SPP Aktiefond Sverige A 11 0,107 SPP Aktiefond USA 11 0,192 SPP Global Solutions A 11 0,178 Swedbank Humanfond 11 0,05
Swedbank Robur Fastighet A SEK 6 0,231
Swedbank Robur Medica 6 0,096
Swedbank Robur Talenten Aktiefond MEGA 11 0,12
Swedbank Robur Technology A SEK 6 0,225
Swedbank Robur Transition Global 11 0,177
Swedbank Robur Transition Sweden 11 0,083
Öhman Etisk Emerging Markets A 11 0,116
Öhman Etisk Index Europa 11 0,088
Öhman Etisk Index Japan 11 0,144
Öhman Etisk Index Pacific 11 0,1
Öhman Etisk Index Sverige A 11 0,087
Öhman Etisk Index USA A 11 0,204
Öhman Global Hållbar A 11 0,175
Öhman Småbolagsfond A TRE 11 0,209