Hållbara fonders prestation

Hållbara fonders prestation

Hur påverkas hållbara fonders prestation av screening och

ESG-risker?

Av: Robin Wallin & Oliver Lenas Jacobsson

Handledare: Ogi Chun

Södertörns Högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp

Sammanfattning

På senare år har intresset för hållbarhet ökat i samhället, ett sätt att bidra till ett hållbart samhälle är att göra hållbara investeringar. Sveriges regering menar att

finansmarknaden har en viktig roll i utvecklingen mot detta och jobbar mot en finansmarknad mer aktiv i hållbarhetsfrågor.

Forskningen kring hållbara fonder har funnits under en längre tid där man jämfört traditionella fonder med hållbara. Eftersom man inte kan visa att hållbara fonder presterar vare sig sämre eller bättre har man på senare tid fokuserat mer på att gå djupare in och titta närmare på att jämföra hållbara fonder mot varandra. Denna studie ämnar bidra till detta forskningsämne genom att jämföra hållbara fonders olika

riskjusterade avkastning beroende av fondernas screening och miljö, social, och bolagsstyrningsmässiga risker.

Detta är en kvantitativ studie på 67 svenskförvaltade hållbara fonder där forskarna ämnar mäta relationen som screeningkriterier samt miljö- social- och

bolagsstyrningsrisker har till fondernas riskjusterade avkastning med hjälp utav regressionsanalyser. Fonderna valdes ut från Morningstars kriterium socialt

ansvarstagande fonder. Perioden som analyserades var femårsperioden 2015–2019. Det gjordes totalt 60 observationer per fond, då fondernas månadsvisa avkastning

analyserades.

Abstract

In later years, people have gained interest for sustainability questions in the community, one way to contribute to a more sustainable future can be to invest in sustainable funds. The Swedish government implies that the financial market has an important role in this development of a sustainable future.

Studies in the past have for a long time compared traditional funds with sustainable. They have not come up with any significant results that one would be better than the other when comparing risk adjusted performance. That is why later studies have focused on comparing sustainable fund with each other as a heterogenic group. This study intends to expand this new field of research by comparing sustainable funds risk adjusted performance depending on the fund’s choice of screening and environmental, social and governance risks in Sweden.

This is a quantitative study on 67 sustainable Swedish funds. Regression analysis was made to analyze the impact screening and ESG-risks had on the risk adjusted

Innehåll

2.1 Modern portföljteori (Markowitz) ... 6

2.2 Intressentteorin ... 7

2.3 Hållbara fonder ... 9

2.4 Environment, Social and Governance (ESG) ... 10

2.5 Hypotesformulering ... 10 3 Metod ... 12 3.1 Forskningsdesign ... 12 3.2 Validitet ... 13 3.3 Reliabilitet ... 13 3.4 Data ... 14 3.5 Datainsamling ... 14 3.6 Bortfall ... 15 3.7 Riskjusterad avkastning ... 15

3.8 Tidigare studiers screeningkriterier ... 16

3.9 Metodkritik ... 17

4 Empiri ... 19

4.1 Deskriptiv statistik ... 19

4.2 Grafer & Diagram ... 20

4.3 Multiregression screeningkriterier ... 22

4.4 ESG-riskers påverkan på riskjusterad avkastning ... 23

5 Analys ... 25

5.1 Screeningkriterier ... 25

5.2 Miljörisker ... 26

5.3 Bolagsstyrningsrisker ... 27

6 Diskussion ... 28

7 Slutsatser ... 30

8 Förslag till vidare forskning ... 32

Referenslista ... 33

1

1 Inledning

I detta kapitel presenteras bakgrunden, syfte, och avgränsningar. Detta för att ge läsaren en förståelse och en god grund till vidare läsning av uppsatsen. Vidare ämnar även bakgrunden att belysa aktualiteten i ämnet.

1.1 Bakgrund

Många vill idag bidra till samhället genom att till exempel källsortera, undvika att flyga eller konsumera mindre. Denna trend är stor framför allt hos dagens ungdomar och verkar vara här för att stanna (SIFO, 2018). Ett sätt att investera i en hållbar framtid kan vara att investera sina pengar i hållbara fonder, vilket är fonder som gör extra hållbara investeringsval genom att till exempel välja bort företag som är dåliga för miljön eller på grund av etiska skäl. Enligt en SIFO-undersökning vill de flesta svenskar undvika oetiska fonder i sin portfölj (Svenska Dagbladet, 2019). En av tre svenskar sparar i en etisk fond och fler kan tänka sig att göra det (ibid, 2019).

Fondmarknadens utveckling har gått snabbt framåt de senaste åren. Hållbara fonder har blivit ett självklart inslag i nästan all fondförvaltning enligt ENF senaste uttalande (ENF, 2015). Tidigare har hållbarhet bara handlat om etik men har på senare tid kommit att avse bredare perspektiv på miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ibid.). Området har fått en stor uppmärksammats nationellt såväl som internationellt. Detta har lett till att hållbara investeringar har lyfts fram och förtydligats även på den svenska

fondmarknaden.

2 bortval en fond har gjort. Något som även är ett vanligt förekommande mått för

hållbarhet för hållbara investeringar är ESG (översatt till miljö- sociala- och

bolagsstyrningsmässiga risker). På Morningstars hemsida (Morningstar.se) kan man till exempel finna vilka ESG-risker olika fonder har, där en hög siffra innebär högre risk, och därmed ett mindre hållbarhetsarbete hos företagen fonden inkluderat. ESG är en uppsättning standarder för ett företags verksamhet. Dessa standarder kan socialt medvetna investerare använda, för att granska potentiella investeringar. De tre faktorerna är vanligt förekommande inom hållbarhetsforskningen och används för att mäta hållbarhet hos ett företag, att få dessa mått utöver finansiella mått kan hjälpa investerare att välja ut investeringar som är etiska, men investeraren får även mer insikt i företaget och kan då även att välja bort företag som verkar riskfyllda ur detta

perspektiv.

Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på att se hur hållbara fonder presterar jämfört med traditionella fonder, då man har tänkt sig att hållbara fonder kommer med högre kostnader. Forskningen är oense gällande om de genererar bättre eller sämre avkastning än traditionella fonder, många studier har gjorts men resultaten visar hela tiden olika. I nästan alla fall kan man inte visa på en signifikant nivå att hållbara fonder skulle prestera sämre än traditionella (Kreander, 2005; Auer, 2006). Att resultaten skiljer sig åt kan bero på vilken data och vilka metoder som använts eller landet som studien har utförts i. Ett problem kan också ha varit urvalen har varit små för hållbara fonder, vilket gör att det blir svårare att få signifikanta eller trovärdiga resultat. Senare forskning (Barnet & Salomon, 2006; Capelle-Blancard & Mojun, 2014; Lee et al., 2010) ser inte hållbara fonder som en homogen grupp som tidigare forskning har gjort. I dessa nyare studier jämförs hållbara fonder med varandra, snarare än att jämföra dem mot traditionella fonder. I en studie av Barnett & Salomon (2006) undersöktes 61 amerikanska hållbara fonder mellan åren 1971–2000. De mätte hur

3 företag på grund av miljöfaktorer eller dåliga arbetsvillkor medan screening av goda samhällsrelationer påverkar dem positivt. Renneboog et al. (2008) har en förklaring för varför fondernas avkastning ökar igen då man passerat ett visst antal screeningkriterier. De menar att fonder som har en större screeningintensitet sållar bort sämre företag och får på så sätt fram företag med mer kompetent företagsledning. De menar att det även kan minska framtida risker kopplade till företagsledning och miljökatastrofer (ibid, 2008). Deras resultat visar även på att fonder som screenar bort företag på grund av dålig företagsledning och sociala faktorer genererar en lägre risk-justerad avkastning (ibid, 2008).

Capelle-Blancard & Mojun (2014) undersöker 116 franska hållbara fonder mellan 2004–2007. Precis som Barnet & Salomon (2006) finner även de att franska fonder påverkas på samma sätt av ökad screening, deras resultat visar även sig likaså en U-linjeformad korrelation men i en svagare form jämfört med Barnet & Salomon (2006). Lee et al. (2010) bygger vidare på tidigare forskning genom att titta närmare på hur fondernas risker påverkas av screeningintensiteten. Forskarna i studien undersöker 61 amerikanska aktiefonder mellan 1989–2006. De kommer fram till att högre screening intensitet har en negativ korrelation med systematisk risk, detta på grund av att fondförvaltare av hållbara fonder försöker hitta stora företag med låga betavärden. De tittar även på denna korrelation med risk som en kurvlinjeformad korrelation precis som tidigare studier tittade på påverkan på avkastning. Det man finner då är att fonderna har en sjunkande systematisk risk ju fler screeningkriterier fonden använder sig utav, för att sedan återgå till en högre systematisk risk. Detta förklaras av att fondförvaltare av hållbara fonder försöker hitta stora företag med låga betavärden, men när

4 europeiska marknaden. De kommer fram till att miljöfonder inte presterar sämre än andra typer av hållbara fonder. Detta är intressant då resultaten i Barnet & Salomons (2006) studie pekar på att fonder som väljer bort företag på grund av bland annat

miljöaspekter påverkar fondens resultat negativt. Auer (2016) tittar även de på hur ESG-faktorer påverkar fondens avkastning, de kommer fram till att hållbara fonder får ett ökat värde kopplat till hög ranking i bolagsstyrning. Men man kan inte se att hållbara fonder påverkas positivt av miljö-, eller sociala aspekter. Vilka hållbarhetsrisker som påverkar fonders prestanda bäst verkar det råda delade meningar om.

1.2 Problemformulering

Sveriges regering arbetar aktivt för en hållbar finansmarknad, man ser finansmarknaden som en viktig komponent i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Det innebär bland annat att finansmarknadens aktörer ska beakta miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga aspekter (Regeringen, u.å.).

Det har visat sig att det är problematiskt med olika hållbarhetsbegrepp och att jämföra hållbarhetsfonder emellan både internationellt och i Sverige. Investerarna till en fond bör få veta vad det kostar att investera i en hållbar fond, och vad det kostar beroende på vilken typ av hållbar fond man väljer. För att regeringens och fondförvaltares skall kunna ta rationella beslut, bör de få stöd forskningsstöd som underlag och därför borde mer forskning utföras inom området.

Leite et al. (2018) påpekar att Sverige är ett moget land för hållbara investeringar och att svenska fondförvaltare innehar en god hållbarhetsmedvetenhet. Investerare kommer därför troligtvis få se fler hållbara investeringar i framtiden. Alla är inte insatta i hållbarhetsfrågor och en transparent hållbarhetsbeskrivning är viktigt för att veta vad man får för pengarna, enligt Dagens industri (2018) är jämförbarheten mellan olika svenskförvaltade fonder inte helt enkelt i dagsläget. Denna studie ämnar gå djupare in på hållbara fonder och se vad svenska investerare kan vänta sig för avkastning beroende på vad de väljer för typ av hållbar fond, med hänsyn till olika ESG risker och

screeningintensitet.

1.3 Avgränsningar

5 ansvarstagande fonder”. Flera andra studier som tittar på hållbara fonder delar upp screeningen i om man exkluderar eller inkluderar företag i fonden. I denna studie tittar man endast på fonders exkludering av företag (negativ screening), då detta verkar vara vanligast förekommande bland svenskförvaltade fonder.

1.4 Forskningsfrågor

• Hur påverkas den riskjusterade avkastningen bland svenskförvaltade aktiefonder av ökad screening intensitet?

• Hur påverkas fondernas riskjusterade avkastning av en ökad nivå av de tre ESG-faktorerna (miljö, social, bolagsstyrningsmässiga risker)?

1.5 Syfte

6

2 Teori

I detta kapitel kommer två olika teorier tas upp samt olika begrepp som kommer användas i studien. Den första teorin som tas upp är den moderna portföljteorin av Markowitz som sedan följs upp med intresseteorin. Vidare kommer begreppen hållbara fonder, Enivromental, Social and Governace (ESG) att förklaras. Kapitlet avslutas sedan med hypoteser.

2.1 Modern portföljteori (Markowitz)

Markowitz vann nobelpriset 1990 för hans arbete med den moderna portföljteorin, ett av hans första verk var Portfolio Selection (1952). Enligt Markowitz (1952) är det möjligt för en investerare att optimera sin risk i förhållande till avkastning i sin portfölj genom diversifiering. Modellen utgår även ifrån att investerare är riskaverta, vilket innebär att investerare enligt denna förutsättning kommer göra den investeringen med lägst risk i förhållande till avkastning. Detta gör att beroende av vilken risknivå en investerare väljer kan de uppnå olika avkastningsnivåer i förhållande till risken. Eftersom

investerare som väljer bort vissa aktier utifrån vissa kriterier som hållbara fonder gör, kan detta enligt teorin minska möjligheten för investerare att uppnå samma

diversifiering och minska risken som man skulle kunna gjort med alla

investeringsalternativ tillgängliga. Detta gör då att denna portfölj skulle kunna generera en lägre avkastning i förhållande till risk jämfört med en fond där man har möjlighet att välja företag utan några begränsningar alls (Barnett & Salomon, 2006). Detta för att dessa fonder inte når den effektiva fronten, där avkastning i förhållande till risk är optimal.

I en studie av Mehdi et al. (2013) tar man upp Sharpe som är en utökning till det ursprungliga arbetet av Markowitz. Forskarna berättar att Sharpe introducerade

7 marknadsportfölj som har den bästa avkastningen jämfört med riskkvoten. Detta på grund av att det är den bäst diversifierade av alla möjliga portföljer (ibid.). Författarna fortsätter sedan med att berätta att om en investerare väljer sina portföljer baserat på risk och avkastning, visar Sharpe att det finns ett linjärt samband mellan en förväntad

avkastning på en förväntad tillgång och dess känslighet för avkastningen på marknaden. Motiveringen till detta förhållande är först och främst riskaversionen hos investerare som kräver högre avkastning för att ta högre risker. Sedan för den andra jämvikten där utbud och efterfrågan tvingar att justera tillgångspriser baserat på deras risker (ibid.). I studien nämns även CAPM som är den första viktiga modellen som förklarar

förhållandet mellan risk och förväntad avkastning. CAPM antar att alla investerare är identiska, att de maximerar den ekonomiska användbarheten och att formen på deras nyttofunktion antas vara fixerad (Mehdi et al. 2013).

2.2 Intressentteorin

Intressentteorin är en teori om organisationsledning och etik. Denna teori är distinkt eftersom den adresserar moral och värden som är ett centralt inslag i hanteringen av organisationer. Medel för att uppnå dessa mål, granskas kritiskt inom intressentteorin på ett sätt som inte finns i många andra teorier. Intressentteorin innebär att man har

uppmärksamhet på mer än att bara att maximera aktieägarnas välstånd. Uppmärksamhet på intressen och välbefinnande hos dem som kan hjälpa till eller hindra uppnåendet av organisationens mål är teorins centrala råd (Freeman et al. 2003).

I en studie av Schaltegger et al. (2019) beskriver författarna att intressentteorin är en av de mest använda teoretiska metoderna inom CSR och forskning kring

8 ett stort inflytande på vilka ekonomiska effekter ett företags sociala och miljömässiga aktiviteter har och vad som uppfattas som affärssak (ibid.).

I en studie av Freeman et al. (2014) tar de upp kopplingen mellan intressentteorin och hållbarhetshantering. Författarna menar att intresseteorin utvidgar räckvidden till en bredare samhällelig inbäddning av organisationer samt dess innebörd beroende på samhällsmiljön. På samma sätt betonar företagens hållbarhetsforskare den samhälleliga och ekologiska miljön beroende av varandra mellan organisationen och dess

samhälleliga och naturliga miljö (Freeman et al. 2014). Författarna betonar att båda begreppen förlänger vyn utöver maximering av kortvarigt aktieägarvärde eller redovisningsbaserad vinst. Dessutom delar en bredare förståelse för företagens inbäddadhet, beroende, skyldigheter, förmågor och möjligheter. Intressentteorin och hållbarhetshantering skiljer inte på etiska frågor från företag. Detta på grund av att de inte uppfattar affärsverksamhet och etik som motstridiga utan som grundläggande sammankopplade. Istället för att separera dessa frågor för att skapa ett verkligt värde för intressenter eller i hållbarhetshanteringsmässiga villkor för att bidra till en hållbar utveckling, måste sociala och miljömässiga frågor kopplas till en kärnverksamhet i ett företag (Freeman et al. 2014).

Hillman & Keim (2001) sätter istället aktieägarvärde i fokus ett och formulerar hypotesen att företag som deltar i sociala frågor som inte är direkt relaterade till företagets primära intressenter, som till exempel aktieägare, kunder eller leverantörer, inte skapar samma värde till aktieägarna. De antar då att företag som beblandar sig i sociala frågor är negativt korrelerat med aktieägarvärde. De tar upp att vanliga saker företag gör för att bidra socialt kan vara att inte delta i syndiga industrier (alkohol, tobak och kommersiell spelverksamhet), göra affärer med länder som inte står upp för

mänskliga rättigheter, undvika kärnkraft, undvika militären med mera. Att undvika dessa typer av företag och välja ut företag med dessa begräsningar kan begränsa företagets immateriella tillgångar som hade kunnat användas för att uppnå

9 • Som hållbara fonder gör, kan investerare välja att ta bort aktier baserat på

speciella kriterier. Enligt Markowitz teori bör detta reducera chansen för investerare att åstadkomma samma diversifiering. Det skulle också minimera risken som man skulle kunnat utövat med alla investeringsalternativ tillgängliga. Konsekvensen som följer är att portföljen förväntas generera en lägre avkastning i förhållande till risken om man jämför en fond där man har chansen att välja företag som inte har några begränsningar alls. Detta kommer vara intressant när studiens hållbara fonder undersöks.

• Intressentteorin och hållbarhetsplanering är kopplade till varandra på så sätt att begreppen ökar utbredningen för en större inbäddning av olika organisationer men också deras betydelse för samhällsmiljön. Dessa två begrepp utökar även bilden av kortvarig aktievärdering eller redovisningsbaserad vinst.

Intressentteorin är dessutom en av de viktigaste teorierna inom hållbarhetsplanering och CSR.

• När en investerare utser sina portföljer baserat på avkastning och risk, finns det enligt Sharpe ett linjärt samband mellan den förväntade avkastningen på en förväntad tillgång och dess känslighet för avkastningen på marknaden (Mehdi et al. 2013). Sharpe kommer att användas i vår studie när den riskjusterande avkastningen ska beräknas på de olika fonderna.

2.3 Hållbara fonder

Att säga exakt vad en hållbar fond är, kan vara svårt då det inte finns någon entydig definition. Många fonder i Sverige som inte kallas hållbara är ofta hållbara ur vissa kriterier men inte till samma nivå som de som kallas hållbara. SEB väljer till exempel alltid bort bolag inom särskilda branscher och väljer in företag som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Alla SEB:s och Handelsbankens fonder utesluter alltid illegala vapen & kärnvapen och har en restriktiv hållning till kolbolag (Handelsbanken.se; SEB.se). Vad ingår då i en hållbar fond? SEB:s hållbara fonder utesluter även utöver ovanstående även: alkohol, övriga vapen, tobak & pornografi, kol-, gas- och oljebolag

10 hållbarfond specifikt är, men det finns krav på fondförvaltare att de ska skriva om hur fonden arbetar med hållbarhet för investeringen i varje fond. Sedan 2018 är även fondförvaltare skyldiga att informera investerare om deras hållbarhetsarbete. Denna information ska finnas tillgänglig på förvaltarens sida. Även i årsredovisningen ska man kunna läsa om vilken metodik fondförvaltaren använder sig utav och hur arbetet kring hållbarhet går till (Konsumenternas, 2015).

I engelska artiklar kan man hitta hållbara fonder under olika begrepp som ”ethic fund”, ”socially responsible (SRI) fund” & ”Enviromental, Social, governance (ESG) fund”. I Sverige benämns de ofta som ”hållbara fonder”, ”etiska fonder” eller ”CSR fonder”.

2.4 Environment, Social and Governance (ESG)

Miljö, social och bolagsstyrning (ESG) är en uppsättning standarder för ett företags verksamhet som kan användas av socialt medvetna investerare för att granska

potentiella investeringar. Miljökriterier beaktar hur ett företag fungerar som förvaltare av natur och miljö. Sociala kriterier undersöker hur den hanterar relationer med anställda, leverantörer, kunder och samhällen de verkar i. Bolagsstyrning hanterar ett företags ledarskap, ledarlöner, revisioner, intern kontroll och aktieägarrättigheter. Girerd-Potin et al. (2014) använder tre sociala begrepp som liknar ESG. Om man ser till dessa tre dimensionerna spelar företagets storlek en roll i marknadens reaktion på socialt ansvar. Den största påverkan små företag har i hänseende till socialt ansvar är att de blir belönade med lägre kostnad på eget kapital. Stora företag som inte är socialt

ansvarstagande blir straffade med en högre kostnad på eget kapital.

2.5 Hypotesformulering

H1 Svenska hållbara fonder följer en U-formad korrelation mellan screening

intensitet och riskjusterad avkastning

11 De tre följande hypoteserna (Hypotes 2–4) kretsar kring de tre ESG faktorerna. För att pröva hypoteser används ett mått som heter ESG-risker från Morningstar

(Morningstar.se). Antagandet görs även att en högre risk innebär låg screening till de olika ESG-faktorerna.

H2 Ökad risk till miljöfaktorer har en positiv korrelation med riskjusterad

avkastning

I RBC GAM’s metastudie (2019) där man tittar på flera andra studier som forskat kring hållbara fonder menar man att miljö-faktorerna har en mindre effekt än de andra. Även Barnett & Salomon (2005) upptäckte att screening av miljöfaktorer hade en negativ korrelation med riskjusterad avkastning. Utefter detta har hypotes 2 formluerats.

H3 Ökad risk kopplat till bolagsstyrning har en positiv korrelation med riskjusterad

avkastning

Renneboog et al. (2008) finner att screening kopplade till bolagsstyrning har en negativ påverkan på SRI fonders prestanda. Det förväntas därför detsamma i denna

undersökning.

H4 Ökad risk kopplat de sociala faktorerna har en positiv korrelation med

riskjusterad avkastning

Att välja bort företag på grund av att de är syndiga sänker Sharpe ration enligt Geczy et al. (2005) jämfört med traditionella fonder. Syndiga bortval är exempel på bortval kopplade till sociala faktorer. Även Blancard & Mojun (2014) ger stöd för denna hypotes, de menar att uteslutandet av syndiga aktier eller kärnkraft sänker den

12

3 Metod

Metoddelen har ett kritiskt förhållningsätt hur man gått tillväga i studien för att öka tillförlitligheten till resultaten. Delen börjar med att beskriva forskningsdesign, sedan datan samlats in, bortfall samt hur andra studier har gjort när de valt

screeningkriterier. Tanken är att metoden skall vara så utförlig så den som önskar ska kunna genomföra samma undersökning och komma fram till ett liknande resultat. 3.1 Forskningsdesign

I denna studie har en kvantitativ metod använts, den är även deduktiv då forskarna har utgått från tidigare teorier inom området företagsekonomi och fonder. Med en

kvantitativ studie så syftar det till en undersökning som samlar in data kring flera olika fall vid en viss tidpunkt. Efter man samlat in all data så görs det en analys för att kunna finna samband mellan de variabler man valt ut (Bell, 2000, s. 13). Kvantitativa data brukar kallas hårddata och behandlas ofta genom statistik. Med detta så kan man göra statistiska analyser och med detta dra korrekta slutsatser. Hårddata bidrar till

möjligheten att göra jämförelser som blir mer opartiska och konkreta (Ejvergård, 1996, s. 34–35).

Om man istället hade valt en kvalitativ forskningsmetod hade inte studiens resultat varit lika generaliserbara, studiens forskningsfråga syftar till att finna generaliserbara svar på hur den svenska aktiefondsmarknaden reagerar på olika typer av screening och inte en djupare förståelse om varför eller hur fonderna gör detta.

I denna studie har bland annat en deskriptiv metod använts där tabeller har skapats för att kunna avläsa medelvärdet på månadsavkastning, ålder och fondförmögenhet för de antal screeningkriterier en fond har använt sig utav. Vid deskriptiva studier så har man oftast förkunskaper kring ämnet vilket gör att man kan avgränsa vissa irrelevanta saker som inte behövs tas med. Istället så fokuserar man på att beskriva och förklara de relevanta delarna så bra som möjligt (Olsson & Sörensen 2007, s. 31). Utöver deskriptiv statistik, har även regressionsanalys utförts för att studera forskningsfrågorna.

13 att en hypotes är accepterad så betyder det inte att den är korrekt. Detta för att det kan finnas skillnader mellan resultatet och det förväntade värdet vilket gör att det inte går att bevisa. Samma sak gäller om hypotesen inte stämmer. Det kan vara så att man haft oturen att man får ett resultat som är väldigt sällsynt, (Olsson & Sörensen 2007, s. 141– 142). För att visa om studiens resultat är generaliserbara har p-värden tagits fram för regressionsanalyserna.

3.2 Validitet

För att höja begreppsvaliditeten i denna studie diskuteras hållbarhetskriterier som har använts i tidigare studier och hur dessa skiljer sig i Sverige. Detta anses vara viktigt om man ska göra jämförelser till tidigare studier som utfört liknande undersökningar i andra länder. Det verkade finnas en skillnad på hur man beskrev hållbarhetskriterier och hållbarhetsfaktorer i andra studier. Därför är det noggrant framfört vilka

screeningkriterier och hållbara fonder som använts. Om forskare av en ny studie skulle välja en annan tidsperiod, kan det vara viktigt att man väljer en period som liknar perioden i denna studie. Perioden som har valts är en ekonomisk period med en uppgående trend. I en nedgående ekonomi skulle resultaten kunna skilja sig åt.

Flera tidigare studier har fokuserat på hållbara fonder, men vad exakt en hållbar fond är, är det få som kan svara på. Är det att det ska stå hållbart i namnet eller ska fonderna syssla med ett antal hållbara aktiviteter? Alla fonder från Morningstar (morningstar.se) valdes att tas med, som ansågs som socialt ansvarstagande fonder. Då inkluderades även fonder som inte innehåller hållbar i namnet, som till exempel Handelsbankens

Kinafond. De märktes att det finns många fonder i Sverige som är socialt ansvarstagande, även fast de inte skyltar med detta, utan det verkar snarare vara grundläggande principer för fondföretagen. Därför var det viktigt att få med alla dessa fonder.

3.3 Reliabilitet

14 inom just kvantitativ forskning då forskaren bör vara intresserad om måttet är stabilt eller inte (ibid.). Reliabiliteten i denna studie kan anses ha blivit högre då tidsperioden och databasen som använts har presenterats. Om en forskare vill utföra samma studie vid ett senare tillfälle skulle de då alltså kunna använda samma data och tidsperiod och se om resultaten stämmer överens.

3.4 Data

Beroende variabel i vår undersökning är prestandan av fonden. I denna studie har vi valt att riskjustera till fondens variation, i form av Sharpe kvot. Totalt utfördes 60

observationer per fond, detta eftersom vår studie studerade 5 år á 12 månader. För att analysera hur de oberoende variablerna ESG-faktorer och antalet screeningkriterier påverkar aktiefonders prestanda användes multivariat regressionsanalys.

3.5 Datainsamling

Morningstar användes som databas för studiens urval, vilket är en väl använd databas. Hela populationen efter att fonderna har filtrerats till att endast bestå av socialt

ansvarstagande aktiefonder bestod av 401 fonder. Aktiefonder är enligt Morningstars definition att fonden skall inneha minst 75 procent aktier, det innebär alltså att alla fonder i denna studie består av minst 75 procent aktier.

Fondernas screeningkriterier togs fram från Hållbarhetsprofilen som är framtagen av Sweif i syfte att tillgodose fondtransparens och allmänhetens behov på ett enkelt och överskådligt sätt. Detta för att investerare ska kunna få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning vilket möjliggör även jämförbarhet mellan fonder (Sweif). En tjänst de tillgodoser är att man kan få information om olika fonders screeningkriterier. Fanns fonden inte med där, kunde de hittas i fondernas egen

informationsbroschyr som innehåller precis samma kriterier som på hållbarhetsprofilen. De screeningkriterierna som tittats på är de tolv som finns med i Hållbarhetsprofilens mall, plus cannabis som många fonder har valt att ha med som övrigt bortval. Totalt har denna studie alltså 13 screeningkriterier, dessa är: Klusterbomber, personminor;

15 Tobak; Kommersiell spelverksamhet; Pornografi; Olja & gas; Kol (Men inte olja & gas); Uran; Genetiskt modifierade organismer (GMO); Cannabis.

Fondens Net Present Value kurs (NAV kurs) hämtades hem från Handelsbankens databas, utav denna data kunde man få fram månadsvisa NAV från varje fond under fem-årsperioden 2015-01-01 till 2019-12-31. En investering i aktiefonder beaktas nästan alltid som en långsiktig investering, det vanliga är att man åtminstone investerar tre år i en aktiefond. För att spegla denna sedvanliga långsiktiga investering har studien valt att analysera data under en 5-årsperiod. Marknadsekonomin under den valda perioden var växande förutom året 2015 då man kunde se en fallande börs.

För att mäta Sharpekvoten behövs riskfri ränta. Den riskfria räntan som valts är 0,3%, det är den genomsnittliga riskfria räntan för en svensk 10-årig statsobligation enligt PWC (Pwc, 2019).

3.6 Bortfall

Studien hade ett antal bortfall från urvalet av 148 fonder. Dessa bortfall berodde på att fonderna inte funnits i minst fem år, att ESG risker ej fanns tillgängliga eller att fonden inte hade information om antalet screeningkriterier. Det blev då 84 fonder kvar. Dessa 84 fonder reducerades med 17 ytterligare då daglig eller månatlig NAV-kurs ej fanns på handelsbankens hemsida. Det blev då ett slutligt urval på 67 fonder.

3.7 Riskjusterad avkastning

Sharpe ration används i denna studie för att se hur mycket avkastning en fond genererar i förhållande till dess risk. Risken mäts som standardavvikelse och avkastningen mäts som snittavkastning varje tillgång har efter man dragit av den riskfria räntan. Detta isolerar den riskfyllda investeringen. Nedan följer formeln som använts för att räkna ut riskjusterad avkastning. Avkastningen var det geometriska medelvärdet på alla 60 observationer per fond.

𝑅𝑝− 𝑅𝑓

𝜎_𝑝

𝑅𝑝 = 𝐹𝑜𝑛𝑑𝑒𝑛𝑠 𝑚å𝑛𝑎𝑑𝑠𝑣𝑖𝑠𝑎 𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑎𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔

16 𝜎𝑝 = 𝐹𝑜𝑛𝑑𝑒𝑛𝑠 𝑚å𝑛𝑎𝑑𝑠𝑣𝑖𝑠𝑎 𝑠𝑡𝑎𝑛𝑑𝑎𝑟𝑑𝑎𝑣𝑣𝑖𝑘𝑒𝑙𝑠𝑒

3.8 Tidigare studiers screeningkriterier

Något som skiljer tidigare studier åt är vilka screeningkriterier man använder sig utav och var de hämtas ifrån, dessa verkar skilja sig beroende på i vilket land tidigare studier utförts i. I studien av Barnet & Salomon (2006) valde man ut fonder från The Social Investment Forum som är en icke vinstdrivande organisation som uppmuntrar till hållbara investeringar. Denna webbplats tillhandahåller data om hur fonderna har gjort sitt urval, som exempelvis vilka screeningkriterier fonden använt. Just denna webbplats som flera amerikanska studier använt väljer bort företag utifrån 12 olika faktorer: alkohol, tobak, hasardspel, försvar/vapen, produkt/service-kvalitet, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrelationer, anställdas rättigheter, samhällsinvesteringar och

samhällsrelationer.

Capelle-Blancard & Mojun (2014) delar upp fondernas screeningkriterier i tre undergrupper: syndiga, miljömässiga och ledningskopplade baserat på 13 olika screeningfaktorer. Greczy et al. (2005) finner att syndig screening är en väl använd screeningkategori som vanligtvis innebär att man screenar bort företag som är

17 Screeningkriterier som är vanliga i dessa tidigare nämnda studier som inte verkar finnas i Sverige är: Arbetares rättigheter (Labour relations), mänskliga rättigheter (Human rights) och samhällsinvesteringar (Community Investments). En anledning till att de inte finns bland svenskförvaltade fonder skulle kunna vara att det ses som självklarheter i Sverige, och därför fokuserar på kriterier som är mer relevanta i Sverige. Leite et al. (2018) menar att svenska fonder följer mer normbaserade screeningkriterier jämfört med andra länder. Tanken var först att göra undergrupperingar utefter de olika

screeningkriterierna likt andra studier har gjort. I denna studie blir det svårt att dela upp screeningkriterier i undergrupper då fem screeningkriterier är vapenrelaterade, tre är drogrelaterade och resterande utom olja, gas och kol är etiskt relaterade på andra sätt som spelverksamhet och pornografi. Skulle man dela upp fonderna i denna studie skulle man kunna göra uppdelningen etiska faktorer och miljömässiga faktorer eller syndiga och miljömässiga. Ledningsmässiga faktorer verkar saknas i Sverige. Uppdelningen skulle ändå bli svår då nästan alla svenska fonder i denna undersökning som screenar i ena kategorin även screenar ut företag från den andra.

3.9 Metodkritik

Att det finns korrelation mellan en oberoende och en beroende variabel behöver inte betyda att X påverkat Y. Det kan alltså finnas brist på kausalitet, det är därför viktigt att forskarna i studien visar på att det är just X som påverkat Y och ingen annan utstående variabel. I metastudien av Rbc Gam (2019) där man går igenom tidigare forskning kring hållbara fonder menar man att just kausaliteten har varit ett problem i tidigare studier vilket har gjort det svårt att dra starka slutsatser.

18 generella slutsatser kring hållbara fonder. Detta kan vara en förklaring till varför våra resultat inte visar samma sak som andra studier som jämförs.

19

4 Empiri

I detta kapitel presenteras den data som har används för att kunna besvara de benämnda frågeställningarna.

4.1 Deskriptiv statistik

Nedan följer tabeller där man kan få en bild av urvalet som använts. Man kan i tabellerna avläsa medelvärdet på månadsavkastning, ålder och fondförmögenhet för varje antal av screeningkriterier en fond använt sig utav. Minimum är det minsta värdet fonden med angivet screeningkriterier har och maximum är det högsta värdet en fond med samma antal screeningkriterier har. Man kan därmed avläsa hur stort spannet är mellan det minsta och högsta värdet.

Tabell 1: Deskriptiv statistik

Genomsnittlig månadsavkastning (Ej riskjusterad)

Screeningkriterier Medel Minimum Maximum

0 0,56% 0,56% 0,56% 6 1,13% 0,72% 1,60% 7 1,59% 1,59% 1,59% 8 0,75% 0,63% 0,82% 9 1,35% 1,35% 1,35% 10 0,86% 0,56% 1,64% 11 0,85% 0,44% 1,20% 12 0,91% 0,77% 1,06% 13 0,92% 0,92% 0,92% Ålder

Screeningkriterier Medel Minimum Maximum

20 Fondförmögenhet

(Miljoner SEK)

Screeningkriterier Medel Minimum Maximum

0 2670,03 2670,03 2670,03 6 14 044 ,29 1123,11 50 360 ,52 7 755,63 755,63 755,63 8 2024,68 718,52 4608,98 9 3290,80 3290,80 3290,80 10 2987,47 436,09 14 794 ,27 11 7034,29 226,80 27 648 ,79 12 3205,98 824,47 5587,49 13 5890,00 5890,00 5890,00

4.2 Grafer & Diagram

Tabell 2: Fonders screeningintensitet

I snitt har de svenska fonderna i denna studie 10 screens, jämför man detta med Barnet & Salomon som hade i snitt 8 screens per fond och Capelle-Blancard & Mojun (2014) som studerade franska fonder och hade under 2 screens per fond, verkar

svenskförvaltade fonder överlag screena bort företag utefter fler kriterier.

1 _{0 0 0 0 0} 6 1 4 1 12 39 2 ₁ 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 An ta l fon d er Antal screens

21 Tabell 3: Fonders screeningkriterier

Alla fonder utom en screenade ut företag som har att göra med tobak, kärnvapen och kemiska & biologiska vapen att göra. Det var inte många som screenade ut företag på grund av GMO eller uran. Intressant är att 37 av fonderna screenar ut företag som har med cannabis att göra, detta är en typisk etisk screening som alltså verkar vara vanlig i Sverige. Det är även en screening som är ny och ligger i tiden, Det verkar även som ingen annan studie som har med just cannabis som screeningkriterium.

Tabell 4: Screeningfaktorers påverkan på riskjusterad avkastning

0 10 20 30 40 50 60 70

22 En U-formad kurva kan man inte se på våra resultat, man ser snarare ett svagt positivt samband att ju fler screening faktorer en fond har, ju större blir den riskjusterade avkastningen. Från 9 faktorer och uppåt kan man se en U-formad kurva.

Tabell 5: Screeningfaktorers påverkan på riskjusterad avkastning (8–13 faktorer)

I grafen ovan kan man se en U-formad kurva som börjar vid 9 screening kriterier. Ett tydligt samband kan man inte se här utan det är väldigt olika från fond till fond.

4.3 Multiregression screeningkriterier

Tabell 6: Screeningfaktorer regressionsanalys

Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde

Konstant 0,007581501 0,001213778 6,246203

3,82573E-08

Pornografi 0,003448675 0,001320627 2,611391 1,12%

Olja & gas (fossila bränslen) -0,00238600 0,000791247 -3,0155 0,37%

En multiregression gjordes på samtliga screeningkriterier. Screeningkriterier med för högt p-värde, det vill säga över fem procent eliminerades och testet gjordes igen tills samtliga oberoende variabler hade ett p-värde under fem procent. De som blev kvar var pornografi och olja & gas som påverkade den riskjusterade avkastningen med en 95-procentig signifikansnivå. Att screena bort företag som har med pornografi att påverkar riskjusterad avkastning positivt, medan screening av faktorerna olja & gas påverkar riskjusterad avkastning negativt.

23

4.4 ESG-riskers påverkan på riskjusterad avkastning

Tabell 7:ESG-faktorer regressionsanalys

Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde

Konstant 0,176372 0,048924 3,60498 0,000617

Miljörisk 0,002836 0,003621 0,783009 0,436556

Socialrisk 0,003046 0,005182 0,587822 0,558753

Ägarstyrningsrisk -0,01022 0,008607 -1,18761 0,239444

En multiregression gjordes även på ESG-riskerna för att se om de hade någon påverkan på riskjusterad avkastning. Ingen av Morningstars ESG risker hade en signifikant påverkan, inte ens på en 15 procentig nivå. Om man bortser från att resultaten inte är signifikanta finns det en positiv korrelation mellan miljörisker och sociala risker och riskjusterad avkastning. Ökad risk i ägarstyrning påverkar riskjusterad avkastning negativt.

Tabell 8:Miljöriskers påverkan på riskjusterad avkastning

Korrelationen mellan miljörisk och Sharpe verkar visa på en korrelation som först sjunker för att sedan öka igen. Lägst riskjusterad avkastning har de fonder som ligger på en medelhög risk det vill säga 6–7 och högst riskjusterad avkastning har fonderna som ligger på antingen en låg miljörisk på 2 eller en hög på 11.

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0 2 4 6 8 10 12 Sh ar p e Miljörisk

24 Tabell 9:Total esg-risk påverkan på riskjusterad avkastning

I denna korrelation har de tre ESG-riskerna summerats för vardera fonden för att få en totalrisk. Även denna totala risk verkar följa en U-formad korrelation precis som miljörisken för sig. y = 0,0017x2_{- 0,0744x + 0,9224} R² = 0,6702 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0 5 10 15 20 25 30 35 Sh ar p e Total risk

25

5 Analys

I detta avsnitt kommer samtliga hypoteser tas upp tillsammans med resultaten som framkommit. Detta för att se vilka hypoteser som kan verifieras och hur resultatet förhåller sig till tidigare forskning.

5.1 Screeningkriterier

H1 Svenska hållbara fonder följer en U-formad korrelation mellan screening

intensitet och riskjusterad avkastning.

Tabell 10:Korrelationen mellan screeningfaktorer och riskjusterad avkastning

Ovan kan man se att svenska SRI fonder inte följer samma U-formade korrelation som i Barnett & Salomons studie (2006) på amerikanska fonder och Capard-Mojun &

Blancards studie (2014) på franska fonder. Dock saknas i denna svenska studie, empiri från ett screeningkriterium till fem, ett flertal andra screeningfaktorer innehåller även de lite data detta kan vara en av orsakerna. Därmed måste hypotes 1 förkastas. Svenska fonder följer alltså inte samma U-korrelation som tidigare studier har visat på. De följer snarare en positiv korrelation.

Båda de ovan nämnda studierna (Barnett & Salomon, 2006; Cabard-Mojun & Blancard, 2014) motiverar den nedgående avkastningen från 0 till 5–7 screeningkriterier med att universumet för tillgångar minskar ju mer fonden screenar, och detta kan vara en av

-0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 0 2 4 6 8 10 12 14 Ris kj u sterad av ka stn in g Antal screeningfaktorer CB BS

26 anledningarna. Vi kan inte se detta på de svenska hållbara fonderna eftersom endast en fond screenar bort under 6 screeningkriterier. De fonder som återstår bör då enligt nyss nämnda studier (ibid.) börja öka vid en viss punkt då fonderna väljer ut bättre tillgångar ur ledningsperspektiv. Man kan på de svenska fonderna en svag uppåt lutande linje. Man verkar inte nå denna effekt av att välja ut företag mer noggrant, med en bättre ledning, som fått fonderna att öka sin avkastning i de tidigare studierna.

5.2 Miljörisker

H2 Ökad risk till miljöfaktorer har en positiv korrelation med riskjusterad

avkastning

Studiens resultat visar på att det finns en positiv korrelation mellan miljörisk och riskjusterad avkastning, därmed har detta resultat ett visst stöd för hypotes 4. Resultatet är dock inte signifikant, inte ens på en 15 procentig nivå. Därmed måste hypotes två förkastas.

Tabell 11:Korrelationen mellan miljörisk och riskjusterad avkastning

Istället testades en U-formad korrelation mellan miljörisk och riskjusterad avkastning. Den riskjusterade avkastningen sjunker först ju högre miljörisk fonden innehar till och med 7 i miljörisk då den åter ökar igen.

27

5.3 Bolagsstyrningsrisker

H3 Ökad risk kopplat till bolagsstyrning har en positiv korrelation med

riskjusterad avkastning

Studiens resultat tyder på en negativ korrelation mellan bolagsstyrningsrisk och

riskjusterad avkastning. Resultatet är dock inte heller signifikant och därmed förkastas

hypotes 3. Renneboog et al. (2008) finner att screening kopplade till bolagsstyrning har

en negativ påverkan på SRI fonders prestanda. Utifrån deras studie förväntade även vi att en högre risk, kopplat till bolagsstyrning, bör innebära lägre screening kopplade till bolagsstyrning och därmed få en positiv effekt på fondens avkastning.

Tidigare studier menar att ökad screening kan innebära att man väljer ut företag med bättre ledning, och lägre risk. Detta kan vara en anledning att avkastningen sjunker ju mer bolagsstyrningsrisken ökar.

5.4 Sociala risker

H4 Ökad risk kopplat till de sociala faktorerna har en positiv korrelation med

riskjusterad avkastning

Greczy et al. (2005) resultat tyder på att välja bort syndiga företag sänker Sharpe ration. Blancard & Mojun (2014) menar även de att syndiga bortval sänker den finansiella prestandan. Även Renneboog et al. (2008) ger stöd för detta genom att påstå att säga att ökad screeningintesitet i sociala faktorer sänker SRI fonders prestanda.

I enlighet med hypotes 4 och dessa tidigare studier, fann visar fonderna i denna studie en positiv korrelation med riskjusterad avkastning, därmed har våra resultat ett visst stöd för hypotes 4. Men även detta resultat är inte signifikant därför förkastas hypotes

28

6 Diskussion

I detta kapitel kommer resultaten diskuteras och ifrågasättas i koppling till tidigare forskning.

Fonderna i denna studie når en ökad riskjusterad avkastning ju mer screeningfaktorer de innehar, precis som i Humphrey & Lee (2011) finner vår studie ett svagt positivt

samband. I studien som gjordes av Barnett & Salomon (2006) kunde de se en tydlig U-formad kurva, medan i vår studie ser man ett linjärt samband. Endast en fond i vår studie har under sex screeningkriterier, resterande 66 fonder ligger mellan 7–13

screeningkriterier. Detta kan vara en anledning att det inte blir än U-formad kurva i vår studie, utan endast sista delen av svansen av U:et, den uppgående linjen, som börjar när man nått ett visst antal screeningkriterier. Barnet & Salomon (2006) diskuterade detta i sin studie och tog stöd av intressentteorin, att när man nått en viss nivå av screening börjar fondförvaltarna sålla bort de företagen med sämre företagsledning. Det kan vara så att svenska fonderna har en så pass hög hållbarhetsstandard att de redan sållat bort de sämre fonderna, och därmed blir den sista delen av kurvan svagare för de svenska fonderna, jämfört med de amerikanska och franska. Svenska fonder skiljer sig mot amerikanska fonder då man har ett högre minimikrav på screeningkriterier. De svenska fonderna verkar inte nå den positiva effekten av diversifiering som kan uppnås av en låg screeningintensitet som Barnett & Salomon (2006) talade om. Detta kan bero på i denna studie att urvalet för fonder med låg screeningintensitet är alldeles för låg i denna studie. I Barnet & Salomon (2006) studie kunde de se att ju större aktieinnehav ett företag hade, desto bättre var den riskjusterade avkastningen. Alla fonder i denna studie har minst 75 procent aktier. Detta kan fortfarande ha spelat en roll för resultaten om exempelvis fonderna med 9 screeningkriterier hade högre antal aktiefonder och det var det som fick fondens riskjusterade avkastning att stiga så pass mycket.

Om man tittar på ESG-riskerna som en grupp, utan att dela upp dem, verkar de följa en U-formad kurva i relation till riskjusterad avkastning. Alltså är de fonder med lägst totalrisk eller högst totalrisk de som uppnår bäst avkastning. En högre risk borde innebära en högre avkastning. Ofta inom företagsekonomi brukar man använda

29 långsiktiga. De fonder som ligger i början av denna U-formade kurva innehar både låga ESG-risker och en hög avkastning i relation med deras Sharpe-risk och det är alltså de fonderna man bör välja. De som är längst till höger med hög ESG-risk har alltså en hög ESG-risk men även en hög Sharpe, i andra hand bör dessa fonder väljas. De fonder som ligger i mitten med medelmåttiga ESG-risker och låg riskjusterad avkastning bör

undvikas.

De svenska fonderna i denna studie har i snitt 10 i screeningintensitet. De flesta ligger på 11 screening av 13, detta får anses som väldigt högt. I Capelle & Blancard (2014) studie där man studerade svenska fonder hade man ett snitt på 2 screenings per fond och Barnett & Salomon (2005) hade ett snitt på 8 screenings per fond. Varför har Sverige i snitt fler screeningkriterier per fond? Leite et al. (2018) menar att Sverige verkar vara ett moget land för hållbara investeringar där de flesta fondförvaltare redan i grunden är hållbart inriktade. De flesta fonder i Sverige screenar även ut företag utifrån samma kriterier, detta gör det svårt att gruppera upp fonder i olika kategorier. Detta tyder på att i Sverige verkar man ha höga grundläggande hållbarhetsvärderingar som har nått fondvärlden.

Det är även intressant att över hälften av svenskförvaltade fonder screenar ut företag på grund av cannabis, det är ett screeningkriterium som inte finns med i tidigare studier. Detta tyder på att svenska fondförvaltare är aktuella och uppdaterar sina

30

7 Slutsatser

Nedan kommer de slutsatser undersökningen har resulterat i presenteras. Dessa ämnar till att besvara frågeställning och syfte i första kapitlet.

Syftet med studien var att jämföra olika typer av hållbara fonder och samtidigt undersöka hur lönsamt det är för investerare att välja fonder med grund av olika hållbarhetsvärderingar. Detta skulle besvaras med hjälp av forskningsfrågorna: Hur svenskförvaltade fonder påverkas av ökad screeningintensitet och hur de påverkas av ökade ESG-risker.

Att diversifiera sin portfölj med flera olika tillgångar är något som alla rationella

investerare bör göra enligt portföljteorin. Idag räcker inte detta, utan många vill även ha portföljer som står för investerarens etiska värderingar, till exempel vill vissa

investerare inte investera i fonder som exkluderar pornografi och liknande etiska bortval, medan andra inte vill investera i tillgångar skadliga för miljön. Denna studies resultat kommer fram till hur lönsamt det är för investerare att investera i hållbara fonder beroende på vilken typ av fond man väljer. Studien finner till exempel signifikanta resultat att investerare som väljer fonder som screenar bort pornografi uppnår en ökad riskjusterad avkastning, medan en investerare som screenar bort fonder som exkluderar olja & gas uppnår en negativ riskjusterad avkastning. Investerare tjänar även på att investera i fonder som uppnår en högre screeningintensitet om man jämför olika svenska hållbara fonder mellan varandra, då avkastningen ökar ju mer fonderna ökar screeningintensiteten. En förklaring till detta kan finnas i intressentteorin där man menar att fonder kan få ett ökat värde ju mer en fond screenar ut på grund av

exempelvis bättre ledning och mindre risker kopplade till miljökatastrofer.

Tittar man istället på ESG-risker visar det sig att investerare bör välja en fond med höga miljö- och sociala risker men med låg bolagsstyrningsrisk. Bolagsstyrningsrisker verkar alltså vara viktigt vad det gäller riskjusterad avkastning både när man tittar på ESG-risker och screening. Väljer istället investeraren att titta på den totala risken och

31 • Det studien kommit fram till är att ökad screeningintensitet har en positiv

påverkan på fondernas avkastning.

• Det är positivt att välja fonder med hög screeningintensitet. Man bör dock skilja på vilken screening fonden gör. Screenar fonden bort företag som har med pornografi att göra så kan man se att detta påverkar den riskjusterande

avkastningen positivt. Medan screening av faktorerna som olja och gas, påverkar den riskjusterande avkastningen negativt.

• Miljörisker och sociala risker har en positiv korrelation med riskjusterad avkastning. Bolagsstyrnings har en negativ korrelation. Dessa resultat är dock inte signifikanta.

• Korrelationen mellan miljörisk och den riskjusterande avkastningen följer en U-formad kurva. Den högsta avkastningen ligger på 2 samt 11 i miljörisk och den minsta avkastningen är på 6 i miljörisk. Då det är en U-formad kurva så är det svårt att se sambandet mellan miljöfaktorerna och den riskjusterande

avkastningen. Men slutsatsen som kan tas är att man ska investera i fonder med så låg miljörisk eller så hög som möjligt och inte mitt i mellan för att nå så hög avkastning som möjligt, man bör dock beakta att vid hög miljörisk, ökar risken för att fonder kan drabbas av till exempel lagförändringar eller miljökatastrofer. Därmed bör det vara säkrast att investera i fonder med så låg miljörisk som möjligt, våra resultat visar på att detta är möjligt utan att sänka den riskjusterade avkastningen.

32

8 Förslag till vidare forskning

Till vidare forskning vore det intressant med flera studier som tittar på olika hållbara fonder. Urvalet av fonder som kallar sig hållbara borde bara bli större för varje år som går, vilket gör att framtida forskare skulle kunna använda ett större urval än denna studie. Man skulle även kunna titta på räntefonder och obligationsfonder som är mindre riskfyllda än aktiefonder som vår studie använde. Flera andra olika hållbarhetsfaktorer skulle kunna påverka prestandan på fonderna.

33

Referenslista

Auer, B.R. (2016). Do Socially Responsible Investment Policies Add or Destroy European Stock Portfolio Value? Journal of Business Ethics, vol. 135 (2), ss 381-397. Banham, R. (2019). Getting Serious About ESG Risks. Risk Management, 1 Maj. Tillgänglig: [2020-01-30].

Barnett, M.L. & Salomon, R.M. (2006). Beyond dichotomy: the curvilinear relationship between social responsibility and financial performance. Strategic Management

Journal, vol. 27 (11), ss. 1101–1122.

Berry, T. & Junkus, C. (2013). Socially Responsible Investing: An Investor Perspective. Journal of Business Ethics, vol. 112 (4), ss. 707–720.

Beyhaghi, M. & Hawley, J.P. (2013). Modern portfolio theory and risk management: assumptions and unintended consequences. Journal of Sustainable Finance &

Investment, vol. 3 (1), ss. 17–37.

Bryman., A. & Bell., E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. Uppl. Stockholm: Liber

Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. 3. Uppl. Lund: studentlitteratur Capelle‐Blancard, G. & Monjon, S. (2014). The Performance of Socially Responsible Funds: Does the Screening Process Matter? European Financial Management, vol. 20 (3), ss. 494–520.

Capuder, A. (2020). Krav på hållbarhetsarbete bland börsbolag. Dagens Industri, 27 januari. Tillgänglig: [2020-01-30].

Dagens industri. (2018). Stort sug efter hållbara fonder – "en megatrend". Hämtad:

https://www.di.se/nyheter/stort-sug-efter-hallbara-fonder-en-megatrend/ [2020-05-20] Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod för projektarbete, 2. Uppl. Lund

studentlitteratur AB

ENF. (2015). Vägledande uttalande. Tillgänglig:

34 Ghoul, S., Guedhami, O., Kwok, C., Mishra, D. (2011). Does corporate social

responsibility affect the cost of capital? Journal of banking & finance, vol. 35, ss. 2388-2406.

Girerd-Potin, I., Jimenez-Garcès, S., Louvet, P. (2014). Which Dimensions of Social Responsibility Concern Financial Investors? Journal of Business Ethics, vol. 121 (4), ss. 559-576.

Handelsbanken. (u.å.). Mer hållbarhet i våra investeringar. Tillgänglig:

https://www.handelsbanken.com/sv/hallbarhet/nyheter/hallbarhet-i-investeringar [2020-06-08]

Hellsten, S. & Mallin, C. (2006). Are ‘Ethical’ or ‘Socially Responsible’ Investments Socially Responsible? Journal of Business Ethics, vol. 66 (4), ss. 393–406.

Hillman & Keim. (2001). Shareholder value, stakeholder management, and social issues: what’s the bottom line? Strategic management Journal, vol. 22 (2), ss. 124-139. Hörisch, J., Freeman, R.E. & Schaltegger, S. (2014). Applying Stakeholder Theory in Sustainability Management: Links, Similarities, Dissimilarities, and a Conceptual Framework. Organization & Environment, vol. 27(4), ss. 328–346.

Humphrey, J. & Lee, E. (2011). Australian Socially Responsible Funds: Performance, Risk and Screening Intensity. Journal of Business Ethics, vol. 102 (4), ss. 519–535. Humphrey, J. & Lee, E. (2011). Australian Socially Responsible Funds: Performance, Risk and Screening Intensity. Journal of Business Ethics, vol. 102 (4), ss. 519–535. Kreander, N., Gray, R.H., Power, D.M., Sinclair C.D. (2005). Evaluating the

Performance of Ethical and Non‐ethical Funds: A Matched Pair Analysis. Journal of

Business Finance & Accounting, vol. 32 (7–8), ss. 1465–1493.

Leite, C., Cortez, M., Silva, F., Adcock, C. (2018). The performance of socially

responsible equity mutual funds: Evidence from Sweden. Business Ethics: A European

35 Muñoz, F., Vargas, M., Marco, I. (2014). Environmental Mutual Funds: Financial Performance and Managerial Abilities. Journal of Business Ethics, vol. 124 (4), ss. 551– 569.

Petit, Aurélien. Capelle-Blancard, Gunther (2019). Every Little Helps? ESG News and Stock Market Reaction. Journal of Business Ethics, vol. 157 (2), ss. 543-565.

Privata Affärer. (2019). Cannabisaktier – Bubblan som brast. Tillgänglig:

https://www.privataaffarer.se/cannabis-bubblan-som-brast/ [2020-05-26] Phillips, R., Freeman, R. & Wicks, A. (2003). What Stakeholder Theory is Not. Business Ethics Quarterly, vol. 13(4), ss. 479–502.

Pwc riskpremiestudien. (2019). Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Tillgänglig: https://www.pwc.se/sv/pdf-reports/corporate-finance/riskpremiestudien-2019.pdf [2020-05-05]

RBC GAM. (2019). Does socially Responsible investing hurt investment returns? Tillgänglig: https://www.rbcgam.com/documents/en/articles/does-socially-responsible-investing-hurt-investment-returns.pdf [2020-05-14]

Regeringen. (u.å).

Tillgänglig: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/hallbar-finansmarknad/ [2020-06-07]

Renneboog, L., Ter Horst, J. & Zhang, C. (2008). The price of ethics and stakeholder governance: The performance of socially responsible mutual funds. Journal of

Corporate Finance, vol. 14 (3), ss. 302–322.

Schaltegger, S., Hörisch, J. & Freeman, R.E. (2019). Business Cases for Sustainability: A Stakeholder Theory Perspective. Organization & Environment, vol. 32(3), ss. 191– 212.

Schröder. Michael (2014) Financial effects of corporate social responsibility: a literature review. Journal of Sustainable Finance & Investment, vol. 4 (4), ss. 337–350.

36 SIFO. (2018). Klimatbarometern 2018 & SIFO-undersökning. Hämtad:

https://www.wwf.se/dokument/klimatbarometern-2018-sifo-undersokning/

[2020-05-20]

Svenska Dagbladet. (2019). Högt pris för att investera med gott samvete. Svenska

37

9 Bilagor

Aktiespararna Topp Sverige 0 0,061

AstraZeneca Allemansfond 11 0,161

Carnegie Asia A 8 0,081

Carnegie Fastighetsfond Norden A 10 0,298

Carnegie Indienfond A 8 0,082

Carnegie Rysslandsfond A 9 0,21

Carnegie Spin-Off A 10 0,096

Carnegie Sverigefond A 10 0,119

Catella Småbolag 10 0,135

Catella Sverige Aktiv Hållbarhet 10 0,065

Catella Sverige Hållbart Beta A 10 0,145

CF Ryssland A 7 0,185

Cliens Sverige A 12 0,113

Cliens Sverige Fokus A 12 0,170

Didner & Gerge Global 13 0,180

East Capital Ryssland 6 0,170

East Capital Östeuropa 6 0,117

Enter Select A 10 0,134

Enter Select Pro 10 0,151

Enter Sverige A 10 0,126

Enter Sverige Pro 10 0,157

GodFond Sverige & Världen 11 0,131

Handelsbanken Amerika Tema (A1 SEK) 11 0,201

Handelsbanken Asien Tema (A1 SEK) 11 0,143

Handelsbanken EMEA Tema (A1 SEK) 11 0,026

Handelsbanken Europa Index Criteria (A1

SEK) 11 0,106

Handelsbanken Europa Tema (A1 SEK) 11 0,092

Handelsbanken Global Tema (A1 SEK) 11 0,173

Handelsbanken Hälsovård Tema (A1 SEK) 11 0,161

Handelsbanken Japan Tema (A1 SEK) 11 0,137

Handelsbanken Kinafond / Tema TRE 11 0,155

Handelsbanken Norden A1 SEK 11 0,132

Handelsbanken Sverige Index Criteria 11 0,129

Handelsbanken Sverige Selektiv TRE 11 0,186

Handelsbanken Tillväxtmarknad Tema (A1

SEK) 11 0,110

38

KPA Etisk Aktiefond 8 0,136

Länsförsäkringar Global Hållbar A 6 0,121

Lärarfond 21-44 år 11 0,129

SEB Hållbarhetsfond Global 11 0,111

SEB WWF Nordenfond 11 0,134

Simplicity Norden 10 0,172

Skandia Idéer För Livet 8 0,135

Skandia Världsnaturfonden 10 0,072 SPP Aktiefond Europa 11 0,084 SPP Aktiefond Global A 11 0,156 SPP Aktiefond Japan 11 0,152 SPP Aktiefond Sverige A 11 0,107 SPP Aktiefond USA 11 0,192 SPP Global Solutions A 11 0,178 Swedbank Humanfond 11 0,05

Swedbank Robur Fastighet A SEK 6 0,231

Swedbank Robur Medica 6 0,096

Swedbank Robur Talenten Aktiefond MEGA 11 0,12

Swedbank Robur Technology A SEK 6 0,225

Swedbank Robur Transition Global 11 0,177

Swedbank Robur Transition Sweden 11 0,083

Öhman Etisk Emerging Markets A 11 0,116

Öhman Etisk Index Europa 11 0,088

Öhman Etisk Index Japan 11 0,144

Öhman Etisk Index Pacific 11 0,1

Öhman Etisk Index Sverige A 11 0,087

Öhman Etisk Index USA A 11 0,204

Öhman Global Hållbar A 11 0,175

Öhman Småbolagsfond A TRE 11 0,209