Socialförvaltningen

Socialförvaltningen styr också individen genom kontroll och makt via ekonomiska aspekter men har även en primär funktion som är att skydda och stödja individen i händelse av ekonomiska kriser. Men detta stöd ges inte kravlöst. Rätten att erhålla försörjningsstöd avkräver en arbetsinsats som motprestation. Vilket innebär att individen kan hänvisas ut i samhället på exempelvis en arbetspraktik. Om individen inte lever upp till denna

motprestation kan det ekonomiska stödet påverkas (Kildal, Nanna, Den nya sociala frågan, om arbete, inkomst och rättvisa, Göteborg: Daidalos AB, -2000).

Även här ligger Foucaults (Andersen, H. Kapersen, B. 2003) synsätt rätt då det

återkommande kontrollen och makten har stor betydelse och individen blir beroende av systemet. När väl individen har fastnat i systemet kommer samhället att sätta en stämpel på individen som avvikare och vi kan se en stor likhet med stämplingsteorins innebörd och betydelse (Giddens, A. 2003). När den absolut viktigaste gruppen av tillåtna avvikelser som tidigare har varit sjuka och handikappade inte längre är tillåtna avvikelser, medför det stora konsekvenser för samhället och inte minst för socialförvaltningen.

Då läkarna tidigare utförde denna kontrollfunktion åt samhället, så har den kontrollfunktionen idag övergått till försäkringskassan som har den slutgiltiga bestämmanderätten, vad gäller sjukgrad och därmed rätt till ersättning (Olofsson, P-O. Sjöström, B. 1993).

Konsekvenserna för socialförvaltningen blir både ekonomiska och arbetsrelaterade.

Försörjningsstödet ökar för dem som står med noll i inkomst och belastningen på personalen blir större eftersom det krävs mer kunskaper och en högre grad av flexibilitet.

Det kommer att krävas fortbildning och eventuella nyanställningar av personal. Men detta blir ett dilemma för förvaltningen då budgeten inte räcker till samtidigt som pressen från

klienterna ökar.

Vi kan utifrån detta se att i alla olika delar vi nu tagit upp finns en röd tråd där teorier som avvikelser, klass och kontrollsamhället är genomgående faktorer. I grund och botten handlar undersökningen om individerna och dessa står hela tiden i fokus både hos våra respondenter och för oss som författare.

7. Diskussion

När vi tänker på ordet “välfärdsstat” och dess funktioner så är det några tankar som först dyker upp i huvudet. Tankar som basala grundbehov, mat, dryck och värme för att nämna några. Om vi är bra på att leverera detta i Sverige eller inte låter vi vara osagt, detta kan vara relativt och det kan naturligtvis bero på vad man jämför med. Men vi säger att en

skrämmande utveckling börjar visa sig ganska kraftigt. Vi lever i en föränderlig tid och i takt med att samhället utvecklas genereras också nya risker för gemene man. Det ställs ideligen nya krav och vi kan själva tycka att det känns som det blir mer och mer att leva upp till som individ. Samhällsutvecklingen känns hårdare. I takt med en ökad press på individen i dagens samhälle så ökar också riskerna. Risker på många olika plan, men i detta sammanhang så talar vi om sociala risker.

Familjesammanhållning, äktenskap, förhållanden, karriärer på olika sätt, listan kan göras lång. När vi säger att samhällsutvecklingen känns hårdare, så pratar vi om just den press som många människor kan känna, som i sin tur kan leda till en prestationsbaserad stress. Vi måste leverera. Vi ska leverera som partner, som förälder, som medarbetare och så vidare.

Eftersom många av oss människor har en sådan komplex livssituation så anser vi att det finns fler områden som kan brista, med andra ord så ökar riskerna. Sverige som ”välfärdsstat” har kanske haft ett generöst socialt trygghetsnät och vi har haft möjligheten att kunna misslyckas i olika avseenden, utan att för den sakens skull riskera en så att säga ”personlig konkurs” med en total social utanförskap som följd. Vi kanske har förlorat ett arbete, eller kanske även valt själva att sluta på grund av att vi mådde dåligt på vår arbetsplats, eller kanske ville utvecklas vidare och göra något annat. Som vi uppfattar situationen nu så känns det som en förändring håller på att ske.

Vi tycker oss se ett begynnande nytt mönster i vårt samhälle. Ett mönster som visar tecken på att det blir lättare och lättare för var dag som går att ”snubbla” på de sociala risker vi har runt oss. En av oss arbetar som rehabiliteringshandläggare på en socialförvaltning och kan tydligt se hur olika klienters livssituation ser ut, samt hur olika anledningarna är till att dessa

människor hamnat som klient på förvaltningen. Vi kan utifrån den erfarenheten dela med oss av den känslan vad gäller gränsen mellan att sitta på den ena sidan av skrivbordet som anställd, och den andra sidan som klient. Gränsen kan vara hårfin.

Med detta färskt i minnet och resultatet av denna studie, vill vi påstå att det idag är lättare än tidigare att hamna i en social problemsituation. Att det är lättare idag än tidigare att hamna i ett utanförskap. Låt oss ge ett konkret exempel för att förklara det vi säger och menar: En klient kommer till socialförvaltningen på grund av ett avslag från försäkringskassan angående sjukpenning. Klienten kan tidigare ha befunnit sig i en väl fungerande

arbetssituation med ett tillfredställande arbete och inkomst. Tyvärr så drabbas klienten av ett hinder som gör att det blir mycket svårt att fungera på de flesta av våra arbetsplatser. Om dessutom detta hinder är svårt att definiera utifrån vårt vardagliga samhällsperspektiv så kan det innebära att problemet blir ännu större och mer komplext.

Om vi stannar upp här o tittar på vad som hänt. Klienten hade ett jobb och en lön och trivdes. Ett hinder kom i vägen som inte gick att personligen påverka. Klienten blev sjukskriven och fick ersättning från försäkringskassan. Försäkringskassan ger sen avslag på grund av ”hårdare tillämpning”. Klienten står nu utan ersättning helt och hållet. Enligt försäkringskassan är inte personen berättigad till ersättning, men har läkarintyg och är sjukskriven. Klienten kan inte heller stå till arbetsmarknadens förfogande. Nu kommer klienten till socialförvaltningen. Här undrar vi nu hur klienten mår, dessa turer som denna klient nu har varit med om ska vi inte inbilla oss att det inte påverkat klienten psykisk, frågan är hur mycket. Nu känns det relevant att gå vidare till några av teorierna som vi nämnt.

Många av de klienter som kommer till försäkringskassan med en bakgrund som nämns

ovanför, det vill säga klienter med en stor portion yrkesstolthet kvar, känner en stor skam över att bli tvungna att gå till socialförvaltningen för att överleva.

De känner sig stämplade, ”stämplingsteorin”. Som vi skrev under stämplingsteorin så påverkar inte bara stämplingen hur andra uppfattar en viss individ utan även individens självbild. Individen/klienten i detta läge kan redan ha en mycket tuff situation vilket innebär att situationen inte förbättras när man känner sig stämplad och förpackad med en etikett. Klienten kan således bli att ses som en avvikare i samhället.

Om vi går vidare till Weber. Vi skrev tidigare att inre liv, menar Weber bygger på den kontroll individen har över materiella ting eller prestationsförmågan och hur denna kontroll kan leda till inkomster. Weber inför också begreppet statusgrupp vilket innebär individens livsstil, formella utbildning och härkomst eller yrke. Hur tror vi att klienten i detta fall känner sig i dessa sammanhang. Vilken kontroll känner klienten att den har över materiella ting, sin prestationsförmåga, och i vilken grad känner klienten att kontrollen kan leda till inkomster. I vissa fall är klienten misstrodd, kanske av flera myndigheter. Klienten kanske vill jättemycket men inte kan. När det gäller livsstil så kan det vara så att de känner att de är berövade allt vad gäller status, yrke och allt som hör därtill.

Utveckling, förändring och flexibilitet är begrepp som idag framhävs allt oftare. Så gäller även i arbetet på en socialförvaltning. Då ärendena enligt denna undersökning har en tendens att bli ”tyngre”, och problemställningarna skiftar så krävs det också mer utveckling,

förändring och flexibilitet hos personalen på våra socialförvaltningar. Men vi ska då inte heller glömma bort att de anställda behöver uppbackning och nya verktyg att arbeta med. Så frågan är om högre instanser är delaktiga i denna ständiga utvecklig som sker med svårare och tyngre ärenden. Man kan ibland i media höra och läsa om klagomål angående långa

handläggningstider, omständiga och komplicerade arbetsrutiner med följd att vissa ärenden dras ut i långbänk. Då hävdar vi att det finns en risk att det blir värre. Man ska komma ihåg att det är människor som är ärenden. Människor som är i behov av en bättre situation. Man kan inte i ett sådant arbete agera hur som helst för att få en snabb handläggningstid. Så om det inte finns en effektiv uppbackning och uppföljning från högre instans till de anställda på

Ansvaret för att handläggningen av ett ärende inte drar ut på tiden i anmärkningsvärd utsträckning vilar naturligtvis i första hand på den som handlägger ärendet, men om handläggningsprocessen börjar stelna så är det viktigt att orsakerna till det synas och att lämpliga åtgärder sätts in. Kanske är detta viktigare nu än någonsin då denna uppsats visar på ett nytt fenomen med de så kallade ”nya klienterna”. Det stundar nya problem och nya utmaningar, men förhoppningsvis kan det även föra med sig nya möjligheter. Vi hoppas, tror och arbetar för det sistnämnda.

Vissa delar i analysen är svåra att koppla ihop med just en teori. De teorier vi använder oss av i detta arbete går hela tiden mer eller mindre hand i hand med varandra. Den ena teorin leder till den andra. Totalt sett blir det en helhet som hänger ihop och är beroende av varandra.

Vi hoppas att vi någon gång inom en snar framtid kan komma att vidareutveckla vår

undersökning då vi själva ser hur stort och komplext detta fenomen är. Vi är väl medvetna om att uppsatsen går att göra mer djupgående, exempelvis genom att intervjua personal från arbetsförmedling, a-kassa och försäkringskassa, då dessa myndigheter i högsta grad har med detta fenomen att göra. Då detta arbete har en tidspress så är det inte möjligt. Även berörda klienter hade varit mycket intressant att intervjua. Vi tror också att arbetet kunde ha blivit mer omfattande om vi hade valt att titta på en större kommun. Valet av ämne ligger rätt i tiden då problemet tas upp mer eller mindre dagligen i media och allt fler människor i samhället blir drabbade.

8. Ordlista

Arbetslöshet: De personer som är ekonomiskt aktiva och tillgängliga för arbetsmarknaden men som inte kan få ett lönearbete.

A-kassa: Den myndighet som betalar ut a-kasse ersättning.

A-kasse ersättning: Den ersättning som träder i kraft i händelse av arbetslöshet om kraven som ställs är uppfyllda.

Analys: är det att dela upp till exempel ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig.

Avvikelse: Handlingar som inte följer de normer och värderingar som merparten av samhällsmedlemmarna accepterat.

Klass: Socioekonomiska skillnader mellan grupper a individer som ger upphov till olikheter i makt och välstånd.

Kommunstyrelse: Det högsta verkställande organet i en kommun.

Norm: Regler för beteende som specificerar passande uppförande I olika situationer och som antingen föreskriver eller förbjuder givet beteende.

Reliabilitet: Anger metodens tillförlitlighet.

Socialförvaltning: Förvaltning som fungerar som det yttersta skyddsnätet för individen i samhället.

Socialsekreterare: Personal som handlägger olika ärenden i en socialförvaltning.

Socialisation: De sociala processer varigenom barn utvecklar medvetenhet om sociala normer och värden och uppnår ett jagmedvetande.

Sociologi: Studiet av mänskliga grupper och samhällen med speciell betoning på analysen av den industriella världen.

Teori: Ett försök att identifiera generella egenskaper som kan förklara observerade regelbundenheter. Teorikonstruktionen utgör en viktig del av det sociologiska arbetet.

Tolkning: Möjliga betydelser av ett sammanhang

Validitet: Hur väl man mäter det man avser att mäta.

Källa: Giddens, A. 2003, Wikipedia

* Vi är väl medvetna om att Wikipedia inte är helt tillförlitligt men för detta ändamål tycker vi att det uppfyller våra krav.