Karlstads universitet 651 88 Karlstad Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Lindha Sjöberg och Anders Jansson
”De nya klienterna”
En kvalitativ studie om ett nytt socialt fenomen inom en kommunal socialförvaltning i Värmland
”The new clients”
A new phenomenon in
a municipality social administration in Värmland.
Sociologi C-uppsats
Datum/Termin: 08-01-17 Handledare: Sten Blomberg Examinator: Gunilla Lönnbring
Sammanfattning
Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen. Dessa har tidigare fått ersättning från försäkringskassan eller a-kassa men eftersom reglerna har skärpts så dras ersättningen in för många och de hamnar då hos socialförvaltningen som är det yttersta skyddsnätet i samhället.
I vår teoridiskussion har vi använt oss av några få teorier som vi tycker är högst relevanta för undersökningen och som löper som en röd tråd genom hela arbetet. Eftersom individen och samhällets påverkan står i fokus har vi valt att använda oss av stämplingsteorin, avvikelser, normer och sanktioner, social fakta och kontrollsamhället. De sociologer som har varit huvudpersoner i teoridiskussionen är Anthony Giddens, Max Weber och Emile Durkheim.
Resultatet av våra intervjuer visade att våra respondenter var mycket eniga i de flesta frågor.
De såg en ökning i de ärenden som vi har valt att kalla ”de nya klienterna”. De menade även att det påverkar individen negativt och får stora konsekvenser både för individen och för socialförvaltning i den aspekten att det är psykiskt påfrestande med trycket från samhället men också ekonomiskt och materiellt. För socialförvaltningen påverkas ekonomin i stor utsträckning och budgeten kan vara svår att få ihop.
När vi sedan kopplade ihop vårt resultat med de valda teorierna kunde vi direkt se att dessa
”nya klienter” blir i samhällets ögon avvikare. Individer som inte håller måttet i samhället. De blir stämplade som avvikare, någon som det är fel på. De upprätthåller inte samhällets normer och värderingar. Försäkringskassan i detta avseende blir en kontrollinstans som påverkar individens livssituation men även socialförvaltningen har en betydande roll då de kräver att individen lever upp till vissa motprestationer för att erhålla ekonomiskt stöd.
I vår slutdiskussion lyfte vi fram våra egna tankar och tyckande i de frågor vi ställde och resultatet som vi kom fram till. Vi visade också på de svårigheter vi stött på och vad vi kunnat göra annorlunda.
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Sid.
1. Inledning 5
1.1 Definition av de nya klienterna 6 1.2 Förklaring av organisation och begrepp 6 1.3 Bistånd/försörjningsstöd. 8
1.4 Syfte 8
1.5 Problemformulering 9
2. Metod 9
2.1 Urval 11
2.2 Genomförande av intervjuer 11
2.3 Bearbetning av material 12
2.4 Validitet/reliabilitet 12
2.5 Etik och tystnadsplikt 12
3. Teoridiskussion 14
3.1 Stämplingsteori 15
3.2 Klassteori 16
3.3 Förstärkning av avvikelser 16
3.4 Normer och sanktioner 16
3.5 Tvång 17
4. Intervjuer 18
4.1 Karin 18
4.2 Berit 20
4.3 Greta 21
4.4 Annika 23
5. Resultat 26
Sid.
6. Tolkning och analys 28
6.1 Klienten 28
6.2 Försäkringskassan 30
6.3 Socialförvaltningen 30
7. Slutdisskusion 31
8. Ordlista 35
9. Källförteckning 37
Bilaga 1 38
Bilaga 2 39
Bilaga 3 41
Bilaga 4 42
1. Inledning
Då författarna av denna uppsats strävar åt samma håll vad gäller utbildning och yrken så kändes det naturligt att skriva tillsammans och på så sätt utnyttja varandras kunskaper och erfarenheter. Då det har skett en del förändringar i samhällets sjukförsäkringssystem, A- kassor och arbetslöshetsvillkor så visar det sig på socialförvaltningen genom ett ökat tryck på ekonomiavdelningen, med följder på resten av förvaltningen. En ny typ av klienter visar sig nu på den kommunala socialförvaltningen. Klienter som tidigare var självförsörjande och stod på egna ben har nu hamnat i en ny situation och måste ta hjälp ifrån det yttersta skyddsnätet i samhället.
Vi är intresserade av de förändringar som regeringen genomför och hur de förändringarna kan påverka många människor i en negativ riktning. Tillsammans diskuterade vi olika intressanta frågor kring området och beslöt oss slutligen för att skriva om det som vi kallar för ”de nya klienterna”. Det är detta vi kommer att behandla och belysa i denna uppsats. Finns det belägg för vår teori, hur ser socialsekreterarna på detta ”nya” fenomen, vilka är konsekvenserna för förvaltningen.
En av oss arbetar också inom socialförvaltningen som rehabiliteringshandläggare och stöter dagligen på frågor och problem inom detta ämne.
Disposition
Efter vår inledning presenteras begreppsförklaring, metodiska överväganden som gjorts under uppsatsens utveckling och gång. I kapitel två beskrivs vår insamling och bearbetning av material och vi resonerar kring valet av metod, urval och etiska överväganden. I uppsatsens tredje kapitel belyser vi de teoretiska utgångspunkterna. I kapitel fyra läggs intervjuerna fram i en nedkortad form, och i kapitel fem visar vi på våra upptäckter av dessa. Analysen och resultatet kopplat till våra teorier visas i kapitel sex, och avslutningsvis i kapitel sju kommer vår slutdiskussion.
1.1 Definition av ”de nya klienterna”.
Socialförvaltningen står inför ett nytt fenomen. Detta fenomen har uppstått genom att landets försäkringskassor numer tillämpar sina regler på ett betydligt hårdare och stramare sätt än tidigare. Även nya regler har införts hos landets a-kassor och arbetsförmedlingar. Dessa nya regler och hårdare tillämpning innebär att socialförvaltningen nu får möta en ny skara klienter. De som inte längre får någon försörjning från de ovannämnda förvaltningarna, har bara socialförvaltningen som enda möjlighet till försörjning. Socialbidraget ska vara en form av rättighet, ett stöd som ges efter prövning och först när andra resurser är uttömda eller inte räcker till. Detta stöd är det yttersta skyddsnätet i vårt sociala trygghetssystem, men om trycket på detta trygghetsnät ökar och blir för stort så står vi inför allvarliga konsekvenser. För socialtjänsten är det viktigt med en bra samverkan med andra samhälleliga verksamheter, försäkringskassan för att ge ett exempel. Men vad händer med människorna som hamnar mellan våra välfärdssystem, som helt plötsligt inte anses som sjuka, inte får någon a-kassa.
Detta är ett exempel på vad som händer i allt större utsträckning. Även om detta har existerat förut så kallar vi det för ett nytt fenomen då det efter vissa förändringar blivit tydligare och påtagligare, ett faktum.
Utvecklingen har inneburit att fler människor än tidigare ställts utanför vårt generella välfärdssystem och tvingats söka stöd hos socialförvaltningen.
Socialbidraget har med hjälp av den höga arbetslösheten blivit en allmän inkomstgaranti under längre tider för allt fler människor. Socialbidraget måste återgå till att vara ett sista skyddsnät och ett tillfälligt stöd i en tillfällig situation (Norström, Thunved, nya sociallagarna, tjugonde upplagan, sid.34).
1.2 Organisation och socialtjänstlagen
Efter en intervju med en personal från socialförvaltningen fick vi reda på hur organisationen i stort ser ut. Socialförvaltningen består av flera avdelningar. Dessa är IFO, LSS, äldreomsorg och AIE. IFO står för Individ och familjeomsorgen. I den förvaltningen ingår vuxengruppen och barn o ungdom. Dessa avdelningar handlägger ärenden som berör bl.a. missbrukare, men även problematik med barn och ungdomar. AIE står för arbetsmarknad och
integrationsenheten, dessa sysslar med rehabilitering och integration. Hela denna förvaltning ligger under Socialnämnden som i sin tur styrs av kommunstyrelsen, över den ligger
kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige har sina direktiv från regering och riksdag som är det högs bestämmande organet i Sverige. Socialförvaltningen kan ta egna beslut gällande den enskilde individen men i större frågor tas besluten i nämnden eller ännu högre upp i hierarkin. Vi kommer att
fokusera på IFO, där ekonomiavdelningen ligger och de socialsekreterare som handlägger biståndsfrågor. Dvs. de socialsekreterare som beviljar försörjningsstöd.
Socialtjänstens mål, delar ur 1 kap.
Samhällets socialtjänst skall främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, och människors aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall också inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. När åtgärder rör barn skall barnets bästa särskilt beaktas. Med barn avses varje människa under 18 år. (Norström, Thunved, nya sociallagarna).
Kommunens ansvar, delar ur 2 kap.
Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och kommunen har det yttersta ansvaret för att kommuninvånarna får den hjälp och stöd som behövs. Detta ansvar betyder inte att det ej vilar något ansvar på andra huvudmän. (Norström, Thunved, nya sociallagarna).
Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till
finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Kommunen får således delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. (Norström, Thunved, nya sociallagarna).
Socialnämndens uppgifter, delar ur 3 kap.
Till socialnämndens uppgifter hör att hålla sig underättad och på olika sätt främja
förutsättningarna för goda levnadsförhållanden i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, föreningar och enskilda främja för en allmänt god miljö i kommunen. Samt ingår i socialnämndens uppgift att informera om socialtjänsten i kommunen och svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk
hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som kan tänkas behöva detta. (Norström, Thunved, nya sociallagarna).
1.3 Begreppet Bistånd/försörjningsstöd
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv (4 kap.1 § SoL).
Syftet med denna bestämmelse är att för den enskilde individen säkra rätten till stöd från samhället, när individen har en viss situation med exempelvis bristande arbetsförmåga eller andra liknande omständigheter som gör att insatser från samhället är nödvändiga. Lagen anger inte vilka som kan komma på tal för bistånd, utan bestämmelsen gäller generellt för dem som behöver hjälp med sin försörjning eller sin livsföring. Med försörjning menas medel för att klara mat, hyra och andra levnadsomkostnader. Livsföring i övrigt omfattar allt annat som har betydelse när det gäller att bedöma om en människa har en skälig levnadsnivå.
Man ska även veta och komma ihåg att rätten till bistånd inte är ovillkorlig på något sätt. Den individ som beviljas bistånd har också skyldigheter i form av olika motprestationer
(Norström, Thunved, nya sociallagarna).
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats är att belysa ett nytt fenomen i samhället, ett fenomen som visar sig genom ett ökande behov av ekonomiskt bistånd från socialförvaltningen. Detta ökande behov kommer från en ny grupp av klienter som tidigare har fått sitt ekonomiska stöd från andra håll i samhället. Tidigare kan dessa klienter ha haft någon form av inkomst från försäkringskassa, arbetsförmedling eller a-kassa. Då en hårdare tillämpning nu är aktuell inom
försäkringskassan och nya regler har införts i landets a-kassor samt förändringar inom arbetsförmedlingarna så får det konsekvenser på människors livssituation.
1.5 Problemställningen
Vilka konsekvenser ser socialsekreterare på en kommunal socialförvaltning, av den numer skärpta tillämpningen av regler vad gäller rätten till sjukpenning från försäkringskassan?
2. Metod
Detta arbete är en kvalitativ C- uppsats som vi har använt oss av intervjuer för att genomföra.
Vi valde att göra en kvalitativ studie därför att syftet och problemformuleringen är ställd sådan att det passar bäst med kvalitativ metod. Vi ville alltså inte använda oss av siffror i första hand i vår undersökning utan istället ligger vårt intresse för respondenters kunskap, tankar och upplevelser, deras sätt att handla och agera. Vi ville hitta mönster och kopplingar för att göra en så bra analys som möjligt och vi kom att i en mycket liten utsträckning
använda oss av en så kallad triangulering där flera metoder används. Detta för att statistiskt se en ökning av klienterna vi är intresserad av. För att ge en förklaring har vi kunnat använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i arbetet, där den ena metoden väger tyngst (Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer, tredje upplagan 2005). Den kvalitativa metoden bygger på
intervjuer där flexibilitet och öppenhet spelade en stor roll. Respondenterna kunde tala fritt ur sitt hjärta och vi kunde få fram mer underliggande fakta och ställa följdfrågor. Det intressanta med den kvalitativa metoden är just att den kan ta nya vändningar och fakta som inte var väntade visar sig (A. Strauss, J. Corbin.1998). Kvalitativa undersökningar ses ofta som förstadier till en kvantitativ undersökning och anses inte som ”riktiga studier” Det som går att räkna och mäta är mer tillförlitligt (Trost, Jan. 2005). Men den kvalitativa metoden ger
forskaren möjlighet att förstå människors agerande, resonemang och handlingsmönster. Alltså hitta mönster och utifrån det förstå människor (Trost, Jan. 2005). Den kvantitativa metoden som i många ögon anses som den riktiga studien är baserad på siffror. Oftast så görs denna studie genom enkäter där respondenterna får frågor som ex hur många, hur mycket osv.
Forskaren får då reda på exakta siffror över studiens syfte. Det kan på många sätt ge en hög tillförlitlighet men det finns inget svängrum för eventuella djupgående frågor och öppna svar.
Kvale (Kvale, Steinar. InterWiews; an Introduction to Qualitative Research Interviewing, Thousand Oaks: Sage, 1996) har en sju stegs metod som han kallar InterView som vi har tänkt följa. Dessa steg betecknar han:
1. Tematisering,
Här formulerar vi syftet med uppsatsen och klargör vilket eller vilka problemområden som vi vill belysas. Här är själva utförandet inte aktuellt utan fokus ligger på vad vi vill undersöka och funderingar kring vilken teori som ska användas börjar ta form.
2. Design,
Studien ska nu planeras i detalj och sättas i förhållande till syfte och problemområde. Vi väljer den metod som passar vår undersökning och funderingar kring etiska frågor.
3. Intervjuandet
Vi utför våra interjuver som planerat och är uppmärksamma på både det verbala och relationen mellan oss och respondenten.
4. Överföring till bearbetningsbar form
Materialet ska lyssnas igenom och skrivas ner i kortare form för att lättare kunna bearbetas och analyseras.
5. Bearbetning och analys
Här lägger vi in vårt teoretiska perspektiv tillsammans med vårt insamlade material och det är nu dags att bearbeta och analysera data.
6. Resultat
Analysen ska nu ha gett oss så pass mycket vägledning att ett resultat börjar växa fram. Vi måste här titta på om reliabiliteten och validiteten är giltiga och ställa oss frågan om resultatet håller för en kritisk granskning och hur trovärdig analysen och tolkningarna är.
7. Rapportering
Det sista momentet är att skriva samman materialet till en fullständig rapport där vetenskapliga kriterier ska gälla.
Vi har valt att titta på en specifik förvaltning och de kommer då att kallas fallstudie (Halvorsen, Knut 1992. Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur). Fallstudier är vanliga vid kvalitativa undersökningar och utmärker sig av att de inriktar sig på en enhet. En fallstudie har ett mera analytiskt syfte med urvalet snarare än generalisering.
2.1 Urval
Vår avsikt var att intervjua 3-4 personer på socialförvaltningen, främst socialsekreterare som handlägger ekonomi. Vi gjorde då ett icke slumpmässigt urval för att få en så hög grad av tillförlitlighet som möjligt. Detta med anledning av att vi tror oss veta att dessa respondenter är mycket kunniga inom det område vi har valt (Trost, Jan. 2005). Eftersom en av oss arbetar som rehabiliteringshandläggare på samma förvaltning som socialsekreterarna så anser vi att detta även påverkar den totala studien, på så sätt att en viss kunskap inom ämnet ständigt finns närvarande i arbetsprocessen. Men vi valde att inte intervjua densamma.
Men om mer data skulle önskas från vår sida så kommer det att inhämtas från person eller personer med kunskap i problemställningen. Alla intervjuerna var strukturerade, där vi menar att vi håller oss till ett område med en färdig intervjuguide som är lika för alla respondenter.
Vi hade inte färdiga svarsalternativ utan svaren var öppna för varje respondent, men alla hade samma frågor (Trost, Jan 2005).
Undantaget var socialchefen som fick ytterligare två frågor som handlade om eventuella konsekvenser som denne kunde se i egenskap av chef.
2.2 Genomförande av intervjuer
Efter att vi valt ut våra respondenter tog vi kontakt med dessa personligen genom att träffa respondenterna på deras arbetsplats. Vi informerade dom om vilka vi var och varför vi
besökte dom. Vi frågade respondenterna om de var villiga att ställa upp på våra intervjuer och ingen av de tillfrågade svarade nej. Vi bokade tid för våra intervjuer och fick tider nästan omgående. Vi hade tre intervjuer samma vecka och en intervju en vecka senare. Samtliga intervjuer kom att spelas in med bandspelare och i ett fall med mp3-spelare. Detta för att kunna analysera data i efterhand. Noteringar för hand gjordes också (Trost, Jan. 2005). Vidare kom intervjuerna att ske i möjligaste mån på respektive respondents kontor. Detta för att respondenten skulle känna sig avslappnade och mentalt vara inställd på arbete för att så väl som möjligt fånga respondentens arbetsrelaterade tankar och känslor kring det berörda ämnet.
Detta är mycket viktigt då vi ville komma åt respondenternas yrkesproffessionella tankar, vetskap och erfarenheter. Respondenterna var väl informerade om vår ställning i etikfrågor och om vår tystnadsplikt. De informerades också om att de när som helst kunde avbryta intervjun om det finns anledning till det. Vi har tagit mycket hjälp av underlag från Jan Trost i intervjuarbetet och Kvale (Kvale, Steinar. 1996) i vårat analysarbete.
2.3 Bearbetning av material
Med intervjuerna i färskt minne lyssnade vi igenom inspelningarna flera gånger och noterade för hand det vi tyckte var viktigt, återkommande och betydande för vårt syfte och
problemformulering. Detta gjordes för att lättare kunna analysera arbetet och sätta det i perspektiv till varandra och till olika teorier. Vi letade efter gemensamma teman för intervjuerna och kopplingar till de olika svaren.
Dessa skrev vi ner och utifrån detta kunde vi få fram ett resultat. Utifrån resultatet kopplade vi ihop de teorier som vi tyckte var relevanta för undersökningen och kunde därefter tolka och analysera arbetet (Trost, Jan. 2005).
2.4 Validitet/reliabilitet
För att stärka vår validitet så återkopplade vi våra intervjuresultat till respondenterna och de fick läsa och bekräfta att vi uppfattat informationen på ett riktigt sätt. Detta gjorde vi på eget bevåg utan att respondenterna har begärt det. Men genom att göra på detta sätt så kunde även respondenterna känna sig trygga med resultatet. När vi tittade på reliabiliteten så kan vi konstatera att den är låg. Detta på grund av att den kvalitativa metoden är mer flexibel och inte standardiserad som i en kvantitativ metod och därför är det inte alls säkert att samma resultat som vi fått fram kan uppvisas vid en ny undersökning. Däremot har alla respondenter utom en fått samma frågor och intervjuerna har ägt rum under samma förhållanden (Trost, Jan. 2005). Men de handplockade respondenterna har en lång erfarenhet inom området och kunde därför ge den fakta som är bäst lämpad för undersökningen. Urvalet är strategiskt gjort och ger där av vår undersökning en hög trovärdighet.
2.5 Etik/tystnadsplikt
För att förklara vad vi menade med tystnadsplikt och hur vi står i etikfrågor tog vi tagit hjälp av Jan Trost (Trost, Jan. 2005). Han menade att vi som intervjuare har en tystnadsplikt inom yrkesrollen fast inte enligt lagen. All data som samlas in är konfidentiell och med det menas att ingen utomstående får ta del av materialet på så sätt så att identiteter kan röjas. Trost (Trost, Jan. 2005) tycker att vi ska bortse från fynd som kan bryta mot tystnadsplikten hur viktig informationen än är och det håller vi med om. Hur vi handskas med materialet hänger helt på hur vi själva uppfattar etik. För oss handlar det självklart om tystnadsplikten men också att respektera respondentens integritet och värdighet.
Det gäller från första kontakt till att uppsatsen är klar och vi förvarar datainsamling på säkert ställe. Vi var också beredda på och möta respondenterna med respekt om det uppkom känslor av olika slag under intervjun. Data som kunde röja identiteterna skrev vi om så att det inte går för utomstående att känna igen personerna men respondenterna måste ha i åtanke att denne själv kan komma att känna igen materialet. Dock använder vi oss inte av citat och specifika händelser. Enligt vetenskapsrådet är individskyddskravet forskningens grundläggande etiska krav. Dessa krav består av fyra indelningar: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 1990). De har varit betydande för oss i vårt etiska ställningstagande.
Informationskravet innebär att forskaren skall informera intervjupersonerna om den aktuella forskningsuppgiftens syfte (Vetenskapsrådet, 1990). Vi uppfyllde detta krav genom att informera intervjupersonerna om undersökningens upplägg och syfte i samband med att de tillfrågades om att vara våra intervjupersoner.
Samtyckeskravet innebär att undersökningens respondenter har rätt att själva bestämma över sin medverkan, vilket vi tog i beaktande när vi tillfrågade våra intervjupersoner
(Vetenskapsrådet, 1990).
Konfidentialitetskravet innebär att den enskilde har rätt att få sin identitet skyddad samt att personuppgifterna skall förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 1990). Vi har försökt att uppfylla detta krav genom att inte ange intervjupersonernas egentliga namn. Vi har kallat alla respondenter med olika kvinnonamn för att på så vis inte heller röja deras kön. Vi har heller inte avslöjat vilken socialförvaltning som våra respondenter tillhör, utan anger endast att det rör sig om en socialförvaltning i Värmlands län. I överensstämmelse med konfidentialitetskravet har vi inte heller låtit obehöriga ta del av undersökningens
personuppgifter.
Det sista kravet som är nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 1990) innebär att de uppgifter som vi har samlat in om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål
(Vetenskapsrådet, 1990). Utöver dessa fyra krav har vi erbjudit samtliga intervjupersoner att ta del av och kommentera de delar av uppsatsen som rör deras intervju innan uppsatsen offentliggörs. Samtliga intervjupersoner har även erbjudits att ta del av uppsatsen i sin helhet när den är färdig.
3. Teoridiskussion
För att belysa och förstärka vårt forskningsproblem använde vi oss av teorin avvikelser som även innefattar stämplingsteorin, förstärkning av avvikelser, normer och sanktioner, social fakta och kontrollsamhälle.
Vi kunde se och jämföra dessa individer i samhället som ramlar igenom systemet som avvikare i den bemärkelsen att de inte passar in i vårt dagliga fungerande liv. Samhället är uppbyggt på att människan ska passa in och fungera efter konstens alla regler och ordningar.
Vi styrs av samhällets och andra människors normer och värderingar.
Men faller fasaden sönder och individen står på bar backe utan en fungerande ekonomi, som är det mest betydande skyddsnätet i samhället då händer något. Individen ses då som en avvikare, en person som inte får plats. Människovärdet sjunker och samhället ser med helt andra ögon på individen. Ett besvär som inte passar in vare sig på arbetsmarknaden eller hos försäkringskassan. En av kanske få platser där individen kan bli sedd är hos
socialförvaltningen, som är den sista utvägen och det yttersta skyddsnätet. I och med att individen hamnar där sätts per automatik en stämpel på individen. Där samhället anser individen som missanpassad, fel på, sjuk och i värsta fall kanske missbrukare och kriminell.
Förutfattade meningar som lever kvar i samhället sen lång tid tillbaka (Giddens, Anthony;
Sociologi, Tredje upplagan, Lund:Studentlitteratur, 2003).
Giddens (Giddens, A. 2003) menar att en avvikare är en person som inte följer de normer och regler som en majoritet av samhällets invånare har accepterat och lever utifrån. Avvikelsens sociologi bygger i grund och botten på en kriminologisk forskning. Men studier kring beteenden som ligger utanför lagbrottens område förekommer i allt större utsträckning. Det som är av stort intresse för sociologer som studerar avvikande beteenden är att försöka förstå varför vissa beteendemönster uppfattas som avvikande, samt hur dessa uppfattningar om avvikelse tillämpas och används på skilda sätt inom olika grupper och individer. Avvikelse och kriminalitet är inte synonyma uttryck. Dessa behöver inte gå hand i hand. Begreppet avvikelser är mycket bredare än begreppet kriminalitet. Det finns många slags avvikande beteenden som fortfarande är lagliga. Vi ser en koppling mellan flera teorier som Giddens (Giddens, A. 2003) tar upp om vårt forskningsproblem. Han pratar om stämplingsteorin som härstammar från Howard Becker och förstärkning av avvikelser från Leslie Wilkins (Giddens, A. 2003). Vi kan också se en teorikoppling till Max Webers klassteori (Andersen, Heine.
Kaspersen, Bo; Klassisk och modern samhällsteori, andra upplagan, Lund: studentlitteratur, 2003).
3.1 Stämplingsteorin
Stämplingsteorin visar hur avvikande identiteter produceras genom etikettering eller
stämpling och inte genom avvikande beteende. Det vill säga att enligt Becker är det beteende som människor etikerar som avvikande. Stämplingen påverkar inte bara hur andra uppfattar en viss individ utan även individens självbild. Becker tolkar inte avvikelse som egenskaper hos individer eller grupper utan som ett samspel mellan avvikare och icke avvikare. Enligt stämplingsteorin måste vi för att kunna förstå avvikelsens natur ta reda på varför en viss människa förses med en avvikande etikett eller stämpel (Giddens, A. 2003), (Bergh m fl, Medvetandets sociologi, 1975).
Exempel på avgörande faktorer som kan bestämma om etiketten ”avvikande” används eller ej skulle kunna vara något så enkelt som en persons klädsel, sätt att prata eller etniska bakgrund.
Personer som står för lag och ordning, och de som har tillräckligt mycket makt för att föreskriva för andra vilken moral de ska följa, utgör också de viktigaste stämplingskällorna.
De etiketter som sätts på olika kategorier av avvikelser är således ett uttryck för samhällets maktstruktur. I stort sett definieras olika avvikelser av klass, ålder och kön (Giddens, A.
2003), (Berg m fl, 1975).
Edwin Lemert (Giddens, A. 2003) menar även att man kan tala om primär och sekundär avvikelse. Han säger att de första fallen av exempelvis ”smärre” lagöverträdelser i vissa fall kan ingå i kategorin primär avvikelse. Detta innebär att dessa lagöverträdelser/handlingar förblir marginella när det gäller personens självbild. En process skapas och som normaliserar de avvikande handlingarna. Här sker således ingen stämpling. Men i vissa fall sker inte denna normalisering, utan personen stämplas som kriminell/avvikare. Detta kallade Lemert för sekundär avvikelse. Här börjar personen själv att acceptera stämplingen och kanske uppfatta sig som avvikare. Denna etikett kan då bli personens identitet.
Stämplingsteorin utgår ifrån det antagandet att ingen handling är kriminell i egentlig mening.
Kriminalitetens definitioner skapas av dem som har makt och beslutanderätt i samhället. De som har inflytande över lagar, polis och domstolar med mera. Kritikerna av stämplingsteorin hävdar ibland att det faktiskt finns ett antal handlingar som praktiskt taget alla kulturer
förbjuder, till exempel mord, våldtäkt och stöld. Men inte ens i vårt samhälle definieras alltid dödandet av en annan människa som mord (Giddens, A. 2003), (Berg m fl 1975).
3.2 Klassteori
Weber bygger sin teori utifrån Marx sätt att se på klass men utvecklar den mer. Han menar att klassituationen definieras utifrån: materiell försörjning, yttre social ställning och inre liv. Inre liv menar Weber bygger på den kontroll individen har över materiella ting eller
prestationsförmågan och hur denna kontroll kan leda till inkomster. Weber inför också begreppet statusgrupp vilket innebär individens livsstil, formella utbildning och härkomst eller yrke (Andersen, H & Kaspersen, B. 2003). Klassuppdelning är enligt Weber inte enbart beroende av kontroll eller brist på kontroll över produktionsmedlen utan även av ekonomiska skillnader. Det handlar bland annat om vilka färdigheter eller kvalifikationer människor har när de söker arbete. Weber menar att en individs marknadsposition i hög grad påverkar hans eller hennes generella livsmöjligheter. Begreppet status hänför sig enligt Weber till skillnader i olika sociala grupper när det gäller det anseende och den prestige dom tillskrivs av andra (Andersen, H & Kaspersen, B. 2003).
3.3 Förstärkning av avvikelsen
Leslie Wilkins (Giddens, A. 2003) intresserade sig för följderna av att hantera och integrera en avvikande identitet tillbaka i vardagliga mönster och rutiner. Resultatet av detta menade Wilkins ofta ledde till en förstärkning av avvikelsen. En kontrollinstans menar Wilkins kan framkalla mer av det avvikande beteendet genom att detta betecknas som avvikande. Detta kan vara oavsiktliga konsekvenser. Om den person som stämplats som avvikare också själv börjar uppfatta sig som detta är det sannolikt att kontrollinstansen reagerar starkare då det icke önskvärda beteende blir vanligare och de stämplade motsätter sig allt mer en förändring.
3.4 Normer och sanktioner
Individen följer oftast samhällets normer och regler eftersom individen genom socialisationen är van att följa dessa. Alla sociala normer och regler följs av sanktioner som gynnar
socialisationen och förhindrar avvikande beteende. En sanktion är en form av belöning eller straff som förstärker socialt förväntat beteende. Det finns två former av sanktioner, positiva eller negativa. Den positiva sanktionen är en belöning för att normer och regler efterlevs medan den negativa är ett straff för att beteendet avviker från socialisationen.
Sanktionerna kan också vara informella och formella.
Det innebär att den formella sanktionen handlar om en grupp individer eller en organisation vars uppgift är att upprätthålla vissa normer ser till att dessa efterlevs. De informella
sanktionerna är inte lika organiserade utan är mera spontana reaktioner på bristande konformitet.
De formella sanktionerna innefattar lagar, polismyndigheten domstolar och fängelser och de informella sanktionerna är mer spontant riktat till individen så som mobbing och trakasserier (Giddens, A. 2003).
3.5 Tvång
Durkheim (Giddens, A. 2003) menar att avvikelser är ett nödvändigt ont för samhället i den bemärkelsen att det uppfyller två funktioner. Avvikelsen har för det första en adaptiv betydelse. Genom att införa nya frågor och idéer i samhället utgör avvikelsen en innovativ kraft som skapar förändring. Den andra funktionen visar avvikelser på gränserna mellan tillåtet och otillåtet, ont och gott i samhället. Hans sätt att se på avvikelser flyttar fokus på individen och menar istället att det har med sociala faktorer att göra. Durkheim visar också på ett strukturellt tvång som han menar samhället är uppdelat i. Ett hierarkiskt mönster med skilda grupper, så väl i familjrelationer som i olika grupper.
Detta utgör en social ram som påverkar individens beteende. Individen måste ta hänsyn till alla yttre och givna sociala strukturer precis på samma sätt som denne måste ta hänsyn till de materiella villkoren i samhället. Subjektivt kan detta upplevas som frivilliga handlingar men den sociala strukturen utgör en yttre kraft som upplevs särskilt tydligt om någon avviker i sitt beteende. Det mest centrala i Durkheims sätt att se är socialisationens roll. Här handlar det om moraliskt eller normativt tvång. Han menar att individernas förståelse, känslor och motivation sätts i fokus. Individen känner ex respekt för andra individer, instutioner och så vidare
eftersom individen känner sig förpliktigad att följa givna normer. Det är en konsekvens av socialisationen att känna förpliktelser. Detta innebär enligt Durkheim att personligheten formas utefter de krav och förväntningar som omgivningen ställer.
Ett barn handlar utifrån primitiva känslor och lust och utan moraliska normer. En vuxen å andra sidan kan skilja mellan rätt och fel samtidigt som de moraliska kraven gör sig påminda i individens handlande. Durkheim menar att omgivningens värderingar och normer har
internaliserats i individens personlighet och det som från början var ett yttre tvång har istället blivit ett inre tvång i form av subjektiva behov och motiv (Giddens, A. 2003).
4. Intervjuer
Vi valde att visa intervjuerna i en kortfattad bearbetad form för att få en uppfattning om vilket material och underlag vi har haft att grunda vår studie på. Alla respondenter är under fingerat namn och inga speciella citat eller händelser används som skulle kunna röja deras identitet.
(Trost, J. 2005)
4.1 Karin 39 år förflutet sen -88
Karin ser ingen ökning med antalet klienter, men hon ser en ökad personkrets som inte har en inkomst alls, exempelvis från försäkringskassan. Hon menar att de förr kanske behövde en komplettering men att nu har de ingen inkomst alls från andra instanser.
Karin säger att dessa klienter har sjukintyg och är helt sjukskrivna. Försäkringskassan ger fler avslag än de gjort tidigare. Försäkringskassan ser inte hur sjuk klienten är utan vilken
arbetsförmåga som finns kvar. Ett exempel kan vara en lastbilschaufför som har brutit foten och inte kan köra bil. Men kanske istället kan jobba på ett kontor.
Socialförvaltningen har i flera fall fått hjälpa klienter att överklaga ärenden från
försäkringskassan. Karin ser ett behov av sjukpenning för många av dessa klienter och känner med klienterna, som i de flesta fall kommer från försäkringskassan. I vissa fall kan de även komma från andra instanser, men det är i en mindre utsträckning.
Vid sänkt a-kassa så ges utfyllnad från socialförvaltningen och de klienter som har rätt till a- kassa och är inne i systemet uppfyller kraven för att få detta bidrag.
Karin menar att det är mycket tvister trots läkarintyg och inskrivning vid arbetsförmedlingen.
Sjukantalet går ner visar försäkringskassans siffror men många av dessa klienter hamnar hos socialförvaltningen istället. Hon pekar på den psykiska ohälsa som drabbar dessa klienter och som blir allt vanligare och växer från dag till dag. Hon säger att dessa klienter mår mycket dåligt. Helt plötsligt får de sin tillvaro drastiskt förändrad. Inte ens läkarintyg där det framgår av en legitimerad läkare att klienten är helt sjukskriven räcker. I de flesta fall träffar inte ens försäkringskassans läkare klienten men gör ändå den slutgiltiga bedömningen om klienten är berättigad sjukpenning eller inte.
Karin tror att detta fenomen kommer att öka och måste tas upp på regeringsnivå. Hon anser att individer inte kan behandlas på detta sätt.
Hon säger också att det medför konsekvenser för socialförvaltningen. Det yttersta ansvaret för kommunens invånare ligger på socialförvaltningen och budgeten som ska hållas kommer att spricka flera gånger om. Hon säger att eftersom de har det yttersta ansvaret så kan
socialförvaltningen inte neka dessa klienter hjälp.
Karin anser att det är ett nytt fenomen som växer fram. Det har förekommit något liknande fall tidigare men det har nu accelererat och ökar kraftigt.
Hon säger att dessa ”nya klienter” inte ska vara på socialförvaltningen utan försäkringskassan bör ta sitt ansvar. En klient som har haft sjukpenning i 2 år kan helt plötsligt bara klippas av från försäkringskassan. Hon tror att läkare inom sjukvården kanske behöver bättre kunskap i hur sjukintygen ska utformas eller ge exempel i intygen hur en rehabiliteringsplan ska kunna gå till.
Karin tar slutligen fram siffror över en större kommun i Sverige där hon visar att 40 % av de klienter som har överklagat sitt avslag hos försäkringskassan fick rätt. Men hon påpekar också att det kräver kraft och ork att kunna driva en sådan process, och hur många har det när de redan är sjuka och mår psykiskt dåligt.
4.2 Berit, 53 år, förflutet sen -92
Berit berättar att hon varit sysselsatt med några av dessa ”nya” klienter samma förmiddag, 3-4 stycken, innan vi träffar varandra. Gemensamt för de klienterna som Berit varit i kontakt med på förmiddagen är att de har fått avslag på sin sjukpenning från försäkringskassan och ramlat mellan stolarna.
Berit berättar vidare att ekonomiärendena har gått ner men biståndet ökat. Förklaringen till det ligger i att socialförvaltningen får gå ut med allt högre summor, då antalet klienter som har noll i inkomst ökar. Det var vanligare förr att klienten hade någon form av inkomst,
exempelvis från arbetsförmedling, a-kassa eller försäkringskassa.
Att dessa klienter kommer till socialförvaltningen kan exempelvis bero på att
försäkringskassan kan ha gett avslag på en sjukpenning och anser klienten tillräckligt arbetsför. Därefter sker en överlämning till arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen kanske då gör en utredning, även om utredningen är tydlig och arbetsterapeut, psykolog och läkare är överens om att personen inte kan stå till
arbetsmarknadens förfogande så kanske inte detta löser problemen för personen och hamnar därav mellan stolarna utan inkomst, då är socialförvaltningen det yttersta skyddsnätet.
Berit berättar för oss att de konsekvenser detta nya fenomen för med sig för
socialförvaltningen är minskad tid till sina ordinarie arbetsuppgifter. Det blir allt fler som behöver hjälp med överklaganden och detta tar mycket tid, samt att för klienters räkning ringa och söka människor, exempelvis läkare och anställda på försäkringskassan.
Dessa klienter kräver också mer tid då de är svårare att placera. Socialförvaltningens
rehabiliteringshandläggare måste hitta ett annat sätt att arbeta med dessa då klienterna inte kan placeras ut om de är sjukskrivna. En annan konsekvens detta fenomen för med sig är ökade kostnader för socialförvaltningen då antalet klienter med noll i inkomst har ökat.
Berit berättar att dessa klienter inte finns i någon statistik utan anses som friska och ute i arbete. Men i själva verket så hamnar dessa människor hos socialförvaltningen. Flera
kommuner i Värmland tänker gå ihop och göra en skrivelse till regeringen om detta problem som blir allt större. Hon berättar att just Värmland har varit punktmarkerat på grund av högt sjukantal. Men detta nya fenomen för även med sig ytterligare ohälsa hos klienterna och
bidrag ska sökas varje månad. Berit poängterar hur detta kan påverka klienter som kanske aldrig tidigare varit i kontakt med socialförvaltningen tidigare.
Berit håller med om att detta är en ny situation, nytt fenomen och ett nytt problem. Hon säger att detta har hänt tidigare men inte i denna utsträckning. Situationen har förändrats, idag blir folk friska från en dag till en annan.
En gång var det kanske för lätt att få bidrag men nu har det tippat åt andra hållet. Idag ser hon att det är avslagen från försäkringskassan som utgör den större delen av de nya klienterna.
Men kan känna en viss oro över hur det kommer att bli i framtiden. De som kanske inte har råd att leva på sin a-kassa. Först försäkringskassan och kanske på sikt a-kassan.
4.3 Greta, 56 år, förflutet sen -97
Greta ser en ökning av klienter som varit självförsörjande och eller har haft någon form av inkomst från någon annan myndighet. Hon kallar dessa klienter för ”de nya klienterna”, personer med tidsbegränsad sjukersättning och tidsbegränsat aktivitetsersättning, alltså personer som gått på sjukbidrag och fått avslag vid ny omprövning/sökning på
försäkringskassan. De gör en utredning utan att träffa klienten och anser då att de inte har en nedsatt arbetsförmåga med minst 25 %.
Greta säger att de nya klienterna som söker kommer från försäkringskassan. Det har då skett ett överlämningssamtal med arbetsförmedlingen. Om arbetsförmedlingen anser att klienten har så pass mycket arbetsförmåga att denne kan stå till arbetsmarknadens förfogande kan klienten skrivas in på arbetsförmedlingen. I annat fall är försörjningsstöd från
socialförvaltningen den sista utvägen om klienten inte har egna tillgångar att leva av.
Ett mindre antal klienter säger Greta kommer på grund av sänkt a-kassa. Det är inte så stort i dag men hon känner en oro för att det kan bli ett problem i framtiden. Socialförvaltningens riktlinjer är även i dessa fall att klienten måste vara aktiv på arbetsförmedlingen och följa deras riktlinjer. Om så är fallet kan klienten få sin ansökan om normutfyllnad prövad på socialförvaltningen, dvs. skillnaden mellan klientens sänkta a-kassa och socialförvaltningens
norm. Här tas även andra tillgångar i beaktelse som exempelvis bil, aktier, obligationer och värdepapper med mera.
Hon nämner också att främst de som inte har a-kassa alls har rätt att ansöka om och beviljas ekonomiskt bistånd. Även ungdomar som tidigare var långtidsarbetslösa, mer än 90 dagar blev satta i olika åtgärdsprogram med en mindre ersättning från arbetsförmedlingen och eventuellt en utfyllnad från socialförvaltningen. Nu har inte arbetsförmedlingen pengar till dessa åtgärder längre och istället söker sig dessa klienter till socialförvaltningen.
Greta menar att konsekvenserna blir att summan för beviljat bistånd ökar markant, de nya klienterna är inte attraktiva på arbetsmarknaden eftersom många anses som sjuka eller saknar rätt till ersättning från a-kassa. Försäkringskassan har gjort en utredning och funnit att de inte är sjuka, arbetsförmedlingen gör också en bedömning om personen kan stå till
arbetsmarknadens förfogande och i de flesta fall anser sig klienten själv vara för sjuk för att arbeta.
Greta tycker att det är viktigt med Rehabhandläggare på socialförvaltningen som kan rehabilitera dessa klienter och se deras eventuella arbetsförmåga då de inte är intressanta på den reguljära arbetsmarknaden.
Om hon tittar på konsekvenserna av detta fenomen, som hon träffade på första gången hösten 2005, säger hon att det medför andra typer av arbetsuppgifter i och med ett ökat tryck på socialförvaltningen. Socialsekreterarna hjälper klienter med överklagning av beslut från försäkringskassan. Det kan bli en svårare och längre rehabilitering av de nya klienterna. Ett svårt ställningstagande eftersom socialförvaltningen har det yttersta ansvaret. Hon tror också att detta problem kommer att stiga i höjden under den kommande tiden.
Greta nämner att socialförvaltningen har betalat ut över 700 000 kr i bidrag mellan Jan-okt.
2007 till klienter som har fått avslag från försäkringskassan.
Med dessa siffror färskt i minnet säger Greta att försäkringskassan visar på att sjuktalen minskar men Greta frågar sig vart dom tar vägen och svara samtidigt att det är till socialförvaltningen de kommer. Hur vet försäkringskassan vart klienterna tar vägen egentligen?
Greta menar även att det medför stora konsekvenser för klienterna. Många blir att må psykiskt dåligt och socialförvaltningen kan i vissa fall bli tvungna att kräva minskade kostnader vad gäller levnadsstandarden. Detta i sin tur kan medföra att de kan tvingas byta exempelvis bostad och bil till något som bättre motsvarar den nya ekonomiska situationen.
Enligt Greta menar försäkringskassan att du kan vara sjuk ena dagen och frisk den andra.
Oavsett om läkaren på vårdcentralen har intygat att klienten är sjuk är det läkaren på
försäkringskassan som har det slutgiltiga ordet och bestämmer om klienten är sjuk eller inte.
Hon säger att försäkringskassan har stramat åt reglerna och punktmarkerat i Värmland på grund av det höga sjukantalet. Flera kommuner har gått samman för att protestera och informera om detta problem.
4.4 Annika, social chef 54 år chef sen –99, förflutet sedan -92
Annika ser inte någon ökning statistiskt sett över flera år, men den klientgrupp som ökar är den som är nollad, som alltså inte har någon försörjning alls. Förr hade de oftast någon form av inkomst. Antalet socialbidragstagare är generellt sett inte högre nu om man slår ut över tid, men istället har någon gruppering minskat. Hon säger sig inte se någon ökning här och nu men poängterar att förändringar kan ske snabbt, imorgon kan det vara annat. Tyngre ärenden kommer in, de klienter som inte har någon försörjning alls ifrån någon annan instans medan de lättare ärendena har minskat.
Hon säger vidare att vissa brukargrupper har stora bekymmer. Men många av de klienter som nu kommer är utförsäkrade eller har haft en sjukersättning under lång tid.
Vid en omprövning idag så är regelsystemet nu på det sätt att, om du kan arbeta med ett sånt jobb som är vanligt i Svea rike, då har du enligt försäkringskassan inte behov av sjukpenning, du kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Försäkringskassan varnar klienterna långt i förväg att sjukpenning kan falla bort. Annika säger att det görs 2 samtal med klienten där även personal från socialförvaltningen kan vara med.
Klienten kan av naturliga skäl ha svårt att ta till sig ett avslag. Reglerna har egentligen inte förändrats men de tillämpas mycket hårdare. Om en person inte kan stå eller gå i sitt arbete så säger den hårdare tillämpningen idag att personen kanske kan sitta och arbeta.
Annika pekar på ett annat bekymmer, som är läkarnas sjukintyg. Många gånger skriver läkaren för kortfattat, exempelvis ont i ryggen. Detta räcker inte längre. Det måste stå vad det medför och hur det påverkar, att ryggsmärtorna för med sig att det inte går att vare sig stå, gå eller sitta och arbeta.
Annika berättar att försäkringskassan har haft kurser i hur läkarna skall skriva och utforma dessa läkarintyg. Mycket ansvar ligger hos läkarna.
Hon säger att idag är det inte lika självklart att vara sjukskriven för ont i ryggen som det kanske tidigare har varit. Att klienter kan ha svårt att ta till sig mycket av allt det nya kan bero på den hastiga förändringen i regelsystemet.
Vid dessa fall där klienterna hamnar mellan stolarna så kan socialförvaltningen vara den sista utvägen.
Annika menar att konsekvenserna för socialförvaltningen kan visa sig genom mer
utredningsarbete. Enkla klienter kanske har fått jobb, de försvinner, de som blir kvar är tyngre och mer komplexa ärenden. Det ställer högre krav på utredning av situation. Enklare klienter behöver hjälp en kortare tid. De nya stannar längre. Det kan komma att behövas en utökning av rehabiliteringshandläggare eftersom det blir fler djupare utredningsärenden som också tar längre tid och kräver mer av handläggarna. Nu ställs det högre krav på alla som jobbar på förvaltningen, förr kunde några vara speciellt inriktade på vissa områden, nu får alla bli tvungna att lära sig mer för att kunna lösa fler och nya uppgifter som kommer in till förvaltningen.
Annika säger att det är svårare med dessa nya klienter. Många av dom som har gått under lång tid kan ha hittat sin roll som sjuk. Många har byggt upp sitt liv kring sin roll, sen säger någon att de inte är tillräckligt sjuka. Hon säger att klienterna är mycket ledsna och när de är i kris så är socialförvaltningen oftast de enda som är fysiskt närvarande.
Hon menar vidare att om förvaltningen inte lyckas att motivera och driva personen framåt, så blir det ohållbart. Försörjningsstödet är en tillfällig lösning innan man hittar sin egen väg till självförsörjande. En viktig del i den processen är att arbeta med de projekt som finns inom kommunen, så som finsam och frisam. Dessa kan vara en hjälp att få ut klienterna i samhället, att stärka och träna dom för att till slut hitta deras möjligheter till ett eget liv.
Hon pekar på att det första förvaltningen bör göra är att gå tillbaka till försäkringskassan och få klart för sig vad det är för yrkesområden som klienten kan arbeta inom. Problemet för klienten kan vara att acceptera en så drastisk förändring i sitt liv. Ett exempel kan vara en gård som gått från generation till generation. Är man född och uppvuxen på detta sätt kan det vara svårt att plötsligt sitta i en kassa på en affär. I vissa fall måste de kanske flytta, vilket kan vara problematiskt av många skäl.
Annika säger att konsekvenserna som chef är att hon är ekonomisk ansvarig och ska försöka att hålla den uppsatta budgeten på 3,9 miljoner per år. Spricker den, då ska detta tas någon annanstans i förvaltningen för att få en balanserad budget.
Hon förklarar att socialförvaltningen följer upp verksamheten varje månad som sedan skickas till Socialnämnden. När de har godkänt verksamhetsuppföljningen så går den vidare till kommunstyrelsen som i sin tur bedömer om det ska omfördelas pengar till
socialförvaltningen. En nämnd får inte presentera en budget i obalans. Om budgeten går med minus så måste en åtgärd eller konsekvens av det tas fram. Om inget kan uteslutas i nämnden efter granskning så kan man ansöka om tilläggsbudgetering som kommunstyrelsen då ska ta ställning till. Men kommunen får inte heller gå minus. De kan inte ge pengar som inte finns, så måste de ekonomiska problemen lösas inom de egna ramarna så kan det bli i kvalitativ form som exempelvis nedskärning av personal.
Annika menar att detta nya fenomen för med sig många frågor, få svar och en stor kostnad för socialförvaltningen.
5. Resultat
Efter att vi bearbetat vårt intervjumaterial har vi utifrån vår problemformulering kommit fram till följande sammanfattning:
Det finns en del gemensamma nämnare som samtliga respondenter nämnt. Vi börjar med att titta på klienterna, vilka dom är och var de kommer ifrån. Respondenterna ser inte en ökning av klienter totalt sett, utan en ökning av klienter som har noll i inkomst. Respondenterna anser att dessa klienter, som både vi och respondenterna kallar för de ”nya klienterna” i största utsträckning kommer från försäkringskassan. Det gemensamma problemet för dessa klienter är att de inte erhåller någon sjukpenning. De har fått avslag från försäkringskassan och uppehåller ej någon annan form av inkomst. De är nollade som respondenterna kallar det för, när inkomsterna står på noll. Anledningen till att klienterna kommer till förvaltningen enligt respondenterna är därför att det yttersta skyddsnätet är socialförvaltningen och klienterna har fallit mellan stolarna och har ingen annanstans att vända sig. Dessa ärenden som i huvudsak kommer från försäkringskassan är respondenterna oroliga för att de kommer att öka. En av respondenterna berättade att hon såg det första ärendet 2005, men är nu rädd tillsammans med de övriga att det kommer att öka oroväckande mycket.
Man kan också ana en liten oro från respondenterna över de nya a-kassereglerna. Idag anser inte någon av respondenterna att de nya reglerna har bidragit till någon särskild ökning på något sätt. När a-kasseersättningen sänks och klienten inte kan leva på sin a-kassa kan det innebära att dessa klienter kommer att söka utfyllnadsbidrag. Respondenterna ser inte mycket av detta idag men undrar vad framtiden kommer att visa. Där ser man en viss oro.
Om vi tittar på vilka konsekvenser detta för med sig för förvaltningen så är de gemensamma svaren, tid, pengar och att det krävs mer av de anställda. Tid kommer fram i den bemärkelsen att arbetsuppgifterna kan avvika från det normala. Mer tid går till att hjälpa klienter överklaga beslut, men även till att ringa och söka läkare och anställda på försäkringskassan. På detta sätt krävs det allt mer av de anställda. Det räcker inte att någon anställd besitter speciella
kunskaper längre, utan nu måste personalen fortbilda sig mer o mer för att kunna bemöta de nya klienterna och den problematik de kommer till socialförvaltningen med.
Då många av dessa klienter är så kallade nollade påverkas förvaltningens ekonomi eftersom mer pengar måste betalas ut. Att fortbilda personal är också något som kostar pengar.
Konsekvenserna för förvaltningen är många och med stor sannolikhet kommer det fler som inte är synliga ännu.
Även för klienterna blir det konsekvenser. Många av dom upplever det som en chock, att det från ena dagen till den andra innebär att de står utan ekonomiska medel. Många mår och/eller blir att må mycket dåligt psykiskt, då det kan innebära stora förändringar i privatlivet som man aldrig hade kunnat föreställa sig. Många har växt upp på en och samma plats och senare tagit över föräldrars sysselsättning, exempelvis gårdar, jordbruk. Om en gård har gått i arv i generationer, och man är van att arbeta på den och ansvara för sig själv så kan det vara svårt att se sig själv i en stad sittandes bakom en kassa på en affär. Vissa av dessa klienter har aldrig tidigare varit i kontakt med socialförvaltningen.
Den enda skillnaden i egentlig mening mellan respondenterna är den mellan
socialsekreterarna och socialchefens berättelse. Skillnaden består till största del av att socialchefen går in lite mer och diskuterar utifrån försäkringskassans sida och perspektiv.
Hon antyder bland annat att försäkringskassans klienter varnas långt i förväg att sjukpenning kan falla bort och att det görs två samtal med klienten där personal från socialförvaltningen kan vara med. Vid dessa samtal upplyses klienter bland annat om sjukpenningens vara eller inte vara. Klienten kan naturligtvis ha svårt att ta till sig ett beslut om avslag på sjukpenning i vissa fall.
Vidare som kan vara viktigt att betona är att många tror att reglerna inom försäkringskassan har ändrats. Socialchefen säger att så inte är fallet.
Reglerna har inte förändrats men de tillämpas mycket hårdare och tydligare än tidigare.
Vi har även tittat lite närmare på siffror som visar den ekonomiska situationen under en viss period på denna socialförvaltning. Detta kan läsas under bilaga 3. Försäkringskassan statistik över ohälsotalets minskning mellan 2002-2007 finns under bilaga 4.
Källa: Intervjumaterialet från våra respondenter.
6. Tolkning och analys
Vi har valt att visa vårt analysarbete och tolkning genom att ta fram flera nyckelord som vi bygger teorierna kring. Detta gör vi för att lättare kunna se intressanta kopplingar till de valda teorierna. Denna uppsats bör ses som en trestegsmodell, där vi har syfte och frågeställning som steg ett. I steg två får frågeställningen sina svar i intervjuerna och i sammanfattningen av dessa. Slutligen i steg tre, tolkning och analys. Här beskriver vi med hjälp av teorier vad detta nya fenomen skulle kunna betyda. Denna tolkning och analys kan vara till hjälp för att förstå vad som händer och hur man kan se på det. I första hand alla de som arbetar och fattar beslut för andra människor.
6.1 Klienten
Klienterna i sammanhanget är enligt respondenterna utsatta medborgare eftersom de inte har någon riktig plats i samhället. De hör inte hemma vare sig på arbetsmarknaden eller hos försäkringskassan. Giddens (Giddens, A. 2003) menar i sin teori om avvikelser att en individ som bryter mot samhällets normer och regler är en avvikare. En person som inte lever som majoriteten av befolkningen gör. Med detta menas dock inte att individen är kriminell, utan avviker från majoritetens beteende så som att inte ha ett arbete, ingen egen ekonomisk försörjning och så vidare. Giddens (Giddens, A. 2003) lägger stor vikt vid det avvikande i individens beteende, så som handlingar och levnadssätt, och har utvecklat det från
begynnande sociologins forskning kring avvikare som byggde på kriminologi.
Denna avvikelse kan förstärkas menar Leslie Wilkins (Giddens, A. 2003) genom den stämpling som sker när klienterna ramlar mellan instanserna och inte hittar en plats
någonstans. När kontrollinstanser ska försöka rehabilitera och få dessa klienter tillbaka till samhället så menar Wilkins att det kan leda till motsatt effekt. Slutligen som en sista åtgärd och livlina får de besöka socialförvaltningen, exempelvis efter avslag från försäkringskassan.
När en av de så kallade ”nya klienterna” besöker socialförvaltningen så kan man tydligt se detta mönster. Eftersom de vanligtvis kommer från försäkringskassan med avslag, men
fortfarande är sjukskrivna så är det mycket svårt att finna och göra en rehabiliteringsåtgärd för dessa, på grund av att det medför vissa hinder att placera ut en person som är sjukskriven. Om en åtgärd inte kan göras eller påbörjas så kan det lätt leda till att man oavsiktligt förstärker den redan påbörjade stämplingen för klienten.
Howard Becker (Giddens, A. 2003) som oftast förknippas med stämplingsteorin vill visa hur avvikande identiteter produceras genom etikettering eller stämpling och inte genom
avvikande beteende. Om så är fallet så startar hela processen med sjukskrivning. Det är fortfarande till viss del godkänt. Men ju längre tiden går ju mer avvikande beteende blir det.
När man sedan inte längre får sjukersättning så växer det avvikande beteendet. Man är sjuk, får inga pengar, kan inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Här liknar situationen en mot resten av världen. När klienten har varit i kontakt med läkare, försäkringskassan,
arbetsförmedling och nu slutligen socialförvaltningen, så är det värt att ägna en tanke om det som Howard Becker och Leslie Wilkins talar om i sina teorier. När många klienter inte klarar att ta sig ur sin situation, med eller utan hjälp, har alla dessa kontrollinstanser varit med att producera och förstärka ett avvikande beteende (Giddens, A. 2003).
Konsekvenser för individen efter vad våra respondenter säger blir inte bara psykiska utan även materiella. De kan tvingas sälja bil, byta till ett billigare boende, dra ner på
fritidsaktiviteter och leva efter en begränsad standard. Detta menar Durkheim (Andersen, H.
Kaspersen, B. 2003) kan leda till ett socialt tvång. Individen vill upprätthålla en viss standard materiellt för att känna sig accepterad i samhället. Det är samhället och medborgarna som sätter gränserna för socialt tvång. Han visar också på ett hierarkiskt mönster i så väl
familjerelationer som på olika instutitioner som utgör en social ram för hur individen ska leva.
Han menar att individen tror sig själv välja sina handlingar men egentligen är det en högre kraft som styr individens handlingar. Vi kan dra vissa paralleller mellan ”de nya klienterna”
och Durkheims teorier om tvång (Andersen, H. Kaspersen, B. 2003). Men vi kan även påpeka att det ligger en klass klyfta mellan det liv som individen levde innan beviljat försörjningsstöd hos socialförvaltningen och efter. Detta eftersom både ekonomi och materiella ting har
minskat och/eller tagits ifrån individen. Ur sociologisk synpunkt vad det gäller klass menar Weber (Giddens, A. 2003) att klassituationen kan definieras utifrån: materiell försörjning, yttre social ställning och inre liv. Han påpekar att individens marknadsposition i hög grad påverkar hans eller hennes generella livsmöjligheter. Det är precis vad som händer med de nya klienterna. De har ingen marknadsposition alls, alltså inget värde på arbetsmarknaden.
Det beror på att de inte anses som friska och kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Men de är inte per automatik kriminella eller psykiskt sjuka heller. Dessa individer hamnar i ett mycket oklart läge, var står de och vart tillhör dom. Där med förlorar de sin position i samhället och klassklyftan ökar (Giddens, A.2003).
6.2 Försäkringskassa/arbetslöshetskassa
Det vi kan utläsa av våra respondenter är att försäkringskassan är en myndighet och
kontrollinstans i gungning. De har fått många fall överklagade i domstol och individen är inte nöjd med deras beslut. De ser inte till individen utan vill få ner sjuktalen i landet.
De säger att de ”sjuka” tar ju vägen någonstans. De försvinner från försäkringskassans statistik men hamnar istället i många fall hos socialförvaltningen. De som inte söker sig dit har förmodligen lyckats få ett arbete de klarar av och/eller hamnar under arbetsförmedlingens system. Detta under förutsättning att de har någon arbetsförmåga kvar och kan stå till
arbetsmarknadens förfogande. Foucault (Andersen, H. Kaspersen, B. 2003) tar upp i sin organisationsteori hur individen blir överkörd av byråkratin och han menar att idag har samhället blivit ett övervakningsamhälle. Ett samhälle där informationen om individen och dess liv samlas och lagras i olika slags organisationer. Om vi lägger Foucaults syn på
samhället tillsammans med försäkringskassans sätt att behandla människor kan vi se en likhet.
Försäkringskassan kontrollerar individen och kan snabbt förändra och rasera en människas liv genom kontroll och makt.
6.3 Socialförvaltningen
Socialförvaltningen styr också individen genom kontroll och makt via ekonomiska aspekter men har även en primär funktion som är att skydda och stödja individen i händelse av ekonomiska kriser. Men detta stöd ges inte kravlöst. Rätten att erhålla försörjningsstöd avkräver en arbetsinsats som motprestation. Vilket innebär att individen kan hänvisas ut i samhället på exempelvis en arbetspraktik. Om individen inte lever upp till denna
motprestation kan det ekonomiska stödet påverkas (Kildal, Nanna, Den nya sociala frågan, om arbete, inkomst och rättvisa, Göteborg: Daidalos AB, -2000).
Även här ligger Foucaults (Andersen, H. Kapersen, B. 2003) synsätt rätt då det
återkommande kontrollen och makten har stor betydelse och individen blir beroende av systemet. När väl individen har fastnat i systemet kommer samhället att sätta en stämpel på individen som avvikare och vi kan se en stor likhet med stämplingsteorins innebörd och betydelse (Giddens, A. 2003). När den absolut viktigaste gruppen av tillåtna avvikelser som tidigare har varit sjuka och handikappade inte längre är tillåtna avvikelser, medför det stora konsekvenser för samhället och inte minst för socialförvaltningen.
Då läkarna tidigare utförde denna kontrollfunktion åt samhället, så har den kontrollfunktionen idag övergått till försäkringskassan som har den slutgiltiga bestämmanderätten, vad gäller sjukgrad och därmed rätt till ersättning (Olofsson, P-O. Sjöström, B. 1993).
Konsekvenserna för socialförvaltningen blir både ekonomiska och arbetsrelaterade.
Försörjningsstödet ökar för dem som står med noll i inkomst och belastningen på personalen blir större eftersom det krävs mer kunskaper och en högre grad av flexibilitet.
Det kommer att krävas fortbildning och eventuella nyanställningar av personal. Men detta blir ett dilemma för förvaltningen då budgeten inte räcker till samtidigt som pressen från
klienterna ökar.
Vi kan utifrån detta se att i alla olika delar vi nu tagit upp finns en röd tråd där teorier som avvikelser, klass och kontrollsamhället är genomgående faktorer. I grund och botten handlar undersökningen om individerna och dessa står hela tiden i fokus både hos våra respondenter och för oss som författare.
7. Diskussion
När vi tänker på ordet “välfärdsstat” och dess funktioner så är det några tankar som först dyker upp i huvudet. Tankar som basala grundbehov, mat, dryck och värme för att nämna några. Om vi är bra på att leverera detta i Sverige eller inte låter vi vara osagt, detta kan vara relativt och det kan naturligtvis bero på vad man jämför med. Men vi säger att en
skrämmande utveckling börjar visa sig ganska kraftigt. Vi lever i en föränderlig tid och i takt med att samhället utvecklas genereras också nya risker för gemene man. Det ställs ideligen nya krav och vi kan själva tycka att det känns som det blir mer och mer att leva upp till som individ. Samhällsutvecklingen känns hårdare. I takt med en ökad press på individen i dagens samhälle så ökar också riskerna. Risker på många olika plan, men i detta sammanhang så talar vi om sociala risker.
Familjesammanhållning, äktenskap, förhållanden, karriärer på olika sätt, listan kan göras lång.
När vi säger att samhällsutvecklingen känns hårdare, så pratar vi om just den press som många människor kan känna, som i sin tur kan leda till en prestationsbaserad stress. Vi måste leverera. Vi ska leverera som partner, som förälder, som medarbetare och så vidare.
Eftersom många av oss människor har en sådan komplex livssituation så anser vi att det finns fler områden som kan brista, med andra ord så ökar riskerna. Sverige som ”välfärdsstat” har kanske haft ett generöst socialt trygghetsnät och vi har haft möjligheten att kunna misslyckas i olika avseenden, utan att för den sakens skull riskera en så att säga ”personlig konkurs” med en total social utanförskap som följd. Vi kanske har förlorat ett arbete, eller kanske även valt själva att sluta på grund av att vi mådde dåligt på vår arbetsplats, eller kanske ville utvecklas vidare och göra något annat. Som vi uppfattar situationen nu så känns det som en förändring håller på att ske.
Vi tycker oss se ett begynnande nytt mönster i vårt samhälle. Ett mönster som visar tecken på att det blir lättare och lättare för var dag som går att ”snubbla” på de sociala risker vi har runt oss. En av oss arbetar som rehabiliteringshandläggare på en socialförvaltning och kan tydligt se hur olika klienters livssituation ser ut, samt hur olika anledningarna är till att dessa
människor hamnat som klient på förvaltningen. Vi kan utifrån den erfarenheten dela med oss av den känslan vad gäller gränsen mellan att sitta på den ena sidan av skrivbordet som anställd, och den andra sidan som klient. Gränsen kan vara hårfin.
Med detta färskt i minnet och resultatet av denna studie, vill vi påstå att det idag är lättare än tidigare att hamna i en social problemsituation. Att det är lättare idag än tidigare att hamna i ett utanförskap. Låt oss ge ett konkret exempel för att förklara det vi säger och menar:
En klient kommer till socialförvaltningen på grund av ett avslag från försäkringskassan angående sjukpenning. Klienten kan tidigare ha befunnit sig i en väl fungerande
arbetssituation med ett tillfredställande arbete och inkomst. Tyvärr så drabbas klienten av ett hinder som gör att det blir mycket svårt att fungera på de flesta av våra arbetsplatser. Om dessutom detta hinder är svårt att definiera utifrån vårt vardagliga samhällsperspektiv så kan det innebära att problemet blir ännu större och mer komplext.
Om vi stannar upp här o tittar på vad som hänt. Klienten hade ett jobb och en lön och trivdes.
Ett hinder kom i vägen som inte gick att personligen påverka. Klienten blev sjukskriven och fick ersättning från försäkringskassan. Försäkringskassan ger sen avslag på grund av ”hårdare tillämpning”. Klienten står nu utan ersättning helt och hållet. Enligt försäkringskassan är inte personen berättigad till ersättning, men har läkarintyg och är sjukskriven. Klienten kan inte heller stå till arbetsmarknadens förfogande. Nu kommer klienten till socialförvaltningen. Här undrar vi nu hur klienten mår, dessa turer som denna klient nu har varit med om ska vi inte inbilla oss att det inte påverkat klienten psykisk, frågan är hur mycket. Nu känns det relevant att gå vidare till några av teorierna som vi nämnt.
