Ett barn föds inte som samhällsmedlem, vi föds och utan valmöjlighet integreras i ett redan utvalt samhälle för oss, genom socialisation. I boken Språk kultur och socialidentitet skriver Seija Wellros att innan barnet fötts finns det både en plats och ett plan för det barnet, platsen är hemmet, orten och det landet barnet fötts i och som barnet kommer förmodligen att växa upp i, planen skriver hon att det är den kultur och det språket barnen kommer att tala och det som till stor del kommer att styra barnets tänkande och handlande.66 Socialisations process pågår hela vårt liv och
det är på det sättet vi lär oss in i samhället det börjar redan när vi är små barn med den primära socialisationen, där börjar vi vår väg till att bli samhällsmedlemmar som förväntas följa dem normer eller regler som anses som normala i det samhället vi ska växa upp.67
Berger och Luckmann beskriver socialisation som en ständig process. De menar att den primära socialisationen är den viktigaste för individen eftersom barnens framtida värderingar byggs upp i denna etapp och att man genom de signifikanta andra och sin närmaste omgivning internaliseras och socialiseras in i samhället, under den tiden ger föräldrarna sina barn den bild de har filtrerat av världen och samhället, som stämmer överens med det sociala mönstret de själva är placerade i. Berger och Luckmann menar vidare att signifikanta andras bild av världen är den bild som barnen tar som verkligt och att det orsakar även kriser i individens liv efter den primära socialisationen när de inser att föräldrarnas bild på världen och den värld de har förmedlats är inte den enda värld som existerar. Den sekundära socialisationen är all typ av socialisation efter den primära socialisationen, som individen följer och där kan även skolan räknas in, individen skaffar sig kunskap, från till exempel andra typer av samhälle än det man växte upp med, specifika nya områden av samhället för att identifiera sig med den68. I boken socialpsykologi moderna teorier och
perspektiv skriver Thomas Johansson hur Asplund beskriver individen som aktiv subjekt i det sociala samspelet, enligt Asplund är individens identitetsutveckling i stor utsträckning sammanlänkad med vardagslivets ström, i och med detta menar Asplund att om det uppkommer störningar i individens vardagsliv medför det störningar i individens identitet.69 Enligt Giddens är
socialisation sociala processer som gör att barn blir medvetna om de sociala normer och värden och om jaget70 Giddens skriver också och i likhet med Berger och Luckmann att socialisation är
en process som pågår hela livet och att den viktigaste processen är under barndomstiden.71 Men
det finns även andra synvinklar av socialisation i dagens samhälle, framförallt i den sekundära socialisationen eftersom i ett barns socialisation ingår idag även annan typ av påverkan eller intryck, som inte fanns i tidigare generationer. Barn och ungdomar idag socialiseras av samhällspåverkan med alla dess typer av information såsom Internet. Thomas Johansson skriver om det tänkande som finns hos Thomas Ziehe som skriver att ungdomar har internaliserats genom sitt tv- tittande och med hjälp av den mediala världens mängd av olika ideologier och synsätt tyder de den sociala verkligheten.72 Det är anledningen till att barn och ungdomar får en
mer varierande vetande vid sidan av den traditionella socialisationen. Ziehe menar vidare i boken kulturanalyser att det finns en ekonomisk trygghet för barn idag och att på det sättet finns det ett tryggt rum för dem. Han menar att i andra avseenden är barn och ungdomar inte trygga alls, eftersom de blir indragna i vuxnas liv och i vuxnas erfarenhetsvärld genom att ta del i vuxnas åsikter och konflikter, samtidigt som de tar del av det som samhället erbjuder idag till vuxna
66 Seija Wellros, Språk, kultur och social identitet, (Lund, 1998) s. 7
67 Peter L. Berger och Thomas Luckmann, Kunskapssociologi (Stockholm, 2003) s. 154 ff 68 Peter L. Berger och Thomas Luckmann, Kunskapssociologi (Stockholm, 2003) s. 154 ff 69 Thomas Johansson. Socialpsykologi moderna teorier och perspektiv (Lund 2006) s 127 70 Anthony Giddens, Sociologi, (Lund, 1998) s. 215-216
71 Peter L. Berger och Thomas Luckmann, Kunskapssociologi (Stockholm, 2003) s. 154-155 Anthony Giddens, Sociologi, (Lund, 1998) s.224, 238
människor, i samhällets stora förändringar, i dem stora kultur förändringar. I detta avseende menar Ziehe att man inte kan tala om något tryggt rum för barn. Han menar vidare att det har skett en förändring i barnens vetande, att deras vetande är idag mångfaldigt och obegränsat men att de är fattiga på direkta erfarenheter, enligt Ziehe är barn idag brådmogna på en och samma gång eftersom de vet hur man gör innan de kan göra sina egna erfarenheter73
I boken Människan, interaktion och social omgivning av Tommy Svensson kan man läsa om Erik H. Ericsons teori om människans identitets utveckling. Han menar att det finns ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala förhållanden och behandlar i denna teori människans psykologiska och psykosociala utveckling. Eriksson menar vidare att ett individs utveckling sker i samspel mellan kulturella, biologiska och sociala influenser.74 Enligt sociologen Erving Goffman,
kan en individ stigmatiseras genom att bli misskrediterad av omgivningen på grund av individens avvikande eller genom att omgivningen lägger märke till en eller några avvikande beteenden och därigenom betraktas successivt som inte fullvärdig i samhället, det är när en individ av någon anledning avviker från det som i samhället ses som normalt, som gör att individen blir stämplad, personen i fråga måste i sin tur känna sig som en avvikare, för att kunna ta till sig denna stämpling. Goffman säger att när personen i frågan tar åt sig denna misskreditering eller avvikande, det är då den blir stigmatiserad. Han skriver vidare att, att lyckas eller att misslyckas med att fylla de sociala normer som finns som regler i samhället har påtagligt direkta effekter på individens psykiska integritet och att även om individen vill hålla sig inom samhällsnormen så räcker ibland trots det inte med att vilja, för i många fall har individen inte någon omedelbar kontroll över det, när det handlar om individens livsomständigheter.75 I boken Människan,
interaktion och social omgivning kan man läsa att barnen i skolåren lär sig om normer och värderingar för att kunna passa in i samhället i vuxenlivet men på grund av att barnen kan känna sig underlägsna och otillräckliga kan detta ta överhanden och denna process blir misslyckad.76
Eftersom det är genom interaktionen med omgivningen barnen skapar en bild av sig själva och uppfattar sig själva som normal eller avvikande kan enligt Goffman alla individer som blir stigmatiserade bli osäkra på vilket bemötande som väntar dem i det direkta samspelet med andra77.
73 Ziehe Thomas, Kultur Analyser: ungdom, utbildning, modernitet (Stockholm 1994) s. 16 ff 74 Tommy Svensson, Människan, interaktion och social omgivning (Mullsjö, 1992) s.34 ff 75 Erving Goffman, Stigma den avvikandes roll och identitet, (New Jersey, 2004) s. 12, 132 ff 76 Tommy Svensson, Människan, interaktion och social omgivning (Mullsjö, 1992) s.34,35 ff 77 Erving Goffman, Stigma den avvikandes roll och identitet, (New Jersey, 2004) s.150
Analys
Genom Grundad teori bearbetningsprocess har jag kommit fram olika teman, av dessa teman har efter övervägning valts två, det ena är vuxnas sätt gentemot ungdomarna och det andra ungdomarnas syn och uppfattning av vuxna och lärarnas sätt i skolan. Genom dessa teman berättas hur verkligheten kan se ut för visa ungdomar i skolan. Jag har tagit del av dessa ungdomars upplevelser och besvikelser i stundvis känsloladdade intervjuer där jag även har försökt att fokusera mig på att observera de medan intervjuerna pågick.
”Ett barn behöver många saker för att utvecklas bra,
trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem
[…] och att gå i skolan”
Utbildnings Departementet 2005