3.4.1 Beskrivning av innehållet
Liksom de andra böckerna i Sol 3000 serien så är Sol 3000 Geografi 9 elevbok uppdelad i olika teman. Sol 3000 Geografi 9 elevbok har två tema med titlarna ”En värld” och ”Människor och miljö”. ”En värld” handlar i huvudsak om en regionalgeografisk beskrivning av länderna USA, Japan, Brasilien, Kina, Indien och Nigeria. ”Människor och miljö” tar upp befolkningsutvecklingen i världen och de försörjningsproblem och miljömässiga problem som människan står inför. Totalt består boken av 182 sidor och av dessa berör endast 13 sidor miljöperspektivet.
3.4.2 Koppling till strävansmålen
I avsnittet om Brasilien kan man återigen läsa om avverkningen av regnskogen. Här beskriver dock boken avverkningen ur en mer lokal synvinkel där man trycker på Brasiliens rätt att precis som vilket land som helst har rätt att driva skogsbruk. Boken skriver också att problemet inte är skogsbruket eller avverkningen i sig utan att bedriva ett uthålligt skogsbruk som bevarar skogen som naturresurs. Texten beskriver alltså inte en bild av skogsindustrin subjektivt som ond utan ger en mer dualistisk bild där fokus inte läggs på någon enskild aktör utan på någon enskild aktör utan på hur man kan lösa problemet i längden.
Bilden av det uthålliga skogsbruket hänger också med i undersökningsfrågorna till texten.
1 a) Vilka är de största hoten mot regnskogarna?
b) Hur kan länder bruka utan att förbruka sina regnskogar? Diskutera och ge förslag!28
Frågorna och texten tillsammans berör också det första strävansmålet genom att uppmana eleven till att reflektera och medvetet ta ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande.
I tema ”Människan och miljö” återfinns ett flera sidor långt avsnitt som bara behandlar problemet med överbefolkningen. Det finns dock inte några direkta miljökopplingar i detta avsnitt som mestadels fokuserar på de sociala och ekonomiska problemen. Efter avsnittet om överbefolkningen kommer ett avsnitt som går under titeln ”Vår framtid” och tar upp konkreta kopplingar till miljöperspektivet. Under rubriken ”Hur står det till med vår miljö” kan man läsa vad som ligger bakom miljöförstörelsen. I en intilliggande faktaruta ställs en rad med frågor utan att rubriceras som undersökningsuppgifterna.
I faktarutan kan man se några direkta kopplingar till strävansmålen.
Växthuseffekten
[…] Vad motverkar den? Ge exempel.
Vattenbrist
[…] Ta reda på vattenförsörjningen i världen och redovisa dina resultat. Hur kan du bidra till en bättre hushållning med naturresursen vatten?
Skogsskövling
Skogens skyddande gröna täcke försvinner i rask takt. Varför är naturresursen skogen så värdefull för oss?
[…] I mitten av 1800-talet hade vi skövlat skogarna i södra Sverige. Nu är det skogarna i u-länderna som är i farozonen. Finns det möjligheter att vända utvecklingen?29
Texten uppmanar eleven att problematisera och reflektera över miljöproblemen gällande växthuseffekten, vattenbristen och skogsskövlingen. Svaren på frågorna kan inte eleven finna i den angränsande texten utan snarare i hela Sol 3000- serien. Frågorna är inte heller slutna där endast ett svar efterfrågas utan får mer klassas som öppna där ett resonemang snarare efterfrågas. Den tillhörande texten och texten i hela tema ”Människa och miljö” kan sammanfattningsvis sägas föra fram teorin om en hållbar utveckling.
4 Avslutande diskussion
Inledningsvis i SO Direkt Geografi kan man se att de miljöproblematiska aspekterna i avsnitten med grundläggande naturgeografi tenderade att subjektivt ge eleven bilden av Östeuropa som den stora miljöboven. Läroboken lägger alltså fokus på mer avlägsna problem än att belysa den miljöproblematik som man kan finna på det lokala planet, så som inhemska industrier eller övergödning inom det svenska jordbruket. Detta går i linje med den bild av miljöproblematiken, som företrädesvis ett globalt problem istället för ett lokalt problem som tas upp i Educare: Geografikunskap i årskurs 9 – Rapport
från nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (Lunddahl m.fl 2006, s. 38). Men
miljöperspektivet sett genom samtliga böcker lyfts fram såväl på ett lokalt som på ett globalt plan. Anmärkningsvärt är att såväl So direkt geografi som Sol 3000 serien tar upp ett nordiskt perspektiv. Genom att variera fokus på miljöperspektivet kan böckerna också leva upp till det andra strävansmålet, att utveckla förmågan att arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor.
Den inledande bilden av Östeuropas, och i synnerhet Tjeckiens, svavelutsläpp som målas upp i SO Direkt Geografi skulle kunna ses som ett påbjudet budskap. Molin (2006) menar att läromedelstexterna kan vara av en påbjuden karaktär som gör att texten förmedlar ett givet budskap. I just detta fall rör det sig om bilden av Östeuropas industrier som orsaken till försurningen av Nordens sjöar och skogar. Texten skulle också kunna påbjuda att Sverige är mer ansvarstagande och miljömedvetet i jämförelse med Östeuropa eller Tjeckien. I Sol 3000 Geografi 8 Elevbok förekommer också samma resonemang där skulden för svavelutsläppen och försurningen av sjöar och skogar läggs på de täta industriområdena söder om Norden. Det är svårt att fastställa att texten skulle påbjuda en given mening eftersom jag inte vet hur texten förhåller sig till verkligheten. Om Tjeckiens användande av brunkol är en av huvudorsakerna till utsläppen av svavel och försurning så ger läroboken en adekvat bild av problemet.
Jag tycker mig finna en förändring i hur miljöperspektivet tas upp i läroböckerna som inriktar sig till åren 7-8 och de läroböcker eller delar av läroböcker som inriktar sig mot år 9. Skillnaden ligger i att läroböckerna som inriktar sig mot år 9 beskriver miljöperspektivet mer komplex, där det inte är lika tydligt vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel. Ett exempel är hur avverkningen eller skövlingen av regnskogen
inledningsvis beskrivs enkelspårigt med utgångspunkt på enbart de negativa effekterna till följd av avverkningen men som sedan framställs komplext med fokus på lera aktörer och faktorer längre fram. Kretsloppstänkandet kommer också in mer och mer i samband med miljöperspektivet. Generellt sett så ser jag att andra aspekter än ekologiska aspekter tar större plats längre fram i läroböckerna. Kopplingen till ekonomisk och social utveckling i samband med ekologisk utveckling blir allt mer tydlig. Vad denna förändring av framställningen av miljöperspektivet beror på är oklart. Det kan möjligen vara så att läroboksförfattarna valt att bemöta miljöperspektivet väldigt grundläggande och förenklat för eleverna i år 7 för att sedan progressivt arbeta med miljön ur ett mer komplext perspektiv. Det kan också vara så att läromedelsförfattarna under tiden läromedlen tagits fram, alltså under perioden 2001-2005, blivit mer observanta på miljöperspektivets komplexitet. Östman (1995, s. 157-158) skriver att en miljöetisk aspekt börjat ta plats i läroböckerna i NO-undervisningen, där miljöproblematikens moraliska aspekter lyfts fram. Kanske är detta ett tecken på att ett miljöetiskt perspektiv börjat ta plats i geografiläroböckerna på samma sätt? Eftersom jag inte tittat på äldre läromedel så kan jag dock inte uttala mig om den moraliska biten av miljöperspektivet aktualiserats tidigare i geografiämnets läroböcker.
Ser man utifrån Haraldssons studie av hur miljöfrågorna belyses i gymnasieskolans geografiböcker så skulle jag vilja påstå att min egen studie går emot Haraldssons uppfattning att läroböckerna går mellanvägen i beskrivningen av miljöproblem och inte tar upp forskning som tyder på andra faktorer än mänsklig påverkan. Vad jag sett i beskrivningen av växthuseffekten så för läroboken fram teorier om att människans förbränning av fossila bränslen inte behöver vara orsaken till en global uppvärmning utan att det också kan finas en naturlig förklaring. Jag finner dock i likhet med Haraldsson (2001) att läroböckerna trycker på kretsloppstänkande och hållbar utveckling som svaret på de flesta miljöproblem. Detta är enligt mig inte ett problem, utan snarare en styrka i läromedlen då kretsloppstänkandet enligt styrdokumenten måste ses som en viktig del i geografiämnet.
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka utformningen och innehållet i dagens läroböcker i geografi för grundskolans senare år för att se hur väl dessa stämmer överrens med de strävansmål som framkommer i läroplanen för det obligatoriska väsendet och för geografiämnet. Genom min textanalys av läromedlen har jag dragit
slutsatsen att böckerna i olika hög grad lyfter fram dessa. Sol 3000 serien är bättre på att lyfta fram strävansmålen i jämförelse med SO direkt Geografi. Den stora skillnaden böckerna emellan är hur de ställer frågor till eleven. Sol 3000 är bättre på att ställa öppna frågor som saknar direkta svar. De öppna frågorna kan inte besvaras genom att slå upp ett svar i texten; eleven måste reflektera, tänka och dra slutsatser för att kunna besvara frågorna adekvat. De öppna frågorna har lättare att beröra strävansmålen då eleven kan utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande och utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor. Således förhåller sig läroböckerna och strävansmålen på ett sätt där strävanmålen faktiskt kommer fram i samband med de frågor som är anslutna till texten. Man bör dock beakta att urvalet för analysen kan ses som något subjektivt då jag själv utifrån min textanalytiska metod plockat fram de delar av materialet där jag anser att miljöperspektivet tagits upp.
En anledning till varför strävansmålen inte berörs i samma utsträckning i SO direkt
Geografi som i Sol 3000 serien kan vara att man i So direkt geografi skriver att bokens
löpande text enbart tar upp det som behövs för att nå kursplanens grundläggande uppnående mål. De tillhörande faktarutorna i boken är sedan till för att inspirera eleven till att sträva efter högre mål (Ahlberg, m.fl.2005, s. 1). Detta kan vara en av orsakerna till varför inte So Direkt geografi har samma frekvens av öppna frågor som Sol 3000 och på så vis tangerar strävansmålen i en mindre utsträckning.