BILAGA A Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitat

metodansats, modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016). KOD OCH KLASSIFICERING VETENSKAPLIG KVALITET

I = Hög kvalitet II =

Medel

III = Låg kvalitet Randomiserad kontrollerad

studie/Randomised controlled trial (RCT) är prospektiv och innebär

jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.

Större välplanerad och väl genomförd

multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.

Randomiserad studie med få deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.

Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT) är prospektiv och

innebär jämförelse mellan kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.

Välplanerad och väl genomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.

Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.

Icke- kontrollerad studie (P) är

prospektiv men utan relevant och samtida kontrollgrupp.

Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal

deltagare och adekvata statistiska metoder. *

Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.

Retrospektiv studie (R) är en analys av

historiskt material som relateras till något som redan har inträffat, exempelvis journalhandlingar.

Antal deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och väl genomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.

Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.

Kvalitativ studie (K) är vanligen en

undersökning där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).

Klart beskriven kontext. Motiverat urval. Välbeskriven urvalsprocess,

datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/

reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.

Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Deltagargruppen är otillräckligt beskriven. Metod/analys otillräckligt beskriven. Bristfällig resultatredovisning.

BILAGA B

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Bartik, K., & Toruner, E. K. 2018 Turkiet Effectiveness of a Preoperative Preparation Program on Children's Emotional States and Parental Anxiety

Syftet med studien var att undersöka

effekterna av ett preoperativt

förberedelseprogram på barn och deras

föräldrar på en poliklinisk barnkirurgisk avdelning.

Design: Klinisk kontrollerad studie (CCT)

Urval: Barn 7–12 år som för första gången skulle genomgå operation på en pediatrisk dagkirurgisk enhet. Datainsamling: Characteristics of Children and Caregivers Data Form användes för insamling av

demografiska data. För bedömning av barnens oro användes State Anxiety Inventory, och Koppitz Human Figure Drawing Test.

Dataanalys: För jämförelse mellan de två grupperna användes x2_{-test och}

Mann-Whitney U-test. Wilcoxon-test (W) användes för jämförelse inom en och samma grupp. The Kappa-test användes vid analys av barnens teckningar. 81 (8) Experimentgrupp (n=36) Kontrollgrupp (n=37) I experimentgruppen såg man en statistiskt signifikant minskning i orosnivå pre- till postoperativt.

Samtliga barn konstaterades ha en hög orosnivå under hela sjukhusvistelsen, men vid utskrivning hade orosnivån sjunkit hos barnen i experimentgruppen. Den genomsnittliga postoperativa orosnivån var lägre i experimentgruppen än i kontrollgruppen, skillnaden var statistiskt signifikant.

CCT I

III

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet

Batuman, A., Gulec, E., Turktan, M., Gunes, Y., & Ozcengiz, D. 2016 Turkiet Preoperative informational video reduces preoperative anxiety and postoperative negative behavioral changes in children

Syftet med studien var att undersöka effekten av en informations- video, baserad på rollspelsmodellering, på barns preoperativa oro och postoperativa negativa

beteendeförändringar.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 5–12 år planerade för elektiv öppenvårdskirurgi.

Datainsamling: Barnens preoperativa oro bedömdes med modified Yale Preoperative Anxiety Scale (m- YPAS). Maladaptivt beteende postoperativt bedömdes med hjälp av Post Hospitalization Behavioral Questionnaire via telefonintervjuer. Dataanalys: T-test, Mann-Whitney U- test, Kruskall-Wallis-test och x2_-test

användes för analys av variabler. Samband mellan orosnivå och negativa beteendeförändringar analyserades med Spearman’s rank correlation analysis. 42 (-) Experimentgrupp (n=21) Kontrollgrupp (n=21)

Barnens preoperativa orosnivå var lägre i experimentgruppen efter lekterapeutisk

förberedelse jämfört med i kontrollgruppen där barnen fick standardförberedelse, skillnaden var statistiskt signifikant.

Utvecklingen av negativa beteendeförändringar

postoperativt/posthospitalt var färre i experimentgruppen än i kontrollgruppen, detta var statistiskt signifikant.

RCT II

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Bharti, B., Malhi, P., & Khandelwal, N. 2015 Indien MRI Customized Play Therapy in Children Reduces the Need for Sedation - A Randomized Controlled Trial

Syftet med studien var att utvärdera effekten av en MR-specifik lekterapeutisk intervention, på behovet av sedering hos små barn inför MR-undersökning.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 4–10 år planerade för en MR-undersökning.

Datainsamling: Primärt resultatmått definierades som andelen barn som behövde sedering i de två grupperna. Radiologerna bedömde bildkvaliteten utefter en 5-gradig skala (1: ingen rörelsepåverkan - utmärkt kvalitet, 2: lite rörelsepåverkan - god kvalitet, 3: måttlig rörelsepåverkan, acceptabel kvalitet, 4: stor rörelsepåverkan, dålig kvalitet, 5: ofullständig undersökning. Dataanalys: x2_{-test användes för}

signifikanstestning. 79 (-) Experimentgrupp (n=39) Kontrollgrupp (n=40)

Behovet av sedering under MR-undersökning var lägre i experimentgruppen (20 %, n=8) än i kontrollgruppen (41%, n=16), resultatet var statistiskt signifikant (p=0.04). Inga MR-undersökningar gjordes där bildkvaliteten bedömdes dålig eller

ofullständig, varför relationen mellan den förberedande lekterapeutiska interventionen och bildkvaliteten inte studerades vidare.

RCT II

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Brown, N. J., Kimble, R. M., Rodger, S., Ware, R. S., & Cuttle, L. 2014 Australien

Play and heal: Randomized controlled trial of Ditto™ intervention efficacy on improving re- epithelialization in pediatric burns

Studiens syfte var att undersöka effekten av Ditto™ (en elektronisk medicinsk apparat som kan vara till hjälp vid procedurförberedelse och distraktion) på reepitelisering vid akuta brännskador hos barn.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 4–12 år som besökte sjukhus med en akut brännskada. Datainsamling: Brännskadan bedömdes med Visitrak ™ och granskning av fotografier. The Faces Pain Scale–Revised (FPS-R) användes för självskattning av smärta. Observation av beteende gjordes med Face, Legs, Arms, Cry, Consolability scale (FLACC). Barnens puls och kortisolnivåer mättes. Visual Analog Scale-Anxiety (VAS-A) användes för självskattning av orosnivå.

Dataanalys: Fisher´s Exact test eller t-test användes för analys av skillnader mellan grupperna. Intra Hierarkiska linjära modeller användes för undersökning av samband mellan interventionsgrupp, smärta- och orosmått.

75 (-) Experimentgrupp (n=35) Kontrollgrupp (n=40) Barnen i experimentgruppen hade i genomsnitt lägre pre-, intra- och postprocedurala orosnivåer samt smärtnivåer än barnen i kontrollgruppen, detta var statistiskt signifikant. Brännskadorna hos barnen i experimentgruppen läkte signifikant snabbare än hos barnen i kontrollgruppen. Statistiskt signifikant lägre genomsnittlig hjärtfrekvens (pre, intra- och postprocedural frekvens) kunde ses hos barnen i experimentgruppen i förhållande till barnen i kontrollgruppen. Ingen signifikant skillnad i kortisolnivåer kunde ses i de olika grupperna.

Såromläggningen gick snabbare att genomföra efter att barnen fått lekterapeutisk förberedelse jämfört med standard-

förberedelse, detta presenterades dock inte som statistiskt

signifikant.

RCT I

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Cavarocchi, E., Pieroni, I., Serio, A., Velluto, L., Guarnieri, B., & Sorbi, S. 2019 Italien Kitten Scanner reduces the use of sedation in pediatric MRI

Syftet med studien var att undersöka hur effektivt användningen av en MR-scanner i leksaksformat kunde bidra till minskat behov av sedering hos barn som skulle genomgå en MR-undersökning av hjärnan.

Design: Retrospektiv studie (R) Urval: Barn 4–14 år som för första gången genomgick en MR-hjärna på ett italienskt sjukhus under januari 2008-december 2015.

Datainsamling: Retrospektiv datainsamling avseende användning av sedering och bildkvalitet. Två grupper: före introduktion av MR- scanner i leksaksformat som

förberedelsemetod (n= 570) och efter introduktion av MR-scanner i leksaksformat som förberedelsemetod (n=891).

Dataanalys: Jämförelse av kategoriska data gjordes med hjälp av x2_-test.

Wilcoxon rank sum test, Kruskal- Wallis test och Dunn´s test användes för jämförelse av data mellan grupperna.

1461 (-)

Efter introduktionen av MR- scanner i leksaksformat som ny förberedelsemetod kunde man se en signifikant minskning i antalet barn som genomgick MR-

undersökningen med sedering. Skillnaden i användandet av sedering före och efter introduktion av MR-scanner i leksaksformat uppmättes till en 30 procentig minskning. Alla undersökningar efter lekterapeutisk intervention, där behov av sedering inte fanns, gav bilder med tillräckligt god kvalitet för diagnostik.

R I

VII

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Chaurasia, B., Jain, D., Mehta, S. M., Gandhi, K., & J Mathew, P. 2019 Indien Incentive- Based Game for Allaying Preoperative Anxiety in Children: A Prospective, Randomized Trial Studiens huvudsakliga syfte var att utvärdera effekten av ett incitamentbaserat spel på barns preoperativa oro.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 4–8 år planerade för operation under generell anestesi med inhalationsinduktion.

Datainsamling: Bedömning av barnens orosnivå gjordes med hjälp av modified Yale Preoperative Anxiety Scale (mYPAS). Induction Compliance Checklist (ICC) användes för att bedöma barnens följsamhet vid induktion av anestesi med mask.

Dataanalys: Datans normalitet kontrollerades med hjälp av Kolmogorov-Smirnov-test. Datan jämfördes sedan antingen med t-test eller Mann-Whitney-test. Kvalitativa eller kategoriska variabler beskrevs som proportioner eller antal. Proportioner jämfördes med x2_-test

eller Fisher exact test.

80 (-) Experimentgrupp (n=40) Kontrollgrupp (n=40)

Statistiskt signifikant lägre preoperativa orosnivåer kunde ses hos barnen i experimentgruppen i jämförelse med barnen i kontrollgruppen. 82,5 % av barnen i experimentgruppen visade på minskad preoperativ oro. I kontrollgruppen var denna siffra 12,5 %. 35 % av barnen i

experimentgruppen respektive 5 % av barnen i

kontrollgruppen hade ingen preoperativ oro alls.

Barnen i experimentgruppen visade signifikant större följsamhet vid anestesiinduktion med inhalationsmask, än barnen i kontrollgruppen. RCT I

VIII

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet

Coşkuntürk, A.E., & Gözen, D. 2018 Turkiet The Effect of Interactive Therapeutic Play Education Program on Anxiety Levels of Children Undergoing Cardiac Surgery and Their Mothers

Syftet med studien var att avgöra effekten av Terapeutic Play Educational Program som förberedelse inför pediatrisk hjärtkirurgi på postoperativ oro hos barn och deras mödrar.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 6–12 år planerade för hjärtkirurgi.

Datainsamling: The State-Trait Anxiety Inventory for Children (STAIC) användes för att bedöma nivå av oro.

Dataanalys: The Student test användes för att jämföra kvantitativa data och Pearson´s x2_{-test användes}

för analys av kategoriska data.

43 (-) Experimentgrupp (n=23) Kontrollgrupp (n=20)

Statistiskt signifikant lägre postoperativa orosnivåer observerades hos de barn som fått lekterapeutisk förberedelse i jämförelse med barnen i kontrollgruppen.

RCT II

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Fernandes, S. C., Arriaga, P., & Esteves, F. 2014 Portugal Providing preoperative information for children undergoing surgery: A randomized study testing different types of educational material to reduce children's preoperative worries

Syftet med studien var att jämföra olika förberedelse-

/informationsmaterial och dess effekter på barns, samt deras föräldrars, preoperativa oro.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 8–12 år planerade för öppenvårdskirurgi.

Datainsamling: Child Surgery Worries Questionnaire (CSWQ) användes för bedömning av barnens preoperativa oro. Barnens föräldrar fick också bedöma barnets

temperament med hjälp av EAS Temperament Survey for Children: Parental Ratings (EAS-P). The Schoolagers´ Coping Strategies inventory: Parental version (SCSI-P) användes för att analysera barnens copingstrategier.

Dataanalys: Fem oberoende variansanalyser, ANOVAs, genomfördes. 125 (-) Experimentgrupp (n=45) Jämförelsegrupp (n=45) Kontrollgrupp (n=35) Barnen i experimentgruppen, som fick lekterapeutiskt utbildningsmaterial, var signifikant mindre oroliga inför kirurgi och

sjukhusprocedurer än barn i jämförelse- och

kontrollgruppen.

RCT I

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Fernandes, S., Arriaga, P., & Esteves, F. 2015 Portugal Using an Educational Multimedia Application to Prepare Children for Outpatient Surgeries.

Syftet med studien var att undersöka effekten av en interaktiv applikation (”An Adventure at the Hospital”) på barns emotionella, kognitiva och fysiologiska beteende preoperativt.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 8–12 år som skulle genomgå mindre öppenvårdskirurgi. Datainsamling: Child Surgery Worries Questionnaire (CSWQ) användes för bedömning av barnens preoperativa oro. The Self-

Assessment Manikin (SAM) användes för att utvärdera barnens beteende, och barnens

hjärtfrekvens/blodtryck övervakades med en pulsmonitor. Barnens föräldrar fick också bedöma barnets temperament med hjälp av EAS Temperament Survey for Children: Parental Ratings (EAS-P).

Dataanalys: x2_{-test användes för att}

jämföra huvudsakliga egenskaper hos studiedeltagarna. MANOVA och ANOVA användes för att undersöka effekten av interventionen på barnens oro inför operation.

90 (-) Experimentgrupp (n=30) Jämförelsegrupp (n=30) Kontrollgrupp (n=30) Barnen i experimentgruppen rapporterade lägre nivåer av preoperativ oro kring sjukhusvistelsen, medicinska procedurer, sjukdom och negativa konsekvenser än barnen i kontroll- och

jämförelsegruppen. Man kunde däremot inte se någon skillnad i hjärtfrekvens preoperativt hos barnen i de olika grupperna. En minskning kunde ses i blodtryck pre- till postintervention, denna minskning sågs i såväl experimentgruppen (interaktiv förberedande applikation) som jämförelse- och kontrollgruppen (icke förberedande tv- spel respektive standard- förberedelse).

RCT I

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Fincher, W., Shaw, J., & Ramelet, A-S. 2012 Australien The effectiveness of a standardised preoperative preparation in reducing child and parent anxiety: A single-blind randomised controlled trial

Syftet med studien var att utvärdera effekten av en strukturerad preoperativ

förberedelse på oro hos barn och föräldrar, barns

beteendeförändring och föräldrarnas

tillfredsställelse.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 3–12 år planerade för okomplicerad kirurgi under generell anestesi.

Datainsamling: Modified Yale Preoperative Anxiety Scale (m- YPAS) användes vid bedömning av barnens oro. EASI Temperament survey användes av föräldrarna för att skatta barnens temperament. FLACC och Faces Pain Scale-Revised (FPS- R) användes för skattning av barnens smärta. Negativa

beteendeförändringar postoperativt bedömdes med hjälp av Post Hospital Behaviour Questionnaire.

Dataanalys: Deskriptiv statistik användes för att beräkna

baslinjeegenskaper. T-test användes för att jämföra negativa

beteendeförändringar mellan grupperna. 73 (6) Experimentgrupp (n=35) Kontrollgrupp (n=32) I experimentgruppen sågs en minskning i pre- till

postoperativ oro efter lekterapeutisk förberedelse, men minskningen var ej statistiskt signifikant. Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde heller ses i negativa beteendeförändringar postoperativt mellan

experiment- och kontrollgruppen. Däremot kunde man se signifikant mindre smärta postoperativ hos barnen i experimentgruppen i jämförelse med kontrollgruppen.

RCT I

XII

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet He, H-G., Zhu, L., Wai-Chi Chan, S., Li Wee Liam, J., Cheung William Li, H., Sandar Ko, S., Klainin-Yobas, P., & Wang, W. 2015 Singapore Therapeutic play intervention on children's perioperative anxiety, negative emotional manifestation and postoperative pain: A randomized controlled trial

Syftet med studien var att undersöka om lekterapeutiska interventioner kunde minska perioperativ oro, negativa emotionella beteenden och postoperativ smärta hos barn som genomgår elektiv slutenvårdskirurgi.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 6–14 år planerade för elektiv slutenvårdskirurgi, utan tidigare erfarenhet från kirurgi. Datainsamling: State Anxiety Scale for Children (SAS-C) användes för att bedöma barnens oro. Children´s Emotional Manifestation Scale (CEMS) användes för att bedöma barnens maladaptiva beteende. För självskattning av barnens smärta användes Numeric Rating Scale (NRS).

Dataanalys: För att analysera förändringen i barnens orosnivå användes analysis of covariance (ANCOVA). Univariat analys ANCOVA användes för att jämföra barnens negativa emotionella beteenden och skattade smärta, i de olika grupperna. 95 (-) Experimentgrupp (n=48) Kontrollgrupp (n=47) Barnen i experimentgruppen visade på en större minskning i preoperativ oro efter lekterapeutisk förberedelse jämfört med barnen i kontrollgruppen efter standard- förberedelse. Barnen i

experimentgruppen hade också en lite större minskning i oro pre- till postoperativt men skillnaderna mellan grupperna var dock inte statistiskt signifikanta.

Barnen i experimentgruppen hade färre maladaptiva beteenden vid induktion av anestesi än barnen i kontrollgruppen, detta var statistiskt signifikant.

Den postoperativa smärtan hos barnen i experimentgruppen var lägre än den skattade postoperativa smärtan hos barnen i kontrollgruppen, skillnaden var statistiskt signifikant.

RCT I

XIII

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Li, H. C. W., Lopez, V., & Lee, T. L. 2007 Kina Effects of preoperative therapeutic play on outcomes of school-age children undergoing day surgery.

Syftet med studien var att undersöka

effekterna av förberedande

terapeutisk lek hos barn som genomgår

dagkirurgi.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 7–12 år planerade för dagkirurgi.

Datainsamling: Barnens orosnivå bedömdes med hjälp av The Chinese version of the state anxiety scale for children (CSAS-C). Barnens maladaptiva beteenden vid induktion av anestesi dokumenterades med hjälp av The children´s emotional

manifestation scale (CEMS). Visual analogue scale (VAS) användes för att skatta barnens postoperativa smärta.

Dataanalys: För att analysera demografiska data användes oberoende t-test och chi-square-test. För att utvärdera vilken metod som mest effektivt minskade oro hos barnen användes split-plot ANOVA.

248 (35) Experimentgrupp (n=97) Kontrollgrupp (n=106)

Studien visade på en statistiskt signifikant skillnad i minskade orosnivåer hos barnen

beroende av

förberedelsemetod, där barnen i experimentgruppen visade på lägre nivåer av både pre- och postoperativ oro än barnen i kontrollgruppen.

Lägre postoperativa smärtnivåer i

experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen kunde observeras, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Preoperativa lekterapeutiska interventioner visades även vara mer effektiva än muntlig information, för att minska barnens intraprocedurala maladaptiva beteenden vid induktion av anestesi.

RCT I

XIV

Författare År (för publikation)

Land (där studien

genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Matthyssens, L. E,. Vanhulle, A., Seldenslach, L., Vander Stichele, G., Coppens, M., & Van Hoecke, E. 2019 Belgien A pilot study of the effectiveness of a serious game CliniPup® on perioperative anxiety and pain in children

Studiens syfte var att utvärdera effekten av det informerande spelet CliniPup® på

oro/ångest och smärta hos barn som

genomgår öppenvårdskirurgi.

Design: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

Urval: Barn 5–11 år planerade för dagvårdskirurgi.

Datainsamling: Oro, smärta och beteende hos barnen bedömdes av barnet själv och förälder/föräldrar med hjälp av olika bedömnings- verktyg. Oro och smärta bedömdes med Visual Analogue Scale (VAS). Postoperativt beteende bedömdes med Post Hospitalization Behaviour Questionnaire for Ambulatory Surgery (PHBQ-AS). Dataanalys: Åldersskillnader, skillnader i postoperativt beteende, operationstyp samt förändring i postoperativt beteende analyserades med hjälp av Kruskal-Wallis-test. Könsskillnaders eventuella påverkan analyserades med x2_{-test. Spearmans}

rangkorrelations-koefficient användes för att analysera samband mellan oro och smärta. 98 (26) Experimentgrupp (n=25) Jämförelsegrupp (n=22) Kontrollgrupp (n=25)

Barn som spelade CliniPup®- spelet hade en signifikant större minskning av preoperativ oro jämfört med kontrollgruppen. Minskningen var endast statistiskt

signifikant direkt efter att ha spelat spelet men inte vid de andra bedömningstillfällena (vid inskrivning, utskrivning, en vecka respektive en månad efter operationen). Lägre periprocedurala smärtnivåer

In document Effekter av förberedande lekterapeutiska interventioner på barns periprocedurala oro och smärta : en litteraturöversikt (Page 38-55)