metodansats, modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016).
* Några av kriterierna utifrån I = Hög kvalitetet är inte uppfyllda men den vetenskapliga kvaliten värderas högre än III = Låg kvalitet. KOD OCH KLASSIFICERING VETENSKAPLIG KVALITET
I = Hög kvalitet II = Medel
III = Låg kvalitet Randomiserad kontrollerad studie/Randomised
controlled trial (RCT) är prospektiv och innebär
jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.
Större välplanerad och välgenomförd
multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive
behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Randomiserad studie med få deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT) är prospektiv och innebär jämförelse mellan
kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke-kontrollerad studie (P) är prospektiv men utan
relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal
deltagare och adekvata statistiska metoder. *
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av historiskt
material som relateras till något som redan har inträffat, exempelvis journalhandlingar.
Antal deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en undersökning där
avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext. Motiverat urval.
Välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/ reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.
*
Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Deltagargruppen är otillräckligt beskriven. Metod/analys otillräckligt beskriven. Bristfällig resultatredovisning.
VII
BILAGA C
Matris över inkluderade artiklar
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Bray, L., Appleton, V., & Sharpe, A. 2019 England The information needs of children having clinical procedures in hospital: Will it hurt? Will I feel scared? What can I do to stay calm?
Syftet var att undersöka barns perspektiv kring vilken information de anser viktig och värdefull att veta, inför en planerad procedur på sjukhus.
Design: kvalitativ barncentrerad design, kvalificerad intervju med barn.
Urval: Barn rekryterades från olika kliniska avdelningar.
Inkluderingskriterierna var barn i åldrarna åtta till 12 år.
Exklusionskriterier var barn med inlärningssvårigheter, barn med svår ångest samt barn som inte behärskade engelska språket.
Datainsamling: Barn intervjuades efter att ha tillfrågats om de vill vara med i studien. Intervjun skedde antingen innan eller efter en procedur. Dataanalys; Informationen
analyserades med hjälp av innehållsanalys. Frågor och information som identifierades av barnen kodades induktivt. Koderna kategoriserades sedan efter
information som barnen värderade.
106 (0)
106 barn mellan åtta och 12 år deltog i intervjuerna. Barnen identifierade 616
olika typer av informationsbehov som de ansåg viktiga för barn. Dessa kodades induktivt i tre typer av information: procedurrelaterad, sensorisk och självreglerande. Studien kom fram till att barn vill ha detaljerad procedurrelaterad- och sensorisk information, för att få ökad kontroll samt trygghet.
K I
VIII
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet
Bray, L., Sharpe, A., Gichuru, P., Fortune, P. M., Blake, L., & Appleton, V. 2020
England, North West
The Acceptability and Impact of the Xploro Digital Therapeutic Platform to Inform and Prepare Children for Planned Procedures in a Hospital: Before and After Evaluation Study
Syftet var att bedöma effekten av den digitala plattformen Xploro DTx vid vård av barn. Studien handlade också om att undersöka
plattformens inverkan på barn och deras föräldrars procedurkunskap och ångest. Samt utvärdering av barns erfarenheter av sjukhusbesök vid planerade ingrepp.
Design: Mixed design, kvantitativa mått samt kvalitativa intervjuer. Urval: Barn i åldrarna åtta till14 år samt deras föräldrar.
Datainsamling: Barnen intervjuades med en semistrukturerad metod där de fick skriva och berätta.
Dataanalys: Barns och deras föräldrars svar analyserades induktivt av två forskare med hjälp av en
innehållsanalysprocesser, där svaren kodades och sedan organiserades i teman.
80 (0)
Barnen i interventionsgruppen
rapporterade signifikant lägre nivåer av procedurångest före ingreppen, i jämförelse med barnen i kontrollgruppen. Barnen i
interventionsgruppen rapporterade också signifikant högre nivåer av upplevd förhandskunskap
Mixed design CCT + K
IX
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Chen, Y. J., Cheng, S. F., Lee, P. C., Lai, C. H., Hou, I. C., & Chen, C. W. 2020 Taiwan Distraction using virtual reality for children during intravenous injections in an emergency department: A randomized trial
Syftet var att avgöra om virtuell verklighet (VR) kan användas som distraktions och minska smärta samt rädsla, hos barn i skolåldern vid intravenösa injektioner på akutavdelning. Design: Randomiserad kontrollerad studie.
Urval: Barn i åldersgruppen sju till 12 år vid medvetande på en akutmottagning.
Datainsamling: Graden av smärta som barnen upplevde, mättes med hjälp av WBFPS. Skalan innehöll sex tecknade ansikten som användes för att på så sätt kunde gradera smärtan från noll till 10. På samma sätt mättes graden av rädsla som barnen upplevde med hjälp av CFS. Skalan bestod av fem tecknade ansikten som visade uttryck av rädsla samt var graderad från noll till fyra. Dataanalys: Statistiska analyser utfördes med SPSS, I studien ingick en interventionsgrupp och en kontrollgrupp.
Interventionsgruppen fick använda VR och grupperna jämfördes med hjälp av ett oberoende t-test, för att se om VR kunde minska smärta och rädsla.
136 (0)
Poängen för smärta och rädsla var signifikant lägre i gruppen som använde VR. Barnens poäng av smärta och rädsla var positivt korrelerade med
vårdgivarnas och sjuksköterskans poäng. Tiden som behövdes för att sätta en intravenös infart var även signifikant lägre i gruppen som använde VR.
RCT II
X
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Colwell, C. M., Edwards, R., Hernandez, E., & Brees, K. 2012 USA, Kansas Impact of Music Therapy Interventions (Listening, Composition, Orff- Based) on the Physiological and Psychosocial Behaviors of Hospitalized Children: A Feasibility Study.
Syftet var att jämföra tre musikterapi strategier, samt om de kan påverka
fysiologisk och psykosocialt beteende hos barn på sjukhus.
Design: Mixed design. Urval: Barn med olika sjukdomsdiagnoser i åldersgruppen sex till 17 år. Datainsamling: En
barnsjuksköterska registrerade tre fysiologiska mått: hjärtfrekvens, blodtryck och syremättnad. Smärta och ångest registrerades och mättes genom
självrapportering FACES Pain Rating Scale och en psykosocial, State-Trait Anxiety Inventory for Children (STAIC)
Dataanalys: Forskare tittade på varje session och registrerade beteenden (det vill säga positiv ansiktspåverkan) inträffade under tidsperioden. Mer än en kategori av beteenden kan räknas inom en intervall. Efter att ha tittat på inspelningar beräknades procentandelen av de totala intervallen som innehöll varje observerat beteende.
32 (0)
Ingen klinisk betydelse indikerades som ett resultat av behandling av
hjärtfrekvens, blodtryck eller
syremättnad men det var en minskning av självrapporterad smärta och ångest. Dessa minskningar kan förbättra livskvaliteten på sjukhus och efterföljande patient- och familjetillfredsställelse med sjukhusupplevelsen. Mixed design CCT II
XI
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Fincher, W., Shaw, J., & Ramelet, A. S. 2012 Australian The effectiveness of a standardised preoperative preparation in reducing child and parent anxiety: a single-blind
randomised controlled trial
Syftet var att utvärdera effekten av strukturerad
preoperativ förberedelse för att minska ångest hos barn och föräldrar.
Design: Randomiserad kontrollerad studie. Urval: Barn i åldrarna tre till 12 år, som ej genomgått operation senaste 12 månaderna.
Datainsamling: EASI enkäter som mäter egenskaper hos barnen med hjälp av föräldrarna. Dataanalys: Barnens oro mättes med m- YPAS (modified Yale Preoperative Anxiety Scale)
73 (0)
Interventionen med preoperativ
förberedelse hade begränsade effekter på barns ångest, men det minskade barns smärtupplevelser under den
postoperativa perioden.
RCT II
XII
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Hartling, L., Newton, A. S., Liang, Y., Jou, H., Hewson, K., Klassen, T. P., & Curtis, S.
2013 Kanada
Music to reduce pain and distress in the pediatric emergency department: a randomized clinical trial
Syftet var att jämföra standardvård med vård där musik inkluderas, vid smärthantering hos barn när en
intravenös infart ska sättas, på
akutmottagning.
Design: RTC
Urval: Inklusionskriterier var barn på akutmottagning i åldrarna tre till 11 år, som skulle genomföra en intravenös placering och som var vid metvetande och hade goda kunskaper i engelska. Exklusionskriterier var barn med hörselnedsättningar, barn som var sena i utvecklingen, barn med sensorisk nedsatt smärta samt barn i kritiska tillstånd som krävde akut intravenös infart.
Datainsamling: Barnens
självrapporterade smärta samlades in med hjälp av videoinspelningar. Den självrapporterade smärta mättes med hjälp av Faces Pain Scale. Bedömning av smärtpoäng gjordes på ett standaliserat sätt. Mätning av hjärtfrekvens gjordes Dataanalys: Forskningsassistenter observerade oberoende varje barns inspelning och registrerade antalet ångestrelaterade beteenden var 15:e sekund, före och efter proceduren. Bedömningen av smärtpoängen gjordes på standardiserat sätt.
42 (0)
Forskarna fann ingen signifikant skillnad i uttryck av ångest från innan proceduren och efter proceduren. Med andra ord fann de ingen signifikant skillnad från när musik spelades för en grupp och inte för en annan grupp.
När barn som inte hade någon ångest under ingreppen plockades bort från analysen, så visade det en minskning av ångest i musikgruppen.
Smärtpoängen ökade hos barnen i standardgruppen medan de förblev desamma i musikgruppen. Vårdgivare rapporterade att det var lättare att utföra proceduren på barn i musikgruppen.
RCT II
XIII
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Hsieh, Y. C., Cheng, S. F., Tsay, P. K., Su, W. J., Cho, Y. H., & Chen, C. W. 2017 Taiwan Effectiveness of Cognitive-behavioral Program on Pain and Fear in School-aged Children Undergoing Intravenous
Placement
Syftet var att utvärdera effekterna av kognitivt beteendeprogram på smärta och rädsla hos barn på sjukhus, i skolåldern som skulle få intravenös (IV) infart.
Design: CCT, Experimentell design, klinisk kontrollerad studie.
Urval: Barn i åldersgruppen sex till 12 år.
Datainsamling: De insamlade uppgifterna inkluderade poängen för intensiteten av smärta och rädsla som deltagarna själva rapporterade och upplevde.
Dataanalys: Uppgifterna analyserades med SPSS. Dataanalys inkluderade beskrivande och inferentiell analys (logisk slutledning). Beskrivande analyser användes för att beskriva provets egenskaper, och slutlig statistik användes för att bedöma resultatvariablerna. Oberoende t-test användes för att bedöma nivåerna av smärta och rädsla före och efter det kognitiva beteendeprogrammet i de två grupperna
68 (7)
Efter att ha tillämpat det kognitiva beteendeprogrammet minskade medelpoängen på smärta och rädsla i experimentgruppen. Skillnaden i smärtintensitet mellan dessa två grupper var dock obetydlig. Intensiteten i rädslan i
experimentgruppen var signifikant lägre än i kontrollgruppen.
CCT II
XIV
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet
Li, W., Chung, J., Ho, K. Y., & Kwok, B.
2016
Hong Kong (Kina)
Play interventions to reduce anxiety and negative emotions in hospitalized children
Syftet var att studera effekterna av lekinterventioner för att minska ångest och negativa känslor, hos barn på sjukhus.
Design: En
experimentell studie, Klinisk kontrollerad studie.
Urval: Barn i åldrarna tre till 12 år, samt deras föräldrar. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med utvalda barn och deras föräldrar. Ångestnivåer. bedömdes med VAS. Varje barns emotionella beteende observerades av en forskningsassistent Dataanalys: Flera regressionsanalyser utfördes för att undersöka effekterna av deltagarnas demografiska och kliniska egenskaper på resultatmåtten. 304 (89)
Barn i interventionsgruppen upplevde färre negativa känslor och mindre ångest, i jämförelse med barn som fick traditionell vård.
CCT I
XV
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Logan, D. E., Breazeal, C., Goodwin, M. S., Jeong, S., O'Connell, B., Smith-Freedman, D., Heathers, J., & Weinstock, P. 2019 USA (Boston)
Social Robots for Hospitalized Children
Syftet var att beskriva introduktionen av SR- teknik i den pediatriska polikliniken, genom samarbete mellan pediatriskt pedagogiskt sjukhus, robotutveckling och beteendevetenskapliga laboratorier.
Ytterligare ett syfte var att presentera data om genomförbarhet och acceptans.
Design: Randomiserad kontrollerad studie.
Urval: Inkluderingskriterierna var engelsktalande barn, i åldrarna tre till
tio år, som hade varit inskrivna i över 48 timmar på en av flera deltagande onkologiska eller hematologiska avdelningar. Exkluderingskriterier var patienter med pacemaker och patienter med betydande utvecklingsförsening.
Datainsamling: Ja eller nej frågor ställdes till deltagarna/barnen samt öppna frågor. Formulär användes och besvarades av barn och föräldrar för att bedöma smärtintensiteten. Yngre barn använde Faces Pain Rating Scale medan äldre använde NRS. Barnen fick även identifiera hur de kände sig inombords med hjälp av en skala med nio
ansiktsuttryck och så fick de skatta sina känslor samt ångest.
Dataanalys: Upprepande analyser av data genomfördes, verbala yttranden kodades och ett datoriserat kognitivt språkligt analysverktyg användes för att bedöma känslor som rädsla i skriftlig text.
54 (0)
Barn som använde SR var mer positiva i jämförelse med de barn som använde plyschdjur. Barn som använde SR upplevde även högre nivåer av glädje och behaglighet.
RCT II
XVI
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Pope, N., Tallon, M., Leslie, G., & Wilson, S.
2018 Australien
Ask me: Children's experiences of pain explored using the draw, write, and tell method
Syftet var att utforska barns smärtupplevelser, deras uppfattning om smärtlindring och förväntningar på sjuksköterskans roll. Design: Kvalitativ studie.
Urval: Barn i åldrarna fyra till åtta år med akut smärta.
Datainsamling: Data samlades in med hjälp av DWT teknik (Draw, Write and Tell) Dataanalys: analyseras med tematisk analys. Transkriptioner analyserades och liknande koder grupperades och teman framkom. Kodade data och grupper undersöktes och framväxande teman identifierades och diskuterades med forskargruppen tills enighet nåddes.
15 (0)
Barn så unga som fyra år kan ge detaljerade redogörelser för sin smärta, som sträcker sig utöver fysiska dimensioner och inkluderar visuella, hörsel- och sensoriska egenskaper. Sjuksköterskor måste lyssna, vara ärliga och utveckla förtroende för barn för att vara till hjälp. Barn har behov av att känna trygghet vid smärta, därmed är det viktigt att säkerhetsställa en trygg miljö. Icke-farmakologiska smärtlindrande strategier kan implementeras av föräldrar och sjuksköterskor i samarbete med barnet.
K II
XVII
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare
År (för publikation) Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Ryu, J. H., Park, S. J., Park, J. W., Kim, J. W., Yoo, H. J., Kim, T. W., Hong, J. S., & Han, S. H. 2017 Korea Randomized clinical trial of immersive virtual reality tour of the operating theatre in children before anaesthesia
Denna studie var utformad för att undersöka om en preoperativ virtuell verklighet (VR) skulle kunna minska preoperativ ångest hos barn
Design: RTC
Urval: Inkluderingskriterier var fyra till tioåringar, planerade för generell anestesi och elektiv kirurgi. Exklusionskriterier var barn som behövde genomgå större operationer, postoperativ intensivvård, barn som fötts för tidigt eller fötts med medfödd sjukdom, barn med hörselnedsättningar, kognitiva, intellektuella svårigheter, barn som tidigare ändvänt narkos, barn som använder psykoaktiva läkemedel eller som haft epilepsi.
Datainsamling: Barnen randomiserades till att antingen få se en film på fyra min genom VR-glasögon. I filmen visades de runt i operationssalen och de berättade i filmen om anestesin. Eller så
randomiserades barnen till att få sedvanlig information, muntligt av sjukvårdspersonal. När barnet skulle induceras till att sova fick den som genomförde anestesin gå igenom en checklista (ICC och PBRS) för att avgöra hur medgörlig barnet var till att sövas.
Dataanalys: De använde m-YPAS- score för att utvärdera ångestnivån 30 min före anestesin. Högre poäng indikerar mer ångest
69 (4)
Efter bortfall så genomförde 69 barn studien. 35 barn inkluderades i kontrollgruppen och 34 barn i VR- gruppen. Barn i VR-gruppen hade en signifikant lägre m-YPAS-poäng (preoperativ ångest bedömdes med hjälp av den modifierad Yale Preoperative Anxiety Scale), jämfört med barnen i kontrollgruppen. Under anestesi hade VR-gruppen lägre ICC (Induction Compliance Checklist, är en observationsskala, som används för att observera barnets följsamhet vid induktion under anestesi. Höga poäng på skalan indikerar sämre följsamhet under induktionen) och PBRS-poäng än kontrollgruppen
(procedural behaviour rating scale, en skala som innehåller 25 beteendekategorier som gråt och tystnad. Skalan används och utvärderar barns beteenden under stressade medicinska procedurer).
RCT I
XVIII
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet
Sheehan, R., & Fealy, G.
2020 Irland
Trust in the nurse: Findings from a survey of hospitalized children.
Syftet var att kontrollera och mäta barns förtroende till sjuksköterskorna som vårdar dem på sjukhus.
Design: Icke-kontrollerad studie.
Urval: Barn i åldersgruppen nio till 12 år, som vårdas på en sjukvårdsavdelning.
Datainsamling: Forskarna använde självutformade frågeformulär med poängsättning samt en modifierad version av The Children's Trust in Nurse's Scale (CTNS) för att samla in data.
Analys: SPSS, Version 20 användes för att beskriva och sammanfatta data som
samlades in med frågeformulär samt The Children's Trust in Nurse's Scale (CTNS). ANOVA användes för att testa barnens tillit till
sjuksköterskan baserat på barnets kön och ålder samt föräldrarnas input.
(127) (0)
Barnens svar på upplevd tillit och rädsla för sjuksköterskan jämfördes mot barnets ålder. Studiens resultat visade att både barnen samt deras föräldrar hade ett stort förtroende för sjuksköterskorna som arbetade på avdelningen. Yngre barn hade högre förtroende än äldre barn. Tilltron till sjuksköterskorna var lägre om barnet hade tidigare erfarenhet av sjukvårdsmiljö. En positiv tidigare upplevelse av vården var ofta relaterad till en bra relation till sjuksköterskorna.
P I
XIX
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Silva, S., Santos, M. A., Floriano, C., Damião, E., Campos, F. V., & Rossato, L. M. 2017 Brasilien Influence of Therapeutic Play on the anxiety of hospitalized school- age children: Clinical trial
Syftet var att utvärdera effekterna av Dramatic Therapeutic Play (DTP) vid ångest hos barn i skolålder, på sjukhus.
Design: Randomiserad kontrollerad studie. Urval: Barn i sex till 11 årsåldern.
Datainsamling: Barnen i interventionsgruppen, fick efter att de fått tillgång till leksaksbibliotekets
fritidsaktiviteter och deltagit i en DTP-session rita en bild av