metodansats, modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016).
KOD OCH KLASSIFICERING VETENSKAPLIG KVALITET
I = Hög kvalitet II = Medel
III = Låg kvalitet Randomiserad kontrollerad
studie/Randomised controlled trial (RCT) är
prospektiv och innebär jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera
experimentgrupper.
Större välplanerad och välgenomförd
multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Randomiserad studie med få deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial ( CCT) är prospektiv och innebär jämförelse
mellan kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke- kontrollerad studie (P) är prospektiv men
utan relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal
deltagare och adekvata statistiska metoder. *
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av
historiskt material som relateras till något som
redan har inträffat,exempelvis journalhandlingar.
Antal deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en
undersökning där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och
begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext. Motiverat urval. Välbeskriven urvalsprocess,
datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/
reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.
*
Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Deltagargruppen är otillräckligt beskriven. Metod/analys otillräckligt beskriven. Bristfällig
resultatredovisning.
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall)
Resultat Typ Kvalitet
Aune, E., & Struksnes, S. 2019
Norge
Home Care Nurses´ Experience of Providing Healthcare to Patient with Hard- to-heal wounds
Att undersöka och beskriva upplevelser från norska sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården med ansvar för att tillhandahålla hälso- och sjukvård till patienter med svårläkta sår.
Design: Kvalitativ. Explorativ deskriptiv design.
Urval: Ändamålsenligt urval. Inklusionskriterierna var registrerade sjuksköterskor som var yrkesaktiva i hemsjukvården i Norge.
Exklusionskriteriet var sjuksköterskor som inte kunde kommunicera obehindrat på norska. Två större kommuner och en mindre kommun valdes ut. Kommunerna som valdes ansågs kunna representera övriga kommuner i landet.
Datainsamling: Intervju baserad på semistrukturerade frågor samt öppna frågor. Datan insamlades under tre dagars tid mellan maj och juni år 2015. Intervjuerna utfördes på arbetsplatsen under en timmes tid.
Dataanalys: Induktiv innehållsanalys i enlighet med Elo och Kyngnäs.
21 (-)
De tre kategorierna i resultatet framhöll hur sjuksköterskorna upplevde omvårdnaden av personer med svårläkta sår. Dessa tre kategorier var vikten av sjuksköterskors kompetens, vikten av organisation och ramverk samt vikten av interaktion.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ Kvalitet Eskilsson, C., & Carlsson, G. 2010 Sverige Feeling confident in burdensome yet enriching care: Community nurses describe the care of patients with hard- to-heal wounds
Att beskriva hur sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med svårläkta sår.
Design: Kvalitativ.
Urval:. Ändamålsenligt urval av sjuksköterskor som jobbar med
hemsjukvård med erfarenhet av svårläkta sår villiga att dela med sig av sina berättelser.
Datainsamling: 30-60 minuter långa intervjuer baserade på öppen frågor. Intervjuerna utfördes på
sjuksköterskornas arbetsplats i separata rum samt spelades in. Intervjuerna transkriberades ord för ord och texten analyserades efter meningsbärande enheter.
Dataanalys: Reflekterande
livsvärldsanalys i enlighet med Dahlberg et al. (2008).
7 (-)
Resultatet visade på att sjuksköterskornas upplevelser av sårvård kännetecknades av en spänning som pendlade mellan berikande och betungande. Engagemang existerade sida vid sida med hopplösheten.
I resultatet återfanns 4 kategorier som var: att ta ansvar, att visa respekt för hela människan, att vara självsäker för att skapa tillit samt att se till både tid och plats som viktiga detaljer.
Sjuksköterskorna beskrev i resultatet hur de kände sig mer kompetenta och mer
hängivna i sin profession när de hade möjlighet att delta i sårutbildning.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ Kvalitet Gillespie, B. M., Chaboyer, W., St John, W., Morley, N., & Nieuwenhoven, P. 2015 Australien Health professionals’ decision‐making in wound management: a grounded theory. Att utveckla en konceptuell förståelse för de beslutsprocesser som används av vårdpersonal vid sårbehandling. Design: Kvalitativ.
Urval: Multiprofessionellt och ändamålsenligt urval bestående av 14 allmänsjuksköterskor samt övrig hälso- och sjukvårdspersonal i form av läkare och specialistsjuksköterskor på ett australiensiskt offentligt sjukhus. De flesta deltagare var kvinnor (80%). Deltagarnas åldrar varierade mellan 23–60 år, med en medianålder på 37,5 år. År av klinisk erfarenhet varierade från 2-35 år.
Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades för vidare tolkning i ett senare skede vilket möjliggjorde
anteckningsförande under intervjuerna som pågick 25–45 minuter. Gruppintervjuerna genomfördes med sjuksköterskedeltagare som tillhörde samma
personalkategori för att minimera potentiella statusskillnader och säkerställa grupphomogenitet. Dataanalys: Induktiv innehållsanalys. Grounded Theory i enlighet med Strauss & Corbin (1998).
20 (-) n= 14 allmän sjuksköterskor Huvudkategorin handlade om att balansera beprövad erfarenhet med
evidensbaserad kunskap.
Studiedeltagarna beaktade patienternas behov och preferenser, kostnader, resultat, teknik, andras expertis samt etablerade metoder. Deltagarnas beslutsfattande tenderade att fokusera mera på intuition vid de praktiska
processerna.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ Kvalitet Gonzaga de Faria, G. B., Nascimento do Prado, T., Almeida Lima, E. de F., Brunet Rogenski, N. M., Tomazini Borghardt, A., & Massaroni, L. 2016 Brasilien Knowledge and Practice of Nurses on the Care of Wounds. Att bedöma sjuksköterskors kunskaper gällande utvärdering och behandling av sår samt att beskriva klinisk praxis vid vård av sår.
Design: Kvalitativ tvärsnittsstudie.
Urval: Sjuksköterskor med krav på patientnära kontakt med vuxna på internmedicinska-, kirurgiska- och intensivvårdsavdelningar på universitetssjukhus i Brasilien, Sao Paolo.
Datainsamling: Enkät i två delar. En av forskarna samlade omgående in datan som enkäterna genererade. Enkäterna var översatta till portugisiska och validerad. Den första delen undersökte socio-demografin hos sjuksköterskorna. Den andra delen bestod av 24 frågor som undersökte sjuksköterskornas kunskaper och hur praxisen såg ut beträffande att ge omvårdnad åt patienter med sår.
Dataanalys: STATA v. 13.0
55 (-)
Cirka nio av tio sjuksköterskor hade otillräckliga kunskaper beträffande omvårdnad vid sår.
Flertalet, cirka sju av tio sjuksköterskor, ansåg sig inte ha fått tillräckligt med kunskaper beträffande sår i sin grundutbildning.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
STATA= Statistisk analys av data.
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ Kvalitet Gray, T. A., Wilson, P., Dumville, J. C., & Cullum, N. A. 2019 England What factors influence community wound care in the UK? A focus group study using the Theoretical Domains Framework Att identifiera och utforska faktorer som påverkar vården inom primärvården för människor med komplexa sår. Design: Kvalitativ.
Urval: Ändamålsenligt urval bestående av olika professioner verksamma inom hälso- och sjukvården: Specialistsjuksköterskor (n=10), Sjuksköterskor (n=25), Fotvårdare (n=7), Kliniska chefer (n=3) och Forskningssjuksköterska (n=1). Övriga deltagare (n=8) var icke- kliniskt verksamma professioner såsom Farmaceuter, Upphandlare, Upphandlingsrådgivare och Läkemedelsförvaltningschefer.
Datainsamling: Sex stycken fokusgruppintervjuer baserade på frågor strukturerade i enlighet med TDF [The Theoretical Domains
Framework]. Potentiella deltagare till studien identifierades med hjälp av tidigare kontakter skapade under ett sårvårdsprogram. De potentiella deltagarna kontaktades genom e-post, telefon och personligen. Totalt 54 deltagare erhölls som delades in i fokusgrupper. Sex stycken fokusgruppsintervjuer hölls av artikelförfattarna. En separat intervju fördes med deltagarna som ej var kliniskt verksamma professioner (n=8) och fem intervjuer utfördes med de kliniskt verksamma (n=46). Fältanteckningar togs. Innan intervjuerna gjordes fyllde deltagarna i ett demografiskt frågeformulär med avsikt att tydliggöra deras akademiska och professionella kvalifikationer samt erfarenhet av
sårvård/produktupphandling. Dataanalys: SPSS. IBM v. 22. 54 (9) n= 25 allmän sjuksköterskor TDF-domänerna som identifierades och förklarade underanvändningen av
forskningsbevis var: omgivning och resurser, kunskaper, färdigheter, sociala influenser och beteendereglering.
Faktorer som ekonomiskt tryck upplevdes ha en negativ effekt på vårdens kontinuitet, tillgängligheten av sårvårdstjänster och arbetsbelastningar.
Resultatet tydde på att praxisen vid sårvård huvudsakligen baserades på erfarenheter, personliga preferenser samt var starkt påverkad
av kollegor, patienter och läkemedelsindustrin, men inte av forskningsbevis.
K I
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
SPSS= Statistical Package for the Social Sciences.
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ Kvalitet Grothier, L. 2018 England
What are the challenges for community nurses in implementing evidence-based wound care practice? (Part 1). Att identifiera om sjuksköterskor som vårdar patienter med sår upplever utmaningar i genomförandet av evidensbaserad praxis (EBP) och användningen av evidensbaserade kliniska beslutsverktyg.
Design: Mixad metod.
Urval: Ändamålsenligt urval bestående av sjuksköterskor.
Datainsamling: Kvantitativa frågeformulär skickades ut till sjuksköterskor i ett utvalt geografiskt område och 20 stycken frågeformulär besvarades. Svaren utgjorde grunden för
intervjuerna i den senare kvalitativa delen av studien som bestod av individuella
semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskor deltog i intervjuerna.
Dataanalys: Microsoft Excel och tematisk analys av kvalitativa intervjudata. Del 1 Frågeformulär 27 (7) Del 2 Intervjuer 8 (2)
Sex teman identifierades baserat på intervjuerna; individen, organisationen, forskning, kommunikation, utbildning samt externa faktorer. K II Grothier, L. 2018 England
What are the challenges for community nurses in implementing evidence-based wound care practice? (Part 2).
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall)
Resultat Typ Kvalitet
Kielo, E., Suhonen, R., Salminen, L., & Stolt, M. 2019 Finland Competence Areas for Registered Nurses and Podiatrists in Chronic Wound Care, and their Role in Wound Care Practice Att identifiera generella kompetensområden för sjuksköterskor och fotvårdsspecialister som erbjuder omvårdnad vid svårläkta sår. Design: Kvalitativ.
Urval: Deltagarna rekryterades ändamålsenligt. Olika hälso- och sjukvårdsverksamheter kontaktades av forskarna. Ledningen inom respektive organisation utnämnde sedan potentiella deltagare till studien. Forskarna kontaktade sedan de av organisationen utvalda och potentiella deltagarna via e-post för att boka in intervjuer.
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer i sex fokusgrupper under en timme som spelades in och transkriberades. Fokusgrupperna delades in i separata grupper beroende på profession: a) allmänsjuksköterskor (n=5), b) auktoriserade sårvårdssjuksköterskor (n=7), c) sjuksköterskeutbildare (n=3), d) läkare (n=3), e)
fotvårdsspecialister (n=2) och f) fotvårdsspecialistutbildare (n=3). Grupperna intervjuades separat, ansikte mot ansikte och på respektive arbetsplats. Endast författaren och deltagarna i respektive grupp var närvarande under intervjuerna. Datan samlades in mellan maj 2018 och september 2018.
Dataanalys: NVivo v.12. Tvådelad innehållsanalys. Induktiv kategoriskapande innehållsanalys i enlighet med Elo & Kyngnäs (2008) åtföljd av deduktiv innehållsanalys. COREQ riktlinjer följdes.
23 (-) 5 (allmänsjuksköterskor) Sjuksköterskans kompetensområden
beträffande svårläkta sår som definierades i resultatet var kunskaper, färdigheter och utförande.
Kompetensområden innehöll också en uppsättning attityder och värden relaterade till vård av svårläkta sår och personer som lever med svårläkta sår.
K I
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall)
Resultat Typ Kvalitet
Kuhnke, I. J., Keast, L. J., Rosenthal, D., Evans, S., & Jones, J. R. 2019 Kanada Health Professionals’ Perspectives on Delivering Patient- focused Wound Management: a Qualitative Study.
Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonals perspektiv angående barriärer och lösningar för att kunna erbjuda patientfokuserad sårbehandling samt resultat. Design: Kvalitativ.
Urval: Majoriteten av deltagarna i studien var legitimerade sjuksköterskor (n=139). Övriga deltagare hade sårbehandling som en del av deras ansvar.
Datainsamling: 261 stycken anonymiserade enkäter med öppna frågor delades ut i samband med en två dagar lång workshop. 194 enkäter besvarades.
Dataanalys: NVivo v.10.
261 (67)
Resultatet visade på att det finns ett aktuellt och systemiskt behov av utbildning i sårprevention, sårbedömning, sårbehandling och sårhantering beträffande venösa bensår, diabetiska fotsår, trycksår och kirurgiska sår.
Fem teman identifierades där deltagarna redogjorde för barriärer och lösningar. Dessa var patient- och familjerelaterad sårutbildning. Utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Implementering av evidensbaserad vård och spridning av evidensbaserad
sårbehandlingsinformation tvärs över professioner och kontexter. Teamarbete och respektfull kommunikation i teamet. Högre prioriterad och värderad sårvård genom
involvering av chefer, ledare och beslutsfattare i teamet.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ Kvalitet Kumarasinghe, S. A., Hettiarachchi, P., & Wasalathanthri, S. 2018 Sri Lanka Nurses' knowledge on diabetic foot ulcer disease and their attitudes towards patients affected: A cross-sectional institution- based study Att bedöma sjuksköterskors kunskaper om diabetiska fotsår och deras attityder till patienter som lider av dessa och att identifiera faktorer som påverkar dem.
Design: Kvalitativ. Icke-experimentell deskriptiv tvärsnittsstudie.
Urval: Ändamålsenligt urval. Sjuksköterskor med ≥ 1
års erfarenhet av vård av diabetiska fotsår. Tre
undervisningssjukhus i Sri Lanka. Frivilligt deltagande. Datainsamling: Enkät i tre delar som delades ut för hand med avsikt att öka svarsfrekvensen och som samlades in inom fyra timmar för att öka
datakvaliteten. Första delen av enkäten samlade in data om kön, ålder, professionella kvalifikationer,
erfarenhet, utbildningsnivå, arbetsplats och källor som användes för kunskapsuppdatering. Den andra delen av enkäten bestod av 15 flervalsfrågor vars avsikt var att utreda vilka faktiska kunskaper sjuksköterskorna hade om sår. Den tredje delen av enkäten undersökte sjuksköterskornas attityder och bestod av tio påståenden där sjuksköterskorna på en skala skulle notera om de instämde med eller inte höll med om ett påståendes riktighet.
Enkäten utformades på engelska för att sedan
översättas till det lokala språket Sinhala. Enkäten var i förväg testad och validerad av experter inom området diabetiska fotsår.
Dataanalys: SPSS v.21
200 (53)
Nio av tio sjuksköterskor rapporterade brist på formell sårvårdträning.
Sjuksköterskorna uppvisade en övergripande positiv inställning beträffande vård av patienter med diabetiska fotsår. Studien identifierade emellertid brister i grundläggande kunskap samt negativa attityder som okänslighet mot smärta. Statistiskt signifikanta samband identifierades mellan sjuksköterskans kunskap och
vårderfarenhet samt mellan sårvårdserfarenhet och vilken typ av enhet sjuksköterskorna var knutna till. Vidareutbildning inom
verksamheten och kunskapsdelning med kollegor var de mest populära
kunskapsuppdaterande källorna. Även om nästan alla (98,6%) av
sjuksköterskorna var intresserade av sårvård så önskade endast cirka en tiondel engagera sig i forskning.
Ingen korrelation observerades mellan sjuksköterskornas kunskap och attityder.
P I
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
SPSS= Statistical Package for the Social Sciences.
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ Kvalitet Pokorná, A., & Leaper, D. 2015 Tjeckien Assessment and documentation of non‐healing,chronic wounds in inpatient health care facilities in the Czech Republic: An evaluation study Att analysera de metoder som används för att bedöma icke-läkande, kroniska sår i slutenvården i Tjeckien.
Design: Mixad metod.
Urval: Sjuksköterskor vid 77 olika vårdinstitutioner (8 universitets- / fakultetssjukhus, 63 sjukhus och 6
långtidssjukhus) i Tjeckien. Det exakta antalet sjuksköterskor som deltog i studien är okänt. Datainsamling: Strukturerade observation av deltagare i deras arbetsmiljö samt anteckningar som kompletterades med analys av
dokumenterade patientjournaler. Dataanalys: Statistisk analys
(Mann–Whitney, U-Test, Kruskal–Wallis test, Pearson correlation coefficient).
77 (-)
Resultatet bekräftar misstanken om att sjuksköterskors handlingsmönster för bedömning av svårläkta sår är inkonsekventa.
Dock så var situationen mera positiv beträffande sjuksköterskors utvärdering av sårets basala/fundamentala parametrar (t.ex. sårets storlek, djup och placering) medans sjuksköterskors utvärderingen av mer specifika parametrar (t.ex. utsöndring och tecken på infektion) var sämre.
P II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ Kvalitet Schaarup, C., Pape- Haugaard, L., Jensen, M. H., Laursen, A. C., Bermark, S., & Hejlesen, O. K. 2017 Danmark Probing community nurses' professional basis: a situational case study in diabetic foot ulcer treatment Att belysa sjuksköterskors professionella grund vid behandling av diabetiska fotsår. Design: Kvalitativ.
Urval: Sjuksköterskor yrkesaktiva inom primärvården från ett distrikt tillhörande Köpenhamns kommun. Medelålder: 43 år. Arbetslivserfarenhet: i medeltal - 14,5 år.
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes enskilt, spelades in samt transkriberades.
Dataanalys: Tematisk analys av samtliga fyra intervjuer.
4 (-)
Fem teman framkom i resultatet: Erfarenhet. Medvetenhet om informationskällor. Ojämna kunskapsnivåer inom yrket. Verbalt kunskapsutbyte kollegor emellan och Kunskapsutbyte med sårexperter.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ Kvalitet Seppänen, S. 2019 Finland Finnish Nurses´ Perception of Client-centred Wound Care. Att beskriva finska sjuksköterskors uppfattning om klientcentrerad sårvård och som är intresserade av och involverade i omvårdnad av sår
Design: Statistisk analys och kvalitativ induktiv innehållsanalys.
Urval: 28 sjuksköterskor.
Datainsamling: Enkät baserad på öppna samt strukturerade frågor. De strukturerade frågorna berörde kön, ålder, utbildning, yrkeserfarenhet av sårbehandling och tillämpning av patientcentrerad såromvårdnad i praktiken. De öppna frågorna begärde att sjuksköterskorna skulle definiera patientcentrerad såromvårdnad och beskriva de faktorer som främjar och hindrar patientcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskorna skulle också beskriva sina idéer om hur patientcentrerad omvårdnad vid sår skulle kunna implementeras i praktiken.
Dataanalys: Statistisk analys utförd med
Webropol av de strukturerade enkätfrågorna samt kvalitativ induktiv innehållsanalys av de öppna enkätfrågorna.
86 (58)
I resultatet så kategoriserades patientcentrerad sårvård in i tre
huvudkategorier; patient, den professionella samt vårdverksamheten.
Patienten är definierad som en verksam aktör inom sårvård och sjuksköterskan definieras som patientens advokat. Sjuksköterskans professionella och respektfulla attityd gentemot patienten möjliggör uppkomsten av en relation som stödjer patientens följsamhet till
behandlingen som ges. En holistisk organisationssyn uppnås genom personcentrerad sårvård och en holistisk bedömning. Även interdisciplinär samverkan och kontinuitet i vården stödjer
genomförande av patientcentrerad såromvårdnad.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
Webropol = Webbaserat enkät- och analysverktyg.
Författare År Land
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Taverner, T., Closs, S., & Briggs, M. 2011 England Painful leg ulcers: community nurses' knowledge and beliefs, a feasibility study. Att utforska sjuksköterskors kunskaper och attityder beträffande hanteringen av smärtsamma bensår Design: Kvalitativ.
Urval: Inklusionskriterier - Legitimerade sjuksköterskor inom primärvården som vårdade patienter med kroniska bensår.
Exklusionskriterier - Sjuksköterskor som inte handhade kroniska bensår. Utomstående
sjuksköterskor icke fastanställda av organisationen och sjuksköterskestudenter.
Datainsamling: Enkät, validerad och reabilitetstestad.
Dataanalys: SPSS v. 13.0
354 (239)
Sjuksköterskorna i denna kliniska studie påstod sig vara medvetna om smärtan som patienter med bensår upplevde samt vilka konsekvenser smärtan förde med sig. Konsekvenserna var sömnlöshet, depression, rörelseförlust, nattsmärta, social isolering, suicidtankar och önskan om amputation. Över en tredjedel av sjuksköterskorna rapporterade att de inte hade fått utbildning beträffande omvårdnad vid smärta. Cirka hälften rapporterade att de inte