Finns någon samtida kontext som har påverkat hur författarna och illustratörerna valt att skildra temat? Solägget är skriven i en tid där fostran präglades starkt av fosterlandskärlek (Andersson & Druker 2008, 57). Har det påverkat Soläggets vänskapsskildring? Det anas en sort exotifiering av det okända i en känd miljö i verket. Älvan (huvudpersonen i handlingen) är en vild figur som sticker ut i den stora massan bland vännerna då hon som person avviker mot normen av hur ett skogsväsen ska bete sig. Älvan är vild och framfusig. Hon känner för sommaren och våren men går i dvala om vintern som hon inte tycker om. De andra
skogsväsen arbetar på medan hon tar egna initiativ att dansa sig igenom väder och vind. Älvan är dessutom gul/orange vilket är en färg som inte förekommer i skogen bland kottar och granar. När apelsinen introduceras är Älvan och apelsinen de enda som har färgen gul och orange och blir en symbol för det exotiska vilket tyder på en historisk prägling där det
exotiska inte får rum i en sorts fosterlands fostran.
Moa och Milos tydligaste spår av modern tid är tematiken i boken. Integration och vänskap
var två vardagliga diskussionsämnen i skolan och integration i samhället under 2010-talet. Boken berör något som diskuteras i undervisning, på raster och i läroplaner runt om i Sverige. Det lösningsfokuserade tänket i bilderna är en stark likhet som de alla tre böckerna har med sig. Oavsett vilken typ av vänskapsrelation som har problem så kan barnen/barnet själv lösa det. I Moa och Milo löser barnen kommunikationsbristerna med lek och gemenskap och en positiv inställning. Alfons Åbergs dilemma om att få med sin pappa i leken går igenom med lite envishet och skoj. När Älvan i Solägget hamnar i problem ställer hennes vänner i skogen upp med lösningar. Den största likheten mellan de olika tiderna för böckerna är att fantasin sätter inga gränser. Barnen kan själva lösa problemen med list och fantasi.
5 Sammanfattning
Uppsatsen jämför tre bilder från varje verk. Bilderna ingår i den semiotiska analysen som sedan jämförs i kapitel 4. Bildanalyserna tar upp bland annat olika semiotiska tecken ur bilderna och vad deras underliggande kulturella förhållande egentligen kan vara. I Solägget lyfts det automatiserade färgspråket mellan apelsinen och Älvan. Den glorifierande exotism som framkommer i verket är också med i bildanalysen. Aja, baja Alfons Åberg har ett djur som följer stora delar av verket, en katt, som i olika bilder kan ha olika betydelser bland annat att den framstår som en modersymbol som vakar över Alfons lek. En föräldrafrånvaro
analyseras också i bilderna där pappan är upptagen med sina intressen. I den sista och det nyaste verket Moa och Milo framhävs den centrala kommunikation som också boken handlar om. Barnen som leker med klossar och personernas placering i bilderna kan visa hur dold kommunikation bland barnen berättas genom bilder där utanförskap lyfts. Detta sammanfattar därför frågeställningarna kring hur vänskap skildras i dessa tre bilderböcker och vilka tydliga likheter och skillnader man kan se i bilderna.
Den historiska kontexten svaras också genom att se de likheter och skillnader som bilderna bjuder på i den semiotiska bildanalysen men också genom det bakgrundskapitel om böckernas samtid. Bilderboken från 2010-talet är ett gensvar på ett samtida problem i samhället och genom att ta det på barns nivå genom temat vänskap bildas en lösning på dilemmat. Alfons Åberg-boken är precis som Moa och Milo ett svar på dilemmat om barns utvecklade
rättigheter och ändrade familjeförhållanden blir mer diskuterat och normaliserat i samhället. Samhällsdebatten när Solägget var aktuell skiljer sig därför barns rättigheter och familjers tillgång till bidrag inte var utvecklade. Verket har enligt Andersson och Druker (2008) en stark anknytning till fosterlandskärlek och skulle därför kunna skilja sig på ett ytterligare sätt från de andra böckerna då de skildrar, förutom vänskap, också samtida samhällsdilemman.
6 Diskussion
Resultatet i den här uppsatsen blev en positiv överraskning. Omväxlingen av utbudet av bilder och dess semiotiska analyser blev över förväntan djupare och mer intressant än vad jag
föreställt mig innan arbetet startade. Djupdykningen av tidigare forskning klargjorde en förväntan på vad den här uppsatsen skulle komma att ge för resultat men trots det blev bildanalyserna annorlunda och förnyade. Alfons Åberg-serien, som är allmänt känd och ett vanligt diskussionsämne när det kommer till illustrationer, överraskade den här resultatet med vad de föreställande djuren kunde tolkas som. Soläggets karaktärer har lyfts i analysen kring placering men framför allt den färgmässiga retorik som speglar hela historien. Den samtida boken som var ny för mig, stack ut i mängden som den enda boken där illustratören inte också var författaren och bidrog med analyser kring placeringar av personer i bilder. Arbetet kring bildanalyserna var problematiskt i början eftersom arbetet skulle omfatta tre hela verk och inte en enskild bild. Efter mycket överväganden skulle uppsatsen bli allt för omfattade med analyser kring tre hela bilderböckers bilder. Valet av bilder blev en avgörande vändpunkt för hela uppsatsen skulle bygga på nio olika bilder. Jag anser att urvalet är intressant. Bilderna tar upp tydliga scener med temat vänskap och fångar upp kortfattat vad varje verk i stora drag handlar om.
Syftet med den här studien var att undersöka hur vänskap skildras i bilderböcker från olika tidsperioder. Nu är studien klar och kontexten är att vänskapen skildras olika beroende på tid. Historien utspelar sig i olika former men i sin helhet ändå kan vara aktuell för samtiden och framtiden. Därför kan bilderboken vara aktuell för samtal kring bilder som kursplanen i bild (Skolverket 2021) nämner. Mångfalden av bilderböcker från olika tider passar därför in i olika undervisningssammanhang för punkten samtal om bilder. Studien som helhet har väck många intressanta frågor bland annat kring intresset på andra teman i barnlitteraturen, samtida intressen hos barn och om det påverkar illustrationernas utformning och hur är det egentligen med statusen i samhället för en barnboksillustratör? Dessa punkter är exempel på hur vidare forskning kring barnboksillustrationer kan se ut. På lång sikt kan även vidare forskning handla om elevens psykiska hälsa i skolan och därför individers allmänna utbildningsnivå.
Käll- och litteraturhänvisning
Elektroniska källor
Allt du velat veta på 5 minuter. 2018. Elsa Beskow, 11 juni [podcast].
https://play.acast.com/s/alltduvelatvetapa5minuter/elsabeskow (hämtad 2020-12-10). Bokglädje AB, e-post till författarna av Moa och Milo, 2020-12-03.
Institutionen för estetiska ämnen Umeå Universitet. 2009. Tilde – rapporter för institutionen
för estetiska ämnen (nr. 12).
https://www.umu.se/globalassets/organisation/fakulteter/humfak/institutionen-for-estetiska-amnen-i-lararutbildningen/tilde/rapportserie/tilde_12.pdf (hämtad 2021-01-09).
Nationalencyklopedin. 2020. Elsa Beskow.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elsa-beskow (hämtad 2020-12-10).
Nordiska Museet. 2015. Katten som lyckobringare.
https://www.nordiskamuseet.se/blogg/folkloristen-berattar/katten-som-lyckobringare (hämtad 2021-01-07).
Skolverket. 2020. Läroplan för grundskolan, läroplanen i bildämnet.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%
3DGRGRBIL01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f (hämtad 2020-12-15).
Skolverket. 2020. Åtgärder mot kränkande.
behandling https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/atgarder-mot-krankande-behandling (hämtad 2021-01-05)
Socialstyrelsen. 2013. Barn och unga - deras roll och betydelse förr och nu (2013-5-33).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-5-52.pdf (hämtad 2020-12-13).
Sveriges kommuner och regioner. 2019. Kommunalt aktivitetsansvar.
https://skr.se/naringslivarbetedigitalisering/arbetsmarknadvuxenutbildning/ungassysselsattnin g/kommunaltaktivitetsansvar.4514.html (hämtad 2020-12-12).
Värvet. 2015. #188 Gunilla Bergström, 9 augusti 2015 [podcast]..
https://play.acast.com/s/varvet/-188-gunillabergstrom (hämtad 2020-12-10)
Tryckta källor och litteratur
Andersson, M., Druker, E. (Red.). 2008. Barnlitteraturanalyser. Studentlitteratur AB Lund. Bergström, Gunilla. 2008. Aja Baja, Alfons Åberg!: [bilderbok]. [ny utg.]. Rabén & Sjögren Bokförlag.
Cavallius, Gustaf. 1977. Bilderbok och bildanalys. Fridell, Lena (red.) Bilden i barnboken, Göteborg: Stegelands, s. 31-60.
Eriksson, Y., Göthlund, A. 2012. Möten med bilder - att tolka visuella uttryck.
Gunnarsson, A. 2012. osynligt/synligt - receptionen av det visuella i bilderböckerna om
Alfons Åberg. Stockholms universitet. Makadam Förlag.
Ljungberg, J., Persson, J., Vas, R. 2018. Moa och Milo: [bilderbok]. Vulkan.se.
Lundmark, A. 2015. Föränderligt och beständigt – en studie av Elsa Beskows berättarspråk. Uppsala Universitet.
Lundgren, U. P., Säljö, R., Liberg. (Red.). 2014. Lärande, skola, utbildning - grundbok för
lärare (tredje upplaga). Natur & Kultur, Stockholm.
Nikolajeva, Maria. 2004. Barnbokens byggklossar. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Simonsson, M. 2004. Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för samspel. Linköpings Universitet.
Öhman-Gullberg, L. 2008. Laddade bilder. Stockholms Universitet.
Bildförteckning
G. Bergström, utan titel, 1972, bokillustration, 33x22cm. Ur Aja baja, Alfons Åberg s 16–17.
E. Beskow, utan titel, 1932, bokillustration, 26x19 cm. Ur Solägget s 5 samt omslagsbild.
E. Beskow, utan titel, 1932, bokillustration, 26x19cm. Ur Solägget s 21.
C. Salo, utan titel, 2018, bokillustration, 21x15 cm. Ur Moa och Milo s 25.