Speaking without Speaking

Under den kvantitativa analysen kunde en del av artiklarna kategoriseras under

variabeln ”Annat”, detta utgjorde av 9 artiklar. Med detta menas att dessa artiklar alltså inte kunde kopplas till någon av de gestaltningar som utgjorde de redan existerande variabelvärdena då de inte passade in under dessa gestaltningars kriterier. I den

kvalitativa analysen undersökte vi därför de artiklar som inte kunde kategoriseras under existerande gestaltningar. I och med detta kunde vi hitta vissa samband som var

återkommande och därav kunna dra slutsatsen att vi identifierat en ny gestaltning som vi valt att ge namnet ”Speaking without speaking”.

”Speaking without speaking” definieras genom att Greta Thunberg utgör det centrala

innehållet i artikeln. Däremot så får hon själv till största del inte komma till tals med vissa undantag som oftast utgörs av ett kort citat. Gestaltningsteorin pekar på att gestaltningar både uppmärksammar samt skildrar en del av verkligheten (Entman, 1993). I detta fall handlar det till viss del om andra människors uppfattning om Thunberg. Dessutom så väljs vissa aspekter ut i journalistiska val (Strömbäck, 2019), vilket här till stor del syftar till celebriteters åsikter. När det gäller rörelser så kan journalister ofta lägga fokus på specifika händelser samt människor istället för varför rörelsen finns till (Brasted, 2005), vilket stämmer in på denna gestaltning eftersom just människor står i centrum. Texterna belyser framförallt Greta Thunbergs relation med kändisar, politiker eller andra människor som besitter ett stort inflytande. Dessa

individer använder sedan Greta Thunbergs namn och handlingar för att själva kunna ta ställning i klimatfrågan. På detta vis skulle man kunna säga att Greta Thunberg antingen används som ett praktexempel för hur man ska förhålla sig till klimatfrågan alternativt ratas för att vara en klimatradikal och undermineras. Ett exempel på detta är prins Daniels uttalande om henne.

”Klimatfrågan är otroligt viktig och central här. Greta är en så imponerande person. Det hon lyckats åstadkomma på så kort tid när det gäller att skapa uppmärksamhet kring miljöfrågan är helt unik” (A20)

Skillnaden blir stor i Donald Trumps följande tweet som lyfts i flera av artiklarna vilket syftar till att underminera henne.

”Hon verkar vara en väldigt glad ung flicka som ser fram emot en ljus och underbar framtid. Så härligt att se!” (A27) Gestaltningen kan också styrkas av det så kallade protest paradigm som kan handla om att fokus flyttas från själva sakfrågan till något annat (McLeod & James, 1998). Detta stämmer överens med denna gestaltning eftersom fokus emellanåt skiftar. Ett exempel på detta är när Donald Trump som vid ännu ett tillfälle underminerar henne, men där huvudfokus ligger på att gagna honom själv:

“I sitt tal gick han till angrepp mot domedagsprofeter och överdriven pessimism i klimatdebatten, i ett uttalande som kan tolkas som kritik mot Thunberg.” (A37) Samtidigt så kan protest paradigm också handla om att politiker eller dylikt får föra demonstranternas talan (McLeod & James, 1998), vilket vi sett varit återkommande i flertalet artiklar. Detta bland annat genom ett uttalande från Sveriges energiminister. Anders Ygeman stätter sig i sin tur emot Trumps uttalande då han både försvarar och hyllar Greta Thunberg.

“Väldigt många människor i världen är imponerade av det Greta Thunberg har gjort och har väldigt svårt att förstå varför man skulle vilja ge sig på en 16-årig tjej som lyfter sin stämma för en bättre värld” (A36) Hon påstås vara och lyfts även fram som en viktig individ genom Jacob Wallenberg som säger:

”Hon har en stor påverkan på alla jag har pratat med, hon är relevant” (A38) och

”Hon utmanar och ställer andra mot väggen för att finna lösningar. Det måste man ha

Genom detta når hennes budskap på ett sätt fortfarande fram, fast genom andra

personer. Helt enkelt så får hon, som namnet på denna gestaltning belyser, prata utan att egentligen prata.

6.2.2 2018 – Den kända skolflickan

Denna del utgörs av händelsen 2018 vilket handlar om när Greta Thunbergs strejk påbörjades. Under denna period analyserades 4 artiklar från Expressen, 4 artiklar från Aftonbladet, 2 från Dagens Nyheter och 4 från Svenska Dagbladet.

Under den första händelsen förekommer Greta Thunbergs unga ålder ofta i mediernas rapporteringar som ett återkommande tema. Hon benämns i majoriteten av artiklarna genom ord som bland annat ”15-åringen” (A1, A12, A13) ”flickan” (A2) eller ”dottern” (A8). Detta även genom att det ofta används ord som ”skolkar” (A5, A11, A14) samt att det påpekas att flera barn anslutit till strejken. Därutöver förekommer frågor som “I nionde klass har man skolplikt, hur ser du på att du nu missar tre veckor av skolan?” (A1), vilket kan peka på att hon ses som ung. I linje med gestaltningsteorin spelar just ordval en betydande roll när det kommer till vad som är viktigt att minnas i en text och då gestaltningar även ämnar till att vår uppmärksamhet ska riktas mot vissa detaljer (Entman, 1993). Därav kan läsare komma att minnas hennes ålder som en betydande del vilket skulle kunna peka på en tendens om att medierna under denna händelse ofta väljer att lyfta fram hennes ålder.

Att Greta Thunberg kommer från en familj av kända föräldrar tas upp i flera artiklar, ibland genom rubriker som “Ernmans dotter skolkar för miljön” (A5), “Malena Ernman om svåra familjekrisen: "Vi mådde piss"”(A2) och “Malena Ernman om kriserna: “Vi är ingen vanlig tråkig familj” (A33). Här får föräldrarna Malena Ernman och Svante Thunberg ta plats genom att de berättar om dotterns psykiska ohälsa samt om bakgrunden till hennes klimatintresse. Dessutom får de ibland ge svar på

klimatfrågans viktighet. Greta Thunberg får i sin tur prata om skolstrejken, vilket även här skulle kunna visa på att hon porträtteras som ett barn. Detta stämmer delvis överens med Jaakkolas (2018) tanke om att unga människor generellt presenteras på samma sätt i medier vilket är att alla kategoriseras under ”de unga” och därför också beskrivs på liknande vis.

Nyheten om Greta Thunbergs strejk kan ha varit mer intressant att ha med på journalisternas dagordning just på grund av föräldrarnas kändisskap då allmänheten tenderar till att intressera sig för kändisar och att nyheter om kändisar är

konsumtionsdrivande (Turner, 2010). Detta kan resultera i att syftet skiftar från i detta fall miljöfrågan till kändisskapet (Couldry et al., 2007). Detta späds även på genom att hon börjar uppmärksammas av kändisar som Arnold Schwarzenegger vilket också skulle kunna bidra till att nyhetsvärdet höjs. För att återkoppla till Greta Thunbergs kända mamma har hon nämnts även i detta fallet “Greta Thunberg, som är dotter till

operasångerskan Malena Ernman och Svante Thunberg” (A3). Det ligger även i

människans natur att förstå vad denna läser samtidigt som journalisten i fråga ska lyfta samhällsnyttiga frågor som miljöfrågan (Shehata, 2019). Därav kan celebriteter

eventuellt vara av nytta att använda i rapporteringen då detta kan tänkas förenkla och skapa ett intresse för sakfrågan. Efter att hon lyfts av både makthavare och celebriteter börjar hon dessutom skildras som en “frontfigur för klimatrörelsen” (A2) och blir också till “flickan som hela världen pratar om”(A4) varav detta blir bidragande ord i

gestaltningen av henne.

För att koppla detta till det kvantitativa resultatet kan vi även se att det totalt placerades flest artiklar under variabeln “flera” när det handlar om vem som kommer till tals. Dessutom visar det kvantitativa resultatet på att “The Young Heroine” samt “The Pupil” var de gestaltningar som var vanligast förekommande under detta år. Allt detta skulle också kunna peka på att hon ses som för ung för att själv få tala i medierna samt att det är just en elevprotest som det handlar om.

6.2.3 2019 – Greta Thunberg som aktivist

Under 2019 ligger fokus på rapporteringen om det tal som Greta Thunberg höll under FN:s klimattoppmöte i New York, USA. Totalt analyserades 4 artiklar från Expressen, 1 från Aftonbladet, 3 stycken från Dagens Nyheter och 2 från Svenska Dagbladet.

Enligt Couldry (et al., 2007) har förekomsten av kändisar ökat i medier, därmed har intresset av allmänheten ändrats om vilket har lett till att fokuset av artiklar har skiftats från de viktiga frågorna som denne lyfter till själva celebriteten i sig. Detta kan kopplas till denna perioden genom att se hur artiklar som ska handla om Greta Thunbergs FN-tal

har skiftat fokus till celebriteter som diskuterar henne. Därmed erbjuds läsarna en gestaltning av Greta Thunberg som ett välkänt namn och ikon för klimataktivismen. Med detta kan det anses att media gestaltat henne som en förebild för andra unga samt framställt henne som en celebritet.

Greta Thunbergs tal i generalförsamlingen vid FN:s extra klimatmöte väcker stor uppmärksamhet. En rad världsstjärnor, däribland Patti Smith, Leonardo DiCaprio och Mark Ruffalo, hyllar den svenska klimataktivisten. (A28)

Genom de kvantitativa resultaten kan vi se att det under denna period är fler än Greta Thunberg som kommer till tals i artiklarna där exempelvis Thunberg, politiker och kändisar i en och samma artikel får höras. I artikeln “Världsstjärnorna hyllar Greta

Thunbergs tal: ”Vem kommer att agera?”(A28) som handlar om Thunbergs tal där 11

celebriteter kommer till tals genom citat och twitterinlägg får inte Greta Thunberg

höras. Även i artikeln “Trump om Gretas arga tal: “Ser glad ut”(A35) handlar det om

Thunbergs tal men fokuset ligger på relationen mellan Trump och Thunberg.

Trots att hon inte får komma till tals och att artiklar inte lyfter hennes budskap direkt

kan detta även betyda att medier har gestaltat henne på ett sätt som blir intressant för samhället och på ett indirekt vis även lyft hennes budskap. Enligt Entman (1993) belyser texter viss information vilket kan göra en händelse, fakta eller information mer meningsfull för läsaren fråga. I detta fallet vinkla det ur en kändis perspektiv och gestalta Thunberg som en ikon för att få publiken att intressera sig för klimatet.

16-åriga Greta Thunberg stal än en gång rampljuset när hon höll ett känslosamt, konfrontativt tal inför världens ledare. Med skälvande röst och tårögd blick anklagade hon äldre makthavare för att ha ”stulit mina drömmar och min barndom” (A26)

Enligt Marshall PD (2010) så kan dessa kändisar, i detta fallet Greta Thunberg, ha ett stort inflytande trots att fokuset inte ligger på hennes budskap. Därmed finns även förmågan att påverka demokratin genom att ifrågasätta makthavare samt lyfta politiska frågor vilket i sig påverkar publiken. Detta är något som kan kopplas till denna period genom att Greta Thunberg fortfarande i en del artiklar har kunnat påverka både

makthavare och publik. Talet har bland annat gestaltats som känslosamt genom

beskrivningar som “skakade av ilska” (A15), “känsloexplosion” (A7) och “dramatiska

tal” (A26) vilket kan nedvärdera Thunbergs tal, i detta fall även påverka publiken och

få dem känslomässigt involverade. Brasted (2005) beskriver liknande händelser som protest paradigm, genom att flytta fokus från de viktiga sakfrågorna till vad Brasted (2005) kallar för framträdande. I relation till denna period har fokuset från Thunbergs klimataktivism flyttats till utförandet av talet där de tidigare nämnda nyckelorden dyker upp. Samtidigt har hennes sociala status höjts genom att inte nämna hennes ålder frekvent, nu benämns hon med “Thunberg” eller “Greta Thunberg”. I samband med hennes namn dyker även benämningar som exempelvis “svenska klimataktivisten Greta

Thunberg, 16” (A34), “16-åriga Greta Thunberg” (A34) och “16-åriga

klimataktivisten” (A25) upp. Trots att Greta Thunbergs ålder nämns har i vissa fall

innebörden av beskrivningen förändrats genom att exempelvis visa på det inflytande som Thunberg besitter i form av “16-åringen krävde svar från politikerna” (A25). Dessutom betonas det att Thunberg ställer krav, därav gestaltas hon som en ung person med makten att kunna ställa makthavare mot väggen.

De kvantitativa resultaten styrker de kvalitativa resultaten genom att Thunberg gestaltas som en utmaning för politiken. Detta eftersom “Threat Frame” förekommer och den socioekonomiska ordningen hotas samtidigt som hon undermineras genom att vissa anklagelser lyfts.

6.2.4 2020 – En inflytelserik röst

År 2020 valdes Greta Thunbergs tal under de världsekonomiska forumet i Davos,

Schweiz ut som händelse. Detta resulterade i 2 artiklar från Expressen, 2 från

Aftonbladet och 1 från Dagens Nyheter. Inga artiklar från Svenska Dagbladet finns med i denna del eftersom de artiklar som under denna händelse kunnat hittas i tidningen kategoriserats som “annat” i den kvantitativa analysen och därav istället analyserades i kapitlet “Speaking without speaking”.

Under den sista perioden används ofta ”Thunberg” när medierna refererar till Greta Thunberg vilket skulle kunna tyda på att hon i detta skede är en välkänd person eftersom hela hennes namn inte behöver skrivas ut, därför skulle hon också kunna tolkas som en celebritet. Hon beskrivs dessutom som en inflytelserik individ genom ord

som ”Den världsberömda svenskan” (A9) tillsammans med ”Ett av toppnamnen” (A19) . Därtill beskrivs det också att hennes tal placerats före bland annat Donald Trumps vilket kan tyda på att hon ses som likvärdig med de andra världsledarna.

Något som nämns som inte handlar om talet och fortfarande blir synligt är att aktivister enligt det så kallade protest paradigm i vissa fall kan framställas som annorlunda genom saker som kläder (McLeod & James, 1998) vilket framkommer under denna period när hennes klädsel, alltså att hon är iklädd en rosa jacka när hon ska kliva upp på scenen för att hålla sitt tal nämns. Kanske beskrivs detta för att visa på att hon fortfarande är ung och för att underminera henne då ingen annan talares kläder nämns. De vanligaste benämningarna på henne under denna händelsen är “Greta Thunberg” (A29, A19, A9, A10) och händelsevis benämns hon som “klimataktivisten Greta Thunberg” (A9). Undantag när hennes ålder nämns i vissa sammanhang ett exempel är “Greta Thunberg,

nu 17 år” (A29) i detta fallet uppfattas det som att hon har gjort en resa och har arbetat

med detta under en längre tid vilket inte underminerar henne på samma sätt som tidigare.

Gestaltningsteorin grundar sig till viss del i att delar av en händelse lyfts (Entman, 1993) och under denna period blir särskilda delar av Greta Thunbergs tal i Davos mer

framträdande än andra. Celebriteter kan inverka på publiken och påverka demokratin

genom att exempelvis ifrågasätta makthavare (Couldry et al., 2007) vilket här blir tydligt när hon ges utrymme till att kräva förändring från de närvarande makthavarna. Detta lyfts som ”krav” (A19, A29) samt att hon ”kritiserade politikerna” (A19).

Dessutom lyfts hennes budskap tydligt fram genom exempelvis “Den svenska

klimataktivisten betonade också att mycket mer behövs för att vi ska ha ett hopp om att rädda världen från en klimatkris” (A9) och “Det är ett stort steg. Folk är mer

medvetna om vad som händer nu” (A9).

Under denna period visar också det kvantitativa resultatet att Greta Thunberg var den enda som fick komma till tals i hälften av artiklarna som analyserades. Därav skulle det kunna tolkas som att hon nu blivit etablerad en person i medierna samt att man litar på att hennes uttalanden kan stå för sig själva. När det kommer till gestaltning var också kategorin “Annat”, den som vi nu definierat som “speaking without Speaking”, den mest framträdande. Efter denna följer “David vs Goliath” och “Threat Frame” vilket

kan indikera på att Greta Thunberg till stor del under detta år framställs som ett hot tillsammans med att hon lyfts som en förebild och ses som likvärdig med världsledare och politiker.