Examensarbete 15 hp – Journalistik
Den skolstrejkande flickan
som blev världsberömd
klimataktivist
En kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av hur Greta
Thunberg gestaltats i svensk dags och kvällspress
Författare: Ella Daneshmand-Mehr Författare: Julia Ström
Handledare: Kristina Widestedt Examinator: Renaud de la Brosse
Abstract
Author: Ella Daneshmand-Mehr & Julia Ström
Title: The girl who became a world famous climate activist Location: Linnaeus University
Language: Swedish Number of pages: 42
Since Greta Thunberg started her environmental school strike in August 2018 she has become a world famous activist and has been portrayed in news media everywhere. The aim of this bachelor study has been to examine how Greta Thunberg has been portrayed in the Swedish news media through examining two daily press newspapers and two evening press newspapers. This resulted in analyzing articles in Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. By using a qualitative and a quantitative content analysis we investigated three different events connected to Greta Thunberg through published articles. During 2018 the event that started her journey, which is the school strike, was selected as one of these happenings. During 2019 we chose her UN- speech in New York, and for the last event her speech at the World Economic Forum's Annual Meeting in Davos was chosen. By choosing these specific events we could build a perception of what the media's portrayal of Greta Thunberg has been like during these three years. Therefore this study also aimed to answer the following research questions:
- How has Greta Thunberg been portrayed in the daily press and the evening press?
- Has the portrayal of Greta Thunberg changed over time?
In this study we used the Framing Theory and also the protest paradigms as guidelines and we also applied von Zabern & Tulloch (2020) and Bergmann & Ossewaardes (2020) different frames. This study then led to an identification of a new framing of Greta Thunberg which we named “Speaking without speaking”, mostly consisting of what politicians and celebrities are saying about Greta Thunberg in the press. We also found that by examining these specific events that Greta Thunberg has been portrayed in different ways. Therefore we could also conclude that the framings and portrayals of Greta Thunberg changed throughout time. This means that she went from being
portrayed as a young girl skipping school for the climate, to a world famous
environmental activist and finally becoming a trustworthy leader. Therefore our study shows that Greta Thunberg was being undermined due to her young age in the
beginning, but as her status grew the media changed their portrayal of her into the role model that she has become today.
Nyckelord
Greta Thunberg, framing, daily press, evening press, celebrities, environmental activist, activism, framing theory, protest paradigm, quantitative analysis, qualitative analysis.
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Kristina Widestedt för vägledning under studiens gång, tack!
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Problemformulering _______________________________________________ 2 2 Syfte och frågeställning ________________________________________________ 3 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 3 3.1 Gestaltning av Fridays for Future rörelsen ______________________________ 4 3.2 Activism without Activists __________________________________________ 5 3.3 Ungdomar i media ________________________________________________ 6 4 Teoretiskt ramverk ___________________________________________________ 7 4.1 Gestaltningsteorin _________________________________________________ 7 4.2 Protestparadigmet och protester i media _______________________________ 8 4.3 Kändisskap i media _______________________________________________ 10 5 Metod _____________________________________________________________ 11 5.1 Kvantitativ innehållsanalys _________________________________________ 11 5.2 Kvalitativ innehållsanalys __________________________________________ 12 5.3 Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys som kombination _______________ 12 5.4 Med utgångspunkt i tidigare studier __________________________________ 13 5.5 Urval __________________________________________________________ 16 5.6 Kvantitativt tillvägagångssätt _______________________________________ 19 5.7 Kvalitativt tillvägagångssätt ________________________________________ 19 5.8 Metodkritik _____________________________________________________ 20 5.9 Reliabilitet och validitet ___________________________________________ 21 5.9.1 Reliabilitet __________________________________________________ 21 5.9.2 Validitet ____________________________________________________ 22 5.10 Etiska överväganden _____________________________________________ 23 6 Resultat och Analys __________________________________________________ 23 6.1 Kvantitativa resultat ______________________________________________ 24 6.1.1 Gestaltning __________________________________________________ 24 6.1.2 Vem kommer till tals - sammanfattning ____________________________ 28 6.1.3 Vem får komma till tals - år för år ________________________________ 29 6.2 Kvalitativa resultat och analys med stöd av kvantitativa resultat ____________ 29 6.2.1 Speaking without Speaking _____________________________________ 30 6.2.2 2018 – Den kända skolflickan ___________________________________ 32 6.2.3 2019 – Greta Thunberg som aktivist ______________________________ 33 6.2.4 2020 – En inflytelserik röst _____________________________________ 35 7 Diskussion och slutsats _______________________________________________ 37 7.1 I jämförelse med tidigare forskning __________________________________ 40 7.2 Förslag på vidare forskning ________________________________________ 41 Referenser ___________________________________________________________ 43 Bilagor _______________________________________________________________ I
7.3 Bilaga 1- länkar ___________________________________________________ I 7.4 Bilaga 2- Kodschema kvantitativ analys ____________________________ VI 7.5 Bilaga 3 - Kodschema kvalitativ analys ____________________________ VIII
1 Inledning
“Vi barn gör ju oftast inte som ni säger åt oss att göra. Vi gör som ni gör. Och eftersom ni vuxna skiter i min framtid, så gör jag det med. Jag heter Greta och går i åk 9. Och jag skolstrekjar för klimatet fram till valdagen.” (Ernman et al., 2019, s. 241)
När Greta Thunberg går i femte klass mår hon inte bra. Hon gråter, slutar både äta och prata, går ner 10 kilo och vill inte längre gå till skolan. Föräldrarna är oroliga och det ska dröja innan hon får en diagnos, men tillsist så slår läkarn fast att hon har aspergers syndrom, högfungerande autism och OCD, tvångssyndrom (Ernman et al., 2019). Efter diagnosen börjar hon långsamt må bättre. Hon har fått upp ögonen för ett nytt intresse, en fråga som hon ser som vår tids ödesfråga, närmare bestämt miljöfrågan och hon inser snart att hon behöver göra något stort för att en förändring ska ske. Hon tänker
skolstrejka för klimatet (Ernman et al., 2019).
Måndagen den 20 augusti 2018 skriver den då 15 åriga Greta Thunberg orden som ska komma att bli hennes signum “Skolstrejk för klimatet”. Hennes budskap är tydligt när hon placerar sig utanför Sveriges Riksdag i Stockholm där hon kommer att sitta varje dag fram tills att det är dags för Sverige att gå till val (Derblom Jobe, 2018). Efter valet kvarstår dock skolstrejken som fortsätter att äga rum varje fredag och senare kommer att få namnet Fridays for Future, nu är målet att Sverige ska uppfylla Parisavtalet (Nilsson, 2018). I samband med detta så ökar publiciteten av Greta Thunberg alltmer i svenska medier. Hennes ord sprider sig som en löpeld och det dröjer inte länge innan hela världen har hennes namn på sina läppar. På knappt ett års tid ska skolstrejken komma att leda till att hon bland annat blir nominerad till Nobels fredspris, håller storslagna tal i FN och blir utsedd till årets person 2019 av Time Magazine för att till sist landa i den hon är idag. En symbol och ledande röst i klimatfrågan och klimataktivismen
tillsammans med över 14 miljoner människor som följt hennes exempel och engagerat sig i Fridays for Future-rörelsen (Fridays for Future, 2020).
Utifrån att miljöfrågan har etablerats och blivit en diskuterad samhällsfråga så har miljöjournalistiken fortsatt att växa (Djerf-Pierre & Olausson, 2019). I en medieanalys från Retriver i samarbete med TT så visade resultatet på att det under 2019
producerades drygt 150 000 artiklar och inslag om klimatfrågan i svensk media, vilket gör klimatfrågan till ett av de mest dominerande och omskrivna under 2019. Detta är
nästan en fördubbling i jämförelse med föregående år (Wallin, 2020). Miljöjournalistik samt bevakningen av denna varierar utifrån så kallade uppmärksamhetscyklar (Djerf- Pierre & Olausson, 2019). I detta fall så är ett exempel på en sådan att rapporteringen om miljöfrågor förekom ofta när Greta Thunberg började figurera i medierna, vilket medieanalysen från Retriver och TT även styrker då den visar på att Greta Thunberg spelade en avgörande roll för att klimatrapporteringen under 2019 blev dominerande (Wallin, 2020)
1.1 Problemformulering
Journalister styr vilka nyheter och vilken information som når fram till publiken. Enligt McCombs & Wadensjö (2006) fungerar journalister som gatekeepers, därmed så kan journalister också på ett sätt ha en påverkan på människors uppfattning av samhället.
Detta betyder i sin tur att de också kan ha en inverkan på vad människor tycker och tänker. Journalister gör dessutom i sitt dagliga arbete flera val av gestaltningar vilka ses som både omedvetna och medvetna och kan förekomma i olika former. Detta
exempelvis genom vilka källor som får höras, vilken fakta som framkommer, vilka värdeladdade ord som finns med samt vilken vinkel som journalisten valt. Därav så besitter även medierna makten att berätta för samhället om vad som är viktigt (Karlsson
& Strömbäck, 2019). Det blir just därför också av intresse att ta reda på hur svenska medier valt att gestalta Greta Thunberg då hon har haft en stor inverkan på
klimatfrågan.
Medier både utformar och påverkar samhället till viss del vilket också betyder att miljöjournalistiken och dess gestaltning skapas i en samhällelig kontext. Inom miljöjournalistik kan därför gestaltningsteorin även visa sig vara en användbar utgångspunkt vilket till viss del även berör Greta Thunberg då hon ofta nämns i samband med just klimatfrågan (Lakoff, 2019). I dagsläget så finns det redan flera studier som syftat till att ta reda på hur Thunberg framställts i både svenska och utländska medier, men det som skiljer vår studie från tidigare forskning samt gör den relevant är att det tidigare inte har gjorts både en kvalitativ samt kvantitativ studie om ämnet i fråga i svensk dags och kvällspress. Vi tillför dessutom en jämförelse av Greta Thunbergs framställning som inkluderar år 2020 vilket det inte finns några tidigare studier om. Därav så kan vi även ta reda på om mediers rapportering kring Greta
Thunberg sett annorlunda ut under händelser som ägt rum år 2018, 2019 och 2020 samt om denna gestaltning har förändrats och i så fall på vilket sätt.
Sammanfattningsvis så kan alltså denna studie ses som en fortsättning på redan
publicerad forskning och blir relevant och intressant då vi tillför både en kvantitativ och kvalitativ del samt en ny tidsperiod till forskningen.
2 Syfte och frågeställning
Denna studie syftar till att att ta reda på hur Greta Thunberg gestaltas i dags och kvällspress. Detta genom att analysera tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi kommer i denna studie att använda oss av en kombination av en kvantitativ samt kvalitativ innehållsanalys och med hjälp av dessa kunna ge svar på hur framställningen av Greta Thunberg sett ut. Genom att analysera tre valda händelser under år 2018, 2019 och 2020 syftar vi till att besvara följande
frågeställningar:
Q1. På vilka sätt har Greta Thunberg gestaltats i dags och kvällspress?
Q2. Har framställningen av Greta Thunberg förändrats över tid?
3 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer forskning kring aktivister i media, unga i media samt
gestaltningen av Greta Thunberg och Fridays for Future-rörelsen att lyftas. Dessa delar lyfts fram för att vi genom att förstå hur medier framställer och gestaltar unga
människor i medier också kan förstå varför Greta Thunberg framställs på det vis som hon gör i de artiklar som vi själva analyserat. Detta inkulderar också hur aktivister framställs i medier varav även detta blir relevant eftersom hon själv just är en
klimataktivist. Dessutom tar vi också en närmare titt på de studier som vi till viss del använt som utgångspunkt i vår egen studie varav denna belyser hur både
klimatförändringen samt Fridays for Future-rörelsen har gestaltats i tysk press. Även detta kan kopplas samman med vårt vald ämne i fråga. Sammanfattningsvis så kan vi i och med alla dessa delar inom den tidigare forskningen få en helhetsbild över ämnet samt få en bred grund att stå.
3.1 Gestaltning av Fridays for Future rörelsen
Von Zabern och Tulloch (2020) har i sin studie “Rebel with a cause: the framing of climate change and intergenerational justice in the German press treatment of the Fridays for Future protests” studerat hur Fridays for Future (FFF) representeras i tre tyska webbtidningarna mellan Augusti 2018 och Mars 2019. Studien använder både en kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden användes för att samla in data som datum, textlängd och ämne. Den kvantitativa analysen användes i syfte att skapa en generell bild över representationen av FFF i de tre tidningarna. Därefter användes den kvalitativa delen för att kunna besvara studiens 5 frågeställningar. Detta resulterade i olika sorters gestaltningar som identifierades i det empiriska materialet.
Resultatet visade på att i många artiklar så nedvärderas antingen demonstranterna, deras politiska agenda eller både och, i endast 21 av 85 artiklar lyfts klimatfrågan vilket främjar demonstranternas politiska agenda. Resultatet visade även på att 13 av 85 artiklar gestaltar Greta Thunberg som en oskyldig men driven förebild som kämpar mot stora företag. Trots att demonstranterna blir hörda så undermineras de i 2 av 3 artiklar eftersom de blir utnyttjade genom att de ska förmedla de vuxnas agenda. Detta på det vis att dem själva marginaliseras samt att demonstranternas krav och handlingar görs till icke politiska. Däremot så får de fortfarande föra den vuxna politikens talan i och med att de fortfarande får höras i medierna. Slutligen så visar även studien på att 60% av artiklarna som analyserades framställer klimatet som en neutral fråga alternativt nämner inte klimatförändringar alls.
Bergmann och Osswaarde (2020) undersöker i “Youth climate activists meet
environmental governance: ageist depictions of the FFF movement and Greta Thunberg in German newspaper coverage” på vilket vis som språk som rör ålder används på ett förnedrande sätt i tyska medier. Forskarna undersökte två webbtidningar med olika politiskt ideologiska ståndpunkter för att jämföra framställningen av Greta Thunberg samt FFF rörelsen. Resultatet visade på att de två tyska tidningarna använde
åldersdiskriminerande gestaltningar för att FFF rörelsen ska ses som icke legitim. Därav specificerar och identifierar författarna även dessa gestaltningar i studien. Enligt
Bergmann och Ossewaarde (2020) har de två tidningar som analyserats alltså framställt de unga aktivisterna som okunniga samt som människor som fortfarande har mycket att
lära. Dessutom så trycker medierna ofta på att ungdomarna enligt lag fortfarande ska gå i skolan.
Bergmann & Osswaarde (2020) samt von Zabern & Tullochs (2020) studier ligger nära vår egen undersökning i både ämnes- och metodval. Vi har därför utgått ifrån deras resultat när vi konstruerat vår analysmodell, som beskrivs närmare i avsnitt 5.4
3.2 Activism without Activists
På vilket sätt porträtteras den kollektiva handling som involverar aktivister som
illegitima politiska aktörer? Denna fråga ställde sig forskaren Heather Hensman Kettrey (2018) i sin studie där hon analyserar rapporteringen av illegitima aktivister i The New York Times, USA Today och Washington Post. Detta närmare bestämt genom två fallstudier om ”The virginity pledge movement” samt även “Gay-straight alliances in nationally circulated newspapers” under åren 1993-2011 respektive 1995-2011.
Resultatet visade på att unga aktivisters illegitimitet faktiskt garanterar
ungdomsaktivsiterna en röst i nyhetsrapporteringen. Detta innebar även att oavsiktliga konsekvenser framkom i form av att medierna i detta fall istället använde
ungdomsaktivisternas illegitimitet för att underminera dem på följande sätt:
1. Genom att begränsa ungdomars röster i medier till så kallade ”personal testimonies”,
därmed ligger fokus på den unga aktivistens bakgrund och inte på dennes budskap
2. Genom att rikta om nedvärderingen från de unga aktivisterna till att istället angripa
vuxna eller andra källor som ses som legitima
3. Genom att hålla vuxna ansvariga för resultatet av ungdomsaktivism.
I resultatet så framgår det att både aktivister som anses vara ungdomar respektive vuxna ungefär fick synas lika mycket i medierna. Det som skiljde dem åt var däremot
gestaltningen av de båda grupperna vilket blev synligt i form av att rapporteringen om ungdomsaktivister handlade om de så kallade ”personal testemonies” i en större
utsträckning. Dessa innehöll saker som personliga anledningar till varför dessa personer valt att ha en viss åsikt eller valt att vara en del av en viss rörelse.
När det kommer till det sätt som vuxna politiker figurerar i medierna så kan medierna välja att stänga ute deras åsikter samt bestämma hur mycket dessa politiker ska få
komma till tals. Detta inkluderar till exempel vilka frågor som lyfts och vilka som inte gör detta, alltså så kan deras röster på ett sätt uteslutas (Kettrey, 2018). När det kommer till unga aktivister som upplevs vara illegitima så menar Kettrey på att de inte har några röster att utesluta i och med att de inte besitter någon politisk identitet som kan
attackeras och att det inte finns något resultat som kan undermineras. Kettrey lyfter att det kan vara problematisk att medier antingen utesluter aktivister i deras rapporteringar eller nedvärderar dem. Detta då dessa aktivister förlitar sig på att medierna ska lyfta deras frågor då målet ofta är att väcka ett allmänt intresse.
Denna studie blir behjälplig för oss då vi får en förståelse för hur unga aktivister porträtteras i medier samt på vilket sätt som de undermineras och varför.
3.3 Ungdomar i media
I Maarit Jaakkolas (2018) studie ”Voicing young people´s perspectives” beskriver hon att mediernas påverkan både handlar om ungdomsdeltagande men även engagemang.
Detta i form av en kombination av mediekunskap tillsammans med medborgarpåverkan.
Hela studien grundar sig i nyhetsredaktionen Finnish Youth Voice News Center (YVNC) samt deras sätt att arbeta på. Denna nyhetsredaktionen syftar till att kunna förändra ungdomskulturen på det vis att verka som ett slags forum för att unga ska våga uttala och uttrycka åsikter genom medier och framför en större publik. Detta syftar på att unga kan producera innehåll med samma inflytande som vuxna (Jaakkola, 2018).
Jaakkola (2018) menar på att unga människors deltagande i medier ses som intressant, detta för att de ses som både demokratiskt och socialt relevanta. Samtidigt så främjas även mångfalden och representativiteten i olika medier när unga röster får höras.
Jaakkola (2018) beskriver också att när unga representeras i medier så porträtterar generellt medier unga människor som en samhällsgrupp som hon kallar för ”de unga”.
Med detta menar hon på att unga människors representation i medier ofta kan skildras genom extremer som bland annat superhjältar, detta i form av exempelvis kändisar.
Denna forskning ses som behjälplig att applicera till studien eftersom det är just en ung människa som även vi ämnar till att undersöka.
4 Teoretiskt ramverk
I detta kapitel presenteras de teorier som vi ämnar att använda i vår undersökning.
Studien är baserad på gestaltningsteorin samt protestparadigmet. Gestaltningsteorin kommer att användas för att rama in studien samtidigt som protestparadigm ses som en bidragande faktor till att ge förståelse för hur aktivister framställs i media vilket också går hand i hand med hur kändisar, som i detta fall Greta Thunberg framställs.
4.1 Gestaltningsteorin
“Framing consistently offers a way to describe the power of a communicating text”
- (Entman, 1993: 51).
Samhället kan både påverkas och även formas av medier (Djerf-Pierre & Olausson, 2019). I detta kan därmed gestaltningsteorin ses som en användbar utgångspunkt när det kommer till miljöjournalistik vilket till viss del skulle kunna inkludera
rapporteringen om Greta Thunberg eftersom hon ofta kopplas samman med just miljöfrågan. Detta tillsammans med att gestaltning skapas i en samhällelig kontext (Lakoff, 2010).
Strömbäck (2014) beskriver bland annat att gestaltningsteorin handlar om att mediernas gestaltning av verkligheten kan påverka människans uppfattning av verkligheten.
Dessutom kan medierna genom gestaltningar också framställa olika sätt att se verkligheten på. I medieforskning så förekommer även medieprofessorn Robert M Entmans definition av denna teori ofta. Entman (1993) förklarar att gestaltning huvudsakligen handlar om att välja ut aspekter av den upplevda verkligheten, det handlar om urval samt om hur något vinklas. Därför är dessa utvalda delar ofta mer framträdande och det kan exempelvis röra sig om saker som problemdefinitioner och tolkningar. Detta skulle i vårt fall kunna handla om att en del aspekter om Greta Thunberg lyfts medans andra inte gör det.
När det kommer till att se gestaltningteorin ur ett sociologiskt perspektiv så är just tolkningen en av de dominerande delarna. Det handlar om att förstå det som vi exempelvis läser i en text och utifrån detta kunna dra en slutsats. Denna slutsats påverkas av våra olika förutsättningar, erfarenheter samt även vår förförståelse. Detta grundar sig alltså i människans uppfattning av omgivningen samt agerande vilket har en utgångspunkt i kulturellt inlärda ramar. Detta inkluderar likväl omedvetna som
medvetna val (Shehata, 2019). Därför kommer olika läsares uppfattningar av texter att variera utefter dennes förmåga och därav även tolkas på olika sätt (Entman, 1993).
Denna gestaltningsprocess går inte att undkomma eftersom det ligger i människans natur att sträva efter det som fyller en mening (Strömbäck, 2019).
Gestaltningar uppmärksammar och skildrar alltså en del av verkligheten (Entman, 1993). Journalister och medier gör dagligen oundvikliga val om vilka aspekter som ska komma att synas i deras rapporteringar. Journalister har dessutom rätt att både välja och välja bort information (Strömbäck, 2019). I dessa rapporteringar ingår saker som
nyckelord, stereotypiska bilder och olika typer av informationskällor (Shehata, 2019).
Texterna lyfter och skildrar således vissa delar av informationen vilket gör denna fakta mer framträdande, minnesvärd och meningsfull för dess mottagare. Här kan även ordval spela en avgörande roll (Entman, 1993). Detta resulterar sedan i en samling fakta vilket kommer att styra hur mottagaren uppfattar texten. Nyhetskonsumenten i fråga kommer sedan att ta till sig den problemformulering som stämmer bäst överens med dennes värderingar (Shehata, 2019). Det behöver däremot inte vara definitivt att publiken kommer att uppfatta texten på samma vis som författarens gestaltning var ämnad att göra då gestaltningen till stor del som sagt handlar om tolkning (Entman, 1993). Dock så betyder detta att medier besitter en förmåga att kunna styra över publikens åsikter samt att medierna konstruerar verkligheten. Desto mer uppmärksamhet ett visst ämne får, desto större blir sannolikheten att mottagaren uppfattar informationen vilket innebär att människans bild av verkligheten alltså skapas genom mediernas gestaltningar (Fiske
& Taylor, 1991). Gestaltning riktar därav vår uppmärksamhet mot specifika detaljer vilket visar på den kraft som den kommunicerande texten besitter (Entman, 1993).
Gestaltningsteorin kommer att användas som en inramning av studien med stöd i mediernas sätt att gestalta Greta Thunberg på olika vis. Detta är av intresse då vi ämnar att vidare titta närmre på mer specifika gestaltningar som förekommer i rapporteringen av Greta Thunberg då detta kommer att hjälpa oss att besvara våra forskningsfrågor.
4.2 Protestparadigmet och protester i media
Protestparadigmet beskriver att nyhetsmedier tenderar till att rapportera om protester enligt ett visst mönster, ett så kallat paradigm. Protestparadigm kan enligt McLeod &
James (1998) delas in i fyra kategorier. Beroende på hur protesten ser ut så kan exempelvis våldsamhet och att den allmänna ordningen störs stå i centrum. Därmed flyttas alltså fokus från sakfrågan som protesten egentligen handlar om (1). Samtidigt så kan det också handla om att exempelvis myndigheter eller dylikt på ett sätt får föra demonstranternas talan, såsom att politiker får berätta om en demonstration istället för att demonstranterna själva får tala (2). Dessutom så kan opinionsundersökningar från allmänheten eller åskådare till en demonstration lyftas fram, vilka ofta pekar på att det finns en oro för saker som våldsamheter i samband med dessa demonstrationer.
Generellt handlar det alltså om att allmänheten porträtteras som att de inte stödjer protesterna vilket kan syfta till att demonstranterna ses som en minoritet (3). Slutligen så kan även själva demonstranterna porträtteras som avvikande. Här kan saker som ålder, klädsel eller språk tillsammans med andra saker som ses som icke typiska eller även onormala komma att lyftas. Detta för att det ska bli svårare att identifiera sig med personen i fråga (4) (McLeod & James, 1998). Därav tyder protest paradigm på att demonstranter tenderar till att kunna porträtteras som något negativt, vilket också skulle kunna ses som ett mönster i hur demonstranter gestaltas i medier.
Brasteds (2005) diskuterar hur protester och demonstranter framställs i medier. Bland annat tar hon upp hur Irakkrigets utbrott sett ut, detta med ett specifikt fokus på rapporteringen om fredsrörelsen i amerikanska medier. Händelsen berättas ur
myndigheternas perspektiv och demonstranterna får inte komma till tals, de få gånger som demonstranterna fick synas i medierna beskrivs de som en avvikande grupp. Det beskrivs att det inte fanns någon opposition som var emot den amerikanska
involveringen i kriget och att de människor som var emot kriget fick väldigt lite
täckning i media med undantag av enstaka utvalda fall. Konsekvensen av den uteblivna rapporteringen resulterade i att människor i sin tur trodde att deras åsikter om fred tillhörde en minoritet, vilket betyder att dessa människor är mindre benägna att prata om sakfrågan på grund av rädsla. Dock så skulle krigets alltmer utdragna skede visa på något annat och få allt fler involverade i fredsrörelsen, för trots den minimala rapporteringen så bröts tystnaden ändå.
Media kan både hjälpa sociala rörelser samtidigt som de också kan hämma dem.
Exempelvis besitter fredsrörelsen väldigt lite kontroll över vad som kommer att
publiceras, vilket betyder att rörelsens mål inte behöver stämma överens med mediernas
bild av denna (Brasted, 2005). Samtidigt så besitter media alltså makten att påverka publiken samt hjälper till att tala om vad som är viktigt för allmänheten. Vad som sedan kommer att synas i mediernas rapporteringar styrs av nyhetsramar och i rapporteringen kommer saker som nyckelord och specifika begrepp att styrka eller betona vissa delar vilket i sin tur kommer att resultera i olika betydelser beroende på vad som väljs ut (Brasted, 2005).
Brasted (2005) menar på att journalister oftast inte förklarar varför specifika rörelser finns till utan att de istället lägger fokus på saker som mer specifika händelser samt även på människor. Detta till viss del för att upprätthålla en status quo genom att exempelvis låta uttalanden från de som går emot just status quo, så som demonstranter, får stå för sig själva. Dessutom så tenderar fokus att ligga på demonstrantens framträdande istället för dennes sakfrågor. Detta kan komma att påverka både publiken uppfattning om en rörelse men även rörelsen i sig på olika vis beroende på vilken information som lyfts (Brasted, 2005).
Protestparadigmet blir av nytta att använda i studien då getsaltningsteorin i allmänhet handlar om att medieinnehåll är konstruktioner av en mångfacetterad verklighet och protestparadigmet i sin tur, på ett mer specifikt vis, fokuserar på hur protester konstrueras i medier vilket gör denna användbar.
4.3 Kändisskap i media
Kändisnyheter förekommer i alla medier och är både konsumtionsdrivande samt
attraherande för en stor publik (Turner, 2010). Allteftersom att förekomsten av kändisar i medier har ökat så har även allmänhetens intresse till viss del riktats om, därav har celebriteten i fråga varit huvudfokus istället för de viktiga frågor som denne lyfter (Couldry et al., 2007). Trots att den största delen av fokus ligger på kändisars privatliv och kändisskap så har denne fortfarande ett stort inflytande på allmänheten och besitter därav också en förmåga att påverka demokratin genom att lyfta olika politiska frågor eller ifrågasätta ledare. Publiken i fråga kan därmed påverkas att fatta vissa politiska beslut (Marshall PD, 2010). Celebriteter kan också fungera som en hjälpande hand för mottagaren att identifiera sig med och känna tillhörighet till. Därför kan kändisen verka som en förebild och på ett sätt uppmuntra allmänheten till saker som
livsstilsförändringar (Wicks et al., 2007).
Eftersom Greta Thunberg blivit världskänd i medier över hela världen ser vi just ämnet kändisnyheter som en relevant del i att ytterligare kunna förstå hur hon framställs i dags och kvällspress.
5 Metod
I detta kapitel kommer vi att presentera de vetenskapliga metoder som ligger till grund för denna studie. Vi har valt att använda oss av en kombination av både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen används bland annat
gestaltningar som redan är förutbestämda och i den kvalitativa delen identifierar vi bland annat egna gestaltningar. En närmare beskrivning av dessa metoder, hur de tillämpas till studien samt varför vi valt att använda oss av båda två presenteras i följande avsnitt.
5.1 Kvantitativ innehållsanalys
Kvantitativa metoder utgör ofta statistiskt material i form av exempelvis mängd, siffror eller ålder. Det handlar alltså i grunden om data som går att analysera (Østbye et al.
2004:113,157). Detta kan exempelvis i denna studie röra sig om hur ofta olika artiklar kan kategoriseras under varje gestaltning och antalet gånger som personer får komma till tals. Därav syftar den kvantitativa metoden i detta fall till att räkna och eventuellt också hitta strukturer i förekommande gestaltningar som uppkommer i de utvalda artiklarna.
Den kvantitativa innehållsanalysens huvudsakliga syftet är alltså om att få fram och mäta frekvenser samt även utrymme, därav kan en del information som förekommer flera gånger eller i många artiklar framstå som viktig. (Esiasson, 2017). I detta fångas också särskilda observationer och specifik information upp vilket kan vara användbart att studera närmare i en kvalitativ analys (Østbye et al. 2004:215). I denna
undersökning kommer därmed den kvantitativa metoden att vara behjälplig i form av att bidra med en översiktlig bild av hur Greta Thunberg framställts i svensk dags och kvällspress.
5.2 Kvalitativ innehållsanalys
En kvalitativ metod ses som fördelaktig eftersom den är väldigt form och anpassbar beroende på vilken studie som den tillämpas till (Eliasson, 2018). Metoden syftar framförallt till att genom en noggrann läsning kunna ge svar på hur en text tolkas som helhet, vad som är centralt samt ta reda på om det finns några dolda budskap.
Framförallt så är ett materials innehåll av vikt när det kommer till ämnet gestaltning (Esaiasson et, al. 2017) vilket blir betydande för vår studie då vi ämnar till att analysera och förstå gestaltningen av Greta Thunberg.
Genom stöd i den kvalitativa metoden kommer de utvalda artiklarna att brytas ner och kategoriseras (Esaiasson et, al. 2017). Detta utefter vissa riktlinjer varav dessa utgår från våra frågeställningar, vilket beskrivs mer detaljerat längre ner i detta kapitel. Genom detta vill vi sedan kunna förklara och förstå innebörden av vår insamlade data på ett mer djupgående vis. Här kan vi exempelvis definiera vilka gestaltningar som förekommer och eventuellt också identifiera nya gestaltningar. Samtidigt kommer vi också att titta närmare på saker som specifikt förekommande ord som exempelvis aktivist eller förebild då vi ser detta som en bidragande del till att förstå gestaltningen ytterligare.
Användningen av den kvalitativa metoden kommer att vara behjälplig när det kommer till att besvara båda våra frågeställningar samt att vi kan applicera de teorier som valts ut och i samband med denna metod ge ytterligare stöd i vår studie.
5.3 Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys som kombination
Den kvantitativa analysen kritiseras emellanåt för att denna ibland anses vara begränsad, detta för att den till viss del ses som ytlig då den framförallt pekar på ett generellt
budskap (Nilsson, 2010). Där den kvantitativa metoden faller i form av att denna inte kan förklara saker som uttalanden, varför människor protesterar, hur beslut fattas eller andra företeelserna som inte går att ersätta med siffror så kan den kvalitativa analysen fylla på med ytterligare information där det behövs (Ahrne & Svensson, 2013). Därför är det därmed fördelaktigt att först genomföra en kvantitativ innehållsanalys och därmed låta denna del stå som en grundpelare för studien. Genom detta går det sedan att
identifiera och notera särskilda observationer som förekommer. Dessa observationer används därefter som en utgångspunkt och undersöks mer noggrant med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen (Eliasson, 2018). Sammanfattningsvis kommer därför den
kvantitativa delen utgå från redan existerande gestaltningar medan den kvalitativa delen kommer att undersöka och eventuellt också identifiera nya gestaltningar. Vi anser därav att det finns fördelar med att kombinera dessa två metoder då detta ger oss en djupare och bredare förståelse för det analyserade materialet.
5.4 Med utgångspunkt i tidigare studier
I denna studie har vi valt att använda oss av tidigare studier som utgångspunkt för vår egen forskning. Dels för att öka vår egen trovärdighet då de tidigare studierna
är publicerade av forskare som besitter erfarenhet av just det vetenskapliga
forskningsområdet. Dels för att dessa tidigare analyser, metoder tillsammans med dess resultat är intressanta att titta närmare på för att kunna se om vår studie resulterar i liknande resultat och slutsatser eller om dessa kommer att skilja sig åt och i så fall på vilket vis.
Den första studien använder sig av både en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys och ses därav som en relevant utgångspunkt att förhålla sig till då även vi ämnar att genomföra en studie som använder denna kombination av metoder. Dessutom så kan studiens ämne Fridays for Future kopplas samman med vårt valda ämne. Det rör sig närmare bestämt om Lena von Zabern & Christopher D Tulloch (2020) studie “Rebel with a cause: the framing of climate change and intergenerational justice in the
German press treatment of the Fridays for Future protests”. I denna studie presenteras en rad olika gestaltningar varav vi har valt att använda oss av ett urval av dessa som sedan tillämpats till vår studie. Nedan följer en kort beskrivning av de gestaltningar som vi kommer att använda oss av samt en beskrivning av de gestaltningar som valts bort och en förklaring till varför vi gjort dessa val.
Utvalda gestaltningar från Von Zabern & Tulloch (2020):
David vs Goliath Frame
Fokus ligger främst på Greta Thunberg och att hon ofta jämförs med förebilder som exempelvis Pippi Långstrump. Här följer ofta en beskrivning om att hon är en person som man ser upp till och som kämpar mot stora företag och politiker. Samtidigt så beskrivs hennes bakgrund tydligt och problematiken kring hennes diagnos, depression
och klimatintresse får ta stor plats. Detta beskrivs mer som ett “personal testimony”, alltså ligger mer fokus på den personliga bakgrunden, istället för den politiska rörelsen.
Threat Frame
Klimatprotester ses i det här fallet som en utmaning för den befintliga politiska och socioekonomiska ordningen. De unga som protesterar ses som “The protest generation”
som lägger sig i den så kallade riktiga politiken. De unga demonstranternas krav tas upp men undermineras även i form av att de kritiseras eller tolkas på nytt i syfte att behålla ett status quo.
Activism without Activist Frame
Aktivisterna får komma till tals i medier men framställs ofta på ett neutralt vis, den personliga bakgrunden är därmed begränsad i rapporteringen. Aktivistens krav eller anklagelser är antingen tomma och vaga eller helt frånvarande.
Hamelin Frame
Här ligger fokus främst på relationen mellan Greta Thunberg och hennes följare. Hon ses som en celebritet eller fenomen och beundras ofta. Därav ses även
demonstrationerna som uppträdanden snarare än protester, dessutom så tas det upp att hennes fans skolkar från skolan tillsammans med henne.
Nedanstående gestaltningar identifierades också i von Zabern och Tullochs (2020) studie. Däremot så har vi valt att inte inkludera dessa i vår studie:
Activist without activism
Denna gestaltning ses som motsatsen till gestaltningen “Activism without activist”. I detta fall ses representationerna av protesterna samt dess politiska agenda som omvänd.
Därav gestaltas deltagande demonstranter som skolkare tillsammans med att de blir utnyttjade av en vuxen agenda. Denna gestaltning tillämpades först till vår studie, däremot så insåg vi att den aldrig passade att tillämpas till någon av de artiklar som analyserades. I och med detta valdes därför denna gestaltning bort.
Intergenerational Justice Frame
Gestaltningen fokuserar främst på de bilder som finns med i artiklarna som berör Fridays for Future protesterna. Dessa bilder utgörs framförallt av ansikten från de som deltar i demonstrationen och protesterna gestaltas oftast som neutrala alternativt beskrivs som en modig kamp. Då denna gestaltning framförallt analyserar bilder av protesterna och vår studie endast undersöker text tillsammans med att denna gestaltning fokuserar mer på Fridays for Future rörelsen än Greta Thunberg anser vi att denna gestaltning inte är passande att tillämpa till vår studie.
Truancy Frame
Här ligger fokus på att Fridays for Future rörelsen ses som en grupp som följer Greta Thunberg. Dessutom gestaltas båda dessa som opolitiska samt oproffesionella. Utöver detta räknas också artiklarnas bilder in i denna gestaltning, vilket även gör att denna opassande för vår studie då vi endast fokuserar på text. Likt föregående gestaltning lägger också gestaltningen stor vikt vid Fridays for Future rörelsen, därav passar heller inte denna gestaltning in.
Den andra studien “Youth climate activists meet environmental governance: ageist depictions of the FFF movement and Greta Thunberg in German newspaper coverage”
av Bergmann och Osswaarde (2020) kan precis som den första kopplas samman med vårt ämne. Gestaltningarna som studien använder representerar de utvalda tyska mediers olika sätt att skildra Greta Thunberg och Fridays for Future på. Nedan följer en kort beskrivning av de gestaltningar som vi hämtat från denna studie samt som vi kommer att använda oss av.
Gestaltningar hämtade från Bergmann och Osswaarde (2020):
The Pupils
Unga aktivister porträtteras som skolelever och Fridays for Future som en elevprotest.
Framförallt så ligger fokus på aktivisternas unga ålder tillsammans med att de framställs som udda eller annorlunda istället för att fokus hamnar på klimatfrågan.
The Absentees
Aktivismen ses som skolk och stort fokus ligger på lagar om den obligatoriska
skolplikten. Det ifrågasätts om det är värt att bryta lagen för att protestera och till viss del kriminaliseras de unga aktivisterna. Fokus på klimatfrågan uteblir.
The Dreamer
De unga klimataktivisterna samt deras påståenden ses som oberättigade, obefogade eller orealistiska och det poängteras att aktivisterna inte funderar tillräckligt mycket över detta. Till stor del fokuseras det även på den unga åldern och aktivisterna kallas ofta för barn i syftet att de ska vara underordnade de vuxna.
The Young Heroine
Greta presenteras som en ung flicka som tagit ett heroiskt initiativ för klimatrörelsen.
Hon beskrivs ofta som en ikon, ledare eller förebild och jämförs med väldigt
framstående människor. Här tas hennes tal och nomineringar upp tillsammans med att hon är ung och ses som ett unikt fall.
5.5 Urval
Det urval av material som vi gjort i detta arbete bygger framförallt på så kallade strategiska urval. Detta rör likväl val av händelser, tidsperioder, artiklar som tidningar.
Strategiska urval kan vara användbara i form av att undvika en alltför tidskrävande studie tillsammans med att urvalet även kan göra studiens resultat mer noggrant och specifikt (Holme & Solvang, 1997). För att kunna besvara våra frågeställningar så har vi med dessa i åtanke valt att basera vårt urval på totalt tre olika händelser under år 2018, 2019 och 2020. Dessa år valdes ut eftersom det var under 2018 som Greta Thunberg först påbörjade sin skolstrejk samt att 2019 och 2020 ses som relevanta för att kunna besvara hur framställningen förändrats då hon fortsatt att figurera i medier under dessa år.
Vi kommer att använda oss av artiklar hämtade från tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Vi har valt ut dessa tidningar eftersom de utgör två av de största dagstidningarna och två av de största kvällstidningarna i Sverige för att vi vill få en så bred bild av gestaltningen av Greta Thunberg som möjligt.
En annan bidragande faktor är även att samtliga tidningar är rikstäckande. Vi har
dessutom valt att enbart använda oss av de artiklar som publicerats på webben i och med att intresset samt användningen av digitala medier har ökat vilket gör dessa artiklar väldigt lättåtkomliga.
I denna studien har mediearkivet Retriever använts för att samla in materialet vilket som sagt utgörs av artiklar. Detta med undantag av artiklar från Svenska Dagbladet som hämtats från deras egna mediearkiv. Retriever är Nordens största digitala nyhetsarkiv och har sedan 1980-talet samlat in nyheter via tryckt och digital media samt även material från både tv och radio. Arkivet används dessutom dagligen av bland annat journalister, forskare och författare (Retriever, u.å.). Genom Retriver gjordes en avgränsad och filtrerad sökning där endast artiklar som publicerats på webben från de utvalda tidningarna kom upp. I och med sökningen kunde vi också se att det enbart med sökordet “Greta Thunberg” totalt kommer upp 2823 artiklar under de senaste tre åren. I denna siffra ingår 761 artiklar från Svenska Dagbladet vilka har hämtats genom Svenska Dagbladets egna arkiv då dessa artiklar som sagt inte dök upp i vår sökning via
Retriver. Eftersom material som kom upp i denna sökning är väldigt omfattande
tillsammans med att denna studie är tidsbegränsad valde vi därför att göra ett strategiskt urval när det kommer till det utvalda materialet för att kunna säkerställa ett pålitligt resultat. På grund av detta valde vi därför ut en händelse per år, vilket alltså resulterar i material från tre olika händelser.
2018 var året som Greta Thunbergs namn blev känt för allmänheten för första gången.
Därav ses händelsen kring att hon påbörjade sin skolstrejk som högst relevant att analysera då det är av intresse att ta reda på hur gestaltningen av henne såg ut från början. Därav valdes de artiklar som direkt kan kopplas till starten av Greta Thunbergs skolstrejk ut tillsammans med artiklar som varit relaterade till denna specifika händelse.
Under det kommande året 2019 valde vi ut rapporteringen om det tal som Greta
Thunberg höll under FN:s klimattoppmöte i USA. Detta för att hennes tal fått en mycket stor spridning och uppmärksamhet. För att avgränsa de utvalda artiklarna valde vi här att välja ut de artiklar som på ett direkt vis kunde kopplas till talet, detta i form av att talet utgjorde det centrala innehållet i texterna. Vidare till år 2020 så valdes ännu ett av hennes tal ut, närmare bestämt det tal som hölls under konferensen World Economic Forum i Schweiz. Denna händelse valdes ut då vi ansåg att denna utgjorde en av de
största händelser som involverade Greta Thunberg under året. Även här valdes de artiklar ut som kunde kopplas direkt till talet och där talet var artikelns huvudfokus.
När vi sökte i Retriver så använde vi oss som nämnt ovan av sökordet “Greta Thunberg”
som utgångspunkt samt begränsade sökningen till de utvalda tidningarna. Därefter filtrerades tidsperioden utefter varje specifik händelse. Under 2018 påbörjades sökningen den 20 augusti eftersom det var då den första artikeln om Greta Thunberg och hennes skolstrejk publicerades, slutdatum för perioden blev den 19 september då vi inte kunde hitta fler artiklar angående denna händelse efter datumet i fråga. Detta eftersom artiklarna under den första händelsen 2018 alltså sträckte sig över två
månaders tid. Händelserna under 2019 och 2020 var mer tidsbegränsade, därför kunde sökningen också begränsas till en mer specifik tidsperiod. Under 2019 visste vi att talet i FN hölls den 21 september, därav blev detta startdatumet för sökperioden och
slutdadumet sattes den 24 september eftersom inga artiklar om talet kunde hittas efter detta datum. Vi kunde även följa samma princip under 2020 då hon höll talet i Davos den 21 januari och eftersom den sista artikeln som hittades om talet publicerades den 22 januari kunde sökningen smalnas av mellan dessa två datum. Totalt resulterade detta i att vi under den valda händelsen 2018 om att Greta Thunberg påbörjade sin skolstrejk fick 22 träffar, att vi under 2019 och hennes FN tal i New York, USA fick totalt 94 träffar, och tillsist så resulterade talet i Davos, Schweiz år 2020 i totalt 37 artiklar.
Efter sökningarna gick vi igenom alla artiklar som kommit upp i samband med dessa händelser och gjorde därefter ett urval. Urvalet baserades på att de artiklar som endast nämnde Greta Thunbergs namn men som inte hade någon koppling till händelsen i fråga valdes bort tillsammans med artiklar som vi även ansåg vara för korta för att analysera, såsom exempelvis notiser också sållades bort. Dessutom valdes även krönikor och debattartiklar bort då dessa är åsiktsbaserade texter eftersom vi inte ämnar till att undersöka dessa typer av texter i studien. Därutöver sållades tillsist videoinslag bort då denna studie syftar till att endast analysera texter.
Totalt resulterade det slutliga urvalet därför i 38 artiklar som ansågs lämpliga för studien, varav 11 artiklar hämtades från Aftonbladet, 10 från Expressen, 8 från Dagens Nyheter och tillsist 9 från Svenska Dagbladet. Här vill vi också poängtera att studien
inte ämnar till att ställa dessa tidningar mot varandra eller jämföra dem, utan att det är tidningarnas gemensamma framställning av Greta Thunberg som vi vill undersöka.
5.6 Kvantitativt tillvägagångssätt
För att kunna besvara våra frågeställningar analyserades de utvalda artiklarna utefter ett kodschema som vi anpassat för studien. Variablerna skapades utifrån studiens
frågeställningar vilket även följdes av variabelförklaringar för att kunna säkerställa dess betydelse. Därefter utfördes även en pilotstudie, närmare bestämt en testkodning av ett antal av studiens utvalda artiklar för att kunna fastställa om något i kodschemat
saknades eller behövde förtydligas. Detta resulterade i ett kodschema som innehöll 5 variabler där 3 av dessa utgjordes av identifikationsvariabler. Dessa användes endast som hjälp för att kunna organisera materialet. Den resterande delen av kodschemat består av variabler som representerar gestaltningar tillsammans med variabeln “Vem kommer till tals?” vilket innebär att vi analyserar vem som kommer till tals i artiklarna både genom citat från exempelvis uttalanden, varav vi ser dessa som indirekta, och intervjuer där personen i fråga får komma till tals genom pratminus varav dessa ses som direkta.
Se bilaga 2 för fullständigt kodschema.
5.7 Kvalitativt tillvägagångssätt
När det kommer till att analysera innehållet av en text så är ett tillvägagångssätt som du som forskare kan utgå från att det du letar efter är bestämt i förväg. Därav bryts texten ner och blir enklare att analysera. Här kan ett frågeschema därför vara användbart (Lindstedt, 2019). Detta är något som används i denna studie då vi i den kvalitativa analysen valt att utgå från vissa förutbestämda analysfrågor. Dessa är i grunden baserade på Ahrne & Svenssons (2013) föreslagna analysfrågor, men har anpassats utifrån våra forskningsfrågor för att hjälpa oss att operationalisera dem i analysen. De analysfrågor vi arbetat med är följande:
1. Hur framställs Greta Thunberg?
2. Vad påstås uttryckligen?
3. På vilka sätt försöker man övertyga?
5. Vad görs illegitimt?
6. Vilka centrala ord och uttryck används i texterna och på vilket sätt används dem?
En fullständig förklaring till analysfrågorna presenteras i bilaga 3.
När den kvalitativa analysen genomfördes gick vi igenom samtliga artiklar flera gånger.
Första gången lästes artiklarna igenom översiktligt för att få en generell bild av texten.
Vid det andra tillfället svarade vi på våra analysfrågor och letade även efter de delar som spelade en central roll i texterna samt efter specifika ord som bidrog till att förklara gestaltningen av Greta Thunberg. Vid det tredje tillfället gick vi igenom artiklarna ännu en gång i syfte att ta reda på om det var något vi missat, samt gå igenom analysfrågorna ännu en gång för att säkerställa ett pålitligt resultat. Vid det sista tillfället gick vi
igenom de artiklar som vi i den kvantitativa analysen inte kunnat kategorisera under en specifik gestaltning, utan som istället hamnat under kategorin “annat”. Detta för att se om en ny gestaltning kunde identifieras. För att undvika systematiska fel genomfördes även både den kvalitativa samt kvantitativa analysen tillsammans.
5.8 Metodkritik
När sökning i Retrievers mediearkiv gjordes stötte vi på lite mindre problem. När sökning för Svenska Dagbladet gjordes under de tre år vi valt fick vi endast fram resultat från 2018. Efter många olika sökningar och diskussioner med Retriever själva ansåg vi att det var bäst att söka i Svenska Dagbladets egna mediearkiv under 2019 och 2020 för att få fram dessa artiklar. Vid sökningen användes samma sökord och datum för att få samma sökning som de vi har gjort i Retriever med resterande medier.
I denna undersökningen har vi valt att göra ett strategiskt urval genom att endast analysera tre händelser under de de tre senaste åren. Detta för att kunna avgränsa oss så att materialet inte blir för omfattande för studiens tidsbegränsning. Med detta beslut resulterade urvalet i 38 artiklar som ligger till grund för studien, detta skulle kunna anses som ett för litet omfång för att kunna analysera. Genom det strategiska urval som vi gjort anser vi dock att dessa artiklar ses som passande eftersom vårt huvudfokus ej ligger på den kvantitativa analysen då denna del ses som just en vägledning. Vi ville heller inte välja ut fler händelser från åren då det egentligen endast finns täckning för en
händelse under 2018, vilket är att Greta Thunberg påbörjade sin strejk. Det skulle därför bli ojämnt och skapa en obalans om fler händelser från de resterande åren valdes ut vilket är skälet till att vi står fast vid vårt urval med en händelse per år. Därav anser vi alltså att materialet inte behöver vara mer omfattande eftersom den kvalitativa delen väger upp för det material som fattas eller ej går att utläsa i den kvantitativa delen.
Värt att ha i åtanke i och med att vi har valt att analysera tidningar från både dags och kvällspress är att resultatet kan komma att variera. Detta eftersom dagspress ofta kan tendera till att fokusera mer på nyheter i sig och att kvällstidningar inte bara lyfter själva nyheten utan även tenderar till att kunna fokusera mer på ämnen som celebriteter. Därav kan alltså dessa olika typer av tidningar ha varierande dagordningar vilket även
resulterar i att artiklnarnas innehåll kan komma att se olika ut.
5.9 Reliabilitet och validitet
Då vi i denna studie använder både en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys kan vi generellt säga att reliabiliteten och validiteten ses som hög. Detta på grund av att den kvantitativa analysen vanligtvis anses ha en hög reliabilitet samtidigt som den
kvalitativa analysen anses ha en hög validitet (Østbyen, 2004). Detta avsnitt syftar till att förklara och beskriva studiens reliabilitet och validitet och i och med detta även kunna säkerställa studiens vetenskapliga värde.
5.9.1 Reliabilitet
Reliabiliteten är baserad på själva kvalitén av insamlingen av data tillsammans med bearbetningen samt analysen av det insamlade materialet. Kort sagt så skulle alltså reliabilitet kunna definieras som tillförlitlighet eller pålitlighet (Østbyen, 2004).
Genom att både koda samt analysera allt vårt material tillsammans har vi i största möjliga mån kunnat upprätthålla en opartiskhet samt objektivitet genom att inte låta egna åsikter styra över analysen samt att vi tillsammans varit överens om vilka riktlinjer som ska följas. Kvantitativa analyser har ofta en högre reliabilitet just för att det oftast inte uppstår problem i själva tolkningen (Østbye, 2004). För att styrka reliabiliteten genomförde vi i början av studien en pilotstudie för den kvantitativa analysen genom att slumpmässigt välja ut artiklar för att ta reda på om vårt kodschema var passande att tillämpa. Pilotstudien resulterade därefter i mindre justeringar och korrigeringar av
kodschemat för att kunna göra schemat bättre lämpat för studien. Utöver detta så har vi även under analysens gång valt att notera särskilda ord som använts för att gestalta Greta Thunberg utöver kodschemats variabler vilket också varit bidragande till en opartiskhet i form av att vi låtit dessa ord tala för sig själva.
I den kvalitativa analysen har vi varit noggranna med att följa de utsatta riktlinjer som vi haft som utgångspunkt för att även här kunna styrka reliabiliteten.Likaså genomfördes också en pilotstudie av den kvalitativa analysen där ett antal artiklar slumpmässigt valdes ut. Därefter användes våra analysfrågor för att ta reda på om vissa frågor
saknades, var irrelevanta eller behövde formuleras om för att passa in i sammanhanget.
Även analysfrågorna reviderades efter pilotstudien för att bli bättre lämpade för analysen.
Under den kvalitativa analysen undersöktes även materialet vid fyra tillfällen för att kunna säkerställa vårt resultat. Genom detta har vi därav kunnat upprätthålla en hög reliabilitet genom analysens process.
5.9.2 Validitet
Validitet i sin tur har att göra med innehåll. Det handlar om dess kredibilitet men framförallt så är det giltigheten som står i centrum. Till stor del rör det sig om hur relevant den insamlade datan samt analysen av denna är, detta i samband med problemformuleringen. Forskningens slutsatser bör vara trovärdiga utefter det som ämnas att undersökas, däremot så finns det inte ett konkret svar på vad som är rätt eller fel då det hela handlar om bedömningar (Østbye, 2004).
En studie har en hög trovärdighet när denna ej innehåller fel som är systematiska eller osystematiska (Esaiasson et, al. 2017). Genom att konkretisera våra variabler utifrån studiens teoretiska ramverk och frågeställningar har vi utefter detta konstruerat vårt kod samt analysschema. För att styrka att vi tolkat dessa scheman och riktlinjer på samma vis utfördes utformningen av dessa även tillsammans för att också kunna bidra till en likvärdig kodning med en hög trovärdighet. Vilket kan ses som bidragande till den goda validiteten.
5.10 Etiska överväganden
När du som forskare ska genomföra en studie så finns det en rad regler och rekommendationer som ska följas, i detta ingår så kallade forskningsetiska överväganden, vilket även rör vår studie.
De forskningsetiska övervägandena beskrivs även i form av att det gäller att för
forskaren att hitta en balans mellan dennes samling intressen, som exempelvis kunskap, och forskningen. Därmed ses relationen mellan forskaren och forskarens ämne alltså som central vilket också belyser att forskaren bör göra sitt bästa utifrån sin förmåga och att allt fokus ska ligga på forskningen samt resultatet i sin helhet och lämna det egna intresset utanför (Vetenskapsrådet, 2017).
Enligt All European Academics (2018) så är en god forskningssed baserad på fyra principer. Närmare bestämt ärlighet, ansvarighet, respekt samt tillförlitlighet. I denna studie så har vi följt dessa principer i form av att vi gått igenom det insamlade
materialet vid ett flertal tillfällen för att säkerställa ett säkert resultat samt analys. Vi har också genomfört arbetet på ett objektivt samt självständigt vis och alltså inte lagt egna värderingar i studien samt att vi respekterat det material hämtat från tidigare forskning i form av att vi noggrant refererat till dessa när dessa har använts som källor som stöd för vår egen studie. Genom att tydlig visa när det är våra egna slutsatser och referera tydligt till tidigare forskning och andra källor som har använts. Exempelvis för att egna åsikter inte ska blandas in har även kodningen gjorts av två personer och de artiklar där det har funnits osäkerhet av vad som ska kodas har den istället registrerats som annat/övrigt, detta för att säkerställa objektivitet. För att fortsätta på spåret objektivitet är en viktig aspekt vår roll som forskare och dess inverkan i studien. Detta kan påverka urvalet likaväl analysen, däremot valet av ett strategisk urval genom en händelse varje år styrker vår studies forskningsetiska aspekter.
6 Resultat och Analys
I följande kapitel redovisas både de kvantitativa samt kvalitativa innehållsanalysernas resultat, dessutom redovisas en analys av dessa. Detta kommer även löpande kopplas samman med studiens teoretiska ramverk tillsammans med tidigare forskning, vilket kommer hjälpa oss att besvara våra frågeställningar. Den första delen utgörs av det kvantitativa resultatet som sedan följs av de kvalitativa resultaten och en analys med
stöd i de kvantitativa resultaten. I denna del ingår även en ny gestaltningsram, alltså har en ny så gestaltning identifierats.
6.1 Kvantitativa resultat
Nedan presenteras de kvantitativa resultat som valts ut för att ge stöd åt studiens
frågeställningar och syfte. Detta i form av både diagram samt förklaringar i textform om vad dessa resultat visar på. Figur 1 - 4 redovisar den gestaltning som förekommit under de tre åren separat samt ger en sammanställande bild av samtliga tre år. Figur 5
beskriver vem eller vilka som kommit till tals under 2018, 2019 och 2020, därefter följer en närmare beskrivning i texftform av åren var för sig.
6.1.1 Gestaltning
Gestaltningar 2018
Figur 1. Antal identifierade gestaltningar under år 2018.
Figur 1
Under 2018 identifierades gestaltningen “The Pupil” samt “The Young Heroine” 4 gånger vardera. Dessa följdes av “David vs Goliath” i 3 artiklar och “The absentees” i 2 artiklar. “Hamelin Frame” samt “Annat” förekom i 1 artikel var.
Gestaltningar som inte kunde identifieras under 2018 var “Threat Frame”, “Activism without Activist” och “The Dreamer”.
Gestaltningar 2019
Figur 2. Antal identifierade gestaltningar under år 2019.
Figur 2
Detta diagram visar på att “Threat Frame” samt “Annat” var de gestaltningar som förekom vid flest tillfällen under 2019, detta med 5 respektive 5 artiklar. Efter dessa följer “The Young Heroine” med 3 artiklar och slutligen hittades även “David vs Goliath” samt “Activist without Activism”, båda dessa med 1 artikel var.
Gestaltningar som inte kunde identifieras under 2019 var “Hamelin Frame”, “The Pupil”, “The Absentees” och “The Dreamer”.
Gestaltningar 2020
Figur 3. Antal identifierade gestaltningar under år 2020.
Figur 3
År 2020 så förekom kategorin “Annat” vid flest tillfället, detta i form av 3 artiklar. Efter denna var både “David vs Goliath” tillsammans med “Threat Frame” de gestaltningar som förekom oftast, detta med 2 artiklar vardera. Tillsist hittades även “The Dreamer” i 1 artikel.
De gestaltningar som inte kunde identifieras under 2020 var “Activism without activist”, “Hamelin frame”, “The Pupil”, “The Absentees” och “The Young Heroine”.
Gestaltningar 2018, 2019, 2020
Figur 4. Antal identifierade gestaltningar under år 2018, 2019 och 2020.
Figur 4
I detta diagram visas det sammanlagda antalet gestaltningar som kunnat identifierats i de utvalda artiklarna mellan åren 2018, 2019 och 2020. Resultatet visar på att flest antal artiklar definieras under en annan gestaltning än de kategoriserade variabelvärden som vi använt oss av. Alltså definierades 9 av 38 artiklar under kategorin “Annat”. Utöver detta var “The young heroine” och “Threat frame” vanligast förekommande, detta i 7 artiklar vardera. Efter dessa följde “David vs. Goliath” i 6 av artiklarna, “The pupil” i 4 artiklar och “The absentees” i 2 artiklar. Slutligen förekom“Activism without activist”,
“The Dreamer” samt “Hamelin frame” i 1 artikel var.
6.1.2 Vem kommer till tals - sammanfattning
Vem kommer till tals år 2018, 2019, 2020
Figur 5. Totala antalet av vem eller vilka som får komma till tals direkt eller indirekt mellan 2018 och 2020.
Figur 5
I följande diagram redovisas vem eller vilka som får komma till tals direkt eller indirekt i det analyserade materialet mellan 2018 och 2020. Med direkt menas att individen i fråga fått komma till tals genom att bli intervjuad och med indirekt menas det att personen endast citerats. Av totalt 38 artiklar som analyserats har “Flera” fått komma till tals i 17 av dessa. Med detta menas att fler kombinationer eller alternativ än de variabelvärden som valts ut får komma till tals. Det kan innebära att Greta Thunberg, politiker, celebriteter och Greta Thunbergs föräldrar får höras i samma artikel.
I 8 av artiklarna får “Greta Thunberg” ensam komma till tals och i 5 artiklar får hon höras tillsammans med politiker. Både “Greta Thunberg och hennes föräldrar” kommer till tals i 3 av artiklarna och “Greta Thunbergs föräldrar” får ensamma höras i 2 artiklar.
I de kategorier där enbart “Celebriteter” eller “Politiker” fått höras har de kommit till tals 1 gång vardera. Utöver detta har 1 artikel kodats som “Annan” och passar därmed inte in i några av de bestämda variablerna.
6.1.3 Vem får komma till tals - år för år
2018 analyserades totalt 15 artiklar, av dessa kategoriseras 8 av dessa under variabeln
“Flera”. I 3 artiklar fick “Greta Thunberg och hennes föräldrar” höras och i 2 artiklar fick “Greta Thunbergs föräldrar” komma till tals. Likaså har “Greta Thunberg” fått höras i 2 av artiklarna. De som inte fick komma till tals eller inte kunde identifieras under detta år var “Celebriteter”, “Politiker”, “Politiker och Greta Thunberg” samt kategorin “Annan”.
2019 bestod av totalt 15 artiklar, här kunde 8 av dessa klassas under “Flera”. “Politiker och Greta Thunberg” kommer till tals i av 3 artiklarna och “Greta Thunberg” kommer ensam till tals i 2 artiklar. Slutligen får både “Celebriteter” och “Politiker” höras i en artikel var. De som inte fick komma till tals eller inte kunde identifieras under detta år var “Greta Thunbergs föräldrar”, “Greta Thunberg och hennes föräldrar” och “Annan.”
2020 utgjordes av 8 artiklar där “Greta Thunberg” ensam fick komma till tals i 4 artiklar. Utöver detta hördes “Politiker och Greta Thunberg” i 2 artiklar samt “Flera”
och “Annan” i 1 artikel vardera. De som inte fick komma till tals eller inte kunde identifieras under detta år var “Celebriteter”, “Politiker”, “Greta Thunbergs föräldrar”
samt “Greta Thunberg och hennes föräldrar”.
6.2 Kvalitativa resultat och analys med stöd av kvantitativa resultat
Nedan presenteras de kvalitativa resultaten, detta tillsamman med den kvalitativa analysen varav denna stöds av de kvantitativa resultaten. Först presenteras en ny gestaltning vilken är baserad på de artiklar som i den kvantitativa analysen kodats som
”Annat” varav detta representeras av 9 artiklar. Därefter är avsnittet utformat i tre delar vilket inkulderar de 29 resterande artiklarna. Dessa artiklar står för de tre olika
händelserna som har analyserats. Dessa händelser har för tydlighetens skull i detta kapitel namngivits utefter de år som varje händelse ägt rum. Därav har de alltså fått namnen 2018, 2019 och 2020.
Till dessa händelser och analyserade artiklar kommer vi också att koppla tidigare forskning, men framförallt de teorier som vi valt att använda oss av. Dessutom kommer vi att redogöra för en del citat från de artiklar som analyserats för att styrka analysen
vilka vi kommer att referera till genom tilldelade nummer som vi gett varje artikel.
Dessa nummer utgörs av en parentes tillsammans med ett A, som står för artikel, samt en siffra som står för artikelns nummer. Exempelvis har vi gett den första artikeln namnet (A1). Vi har valt att använda oss av dessa nummer för att underlätta för vidare läsning. En fullständig förklaring samt numrering av artiklarna presenteras i bilaga 1.
6.2.1 Speaking without Speaking
Under den kvantitativa analysen kunde en del av artiklarna kategoriseras under
variabeln ”Annat”, detta utgjorde av 9 artiklar. Med detta menas att dessa artiklar alltså inte kunde kopplas till någon av de gestaltningar som utgjorde de redan existerande variabelvärdena då de inte passade in under dessa gestaltningars kriterier. I den
kvalitativa analysen undersökte vi därför de artiklar som inte kunde kategoriseras under existerande gestaltningar. I och med detta kunde vi hitta vissa samband som var
återkommande och därav kunna dra slutsatsen att vi identifierat en ny gestaltning som vi valt att ge namnet ”Speaking without speaking”.
”Speaking without speaking” definieras genom att Greta Thunberg utgör det centrala innehållet i artikeln. Däremot så får hon själv till största del inte komma till tals med vissa undantag som oftast utgörs av ett kort citat. Gestaltningsteorin pekar på att gestaltningar både uppmärksammar samt skildrar en del av verkligheten (Entman, 1993). I detta fall handlar det till viss del om andra människors uppfattning om Thunberg. Dessutom så väljs vissa aspekter ut i journalistiska val (Strömbäck, 2019), vilket här till stor del syftar till celebriteters åsikter. När det gäller rörelser så kan journalister ofta lägga fokus på specifika händelser samt människor istället för varför rörelsen finns till (Brasted, 2005), vilket stämmer in på denna gestaltning eftersom just människor står i centrum. Texterna belyser framförallt Greta Thunbergs relation med kändisar, politiker eller andra människor som besitter ett stort inflytande. Dessa
individer använder sedan Greta Thunbergs namn och handlingar för att själva kunna ta ställning i klimatfrågan. På detta vis skulle man kunna säga att Greta Thunberg antingen används som ett praktexempel för hur man ska förhålla sig till klimatfrågan alternativt ratas för att vara en klimatradikal och undermineras. Ett exempel på detta är prins Daniels uttalande om henne.
