Läraren i min studie hade kunskap om vilka svårigheter och därmed behov av anpassningar som eleverna med språkstörningsdiagnos hade. Hen beskrev i intervjun att lärarna i
arbetslaget utgjorde en resurs för varandra genom att de hade ett gott samarbete och
konstruktiva diskussioner kring hur de skulle arbeta med eleverna. Specialläraren, som i första hand arbetade med de tre eleverna med Downs syndrom, bistod med bilder till ordmatriserna. I övrigt var hen inte involverad i arbetet kring eleverna med språkstörningsdiagnos. Jag menar att en speciallärare utifrån sin specifika kunskap om elever i behov av stöd och hur de kan stödjas ska vara delaktig i både planering och uppföljning av arbetet kring eleverna med språkstörningsdiagnos. I samarbetet med undervisande lärare ska specialläraren leda de kvalificerade samtalen där frågor som: Vad fungerar? När fungerar det bra? Tillsammans med vem/vilka fungerar det bra? och Hur kan vi göra mer av det som fungerar? ska vara
utgångspunkt. Att kontinuerligt notera, utvärdera och analysera är nödvändigt. Specialläraren ska tillsammans med undervisande lärare diskutera om de extra anpassningarna är tillräckliga eller om eleverna är i behov av ytterligare stöd för att nå kunskapsmålen. Är någon av
eleverna i behov av särskilt stöd är det speciallärarens ansvar att planera och genomföra detta, eventuellt i samarbete med logoped.
9 Metoddiskussion
Jag ville med min studie undersöka hur olika arbetssätt användes för att introducera, befästa och använda nya begrepp i so-undervisningen samt hur undervisningen upplevdes av eleverna. Jag var särskilt intresserad av vilka arbetssätt som gav elever med
språkstörningsdiagnos optimala förutsättningar att ta till sig nya kunskaper. Mitt mål var att ta del av både lärarens och elevernas upplevelser av undervisningen. Jag bestämde mig därför att göra en studie där jag kombinerade lärarintervju, lektionsobservationer och elevintervjuer. Genom att kombinera intervjuer och observationer kunde jag jämföra data och upptäcka likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser (Ahrne & Svensson, 2015). Lärar- respektive elevintervjuer gestaltade sig mycket olika. Lärarintervjun blev med
utgångspunkt i mina förberedda frågor ett samtal där vi båda med engagemang och lyhördhet för varandra bidrog till att det blev ett givande samtal. Elevintervjuerna utvecklades helt annorlunda. Jag valde, utifrån integritetsaspekten, att intervjua sammanlagt sex elever. Även här var mina förberedda frågor stomme i samtalen. Min intention var att låta eleverna berätta medan jag bara då och då skulle styra upp samtalet med någon av mina frågor. Det visade sig fungera bra i fyra av fallen, medan samtalen med de två elever som har språkstörningsdiagnos mycket mer fick karaktären av fråga, kort svar, följdfråga, kort svar och så vidare. Jag var medveten om att samtalen med de två eleverna skulle kunna bli ordknappa, men kontrasten var slående.
I min första planering av examensarbetet hade jag tanken att göra en jämförande studie mellan tre olika undervisningsgrupper, men insåg att tiden jag hade till mitt förfogande inte skulle vara tillräcklig. Jag beslutade mig därför att begränsa mig till en klass och alltså göra arbetet i form av en fallstudie. Det begränsade mängden data jag skulle utgå från i min analys, men jag hade istället möjlighet att fördjupa mig i hur verkligheten tedde sig i just den klassen. Jag fann stöd i Bjereld, Demker & Hinnfors (2009, s. 45) som menar att all forskning innebär ett antal olika val: ”Centralt för den goda forskningen är att valen motiveras.”. Författarna skriver också att tiden är en viktig faktor att ta hänsyn till.
I min första planering av examensarbetet planerade jag också att utgå från Antonovskys och Vygotskijs teorier, men ändrade mig när jag fick kunskap om forskningsansatsen Grundad teori. Jag har stundtals ifrågasatt mitt val då analysmetoden är mycket tidskrävande och jag tvingades ta till mig ett helt nytt sätt att arbeta. Det har krävt mycket tålamod, men har varit en stegvis upptäcktsresa där jag tvingats tänka, kreera, omkullkasta och hitta nya lösningar. Arbetet har gett mig erfarenheter som är direkt applicerbara på min yrkesroll. Som
professionell speciallärare söker jag nya strategier utifrån mina erfarenheter, prövar, utvärderar och omformulerar och prövar igen tills jag finner en funktionell lösning.
Analysarbetet har utmanat min förmåga att både se mönster och tänka i nya banor. Även om mitt mål har varit att bortse från min förförståelse och tidigare erfarenheter tror jag att de påverkat både vad jag valt att studera och hur jag tolkat verkligheten (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009). Guvå & Hylander (2003)skriver att det i arbetet utifrån Grundad teori varken finns rätt eller fel utan att data kan skapa olika mönster och därmed olika teoretiska modeller, men fortfarande när arbetet är avslutat funderar jag över hur rätt och framför allt hur
användbar min tolkning av verkligheten är.
Ahrne & Svensson (2015) menar att generaliseringsförutsättningarna för en studie är beroende av i hur stor utsträckning resultaten av studien kan överföras till en liknande miljö. Då min undersökning är en fallstudie av undervisningssituationen i ett specifikt klassrum är resultaten inte direkt generaliserbara. Dock menar jag att resultaten utgör en beskrivning av hur
undervisning kan gestalta sig för lärare och elever och därigenom kan utgöra underlag för diskussioner kring undervisning, inklusive extra anpassningar och särskilt stöd, för elever med språkstörningsdiagnos.
10 Slutord med förslag på vidare forskning
Målet med min studie var att undersöka vilka arbetssätt som stöder ord- och
begreppsinlärning i de samhällsorienterande ämnen och då med fokus på elever med språkstörningsdiagnos. Studien redovisar hur en lärare med forskningsbaserade och funktionella metoder i kombination med individuella anpassningar skapar en inkluderande lärmiljö och hur två elever med språkstörningsdiagnos upplever undervisningen.
Jag har under mitt arbete hittat flera forskningsartiklar kring ord och begrepp i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Jag har inte hittat motsvarande vad gäller samhällsvetenskapliga ämnen. Förslag på fortsatt forskning är därför fördjupade studier kring hur elever förstår, befäster och lär sig använda samhällvetenskapernas begrepp i olika sammanhang.
Referenser
Afflerbach, P., Cho, B-Y., Kim, J-Y, Elliker Crassas, M., & Doyle, B. (2013) Reading: What Else Matters Besides Strategies and Skills? The Reading Teacher, 6(66), 440-448.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, U.,Demker, M., &Hinnfors, J. (2009) Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (2006). Språkliga svårigheter hos barn. I L. Bjar (Red.) Det hänger på språket. Utveckling och lärande i grundskolan. (ss. 349-371) Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (2007). Problems of language and communication in children. Identification and intervention. (Lund University, Faculty of Medicin Doctoral Dissertation Series 2007:14)
Doktorsavhandling, Lund: Lunds Universitet
Bruce, B. (2010). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss.255-278). Lund: Studentlitteratur.
Carlberg Eriksson, E. (2015). Språkstörning – en pedagogisk utmaning. Stockholm: Specialpedagogiska myndigheten.
Desautel, D. (2009). Becoming a Thinking Thinker: Metacognition, Selfreflection, and Classroom Practice. Teachers College Record, 8, 1997-2020.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, S. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P.Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss.35-54). Stockholm: Liber.
Glaser.B.G. (1978). Theoretical sensitivity. Mill valley: The Sociology Press.
Guvå, G. & Hylander, I. (2003). Grundad teori – ett teorigenererande forskningsperspektiv. Stockholm: Liber.
Hammar Chiriac, E., & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer – teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, K. (2010). I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss.193-213). Lund: Studentlitteratur.
Hughes, M.J., & Parker-Katz, M. (2013). Integrating Comprehension Strategies into Social Studies Instruction. The Social Studies, 104, 93-104.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Källström Cater, Å. (2015). Att intervjua barn. I G. Ahrne & P.Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa
metoder (ss.35-54). Stockholm: Liber.
Losecke, R. (2013) Methodological Thinking. Basic principals of social research design. London: Sage Publications.
McCartney, E., Ellis, S. & Boyle, J. (2009). The Mainstream Primary Classroom as a Language-Learning Environment for Children with Severe and Persistent Language Impairment – Implications of Recent Language Intervention Research, Journal of Research in Special Education Needs, 9(2), s. 80-90. Molander, B. (2003) Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan.
Stockholm: Thales.
Nauclér, K. & Magnusson, E. (2010) Språkstörningar i tal och skrift. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss.279-295). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2007). Lexikala problem hos barn med språkstörning. I U.Nettelbladt & E-K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn delI (ss.13-34). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U & Reuterskiöld Wagner, C. (2010). När samspelet inte fungerar – pragmatiska problem hos barn. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss.171-192). Lund: Studentlitteratur. Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U.Nettelbladt & E-K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn delI (ss.13-34). Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davisson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Renck Jalongo, M., & Sobolak, M.J. (2011). Supporting Young Children´s Vocabulary Growth: The Challanges, the Benefits, and Evidence-Based Strategies, Early Childhood Education, 38, 421-429. SFS 2011:186, bilaga 2. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Spies, T.G., & Dema, A.A. (2014). Beyond Word Meaning: Vocabulary Instruction for Students With
Exceptional Language Needs, Intervention in School and Clinic, 49(5), 271-280.
Steele, S.C., & Mills, M.T. (2011). Vocabulary Intervention for School-Age Children with Language Impairment: A Review of Evidence and Good Practice, Child Language Teaching and Therapy, 27(3), 354-370.
Taylor, J., & Villanueva, M.G. (2014). The Power of Multimodal Representations: Creating and Using Visual Supports for Students with High Incidence Disabilities, Science & Children, 51, 60-65. Thornberg, R., & Forslund Frykedal, K. (2009). Grundad teori. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok
i kvalitativ analys (ss. 38-61). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wallach,G.P. (2014). Improving Clinical Practice: A School-Age and School-Based Perspective. Language, Speech and Hearing Services in Schools, 45, 127-136.
Wallach, G:P., Charlton, S., & Christie, J. (2009). Making a Broader Case for the Narrow View: Where to Begin?, Language, Speech and Hearing Services in Schools, 40, 201-211.
Bilaga 1 Intervjuguide lärare
Bakgrundsfrågor
Hur länge har du arbetet med klassen?
Hur mycket undervisar du i klassen? Vilka ämnen? Hur vill du beskriva elevgruppen?
So-undervisningen
Vilket arbetsområde arbetar ni med kommande period i So? Vilka mål ska eleverna uppnå?
Vilka olika moment ingår?
Vilka olika arbetssätt använder du för att introducera och befästa nya ord och begrepp? Varför väljer du ett visst arbetssätt till ett visst moment?
Gör alla elever samma uppgifter? Om inte, vilka är skillnaderna och varför? På vilka sätt får eleverna möjlighet att använda de nya orden och begreppen i
undervisningen?
Hur vet du att eleverna befäst aktuella ord och begrepp?
Du har elever med språkstörning i klassen. Hur har det förändrat ditt sätt att arbeta med ord, begrepp och språkanvändning? Ge exempel!
På vilka sätt samarbetar du med speciallärare, modersmålslärare eller dina kollegor kring ord-, begrepp och språkanvändning inom So-undervisningen?
Bilaga 2 Intervjuguide elev
Kort inledande småprat beroende på elev och stämning med mål att skapa en avslappnad samtalssituation snarare än en intervju.
Ni har jobbat med XXXX på So-lektionerna de senaste veckorna och jag hoppas du vill berätta vad du tycker om hur ni har jobbat och vad du lärt er.
Berätta vad du lärt dig/tyckte var intressant? Vilka olika sätt har ni jobbat på?
Vilka olika uppgifter har ni jobbat med? Hur lär du dig nya ord?
Kommer du ihåg dem?
På vilket sätt tycker du det går bäst att lära dig nya saker? Hur har du fått visa vad du lärt dig?
Alla misslyckas ibland. Har det hänt dig? Varför?
Bilaga 3
Till XX, So-lärare i klass Z.
Jag heter Ing-Marie Berander och läser på speciallärarprogrammet vid Karlstad Universitet. Under vårterminen skriver jag ett examensarbete och ber om ditt medgivande att genomföra min studie på dina lektioner i klass Z.
Studien handlar om hur klassen arbetar med So-ämnet i skolan. Jag kommer att intervjua dig, göra ett antal besök på So-lektioner samt prata med några av eleverna om vad de tycker om So-ämnet.
Det är frivilligt att delta och du kan när som helst avbryta deltagandet.
Data från intervju, observationer och elevsamtal används endast i mitt examensarbete och ingen obehörig kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all data att förstöras. Alla namn på deltagare och skola kommer att bytas ut när studien publiceras.
Det färdiga examensarbetet kommer att finnas tillgängligt på Karlstad Universitets bibliotek. Tack på förhand!
Med vänlig hälsning Ing-Marie Berander Mailadress: XX
Telefon: XX
Handledare för examensarbetet: Olga Keselman Mailadress: XX
Jag ger mitt medgivande till att du genomför din studie på mina So-lektioner i klass 4B.
Underskrift_________________________________________________________________
Namnförtydligande___________________________________________________________
Bilaga 4
Till föräldrar med barn i klass Z
Jag heter Ing-Marie Berander och läser på speciallärarprogrammet vid Karlstad Universitet. Under vårterminen skriver jag ett examensarbete och det är av den anledningen jag kontaktar er, för att be om medgivande till att ert barn, som en av eleverna i klass Z, deltar i min studie. Studien handlar om hur klassen arbetar med att lära sig nya ord och begrepp samt att använda dem inom ämnet i skolan. Jag kommer att intervjua XX, göra ett antal besök på
So-lektioner samt prata med några av eleverna om vad de tycker om So-undervisningen. Det är frivilligt att delta och eleven, men även ni, kan när som helst avbryta deltagandet. Data från intervju, observationer och elevsamtal används endast i mitt examensarbete och ingen obehörig kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all data att förstöras. Alla namn på barn, lärare och skola kommer att bytas ut när studien publiceras.
Det färdiga examensarbetet kommer att finnas tillgängligt på Karlstad Universitets bibliotek. För att kunna genomföra studien behöver jag tillåtelse från er att samtala med barnen och dokumentera deras skolarbete. Alla barn kommer också att tillfrågas och ge sitt samtycke till detta.
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning Ing-Marie Berander Mailadress: XX
Telefon: XX
Handledare för examensarbetet: Olga Keselman Mailadress: olga.keselman@kau.se
Tacksam om ni skickar mail till XX
Jag tillåter att mitt barn deltar i samtal och att skolarbete/aktiviteter på So-lektionerna dokumenteras.
Barnets namn____________________________________________________________ Vårdnadshavares namn____________________________________________________ Ort och datum___________________________________________________________