Speciallärarprogrammet består av olika delkurser med sammanlagt 90 högskolepoäng. De olika lärosätena har valt att göra delkurser på 5, 7,5, 15, 20 eller 30 högskolepoäng. Generellt sett har alla utbildningar en start med att introducera det specialpedagogiska fältet (markerat med mörkgrått i tabell 2) så som exempelvis: ”specialpedagogiska perspektiv” eller ”det specialpedagogiska fältet”. Alla utbildningar har också en avslutning med vetenskapsteori, forskningsmetod och examensarbete (markerat med vitt i tabell 2). Det som kommer
däremellan (markerat med ljusgrått i tabell 2) skiljer sig åt. Just denna delen av utbildningen finner jag extra intressant och jag har därför granskat dessa delar lite närmre vilka presenteras nedan.
33 Tabell 2 Översikt över samtliga utbildningar
Ett återkommande tema hos i stort sett alla utbildningar är ämneskompetens i läs- och skrivutveckling. Mälardalens högskola, Stockholms universitet och Örebro universitet har också kurser som är inriktade på yrket speciallärare så som ”Att arbeta som speciallärare”, speciallärarens yrkesspecifika kompetenser” och ”Specialläraren uppdrag och arbete…”. Det är bara Mälardalens högskola som använder ordet förebyggande i kursnamnet.
Karlstad universitet och Linnéuniversitet har valt samma rubrik (med undantag för ett ord) för en av kurserna som heter: ”Särskilt stöd för språk, läs- och skrivutveckling” och ”Särskilt stöd
i språk-, läs-, och skrivutveckling”. En liknande formulering har även Göteborgs universitet
valt: ”Läs-, och skrivutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser”. Här berättar rubrikerna något om att specialläraren ska förvärva kunskaper om särskilt stöd när det gäller specifikt språk-, läs-, och skrivutveckling.
34
Ordet samtal förekommer i tre av kurserna: ”Vetenskaplighet och samtal” (Linné), ”Kvalificerade samtal” (Mälardalen) och ”Professionella samtal och rådgivning i specialpedagogiska frågor” (Umeå).
Det finns bara tre lärosäten som har valt att namnge sina kurser med termer kopplat till skolutveckling. Linneúniversitetet har valt att dela in utbildningen i fyra block. Block 3 heter ”Att utveckla den pedagogiska verksamheten i relation till människors olikheter, 20 hp”. Block 3 består av en delkurs som innehållet ordet skolutveckling: ”Professionellt förhållningssätt III: Vetenskaplighet och skolutveckling, 5 hp”. Block 4 innehåller också termer likande skolutveckling: ”Att problematisera och utveckla verksamheten.” Karlstad har en delkurs som heter: ”Att utveckla språkliga lärmiljöer ur ett inkluderande perspektiv, 15 hp”. I Kristianstad läser studenterna kursen: ”Speciallärarens roll i forsknings- och utvecklingsprocesser (30 hp)”. Malmö högskola hade tidigare (vt 2016) en kurs som hette: ”Att leda specialpedagogisk verksamhet – uppföljning, bedömning och utvärdering – språk-, läs-, och skrivutveckling”. Den har ersatts av kursen: ”Speciallärarens strategiska insatser och pedagogiska bidrag – Språk-, skriv- och läsutveckling, 15 hp”. Ordet skolutveckling förkommer alltså sparsamt. Orden ämnesutveckling eller organisationsutveckling förekommer inte alls.
Skolutveckling
När man tittar närmare på kursplanernas mål och innehåll finns det sex lärosäten som uttrycker att specialläraren ska leda utvecklingsarbete eller få kunskap om det. Dessa sex lärosäten är Kristianstad högskola, Linköpings universitet, Malmö högskola, Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet, Karlstads universitet.
Kursen Speciallärarens roll i forsknings- och utvecklingsprocesser på Kristianstad högskola innehåller tre moment. Det första momentet belyses samtal som metod för att utveckla goda lärandemiljöer. Det andra momentet handlar om vetenskapligt förhållningssätt och det tredje innehåller examensarbete. Syftet för kursen är i stort sätt samma som kursens titel: ”Att utveckla kunskap om speciallärarens roll i forsknings- och utvecklingsprocesser.” Litteraturlistan innehåller litteratur om handledning, samtal, bemötande och kommunikation men inget specifikt om att leda utvecklingsprocesser.
35
Kursplanen för Specialpedagogisk verksamhet, 15 hp på Linköpings universitet beskriver innehållet i kursen så här: ”Speciallärarprogrammets andra kurs fokuserar på de ansvarsområden och den verksamhet som specialläraren ska leda, utveckla och utvärdera.” Texten säger alltså att specialläraren ska leda och utveckla verksamheten.
Malmö högskola har två lärandemål som handlar om utvecklingsarbete i kursen Speciallärarens strategiska insatser och pedagogiska bidrag – språk-, skriv-, och läsutveckling:
• kritiskt analysera pågående skolutvecklingssatsningar i relation till skolans identifierade behov och gällande styrdokument
• kritiskt analysera tillvägagångssätt gällande kvalitetsarbete och strategiskt utvecklingsarbete I litteraturlistan för kursen finns bland annat Jacobsens bok Organisationsförändringar och förändringsledarskap samt en vetenskaplig artikel om lärledare skriven av Struyve, Meredith & Gielen. Artikeln finns med i mitt kapitel om tidigare forskning.
Linnéuniversitetet har i det tredje blocket av sin utbildning valt att fördjupa specialiseringsområdet och fokusera på skolutveckling och ledarskap. Studenterna läser fem högskolepoäng i ”Vetenskaplighet och skolutveckling”. Det finns inga kurspecifika mål skrivna i utbildningsplanen utan texten inleds med examensmålen från högskoleförordningen. Utbildningen består av fyra utbildningsblock. Alltså har Linnéuniversitet valt att fokusera ungefär en fjärdedel av utbildningen på utveckling av pedagogisk verksamhet.
Ett av lärandemålen för kursen Läs- och skrivutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser, 15 hp, på speciallärarutbildningen i Göteborg, uttrycker att studenten ska kunna upptäcka om det behövs ett utvecklingsarbete och i så fall föreslå åtgärder. Lärandemålet ser ut så här: ”Identifiera behov av pedagogiskt utvecklingsarbete, samt föreslå åtgärder för att skapa stödjande lärmiljöer för läsning och skrivning.
Karlstads universitet har en delkurs på speciallärarprogrammet som handlar om att utveckla lärmiljöer; ”Att utveckla språkliga lärmiljöer ur ett inkluderande perspektiv, 15 hp”. När man tittar på lärandemål och innehåll för kursen finns det två formuleringar som berättar att specialläraren ska leda utvecklingsarbete:
36
• Kritiskt och självständigt ta initiativ till, leda och utvärdera utveckling av det pedagogiska arbetet för att undanröja hinder och svårigheter i olika skriftspråkliga lärmiljöer med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever
• Lärande samtal som metod för att leda pedagogiskt utvecklingsarbete
Den första formuleringen handlar om att leda pedagogiskt utvecklingsarbete när det gäller skriftspråkliga miljöer och den andra formuleringen handlar om att använda samtal som metod för att leda pedagogiskt utvecklingsarbete. I litteraturlistan för kursen finns det en mängd litteratur om språkutveckling men också en bok av Gunilla Ericsson om arbetslagsutveckling som heter Arbetslagsutveckling för ledare och lärare.
Analys och teoretisk tolkning
Inom professionsteorin utgår man från att lagar som styr professionen formar identiteten (Abbott, 1988). Frågan är då vilken identitet som studenterna får utifrån var de gått sin utbildning? Kursernas namn säger något om vad som anses viktigt och vad studenterna ska få kunskap om. Vilka arbetsuppgifter du tar bestäms av vilken identitet du vill inta enligt Abbott (1988) och identiteten är beroende av lagar som styr professionen. Varje lärosäte sätter således sin prägel på hur professionen formas i praktiken.
Examensordningen (SFS 2011:186) består av sjutton mål. Tre mål av dessa rör ämnet skolutveckling. Således ska utbildningen präglas till en sjättedel av skolutveckling och det ska forma professionen. Det var sex av tio lärosäten vars utbildningar visade tecken på att innehålla skolutveckling när jag granskade innehållet. Ungefär två tredjedelar av utbildningarna är likadant konstruerade. Lärosätena har sen valt att fokusera en tredjedel på ämnesspecifik kompetens i språk-, läs- och skrivutveckling och/eller läs-, och skrivsvårigheter eller särskilt stöd inom området. Professionsinriktningen blir här tydlig mot en specifik kompetens inom språk-, skriv-, och läsutveckling. Specialläraren får således en fördjupad ämneskunskap men det varierar i hur den ska användas i praktiken. Det finns generellt sätt ingen tydlig inriktning mot att vara en ledare i skolutvecklingsarbetet.
I Normans studie (2013) visade det sig att bara en fjärdedel av speciallärarna från Umeå universitet arbetade enligt arbetsuppdraget i examensordningen. I Bengtssons och Lyckes studie (2014) framkommer att speciallärare utbildade på Göteborgs universitet lägger mest tid på undervisning och ingen av dem lägger mer än fyra timmar i veckan på skolutveckling. Fem stycken arbetar inte med skolutveckling alls. Göransson mfl. (2015) fann att speciallärarna i
37
deras studie inte gjorde anspråk på att kunna leda utvecklingsarbete. I Von Ahlefeld Nissers studie (2014) framkommer att speciallärarnas uppdrag är att leda ämnesutveckling. Sammanfattningsvis ägnar speciallärarna sig åt skolutveckling i viss mån. Resultaten i min studie visar bara hur det ser ut i teorin. I praktiken kan det vara något annat. Det kan vara så att utbildningsinnehållet har större fokus på skolutveckling genom föreläsningar, arbetsuppgifter eller kurslitteratur. Det syns dock inte i min studie men det skulle kunna vara intressant underlag för vidare forskning.
38
Diskussion
I detta kapitel presenteras resultatdiskussion, metoddiskussion, specialpedagogiska implikationer samt framtida forskningsfrågor.
Resultatdiskussion
Syftet med min studie var att ge en bild av hur speciallärare, med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling, arbetar med skolutveckling och hur utbildningen rustar studenten för detta arbete. Resultaten visar att specialläraren kan hävda en profession med tydlig inriktning på skolutveckling i praktiken men inte lika tydligt i teorin.
Min enkätstudie besvarades av många speciallärare väldigt snabbt och det visade sig att fyra femtedelar faktiskt arbetar med skolutveckling. Kanske har speciallärarna ett behov av att få tycka till om sin utbildning och sin yrkespraktik och det behöver spridas kunskap på skolorna och i samhället. Det finns många goda exempel som skulle kunna spridas. Läslyftet är något som många speciallärare är med och driver. Kanske är det så att externa skolutvecklingssatsningar behövs för att speciallärarens kompetens att leda utveckling ska få utrymme. Specialpedagogerna banade väg för att arbeta med skolutveckling, förstelärarna fortsatte och nästa steg är att även speciallärarna tar sig an rollen. Många speciallärare har nu varit yrkesverksamma i några år efter utbildningens slut och borde kunna göra anspråk på yrkesfältet.
Vad kan resultaten innebära för speciallärarens professionsutveckling? Min textstudie visar att utbildningarna är olika. Några lärosäten fokuserar på skolutveckling och andra gör det inte enligt kursplanerna. Något som utbildningarna har gemensamt är i varje fall att ett stort fokus ligger på språkutveckling vilket det också ska vara enligt examensordningen. Men steget från att var en ämnesexpert till att kunna leda ett utvecklingsarbete kan kanske vara stort. Blir specialläraren en ämnesutvecklare eller någon som leder skolutveckling på organisations-, grupp-, och individnivå? Kanske avgörs det utifrån var du läser din utbildning eller efter ditt eget intresse.
39
Metoddiskussion
Enkät
Min intention var att få en så bred bild som möjligt i min undersökning så därför var det viktigare att använda enkät istället för intervju som metod. Webenkäten gjorde det möjligt att komma i kontakt med speciallärare från alla tio lärosäten som ger speciallärarutbildningen. Nackdelen med en enkät är att respondenterna inte kan få någon hjälp under tiden som de svarar på frågorna och det går inte att ställa följdfrågor (Bryman, 2008). Fördelen är att respondenten inte kan bli påverkad av intervjuaren och enkäter går snabbare att administrera. Enkäter kan besvaras när respondenterna har tid och möjlighet vilket också är en fördel liksom att frågorna inte kan formuleras på olika sätt som vid en intervju med olika intervjuare (ibid).
Jag är medveten om att mitt tillvägagångssätt har gett ett speciellt urval av respondenter. Man kan tänka sig att de som besvarat enkäten är personer som är aktiva på Facebook och är speciellt intresserade av skolutveckling eller att få tycka till om specialläraryrket. Jag får ingen enhetlig bild av speciallärare utbildade på ett visst lärosäte eller speciallärare som är examinerade ett visst år. Min tanke med undersökningen var dock inte att nå ut till en speciell målgrupp utan jag ville få in flera olika exempel på hur speciallärarens arbete kan se ut.
Innehållsanalys
Enligt Bryman (2008) anses innehållsanalys vara en öppen och objektiv forskningsmetod. Det är lätt att beskriva och visa hur man gjort vilket gör det lätt att göra uppföljningsstudier. Eftersom det är texter som undersöks så är det en icke-reaktiv metod där de som studeras inte påverkas av forskarens närvaro. Hur bra en innehållsanalys blir är beroende på vilka texter som studeras och vilken autenticitet, trovärdighet och representativitet de har. Det är svårt att få svar på varför-frågor i en innehållsanalys och det kan uppstå en viss tolkning av kodningsmanualer beroende på vem som tolkar materialet.