Specialpedagogerna om styrning

Den andra frågeställningen ämnar undersöka vilka styrande faktorer specialpedagogerna identifierar kring sitt uppdrag. Här rör sig svaren inom tre diskurser; kompetens-, organisations-, och behovsdiskursen.

5.3.1 Jag styr mitt eget uppdrag

[…] men nu har jag fått ganska fria tyglar, de litar liksom på att jag tänker rätt kring detta och jobbar rätt. (Sp2)

Så att jag kan ju lita på att så länge jag kan förklara varför jag gör som jag gör, till chefen, med bra argument, så köper hon det. (Sp1)

Det är mycket jag själv, och det är det som är så roligt med det här jobbet tycker jag, att jag styr mycket själv […] för när jag väl fått ett uppdrag så har jag mandat att utifrån min profession göra det som jag kan. (Sp4)

I kompetensdiskursen är ett utmärkande drag talet om den egna specialpedagogiska kompetensen som en faktor som ger specialpedagogerna frihet att styra sitt eget arbete. Även om specialpedagogen har fasta arbetsuppgifter lyfter många fram att de har ett fritt uppdrag och att det är genom sin utbildning och kompetens som de har de fått ett sorts mandat att utforma sitt arbete på egen hand. Det kan vara så att rektor delegerar uppgifter men att specialpedagogen är fri att forma upplägget på det sätt som denne anser är bäst lämpat.

5.3.2 Styrdokumenten styr uppdraget

Ja sen är det naturligtvis Lgr11 som ligger bak här i, det är ju den som styr först och främst då. (Sp6)

Det är lagen, skollagen, det måste vi ju följa, kursplanen också, Lgr11. (Sp1) […] och sen högre än så så klart, det här med att man har bestämt att det ska vara en skola för alla och inkludering och så. [---] Alltså nu är det ju Skolmyndigheten, Skolverket och hela Lgr11 när den kom ut, det är så uppenbart vad som ska genomsyra hela skolan. (Sp2)

När det talas om styrning inom organisationsdiskursen rör det sig på en nationell nivå där specialpedagogens uppdrag styrs av Skolverket, läroplanen och skollagen. Det som

34

finns skrivet i skollagen och i Lgr11 är det som ska genomsyra hela skolan och är även det som styr specialpedagogens uppdrag. Talet om styrning på en nationell nivå kan tolkas som ett tal om att alla specialpedagoger delar ett gemensamt uppdrag. Det finns ett mål vilket alla specialpedagoger arbetar mot, det vill säga att eleverna ska uppnå kursmålen.

5.3.3 Elevens behov som styrande

[…] egentligen borde man kanske svara vad det är som styr, ja det är att barnen ska nå målen. Men näe, jag är jätteledsen, men de eleverna som vi jobbar med här inne, de har så stora svårigheter och de når inte målen, så att jag kan inte säga det. (Sp5) Ju tidigare du ser att ett barn har svårigheter, ju tidigare du kan sätta in hjälpen, desto bättre chans finns det att man kan stoppa svårigheten i tid. (Sp5)

[…] det vi gör, det är ju att vi testar igenom alla barnen på hela skolan och det är mycket det som styr sen. Vilka vi känner att vi ska fånga upp sen, få upp läsförståelsen eller läshastigheten eller läsning överhuvudtaget […] och vad är det för hjälp de då behöver och är det någon som sitter i en trea men som egentligen behöver vara på ettans nivå. (Sp6)

Och sen beror det ju på elevunderlaget, alltså här där jag arbetar så blir det väldigt brett kan jag tycka, jag jobbar jättemycket med språklig utveckling i alla ämnen […] eftersom vi har tvåspråkighet här, eller ja, flerspråkighet. Så underlaget man jobbar med spelar jättestor roll. (Sp2)

Vad som styr specialpedagogernas uppdrag anses inom behovsdiskursen vara elevernas behov. I citatet av Sp5 kan vi tolka det som att elevernas behov ses som så pass styrande att de helt överskuggar de nationella kunskapsmålen som man inom organisationsdiskursen menar styr. För att finna dessa elever med behov av särskilt stöd talas det om de tester och så kallade klass-screeningar som specialpedagoger gör i sitt arbete. Dessa tester avser att fånga upp eleverna så tidigt som möjligt. Testerna som specialpedagogerna gör med eleverna, individuellt såväl som klassvis, styr det specialpedagogiska uppdraget på så sätt att det är genom testerna som de kan finna vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Utöver testerna talas det om hela elevunderlaget som styrande på så sätt att områdets socioekonomiska förutsättningar och elevernas bakgrund har betydelse för vilket stöd de behöver.

35

5.3.4 Kommentar

I talet kring styrning har vi kunnat identifiera tre utmärkande drag. Dels rör sig talet kring den egna kompetensen som ger frihet att styra det egna uppdraget, dels finns styrdokumenten som styr riktningen för det specialpedagogiska uppdraget, och till sist finns talet om elevernas behov som styrande. Skollagen anger hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ska gå till och styr således även specialpedagogens arbete. Vid misstanke om att en elev riskerar att inte uppnå kunskapskraven som finns i Lgr11 ska det anmälas till rektor, sedan görs utredning för att fastställa om det eleven behöver särskilt stöd. Skollagen anger att skolan skall arbeta för en inkluderande undervisning, men en exkluderad undervisning får ges om det finns särskilda skäl (SFS 2010:800). Det kan ses som att även om det finns riktlinjer för hur arbetet ska gå till så är specialpedagogerna fria att anpassa stödet efter elevernas behov, vilket kan resultera i antingen en inkluderande undervisning eller en exkluderande undervisning.

Sp2 rör sig inom alla tre diskurserna och talar om styrning på olika nivåer, det kan tolkas som att specialpedagogens uppdrag styrs av en mängd olika faktorer vilka alla drar åt olika håll. För specialpedagogen tycks det innebära att uppdraget står i mitten där styrdokumenten drar åt ett håll, elevernas behov drar åt ett annat och där specialpedagogens egen kompetens drar det åt ett tredje håll. Detta kan ses som att det specialpedagogiska uppdraget styrs av alla dessa tre krafter men att vilken som är den dominerande kraften skiljer sig åt mellan olika skolor.