Specialpedagogisk reflektion

Några av förutsättningarna för att som specialpedagog kunna utföra ett bra arbete för elever i behov av särskilt stöd/specialpedagogiska insatser måste det finnas bra underlag och möjlighe- ter. För att stödja eleven och utveckla lärandemiljöer är det viktigt att specialpedagogen utfor- mar och verkställer genomförandet av ett åtgärdsprogram i samverkan mellan skola och hem. Dessutom ska specialpedagogen tillsammans med skolans ledning och pedagoger arbeta för en tillfredsställande och utvecklande lärandemiljö. Det specialpedagogiska arbetet ställer krav på att kunna identifiera, analysera och aktivt arbeta med att förebygga hinder till skolsvårigheter i elevens lärandemiljöer. Det är alltså viktigt att de miljömässiga förutsättningarna för eleven och specialpedagogen tillgodoses, såsom t.ex. en bra och lugn arbetsmiljö.

Elevers skolsvårigheter handlar inte enbart om specialpedagogik och dess insatser utan berör allt ifrån individ-, grupp och organisationsnivå. Häri kan specialpedagogen utgöra en länk och ett språkrör för elever i behov av särskilt stöd. Strävan bör ligga på att i den vanliga undervis- ningen så långt det är möjligt tillgodoses varje enskilds elevs behov med utgångspunkt från den enskilde elevens erfarenheter och förutsättningar. En annan specialpedagogisk framförhållning är att utveckla strategier och former för pedagogisk mångfald inom skolan. När det specialpe- dagogiska arbetet mer och mer fogas samman med den allmänna pedagogiken, då elevers olik- heter tas till vara och då alla elevers behov kan tillgodoses och utvecklas kan skolan bli ”en skola för alla”.

8.4 Metoddiskussion

I detta kapitel diskuteras metodens styrka och svagheter i syfte att belysa studiens problem och syfte.

Syfte med denna studie var att kartlägga hur elever i behov av särskilt stöd upplever de speci- alpedagogiska insatserna som riktas mot dem och om de upplever eget inflytande kring dessa insatser. Därtill har även frågan om hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön där insatserna sker beaktats. Resultatet har sammanställts, analyserats och diskuterats. Därefter har det färdiga alstret lästs igenom noggrant upprepade gånger och redigerats efterhand i syfte att

ge en så tydlig, korrekt och konkret återgivning som möjligt av det de intervjuade eleverna meddelat.

Studien har föregåtts av djupintervjuer med sex elever vars medverkan har bidragit till att svar erhållits på alla frågeställningarna som ställts upp i kapitel 2.1. Jag vill dock upplysa om att resultatet i denna studie endast bygger på de sex elevernas svar som ingår i denna studie vilket motsvarar en mycket liten andel av övriga elever i behov av särskilt stöd som går på de två skolor som studien omfattar och den stad där skolorna är belägna. Därmed är svarsfrekvensen representativ endast för denna studie och kan inte betraktas som allmängiltig för alla elever i behov av särskilt stöd. Dessutom måste hänsyn tagas till det stora bortfallet som uppkom då jag sökte deltagare till denna studie. Av 30 tillfrågade avstod 24 deltagande i denna studie. Därmed kan det inte uteslutas att svaren måhända hade visat annat om de 24 eleverna eller några bland dem hade besvarat mina frågor.

I denna studie speglar de intervjuade eleverna positivt upplevelse kring de specialpedagogiska insatserna. Däremot de som inte deltagit och/eller avstått att deltaga i denna studie är kanske av annan uppfattning och har kanske mindre positiva erfarenheter av det särskilda stödet/de speci- alpedagogiska insatserna. Detta är viktigt att belysa och överväga eftersom resultatet bygger på hur de intervjuade svarar och vilka som deltar i studien. Således var det stora bortfallet ett oväntat problem som uppstod i samband med eftersökning av deltagare. Jag funderar också om min personliga frånvaro har en bidragande orsak till det stora bortfallet. Eftersom lärarna del- gav eleverna och föräldrarna missivet uteblev den direkta kontakten med respondenterna. Ge- nom att inte träffa eleverna och föräldrarna i bortfallsgruppen utelämnades också möjligheter att motivera dessa till deltagande. Nu efterhand ser jag vikten av den primära kontakten med elever och föräldrar. Möjligtvis var de tillfrågade (elever och föräldrar) ovetande om vad inter- vjuerna skulle leda till. Kanske fanns det osäkerhet hos eleverna att inte kunna svara på mina frågor. Jag funderar också om föräldrarna anser sitt barn som omoget att delta i en studie. Det kan också handla att kontakten mellan föräldrarna och skolan inte är så god.

Jag diskuterade det stora bortfallet även med elevernas lärare. Det framkom att vissa elever är under olika utredningar (dyslexi- och psykologtest, BUP m.m.) p.g.a. de svårigheter de har kring lärandesituationer och behovsstödet varmed föräldrarna troligtvis anser det tillräckligt pressande för sitt barn och vill undvika fler utfrågningar. De kommentarer som också angavs på återlämnade ”lappar” med nekande svar var att eleven själv ”inte ville” delta och/eller att

föräldrar/vårdnadshavare ”inte ville” att deras barn skulle delta i studien. Detta skapade reflek- tioner hos mig om det möjligtvis kunde bero på ämnets karaktär eller handlade det om känslig- het/osäkerhet av annat slag? Kanhända barnet själv känner en rädsla för att bli utfrågat eller kanske handlar det om en integritetsfråga eller ”en skamkänsla”? Oavsett orsak respekterades de negativa svaren. Därmed finner jag det angeläget att i det specialpedagogiska arbetet mer fokusera på barnets emotioner och perspektiv grundat på deras erfarenheter och upplevelsen kring det stöd de har/får och hur dessa påverkar barnet själv. Följderna av vårt handlande är viktigt att beakta eftersom det resulterar i det som eleven bär med sig resten av sitt liv.

Andra övervägande i samband med denna studie var att beakta validitet och reliabilitet. Den kvalitativa metoden har resulterat i användbar data för denna studies syfte där frågeställningar- na besvarats. I samband med intervjuerna gjordes noggrant övervägande om vad som kunde påverka validitet och reliabilitet med särskilt beaktande på intervjuareffekten. Några av de in- tervjuade eleverna var mer kommunikativa medan andra mindre. De försökte besvara alla mina frågor men alla svar gav inte alltid fyllig information. Om någon av eleverna inte besvarade en fråga eller gav ett otydligt, fåordigt svar, använde jag mig av följdfrågor, spegling och sam- manfattning. Även tystnad och ett uteblivet svar accepterades. Jag ansträngde mig att inte pres- sa fram ett svar eller visa missnöje vid ett uteblivet svar. Trots min noggrannhet och ambition att undvika att ställa ledande frågor eller ställa två frågor i följd fann jag efter att inspelat mate- rial avlyssnats att det vid vissa tillfällen ändå ställdes både ledande frågor och två frågor på en och samma gång. Ibland var dock ledande frågorna berättigade då jag ville följa upp det eleven hade sagt, i syfte att kontrollera eller sammanfatta det sagda t.ex. ”så du menar, tycker du” osv. Det jag konstaterar är att intervjua barn är svårt och kräver mycket träning, reflektion och för- siktighet.

Annat av vikt att ta hänsyn till de svar som jag erhållit vid intervjuerna med eleverna i denna studie är betydelsen av att minnas av det som har varit. Eleverna kan t.ex. ha svårigheter med uppmärksamhet på det som ska minnas, att behålla uppmärksamhet tillräckligt länge för att informationen ska kunna kvarstå, att kunna förvara så pass mycket information som det behövs och kunna plocka fram den insamlade informationen vid rätt tillfälle. Dessa svårigheter är såle- des viktiga att beakta för resultat i denna studie.

Metod och frågeställningar har testats på en likvärdig åldersgrupp bestående av färre antal ele- ver, via en s.k. pilotstudie. Därmed finner jag den direkta validiteten som god och beaktad. Den

lagrade verkligheten av respondenternas svar har spelats in på band vilket skapat möjlighet för återlyssning och kontroll så att allt uppfattats korrekt. På så sätt kan interbedömarreliabiliteten kontrolleras. Eftersom jag är ensam om att konstruera, bearbeta och analysera insamlad infor- mation är det inte helt enkelt att bedöma huruvida reliabilitetens kriterier uppfyllts helt och hållet. Min ambition har varit att så långt som möjligt återge den exakta, den faktiska veklighe- ten av det eleverna uttryckt och framfört vid intervjuerna.