Arbetet med elever i språklig sårbarhet behöver ske i alla ämnen. Om lärarna är medvetna om hur de kan förhålla sig till elevernas funktionsvariationer kan lärmiljön anpassas så att den
39
fungerar för samtliga elever. I stället för individuella extra anpassningar kan de utökas till att gälla hela lärandesituationen. Det som är bra för en elev är ofta också tillgodo för andra. Men där finns ändå elever i behov av mer individuell stöttning i form av träning inom språket eller hjälp med att strukturera sitt lärande.
Min kompetens som speciallärare med inriktning språk, skriv och läsutveckling gör att jag har som uppdrag att lyfta språkets betydelse och arbetet med att utveckla det på flera nivåer. Lärare med kunskap om vad som kan underlätta elevers möte med språket i undervisningen blir starka lärare. Ett elevhälsoarbete med språk på agendan lyfter arbetet med att utveckla kunskaper om och för elever och lärare.
Mötet med den enskilde eleven i undervisningen påverkas av vad som sker i klassen likaväl som på skolan. Skolledningens förhållningssätt fortplantar sig nedåt och elevers och lärares tankar om skola påverkar verksamheten. Vad elever har med sig utifrån, från hemmet, från medier gör också att vardagen i skolan kan vara mer eller mindre komplicerad. Jag bidrar med mina kunskaper och fungerar som förmedlare och moderator mellan olika nivåer.
I artiklarna i studien finns olika syn på hur elevers svårigheter bemöts. I flera av dem är det logoped och psykolog som ansvarar för insatser som går ut på att eleven ska förändras. Det är eleven som har en diagnos eller flera, eleven som har svårigheter med kommunikation och omvärlden försöker hitta ett botemedel. Ur ett kategoriskt perspektiv är eleven ensam orsaken till att det inte fungerar i skolan. Det är lätt som pedagog att säga att om eleven bara ändrade sig så skulle också kunskapsmålen nås mycket lättare. Andra artiklar i studien redogör för ett arbete mer likt det som bedrivs i skolor i Sverige där det handlar om att omgivningen behöver förändras för att möta elevers olika behov. Lösningarna finns i relationerna runt eleven, både i gruppen och i organisationen, tillsammans med eleven oavsett ålder.
Alla elever ska ha förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin personliga utveckling och sitt kunskapande. Med tydliga mål och vägar dit, uppdelade i tydliga delmål som eleven kan relatera till finns en struktur som stöttar lärandet. Lärare som känner sina elever, vet var de befinner sig och som arbetar med bedömning för lärande kan anpassa undervisningen så att den blir optimal. Med kunskap om enskilda elever och elevers behov blir klassrummet ett rum som eleverna gärna vistas i. En av mina uppgifter som speciallärare är att vara med och skapa det trygga och utvecklande lärrummet där det finns utrymme för olika sorters människor och behov.
40
Metoddiskussion
Litteraturstudien baseras till större delen på vad Eriksson Barajas m. fl. (2013) föreslår om hur en systematisk litteraturstudie genomförs men också SBUs handbok (2017). Den senare innehåller mycket mer detaljerade beskrivningar över hur förfarandet går till, men det är skillnad på att göra en litteraturstudie inom samhällsvetenskap och inom medicin och socialtjänst. Särskilt inom medicin där en litteraturstudie kan ligga till grund för behandling av sjukdomar och handla om liv och död.
Det som först verkade väldigt enkelt visade sig senare vara förenat med vissa problem.
Sökorden, till exempel. Ganska snart kom jag fram till de första sökorden och började systematiskt söka artiklar, men efterhand såg jag att de ord jag hittat inte fungerade och att begrepp användes på skilda sätt av artikelförfattare. Definitionerna förändras över tid och nya begrepp introduceras som Bruce m. fl. (2016) ”i språklig sårbarhet”. Det är ett begrepp som fungerar fint i den svenska kontexten, men som inte är sökbart internationellt.
Ord som är vanliga i svenska texter som har med exempelvis extra anpassningar att göra fungerade inte på samma sätt i de texter jag sökte. På engelska finns termer som ”extra teaching
assistant support, learning support assistant och extra support. Möjliga sökord på tyska är Förderung, Förderungschwerpunkt och Sonderlehrer och nya hittades efterhand som
sökarbetet fortsatte. Franska: aides-enseignants, apprentissage och personnel de soutien
educatif. Huvudtemat fick därför bli språksvårigheter på olika sätt.
Litteraturen beslutade jag skulle vara internationell och visa vad som skrivs på andra språk än engelska. Sex artiklar är skrivna på franska respektive tyska. Det blev också så att artiklarna inbördes har liknande innehåll. De tre tyska handlar om flerspråkiga elever, medan de franska har dyslexi som gemensam nämnare. Kanske är sökorden disponerade på ett vis som gör att det var vad som hittades, kanske är det exempel på vad som är intressant ur forskningshänseende i respektive länder. Jag ville ändå att den skulle handla om västvärlden och de skolor vi har här för att kunna jämföra. I sökningen har jag inte funnit någon artikel av svenska forskare översatta till engelska. Om så varit fallet hade det varit ett urvalskriterium som gjorts att de valts bort för själva studien, men innehållet hade jag diskuterat.
Artiklarnas relevans kan diskuteras. Någon av dem är en fallstudie och omfattar bara en elev och några har ett mindre antal elever. Andra undersöker större elevgrupper och några omfattar både lärare och elever. Storleken på forskningsinsatserna är olika. Alla utom en är kvantitativa, en är både kvantitativ och kvalitativ. Att en studie är kvantitativ innebär att den ska vara trovärdig och ha validitet. Resultaten ska vara generaliserbara, kan ofta placeras i tabeller och
41
visas i siffror. I en kvalitativ studie sker datainsamlingen exempelvis genom intervjuer. I en ostrukturerad intervju kan forskaren visserligen utgå från frågor men intervjun växer fram i ett samspel mellan forskaren och informanten (Eriksson Barajas m.fl., 2013)
Jag har sökt i databaser som finns tillgängliga via Malmö universitets bibliotek. Många artiklar fanns nedladdningsbara direkt på nätet medan andra fick beställas. Några beställda artiklar dök inte upp, kanske hade jag inte gjort en korrekt beställning, kanske kom de bort i posthanteringen. De flesta artiklar som är peer reviewed och publiceras i akademiska tidskrifter är skrivna eller översatta till forskningsvärldens lingua franca engelska. Men det finns ändå en hel del publicerat i akademiska tidskrifter på andra stora språk som tyska, franska och spanska.
Förslag på fortsatt forskning
Är det västeuropeiska sättet att tänka kring elever i språklig sårbarhet specifikt för Västeuropa, USA och Australien? Metoden systematisk litteraturstudie öppnar fönster ut i den pedagogiska världen. Fler litteraturstudier med blicken utåt, men fokuserade på mindre områden kan säga mer om hur den världen utvecklas. En litteraturstudie på avancerad nivå omfattar ett mindre antal studier. Som jämförelse på högre nivå finns Hattie (2012) som bygger vidare på sin metastudie Visible learning från 2009 där mer än 50 000 forskningsartiklar ingår som i sin tur är resultat av andras litteraturstudier. Fokus i Hatties bok (2012) ligger på studieprestationer. Ryssland efter Vygotskij kan vara intressant. Eller att jämföra forskning i Kina, Japan, Korea och Singapore om språkstörningar med forskning som görs här.
En litteraturstudie om speciallärare i olika länder är ytterligare ett möjligt fält som jag tror skulle kunna bidra med ny kunskap om hur skolan fungerar och kan fungera. Speciallärarens roll i förhållande till elever, kollegor, skolledning, övrig personal inom elevhälsan och gentemot föräldrar eller till andra speciallärare inom en skola eller en kommun. Många sammanhang hänger ihop och påverkar varandra.
42
Referenser
Amin, M. & Mabe, M. (2000). Impact Factors: Use and Abuse in Elsevier Science. Reprinted with permission from Perspectives in Publishing, No 1, Oct. 2000. Hämtad från
http://www.bioline.org.br/pdf?st04001
Berry, P. (2018). Specialläraren i möte med nyanlända elever. I: B. Bruce (Red.), Att vara
speciallärare. Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Malmö:
Gleerups.
Bishop, D. V. M., (2008). Specific language impairment, dyslexia, and autism: Using genetics to unravel their relationship. I: F. Norbury, B. J. Tomblin, & D. V. M. Bishop, Understanding
Developmental Language Disorders (s. 67-78). Storbritannien: Psychology Press.
Bjar, L. & Liberg, C. (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, M. (2011). Dyslexic Students: Success Factors for Support in a Learning Environment. Journal of Academic Librarianship, 37(5), 423-429. DOI: 10.1016/j.acalib.2011.06.006
Bronfenbrenner, U. (1977). Toward an Experimental Ecology of Human Development.
American Psychologist, 32(7), s. 513-530. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1037/0003- 066X.32.7.513
Bronfenbrenner, U. (1994). Ecological Models of Human Development. International
Encyclopedia of Education, Vol. 3 2a utgåvan Oxford: Elsevier (Reprinted in: M. Gauvain, &
M. Cole, M. (Eds.) (1993). Readings on the development of children, 2a utgåvan s. 37-43 NY: Freeman).
Bruce, B., Ivarsson, U. & Svensson, A-K. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
The Campbell Collaboration (2001). Guidelines for Preparation of Review Protocols. Hämtad
43
https://www.campbellcollaboration.org/images/pdf/plain- language/C2_Protocols_guidelines_v1.pdf)
Capps, R., Fix, M., Murray, J., Ost, J., Passel, J. S. & Herwantoro, S. (2005). The New
Demography of America’s Schools: Immigration and the No Child Left Behind Act.
Washington, DC: The Urban Institute. Hämtad från
https://www.urban.org/research/publication/new-demography-americas-schools
Clark, M. K. & Kamhi, A. G. (2016). Troubles du langage chez l’enfant. University of North Carolina. Hämtad från http://www.researchgate.net/publication/255670209
Dahlin, K. (2009). Arbetsminne. I: S. Samuelsson m.fl. Dyslexi och andra svårigheter med
skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Gustafson, S. (2009). Dyslexi och hur det kan definieras. I: S. Samuelsson m.fl. Dyslexi och
andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
Haenen, J., Schrijnemakers, H., & Stufkens, J. (2003). Sociocultural Theory and the Practice of Teaching Historical Concepts. I: Kozulin, A., Ageyev, V. S., Gindis, B. & Miller S. M.
Vygotsky’s Educational Theory in Cultural Context s. 246-266. New York: Cambridge
University Press, New York
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Henningsson-Yousif, A. (2018). Speciallärarens bidrag till skolans utveckling. I: B. Bruce (Red). Att vara speciallärare. Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Malmö: Gleerups.
Jacobson, C. (2009). Kartläggning av dyslexi. I: S. Samuelsson m.fl. Dyslexi och andra
44
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige 2012 årg 17 nr 3-4 s 152-170 ISSN 1401-6788
Kutscher, M. L. (2010). Barn med överlappande diagnoser. Stockholm: Natur & Kultur. Linguee (2019). Linguee. Köln: DeepL GmbH. https://www.linguee.com/
Läsdelegationen. (SOU 2018:57). Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Malmö Universitetsbibliotek (2019). Sök- och skrivhjälp. Hämtad 2019-03-10 från
https://www.mah.se/Bibliotek/
McCormack-Colbert, A., Jones, S. W. & Ware, J. (2017). Perceptions of support for secondary school learners with dyslexia in France and in Wales: case study analyses.
British Journal of Learning Support. p. 20-40, Volume 32, Number 1, February 2017.
Nettelbladt, U. & Salameh, E.-K. (red) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Palikara, O., Lindsay, G. & Dockrell, J. E. (2009). Voices of young people with a history of specific language impairment (SLI) in the first year of post-16 education. International Journal
of Language & Communication Disorders, 44(1), 56-78
DOI: 10.1080/13682820801949032
Petticrew, M. (2003). Why certain systematic reviews reach uncertain conclusions. The BMJ 2003; 326 doi: https://doi.org/10.1136/bmj.326.7392.756
Petticrew, M. & Roberts, H. (2006). Systematic Reviews in the Social Sciences: A Practical
45
Plantin E, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda – att utmana praxis och hitta nya vägar. I: B. Bruce (Red). Att vara speciallärare. Språk-, skriv- och läsutveckling respektive
matematikutveckling. Malmö: Gleerups.
Popay, J., Roberts, H., Sowden, A., Petticrew, M., Arai, L., Rodgers, M, Britten, N., Roen, K. & Duffy, S. (2006). Guidance on the Conduct of Narrative Synthesis in Systematic Reviews.
ESRC Methods Programme Hämtad från
www.researchgate.net/profile/Mark_Rodgers4/publication/233866356_Guidance_on_the_con duct_of_narrative_synthesis_in_systematic_reviews_A_product_from_the_ESRC_Methods_ Programme/links/02e7e5231e8f3a6183000000/Guidance-on-the-conduct-of-narrative- synthesis-in-systematic-reviews-A-product-from-the-ESRC-Methods-Programme.pdf
SBU, (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad från
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf
Salameh, E.-K. (2012). Flerspråkighet i skolan – språkutveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
Skollag (SFS 2018: 1368). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket
Slutbetänkande. (SOU 2016:46). Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad
kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (SPSM 2018). Funktionsnedsättning.
46
Statens skolverk (2011). Läroplan (Lgr 11) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Statens skolverk (2019). Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/extra-stod-till- elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser
Stukát, S. (2005, 2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svanberg, M. (2015). Räcker Google Scholar hela vägen? Karolinska institutet: Universitetsbiblioteket. https://kib.ki.se/whatsup/blog/racker-google-scholar-hela-vagen
Sveriges lantbruksuniversitet SLU, (2018). Indikatorer och h-index. Hämtad från 2019-03-10
https://www.slu.se/site/bibliotek/publicera-och-analysera/bibliometri/indikatorer-och-h-index/
World Health Organization (2016). International Statistical Classification of Diseases and
Related Health Problems. 10e revisionen WHO ICD-10
https://icd.who.int/browse10/2016/en#/F80
World Health Organization, (2019). International Classification 11 revisionen WHO ICD-11 version 4 6A01 Developmental speech or language disorders https://icd.who.int/browse11/l- m/en#/http%3a%2f%2fid.who.int%2ficd%2fentity%2f33269655
Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia fortbildning.
47