Det som jag tagit till mig i min fallstudie är att ordet språkstörning är ett begrepp som många känner till men få vet vad det exakt innebär. Trots att alla mina aktörer var insatta i ämnet så är det långt från en självklarhet. Där kommer specialpedagogisk kunskap i allra högsta grad. Med specialpedagogers kunskap och kompetens i att handleda förskollärare och övriga pedagoger i förskolan så har de en nyckelroll i samarbetet. Det specialpedagogen ger i form av handledning bör vara ett skräddarsytt material för varje specifikt barn. Detta har
35
framkommit i de två intervjuerna med specialpedagogerna just att kunna ge ett riktat stöd så barnet med språkstörning utvecklas så långt som möjligt. Antingen genom handledning eller att ge ett riktat stöd till barnet som finns i barngrupp. Som komplement till det riktade stödet kan även språkövningar i grupp användas för att på så vis arbeta inkluderande.
Det reaktiva arbetssätt som beskrivs av specialpedagogerna är visserligen nödvändigt för att ge stöd till barn med språkstörning, men redan innan någon språkstörning har diagnostiserats skulle språkstimulans i barngruppen kunna användas för att förhoppningsvis förhindra uppkomsten av eller åtminstone mildra graden av språkstörning hos barn. Tidigare forskning (Westerlund, 1994; Bruce, 2007) visar på att ju tidigare det går att diagnostisera och därmed sätta in stöd desto större är chansen att barnet med språkstörning kommer i kapp de andra barnen i språkutvecklingen. Även en av specialpedagogerna belyser just fördelarna med att sätta in ett språkstöd så tidigt som möjligt för barnet. Därför borde språkstödjande arbete i barngrupperna vara till stor hjälp redan innan något barn fått diagnosen språkstörning. Det kan dock vara svårt att inom en organisation försvara den resursinsats som ett sådant proaktivt arbetssätt kräver. I jämförelse med det reaktiva arbetssättet, där aktörerna vet antalet barn med diagnosen språkstörning och kan se hur pass stödet hjälper språkutvecklingen, är det ofta svårt att bedöma till vilken grad de proaktiva insatserna behövs och hur mycket de hjälper.
På grupp och organisationsnivå är det viktigt att alla respondenter känner till varandras uppdrag och vilket mandat de har. Fokus där ligger ju givetvis också i att samarbeta. Genom den kunskapen om varandra ökar sannolikheten för att barnet med språkstörning blir bemött på ett adekvat sätt och kan utvecklas långt i sin språkutveckling.
Metoddiskussion
I mina urvalskriterier har jag medvetet valt ut respondenter som arbetar eller har arbetat med språkstörning. Detta är ett medvetet val från min sida just för att respondenterna skulle kunna bidra med något om samarbete i just min fallstudie.
Anledning till vald metod (intervju) var att kunna intervjua alla respondenter och ha ett samtal med dem. I samtalet fanns det möjlighet att ställa följdfrågor och gå djupare in i svaret. Nackdelarna som hittats med vald metod är att jag omedvetet kan ha stressat mina aktörer under samtalet. En annan nackdel är att det tog väldigt lång tid att lyssna igenom alla intervjuer, transkribera texten för att sedan trycka ut detta på papper. Fördelen med att transkribera är att jag alltid har kunnat gå tillbaka för att läsa. Jag har aldrig behövt tvivla på mina anteckningar utan det som står är det som är sagt.
36
Detta skulle jag omöjligt kunna göra om jag istället använde mig av en enkät (Fangen & Sellberg (2011
)
. Flera nackdelar med enkät som metod är att det finns ingen garanti att få in tillräckligt många svar för att tyda ett resultat. Av de svar som kommer in kan en grupp bli överrepresenterad genom sitt engagemang i frågan vilket också påverkar resultatet. Samtidigt får man inte glömma att enkät som metod är ett bra sätt att samla in ett brett underlag till en studie.Observation som metod (Fangen & Sellberg, 2011
)
valdes också bort av flera orsaker. Då fallstudien handlar om samarbete skulle det för min del krävas att få tillåtelse att delta vid olika möten. Att som observatör delta vid sådana möten kan troligen ge en känsla av obehag hos några respondenter eftersom jag som observatör är närvarande i syfte att studera gruppen och dess individer och notera vad som sägs och görs. Det skulle även vara svårt att tolka in de andras känslor i studien då jag skriver utifrån min synvinkel. Omedvetet är det säkert lätt att ta parti för någon och skriva utefter det. Fördelar med att observera är att jag skulle på plats få en inblick hur det kan gå till.Förslag på fortsatt forskning
Här ska jag ge förslag på fortsatta frågeställningar att forska kring. Jag har utgått från min fallstudie och hittat lite olika spår.
Det skulle vara intressant att följa en grupp föräldrar och se hur de bli bemötta när de talar om för förskolan att deras barn har en språkstörning. Här tror jag det skiljer sig från förskola till förskola hur och på vilket sätt de går vidare i form av att sätta in resurser i form av specialpedagogisk hjälp.
Vidare skulle det vara lärorikt ur ett specialpedagogiskt perspektiv att se hur specialpedagogens uppdrag i förskolan är utformat i flera olika kommuner istället för bara en som jag gjort här. Här finns det sannolikt stora variationer av hur specialpedagogens uppdrag och roll i processer kring barn som bedöms ha språkstörning är utformat.
Anslutande ord
Min första tanke när jag började denna skrivprocess, alltså efter allt insamlat intervjumaterial var hur liten del föräldern är inkluderad i processen. Föräldern i min studie har dragit ett stort lass genom att få informera alla inblandade aktörer vad språkstörningen betydde för hennes
37
barn. Som nybliven specialpedagog hoppas jag att föräldern som känner sitt barn allra bäst får möjligheten att delge övriga aktörer vad språkstörning innebär. En annan förhoppning är också att den kunskapen och kompetensen tas tillvara på ett bättre sätt. Jag kommer att yrka på att föräldern är med under något handledningstillfälle för pedagogerna, då föräldern kan flika in vad språkstörningen i sig betyder för barnet och vad andra aktörer (som logopeden) har sagt och gett förslag på olika övningar. Genom nu slutförd utbildning till specialpedagog vid Malmö högskola känner jag att jag har fått den kunskap som behövs för att anta nya uppgifter och uppdrag en specialpedagog kan möta i yrkeslivet. Min insikt att en specialpedagog med sin kunskap och kompetens kan förändra vardagen för barn och elever i förskola och skola så de kan delta precis som alla andra. Den specialpedagogen vill jag vara!
38
Referenser
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur AB.
Bloom, Lois, & Lahey, Margaret (1978). Language development and language disorders. New York: Wiley.
Bruce, Barbro (2007). Problems of language and communication in children : identification
and intervention. Doctoral Dissertation Series, 2007:14. Lund: Lunds University, Faculty of
Medicine.
Bryman, Alan (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Catts, Hugh W., Fey, Marc E., Tomblin J.Bruce & Zhang, Xuyang (2002). A Longitudinal Investigation of Reading Outcomes in Children with Language Impairments,Journal of
Speech, Language, and Hearing Research Vol. 45 • 1142–1157.
Craaford, Clarence (2005). Människan är en berättelse, Falkenberg: Natur & kultur.
Danermark, Berth (2000). Samverkan himmel eller helvete? en bok om den svåra konsten att
samverka. Stockholm: Gothia förlag.
Eliasson, Annika (2013). Kvalitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Fangen, Katrine & Sellberg-Persson, Ann-Mari (2011). Många möjliga metoder, Lund: Studentlitteratur.
Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
39
Jacobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov
av särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.
Jerlang, Espen (red.), Egeberg, Sonja, Halse, John, Jonassen, Ann Joy, Ringsted Suzanne & Wendel-Brandt, Birte (1999). Utvecklings-psykologiska teorier. Stockholm: Liber
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun andra
upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Magnus (2001). Organiserande av stöd och service till barn med funktionshinder. Lund: Lunds universitet, Institutionen för psykologi.
Läroplanen för förskolan Lpfö98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Merriam, B Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning
hos barn – del 1. Lund: Studentlitteratur AB.
Nilsson, Lennart. & Hamberger, Lars (2003). Ett barn blir till. Stockholm: Albert Bonnier förlag.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003.) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Rudberg, Lili-Ann (1992.) Barns tal och språksvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, Anette. (red.)(2009) Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur AB.
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel (1998) Ledning och förståelse : Ett kompetensperspektiv
på organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.
Senge, Peter M (2000). Den femte disciplinen: den la
̈
rande organisationens konst.40
Smidt, Sandra (2010). Vygotsskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Smidt, Sandra (2013). Bruner och de små barnens kommunikationsutveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet språket och miljön: från ord till mening. Lund: Studentlitteratur.
Tomblin, J. B., Records, N. L., Buckwalter, P., Xuyang, Z., Smith, E. & O'Brien, M. (1997) Prevalence of specific language impairment in kindergarten children, Journal of Speech,
Language & Hearing Research., Vol. 40, Issue 6, p1245.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Westerlund, Monica (1994). Barn med tal och språkavvikelser. Uppsala: Uppsala universitet, Fakulteten för medicin.
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Öquist, Oscar (2009). Systemteori i praktiken konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm Gothia förlag.
Elektroniska referenser
Barnkonventionen, www.barnkonventionen.se (2009). (Hämtat 2013-11-30)
Doktorsavhandling, Lunds universitet (2001). http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc321.pdf. (Hämtat 2013-12-03)
41
Sekretesslagen SFS2009:400 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Offentlighets--och-sekretessla_sfs-2009-400/. (Hämtat 2013-11-30)
Skollagen 2010:800, Kap 13,8 www.skolverket.se. (Hämtat 2013-12-05)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (spsm) www.spsm.se (Hämtat 2014-01-15) Vetenskapsrådet, www.vr.se (Hämtat 2014-01-25)…..
42
Bilagor
Bilaga 1
MALMÖ HÖGSKOLA Lärande och samhälle
Hej!
Jag heter Anna Regner och skriver mitt examensarbete på specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola. Mitt ämnesval är språkstörning. och titel till arbetet är. "En fallstudie av samarbete mellan olika aktörer kring barn med språkstörning".
Mitt intresse ligger i hur och på vilket sätt de olika aktörerna samarbetar kring ett barn med språkstörning.
Till mitt examensarbete ska jag göra intervjuer med de olika aktörerna som är föräldrar, specialpedagog, förskolechef/rektor, förskollärare och logoped. Till min hjälp behöver jag använda en diktafon för att kunna vara så närvarande som möjligt vid intervjuerna. Det kommer enbart att vara rösten som spelas in.
Jag undrar därför om du är intresserad av att ställa upp på en intervju på ca 30 - 45 minuter? Självklart är du helt anonym i min undersökning.
Vid frågor eller funderingar kring mitt arbete nås jag på följande sätt: e-post. anna_namrata@hotmail.com
mobiltelefon. 07X- XXX XX XX
Hälsningar Anna Regner
43
Bilaga 2
Då det är semistrukturerade intervjuer jag har gjort är frågorna anpassade efter varje respondent i deras yrkesuppdrag. Grundfrågorna är däremot densamma.
• Vad betyder ordet språkstörning?
• Berätta om ditt yrkesuppdrag.
• Hur ser arbetssättet ut?
• Varifrån får du information om specifikt arbetssätt?
• Vad ligger styrkorna i samarbetat?
• Finns det några brister/ hinder i samarbetet?
• Vad kan bli bättre i samarbetet?
• Vilka andra aktörer samarbetar du med och varför?
• Var ligger styrkorna i samarbetet?
• På vilket sätt bidrar du själv till ett gott samarbete?
• Har du mer kontakt med någon annan aktör?
• På vilket sätt överensstämmer eller skiljer sig din bild av barnet mot övriga respondenter?
• Vad i samarbetet kan bli bättre än vad det är idag?
• Vem eller vilka ansvarar för att informationen förs vidare mellan aktörerna?