Rent hypotetiskt har resultaten utvecklingsmöjligheter och skulle kunna arbetas vidare med som ett skolutvecklingsprojekt med grund i resultaten för framgångsfaktorer i arbetet med nyanlända elever i matematik. Förändring kan både vara utmanande och tidskrävande men i studien framkom det att det finns behov av en undervisning som är mer anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. De möjliga eventuella följderna av att lärarna förändrade sin undervisning skulle kunna leda till en större skolframgång för nyanlända elever i matematik som skulle kunna leda till ett slutbetyg på gymnasiet, vilket i en förlängning då skulle kunna leda till större möjligheter för eleven på
arbetsmarknaden och i samhället. I praktiken skulle rektor tillsammans med
speciallärare och specialpedagog kunna implementera ett interkulturellt förhållningsätt med språkutvecklande arbetsmetoder på sin skola. En möjlig fortsättning på
skolutvecklingen skulle kunna vara att lärarna får utbildning och föreläsningar i
interkulturellt förhållningssätt och språkutvecklande arbetsmetoder där de får kännedom kring vikten av att eleverna får utvecklas och använda sitt modersmål i undervisningen. Därefter behöver skolan kartlägga vilket behov av studiehandledning som finns och vilka elever som har rätt till det. Lärarna skulle kunna arbeta i workshops med hur de i praktiken skulle kunna lägga upp sin undervisning med konkret material utifrån vardagsnära uppgifter så att eleverna får kommunicera matematik med hjälp av bland annat bildstöd och använda sitt modersmål i undervisningen.
Referenser
Adler, B. (2005). Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter. Höllviken: Nationella Utbildningsförlaget Sverige
Aho, E. B. (2020). Nyanlända gymnasieelever – Elevidentiteter och språkbarriärer. Acta Didactica Norden, 14(1). DOI: 10.5617
Alistair, Sundqvist & Thorsen (2019). Motivational Practice Insights from the Classroom. Lund: Studentlitteratur
Araujo, Z. (2017). Connections between secondary mathematics teachers’ beliefs and their selection of tasks for English language learners. Curriculum Inquiry, DOI: 10.1080/03626784.2017.1368351
Avery, H. (2017). At the bridging point: tutoring newly arrived students in Sweden. International Journal of Inclusive Education, 21:4, pp. 404–415, DOI:
10.1080/13603116.2016.1197325
Berggren, J., Torpsten A. & Järkestig Berggren, U. (2020). Education is my passport: experiences of institutional obstacles among immigrant youth in the Swedish upper secondary educational system. Journal of Youth Studies,
DOI:10.1080/13676261.2020.1728239
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.
Boaler, J., & Greeno, J. G. (2000). Identity, agency, and knowing in mathematics worlds. I: J. Boaler (Ed.) Multiple perspectives on mathematics teaching and learning, pp. 171–200. Westport, CT: Ablex.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bunar, N. (red). (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och kultur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter, (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber, s. 34–54. Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Studentlitteratur.
Gutierrez, R. (2013). Why (Urban) Mathematics Teachers Need Political Knowledge. Journal of Urban Mathematics Education, Vol. 6, No. 2, pp. 7–19
Holstein, J- A. & Gubrium, J- F. (1995). The active interview. Qualitative Research, Method Series 37. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Hoogland, K., Koning, J., Bakker, A., Pepin, B. & Gravemeijer, K. (2018). Changing representation in contextual mathematical problems from descriptive to depictive: The effect on students’ performance. Studies In Educational Evaluation 58, pp. 122–131. Katz, J. (2001). Analytic induction. I: Smelser, N. J. & Baltes, P. B.
(Eds.). International encyclopedia of the social and behavioral sciences, pp. 480–484. Amsterdam, The Netherlands: Elsevier.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lund, A. & Lund, S. (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur.
Marklund, S. (1984). Skolan förr och nu - 50 år av utveckling. Arlöv: Liber Utbildningsförlaget.
Myndighet för skolutveckling (2003). Matematik – En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning.
Nilsson Folke, J. (2016). Sitting on embers: a phenomenological exploration of the embodied experiences of inclusion of newly arrived students in Sweden. Gender and Education, 28:7, pp. 823–838.
Nilsson, N & Bunar, N. (2016). Educational Responses to Newly Arrived Students in Sweden: Understanding the Structure and Influence of PostMigration Ecology. Scandinavian Journal of Educational Research, 60:4, pp. 399-416, DOI ISSN: 0031-3831
Norèn, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning. Doktorsavhandling, Stockholms universitet,
Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
Palmer, A. (2010). Att bli matematisk – Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de unga åldrarna. Stockholms universitet.
Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Phillips, D. C. & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur Prediger, S., & Wessel, L. (2011). Relating registers for fractions - multilingual learners on their way to conceptual understanding. I: M. Setati, T. Nkambule, & L. Goosen (Eds.), Proceedings of the ICMI Study 21—mathematics and language diversity, pp. 324–333. Sao Paulo, Brazil.
Prediger, S., & Wessel, L. (2013). Fostering German-language learners’ constructions of meanings for fractions—design and effects of a language- and
Roos, H & Gadler, U. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet – en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag. Pedagogisk forskning i Sverige årgång 23 nr. 3–4
Roos, H., & Trygg, L. (2018). Begrepp och representationer: [ingår i Lärportalens modul Matematik - Specialpedagogik, Matematikdidaktik och specialpedagogik, Del 2: Begrepp och representationer, årskurs 7–9]. Stockholm, Skolverket. 14.
Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning - en litteraturöversikt. Stockholm.
Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2010). On Guiding Second Language Learners in Their Numeracy Development - the Importance of Beliefs and Attitudes. I: N. Banno Gomes Reflections on Diversity and Change in Modern Society. Philosophy of Mathematics Education Journal Number 21
Segolsson, M. & Hirsh, Å. (2019). How skilled teachers enable success in their teaching with respect to inclusion and knowledge development: A qualitative study based on teachers’ experiences of successful teaching. International Journal of Teaching and Education, Vol. VII, nr 2, pp. 35–52.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2015). Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Granskningsrapport: Riktad tillsyn. Stockholm.
Skolinspektionen (2017). Språkintroduktion i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Skolinspektionen. (2019). Fortsatta utbildningsvägar efter Språkintroduktion.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2012). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Elanders Sverige AB
Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmålet. - att stödja
kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm: Elanders Sverige AB Skolverket (2016). Utbildning för nyanlända elever. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2018). Uppföljning av språkintroduktion. Rapport 469. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2019). Uppföljning av gymnasieskolan 2019 (Rapport 480). Stockholm: Skolverket
Skolverket (2020). Undervisa nyanlända elever. Stockholm: Skolverket
Skolverket (Dnr: 2019:00860). Elever i gymnasieskolan läsåret 2019/20. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Skolverket.
Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan 1969. Stockholm: Svenska utbildningsförlaget Liber AB.
Svensson, G. (2018). Transspråkande- bakgrund, teorier och praktiknära exempel: Artikel 1. Begreppet translanguaging och dess ursprung. Stockholm, Skolverket.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015): Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.): Handbok i kvalitativa metoder. Andra upplagan. Malmö: Liber
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm.
von Wright, M (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Diadalos
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Kan du berätta någonting om dig själv så som ålder, etnicitet och dagens sysselsättning, befattning?
Kan du berätta om ditt praktiska arbeta med nyanlända elever? Har du något exempel på det?
Kan du beskriva framgångar i ditt arbete med nyanlända elever?
Kan du berätta om hinder iditt arbete med nyanlända elever?
Kan du beskriva din skolas organisering av arbetet med nyanlända elever? Har du något exempel på det?
Berätta om din arbetssituation och förutsättningar att genomföra ditt arbete med nyanlända elever?
Vad krävs för att insatsen kring nyanlända elever ska fungera bättre? Resurser? Lärarnas kompetens? Elevernas förkunskaper?
Kan du berätta om dina praktiska insatser i skolan som syftar att skapa undervisning som främjar nyanländas integration och framgång i det svenska skolsystemet?
Kan du beskriva hur de nyanländas elevidentitet skapas under aktiviteter i skolan? Har du något exempel på det? Hur betydelsefulla dessa aktiviteter är för integration i samhället?
Kan du beskriva samarbetet med nyanlända elever, deras vårdnadshavare och andra myndighetspersoner?
Är samarbete med andra myndighetspersoner / myndigheter/ organisationer något som du efterfrågar i arbete med nyanlända elever? (Ser du behovet av samarbete, helt enkelt) eller om du hellre hade sett någon annan lösning?
Kan du beskriva (om du har upplysningar om detta) hur nyanlända elever berättar om andra myndighetspersoner / myndigheter/ organisationer?
Bilaga 2 Informationsbrev till personal
Med detta brev vill jag informera dig om studien med fokus på hur matematiklärare och specialpedagoger/speciallärare skildrar arbetet i matematik med nyanlända elever. Studien ingår i ett större forskningsprojekt; Skolframgång för nyanlända: möjligheter, hinder, identiteter och samverkan i ledningen av Goran Basic.
Syftet med studien är att identifiera och analysera framgångar och hinder i lärarnas arbete med att skapa matematikundervisning som främjar nyanlända elevers
identitetsskapande, integration och framgång i det svenska skolsystemet samt dessa processers betydelse för integration i samhället.
Studiens material samlas in genom intervjuer med matematiklärare och
specialpedagoger/speciallärare på gymnasieskolor som arbetar med nyanlända elever. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och vill du inte medverka behöver du inte förklara varför. Dina svar kommer att behandlas med försiktighet - så att inte någon obehörig får tillgång till dem. Ingen enskild person i studien kommer att kunna spåras och vid redovisning av resultaten kommer ingen enskild person att kunna identifieras. Materialet kommer att förvaras på en dator samt en extern hårddisk och materialet kommer inte att innehålla några personuppgifter eller namn. Det insamlade materialet kommer endast användas för forskningsändamål.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta
Marianne Bodhamre
Studerande vid institutionen för pedagogik och lärande Linnéuniversitetet, Växjö
E-mail: mb223vg@student.lnu.se
Jessica Ström
Studerande vid institutionen för pedagogik och lärande Linnéuniversitetet, Växjö
E-mail: js224xv@student.lnu.se
Goran Basic
Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för pedagogik och lärande Linnéuniversitetet 351 06 Växjö, Sverige Tfn. +46 (0)470 708 959 E-mail: Goran.Basic@lnu.se Hemsida Publikationer LinkedIn
Bilaga 3 Informationsbrev till personal (det större projektet)
Informationsbrev till personal
Med detta brev vill jag informera dig om studien: ”Skolframgång för nyanlända: Möjligheter, hinder, identiteter och samverkan”.
Syftet med studien är att identifiera och analysera (1) framgångar och hinder i lärarnas arbete med nyanlända elever; (2) framgångar och hinder i skolans organisering av arbetet med nyanlända elever; (3) lärarnas arbetssituation och förutsättningar för att skapa undervisning som främjar nyanländas integration och framgång i det svenska skolsystemet; (4) nyanlända elevernas identitetsskapande och återskapande under pedagogiska aktiviteter i skolan samt dessa processers betydelse för integration i samhället.
Studiens material samlas in genom intervjuer och konversation med nyanlända elever och genom intervjuer och konversation med personalen på gymnasieskolor som arbetar med dessa elever. Även dokument i form av åtgärdsprogram, handlingsplaner, media rapportering, utredningar, styrande dokument från skolkontexten samlas in och analyseras.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och vill du inte medverka behöver du inte förklara varför. Dina svar kommer att behandlas med försiktighet - så att inte någon obehörig får tillgång till dem. Ingen enskild person i studien kommer att kunna spåras och vid redovisning av resultaten kommer ingen enskild person att kunna identifieras. Materialet kommer att förvaras på en säker dator samt en extern hårddisk inlåst i ett säkerhetsskåp och materialet kommer inte att innehålla några personuppgifter eller namn. Det insamlade materialet kommer att användas för forskningsändamål.
Om Du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna den undertecknade.
Goran Basic
Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för pedagogik och lärande Linnéuniversitetet 351 06 Växjö, Sverige Tfn. +46 (0)470 708 959 E-mail: Goran.Basic@lnu.se Hemsida Publikationer LinkedIn
Fakulteten för teknik