Där diskussionen i sig lyfter både framgång- och riskfaktorer inom det specialpedagogiska uppdraget hänvisas ur ett vidare perspektiv till den. Två saker önskas belysas tydligare där den första är styrdokumentens utformning som kan ses ur olika synvinklar. Många verksamheter har valt att anställa utbildade specialpedagoger men långt ifrån alla, vilket kan påverka likvärdigheten. Detta väcker tankar om att det borde lagstadgas samt skapa riktlinjer som främjar verksamheterna. Där de lösa skrivningarna inom styrdokumenten ger frihet har verksamheterna dock möjligheter att sluka upp den tid som specialpedagogen inrymmer. Denna flexibilitet lyfts upp som en framgångsfaktor men anses även begränsande i det att andra uppdrag, mindre passande, accepteras att ta på sig i rädsla för att, vid ekonomiska neddragningar, bli uppsagda. I slutänden ger tolkningarna ett utformande som oavsett hur de förstås inte kan säkerställas om stöd inte ges inom verksamheterna. Den specialpedagogiska kompetensen återfinns hos deltagarna, men avsaknaden av uppdraget i styrdokumenten får osäkerheten om uppdraget att framträda som en osäkerhet både hos specialpedagog samt verksamheterna. Verksamhetens organisation av aktörer, tid och mandat är den andra och ses till viss del sammanlänkad med styrdokumenten. Även här återfinns inte några konkreta riktlinjer kring utformandet utan sker inom varje verksamhet utifrån de behov som uppkommer. Navigeringen mellan positionerna skulle underlätta om ovan del var löst och specialpedagogen hade en lagligt beskriven roll med klar placering inom verksamheterna. Det specialpedagogiska uppdraget skulle tjäna på att vara tydligare uttalat och konkretiserat där diskussioner, reflektioner, handledning och gemensamma språk ges utrymme och ses som naturliga delar.
Med dessa avslutande ord ser vi att det specialpedagogiska uppdraget bör stärkas upp med en yrkesroll som speglar den kompetens som krävs för att säkerställa barnens rätt till stöd och utmaningar för att nå en likvärdig utbildning. Specialpedagogens roll inom förskolan behöver motiveras till att lagstadgas då frånvaron av en tydlig beskrivning av rollen, tolkningen av uppdraget samt likvärdigheten påverkas. Tydliga styrdokument som lagligen befäster yrkesrollen, stärker det specialpedagogiska uppdraget och om tydliga riktlinjer och direktiv ges kan specialpedagogen i sin navigering få del av karta och kompass.
Referenser
Ahlberg, A. (2003). Lärande och delaktighet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Björck-Åkesson, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg, (red). Med sikte
på förskolan. 1. uppl. s 23–43. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Cowne, E. (2005). What do special educational needs coordinators think they do? Support
for Learning, 20(2), s 61–68.
Dobson, G.J. & Douglas, G. (2020). Who would do that role? Understanding why teachers become SENCos through an ecological systems theory. Educational
Review, 72(3), s 298–318.
Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt
och lekfullt stöd för lärande och utveckling. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Engeström, Y. (1987). Learning by expanding: an activity-theoretical approach to
developmental research. Diss. Helsingfors Universitet.
Engeström, Y. (1999). Activity theory and individual and social transformation. I Y. Engeström., R. Miettinen & R. Punamäki, (red). Perspectives on Activity Theory, s 19-38. New York: Cambridge University Press.
Engeström, Y. (2001). Expansive learning at work: Toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and work, 14(1), s 133-156. doi:http://dx.doi.org/10.1080/13639080020028747
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området : en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten (2020). Covid-19. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/ [2020-06-30]
Fyssa, A., Vlachou, A. & Avramidis, E. (2014). Early childhood teachers’ understanding of inclusive education and associated practices: Reflections from Greece.
International Journal of Early Years Education, 22(2), s 223-237.
doi:10.1080/09669760.2014.909309.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i
praktiken. Doktorsavhandling Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2014). Från lärandets loopar till lärande organisationer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gäreskog, P. & Lindqvist, G. (2020). Working from a distance? A study of Special Educational Needs Coordinators in Swedish preschools. Nordic Studies in
Education, 40(1), s 55–78.
Göransson, K., Lindqvist., G., Klang, N., Magnusson, G. & Nilholm, C. (2015). Speciella
yrken? specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning : en enkätstudie. Karlstad University Studies 2015:3. Karlstad: Karlstad Universitet.
Hammarström-Lewenhagen, B. (2016). Förskolans århundrade: pedagogiska
nyckeltexter om förskolans framväxt och idéarv. 1. uppl. Malmö: Gleerups.
Helldin, R. & Sahlin, B. (red). (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov Elden, B & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan, om lågaffektivt
bemötande. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur.
Jägerskog, M. och Persson, S. (24 okt 2019) Förskolan är ojämnlik- det drabbar barnen.
Aftonbladet.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/QoKvnR/forskolan-ar-ojamlik--det-drabbar-barnen [2020-08-13]
Knutagård, H. (2003). Introduktion till verksamhetsteori. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Lansheim, B. (2010). Förståelser av uppdraget specialpedagog: blivande och nyblivna
specialpedagogers yrkeslivsberättelser. Lic.-avh: Malmö Högskola.
Lindgren, A-L. och Söderlind, I. (2019). Förskolans historia förskolepolitik, barn och
barndom. 1. uppl. Malmö: Gleerups.
Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L. & Wetso, G.M. (2011). Different agendas? The views of different occupational groups on special needs education. European
Journal of Special Needs Education, 26(2), s 143–157.
Lindqvist, G. (2013). SENCOs: vanguards or in vain? Journal of Research in Special
Educational Needs, 13(3), s 198–207.
Lundqvist, J., Allodi Westling, M. & Siljehag, E. (2016). Characteristics of Swedish preschools that provide education and care to children with special educational needs. European Journal of Special Needs Education, 31(1), s 124–139.
Lutz, K. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet: en kritisk fallstudie
angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Lic.-avh: Malmö Högskola.
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: styrning & administrativa
processer. Diss. Lund : Lunds Universitet.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som
inte anses lagom. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Nilholm, C. & Åkesson, B. (2007). Inledning. I C. Nilholm och E. Björck-Åkesson, (red). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie Nr 3. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nordin- Hultman, E. (2003). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
Magnusson, G. & Göransson, K. (2019). Perimeters of, and challenges to, the jurisdiction of Swedish special educators: an exploration of free text responses. European
Journal of Special Needs Education, 34(3), s 257–271.
Palla, L. (2009). En förskola för alla: tre artiklar om förskola och (special)pedagogik. Kristianstad: Kunskapsgruppen för specialpedagogik, Sektionen för lärarutbildning. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Palla, L. (2019). Characteristics of Nordic Research on Special Education in Preschool.
International Journal of Inclusive Education, 23(4), s 436–453.
Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. 1. uppl. Östersund: Skolutvecklarna Sverige. Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla pedagogiken: Motiveringar, genomförande och konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter Nr 11. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Renblad, K. & Brodin, J. (2014). Behövs specialpedagoger i förskolan? Socialmedicinsk
Tidskrift, 91(4), s 384-390.
Sandberg, A. & Norling M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I A. Sandberg, (red). Med sikte på förskolan. 1. uppl. s 45-62. Lund: Studentlitteratur. Sandström, M., Nilsson, L. och Stier, J. (2014). Inkludering: möjligheter och utmaningar.
Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen (2016). Förskolechefens ledning: Om att ta ansvar för den pedagogiska
verksamheten. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2019). Specialpedagogik. Stockholm: Skolverket.
SFS 2010:800. Skollag.
SFS 2011:326. Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100).
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca 10 (Svenska Unescorådets skriftserie, 2006:2). Stockholm: Svenska Unescorådet.
http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf [2020-05-01]
Tinglev, I. (2003). En specialpedagogisk överblick. Stockholm: Skolverket. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
UNICEF 2020. Vårt påverkansarbete i Sverige. Stockholm: UNICEF. https://unicef.se/barnkonventionen/vart-paverkansarbete-i-sverige
Utbildningsdepartementet (2009). Bäst i klassen- en ny lärarutbildning. (Regeringens proposition 2009/10:89). Stockholm. Regeringskansliet.
Vallberg Roth, A-C. (2002). De yngre barnens läroplanshistoria – från 1800-talets mitt
till idag. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G odforskningssed_VR_2017.pdf [2020-04-30]
von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag - Skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic
Studies in Education, (4), pp. 246–264.
Vygotskij, L.S. & Cole, M. (1978). Mind in society: the development of higher
psychological processes. Cambridge: Harvard University Press.
Ängmo, H. (2018-02-16). Förskolan ger inte barn samma chanser till lärande. Dagens
samhälle.
Bilagor
Bilaga I Intervjuguide
Grundfrågor
Vilken är din yrkestitel?
Hur länge har du arbetat inom förskolan och när fick du uppdraget inom det specialpedagogiska området? Har du någon fördjupning inom specialpedagogik?
Specialpedagogiska området
1. Vad innebär specialpedagogik inom förskolan för dig?
2. Vilka styrdokument finns som formar ditt uppdrag med barn i behov av särskilt stöd?
3. Utifrån dina tankar om hur specialpedagogens uppdrag ser ut utifrån styrdokumenten och vad du återgett att du menar specialpedagogik är inom förskolan önskar vi veta:
A) Hur tänker du om ditt uppdrag?
B) Hur har er organisation utformat uppdraget för din del?
C) I vilka avseenden ser du att dina tankar stämmer överens eller skiljer sig åt från styrdokumenten?
4. När ett barn uppmärksammats vara i behov av särskilt stöd vad blir ditt ansvar i detta? Hur går ni vidare då? Kan du beskriva processen?
5. Vilka inslag är förebyggande specialpedagogik i ditt arbete? Vad kan det vara? 6. Utifrån vad du anser vara ditt uppdrag- vilka delar
-ger dig möjligheter att uppföra ditt uppdrag -begränsar ditt uppdrag
-upplever du saknar som borde finnas med?
7. Du som jobbat i fem år eller mer, upplever du att ditt uppdrag förändrats under denna tid och i sådana fall hur?
Verksamheten
8. Vad önskar pedagogerna när de kontaktar dig?
9. Hur väl är specialpedagogens roll och funktion etablerad i verksamheten och på vilket sätt?
Sammanfattningsvis
Bilaga II Missivbrev
Examensarbete i specialpedagogprogrammet 90 hp avancerad nivå. Hej
Vi är två studenter, Liza Förde och Sara Sjöström, som läser på
Specialpedagogprogrammet vid Linneuniversitetet i Växjö. I vår utbildning ingår att skriva ett examensarbete på magisternivå inom det specialpedagogiska området och i denna anledning kontaktar vi er.