Studiens resultat visar på lärarnas viktiga roll och relationens betydelse (Hattie, 2009; Frelin, 2010) i arbetet med språkligt sårbara elever. Genom att se elevens behov utifrån ett relationellt perspektiv, där arbetssätt varieras och anpassas efter kontext (Reuterskiöld Wagner, 1999), kan specialläraren vara ett stöd och en hjälp vid anpassning och för att nå en förståelse för elevens situation. Förståelsen kan innebära mer struktur och en större tydlighet hos lärarna (Carlberg Eriksson, 2009), så att ett sammanhang skapas för eleven. I informationsarbetet med att nå en förståelse bör sambandet mellan ett svagt arbetsminne och koncentrationssvårigheter belysas (Klingberg, 2011). Studien visar också på vikten av åtgärder på olika nivåer. Den språkliga utvecklingen styrs av elevens inre motivation (Bruce, 2006) och av trygghet och acceptans i elevgruppen (Foughantine, 2012). Speciallärarens uppgift är att på gruppnivå träna den pragmatiska förmågan i grupper med en sammansättning, som gör att eleven i behov av språkligt stöd känner sig trygg och accepterad. På individnivå kan den språkligt sårbara eleven få stöd i den betydelsefulla utvecklingen av sin metakognitiva förmåga (Bruce, 2006). På organisationsnivå ska specialläraren ha ett helhetsperspektiv och se den bästa organisationslösningen utifrån varje individs behov och förutsättningar. Teknikstöd är till stor hjälp vid kunskapsinhämtning och som kommunikationshjälpmedel (Skolverket, 2009). Specialläraren har en viktig roll att uppmuntra till användning av tekniska hjälpmedel och att sprida information om vilken teknik som gynnar eleven i behov av stöd.
31
5.4 Förslag till fortsatt forskning
Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är språkstörning ett angeläget och outforskat område. Det är av allra största vikt att forskningen fortsätter, så att lärare som kommer i kontakt med språkligt sårbara elever har en förståelse för vad funktionsnedsättningen innebär i skolvardagen och en kunskap om vilka anpassningar som underlättar och ger möjligheter. Denna studie har både ett elev- och ett lärarperspektiv. Jag anser det angeläget att fortsatt forskning fördjupar elevperspektivet. Utifrån denna studies resultat, där både eleven med språk- och talproblem och dennes lärare anser att en mindre undervisningsgrupp är att föredra framför en större, vore det intressant att studera hur en inkluderande miljö kan anpassas och fungera för elever med språkstörning. Vilka är framgångsfaktorerna? Hur skapas en känsla av delaktighet? Vilken betydelse får en inkluderande miljö för elevens självförtroende och självbild? Hur stimuleras den sociala språkanvändningen? Hur påverkas kunskapsinhämtning och kamratrelationer? För att besvara frågeställningarna är det nödvändigt att eleverna själva får stå i fokus och att det är deras berättelser som analyseras och som ligger till grund för nya tankar, tankar som behövs för att anpassa och utveckla en inkluderande skola för alla.
5.5 Slutsats
Kontexten och omgivningsfaktorerna, det vill säga den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen, har en avgörande betydelse för hur elever med språk- och talproblem har förutsättningar för att lyckas. Som lärare gäller det att finna gynnsamma sätt att förebygga de situationer, som är särskilt belastande. En anpassning till den aktuella situationen måste göras. Den egna motivationen och möjlighet till delaktighet är de starkaste drivkrafterna för att utveckla språket. En språklig sårbarhet innebär ett kontinuerligt behov av stöd för att utveckla den metakognitiva förmågan. De största hindren för att lyckas är ett svagt språkligt arbetsminne och att missförstånd lätt uppstår.
Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bishop, Dorothy (1997). Uncommon Understanding. Development and Disorders of Language Comprehension in Children. East Sussex: Psychology Press Ltd.
Bruce, Barbro (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I: Louise Bjar (Red.) Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan (s.349-369). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro (2007). Problems of language communication children: Identification and Intervention. Doktorsavhandling, Institutionen för kliniska vetenskaper, Medicinska fakulteten. Lunds universitet.
Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Anette Sandberg (Red.) Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd (s.255-274). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Carlberg Eriksson, Eva (2009). Språkstörning – en pedagogisk utmaning. En metodbok för dig som möter tonårselever. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Fouganthine, Anna (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Doktorsavhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Frelin, Annelie (2010). Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet. Doktorsavhandling , Institutionen för didaktik, Uppsala universitet.
Gathercole, Susan E & Alloway, Tracy P (2008). Working memory and learning. A practical guide for teachers. London: Sage Publications.
Gärdenfors, Peter (2010) . Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hattie, John (2009). Visible Learning. London: Routledge.
Hedenius, Martina (2013). Procedural and Declarative Memory in Children with Developmental Disorders of Language and Literacy. Doktorsavhandling, Institutionen för neurovetenskap och logopedi, Uppsala universitet.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Ibragimova, Nina (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Anette Sandberg (Red.) Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. (s.279- 293). Lund: Studentlitteratur.
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Johnston, Judith (2006). Thinking about language. Research to practice. Eau Claire, WI: Thinking Publications.
Kadesjö, Björn (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. (3:e uppl.). Stockholm: Liber. Klingberg, Torkel (2011). Den lärande hjärnan. Om barns minne och utveckling. Stockholm:
Natur & Kultur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, Caroline (2003). Samtalskulturer – samtal i utveckling. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (Red.). Barn utvecklar sitt språk (s. 79-98). Lund: Studentlitteratur.
Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika (2007). Språkstörning hos barn i ett historiskt perspektiv. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (Red.). Språkutveckling och språkstörning hos barn, Del 1- Fonologi, grammatik, lexikon (s. 35-55). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Christina Reuterskiöld Wagner (2003). När samspelet inte fungerar – pragmatisk språkstörning. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (Red.) Barn utvecklar sitt språk (s. 173-191). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2007). Språkstörning hos barn. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (Red.). Språkutveckling och språkstörning hos barn, Del 1- Fonologi, grammatik, lexikon (s. 13-32). Lund: Studentlitteratur.
OECD (2002). Understanding the brain – towards a new learning science. Paris: OECD Publications.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pekrun, Reinhard (2006). The control-value theory of achievement emotions – assumptions, corollaries and implications for educational research. Educational Psychology Review, 18, 315-341.
Pramling Samuelsson, Ingrid (2010). Should children´s knowledge be tested or developed in preschool? Nordisk Barnehageforskning 3 (3), 159-161.
Reuterskiöld-Wagner, Christina (1999). Language processing and contextual influence. A study of Swedish preschool children with language impairment. Doktorsavhandling, Institutionen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.
Scarborough, Hollis S & Dobrich, Wanda (1990). Development of children with early language delay. Journal of Speech and Hearing Research, 33(1), 70-83.
Skolverket. (1999). Nationella kvalitetsgranskningar. Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Stockholm: Skolverket/Liber.
Skolverket. (2009). Kunskapsbedömning I särskolan och särvux – ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes Förlag.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes Förlag.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2013a). Språkstörning. Hämtad 1 januari 2014 från http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Sprakstorning/.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2013b). Vad är verbal dyspraxi och har man hjälp till stöd? Hämtad 1 januari 2014 från http://www.spsm.se/sv/jag- vill/stalla-egna-fragor/fragor-och-svar/Har-en-son-som-gar-i-klass-1-Han- har-grava/.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2:a uppl.). Stockholm: Liber. Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (1: 2011). Stockholm: CM - Gruppen AB. Vygotskij, Lev S (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Bilaga 1
Malmö högskola
2013-xx-xx