Att eleverna lärde sig fler ord när de tränade på dem i en specifik kontext, skulle kunna vara av nytta vid specialpedagogisk undervisning. Det implicerar att elever kan lära sig okända ord då de presenteras i en meningsfull kontext medierat både verbalt och visuellt. Detta kan vara av nytta både för elever som har svårt att lära sig ord på sitt modersmål, men även för elever som har svårt att lära sig ord på ett andra språk. Utifrån denna studie går dock inte att veta om eleverna hade lärt sig orden lika bra eller bättre om en annan inlärningsmetod använts.
Med tanke på att ordexperimentet visade på en fördel för ord med hög fonotaktisk sannolik- het/hög grannskapstäthet och ord med låg fonotaktisk sannolikhet/låg grannskapstäthet, skulle det kunna vara frestande att föreslå att pedagoger har detta i åtanke när de arbetar med ordin- lärning hos elever som har svårt att lära sig nya ord. Det kan dock inte uteslutas att andra egenskaper hos ord kan ha lika stor påverkan eller större vid ordinlärning (Jones, et al., 2019). Det finns också fog för att elever med språkstörning inte har samma nytta av egenskaperna som elever med typisk språkutveckling (Gray, et al., 2014; Storkel, et al., 2010). Trots detta kan det ändå finnas skäl att överväga vilka ord eleverna presenteras för i undervisningen och kanske också vilken typ av ord som används i tester som ska undersöka barns ordinlärnings- förmåga. Detta behöver undersökas i vidare forskning.
Att fonologisk medvetenhet påverkar läs- och skrivinlärningen är välkänt i förskolan och skolan. Forskning som tagits upp i examensarbetet visar att fonologisk medvetenhet även
påverkar vokabulärens utveckling (Farquharson et al., 2014; Gray, et al., 2014; Nash & Donaldson, 2005; Nettelbladt, 2007b). Detta indikeras även i resultatet från ordexperimentet. Vi uppfattar att detta inte är lika välkänt hos pedagoger i förskola och skola. Den välkända läsforskaren Ingvar Lundberg har på ett övertygande sätt visat att träning av fonologisk med- vetenhet stöder läs- och skrivinlärningen (Høien & Lundberg, 2013). Vi har däremot inte tidigare i vårt yrkesliv mött forskning som belyser om träning av fonologisk medvetenhet stöder barns ordinlärning. Då det finns evidens för detta bör det lyftas inom förskola och skola som ett ytterligare skäl till att träna fonologisk medvetenhet i framförallt förskola och
förskoleklass.
5.4 Förslag på vidare forskning
I detta examensarbete har barn med typisk språkutveckling deltagit i experimentet. Det finns anledning att undersöka om och i så fall hur fonotaktisk sannolikhet och grannskapstäthet på- verkar ordinlärningen för barn med språkstörning och/eller dyxlexi. En studie av Gray et al. (2014) visade att barn med språkstörning drog nytta av att ord hade hög grannskapstäthet när det gällde att känna igen ord. Grannskapstäthet påverkade däremot inte när barnen skulle producera orden. Storkel et al. (2010) fann skillnader i hur ord med hög/låg fonotaktisk sanno- likhet och hög/låg grannskapstäthet samt kombinationer mellan dessa påverkade ordinlärning- en hos barn med typisk språktuveckling och barn med fonologiska förseningar. Dessa studier har inte undersökt fonotaktisk sannolikhet och grannskapstäthet utifrån samma premisser som de studier som detta examensarbete utgår från. De ger ändå indikationer på att det inte går att anta att barn med typisk språkutveckling och barn med språkstörning och/eller dyslexi på- verkas på samma sätt i sin ordinlärning av att ord har hög/låg fonotaktisk sannolikhet och/eller hög/låg grannskapstäthet. Om påverkan av fonotaktisk sannolikhet och grannskapstäthet skiljer mellan elever med typisk språkutveckling och elever med språkstörning och/eller dyslexi, skulle det kunna få konsekvenser om kunskapen ska användas i specialpedagogiska sammanhang.
6 Referenser
Alloway, T. P., Gathercole, S. E., Kirkwood, H. & Elliott, J. (2009). The cognitive and behavioral characteristics of children with low working memory. Child Development, 80(2), 606-621. doi: https://dx.doi.org.e.bibl.liu.se/10.1111/j.1467-8624.2009.01282.x
Baddely, A. (2006) Working memory: an overview. I S. J. Pickering (red.) Working Memory
and Education (s. 1-31). Amsterdam: Elsevier.
Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. (3:e uppl.) Stockholm : Liber AB.
Braginsky, M., Yurovsky, D., Marchman, V. A., & Frank, M. C. (2019). Consistency and variability in children’s word learning across languages. Open Mind, 3, 52-67. doi: 10.1162/opmi_a_00026
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola
och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.) Stockholm : Liber AB.
Cain, K. (2010). Reading development and difficulties. Chichester, West Sussex, U.K.: BPS Blackwell/John Wiley.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups AB.
Dunn, L. M., & Dunn, D. M. (2007). Peabody Picture Vocabulary Test, Fourth Edition. Circle Pines, MN: American Guidance Service.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Farquharson, K., Centanni, T. M., Franzluebbers, C. E. & Hogan, T. P. (2014). Phonological and lexical influences on phonological awareness in children with specific language
impairment and dyslexia. Frontiers in Psychology, 5. doi: 10.3389/fpsyg.2014.00838
Forster, K. I. & Forster, J. C. (2003). DMDX: a windows display program with millisecond accuracy. Behavior Research Methods, Instruments, and Computers. 35(1), 116-124. http://dx.doi.org/10.3758/BF03195503
Gaskell, M. G. & Dumay, N. (2003). Lexical competition and the acquisition of novel words.
COGNITION, 89(2), 105-132. doi: 10.1016/S0010-0277(03)00070-2
Gathercole, S. E. & Alloway, T. P. (2008). Working memory and learning: a practical guide
for teachers. London: Sage.
Gillon, G. T. (2018). Phonological awereness: from research to practice. New York: The Guilford Press.
van Goch, M. M., Verhoeven, L. & McQueen, J. M. (2019). Success in learning similar- sounding words predicts vocabulary depth above and beyond vocabulary breadth. Journal of
Child Language, 46, 184-197. doi: 10.1017/S0305000918000338
Gray, S., Pittman, A. & Weinhold, J. (2014). Effect of Phonotactic Probability and Neighborhood Density on Word-Learning Configuration by Preschoolers With Typical Development and Specific Language Impairment. Journal of Speech, Language and Hearing
Research, 57, 1011-1025. doi: 10.1044/2014_JSLHR-L-12-0282
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2018). Gruppobservationer – Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Hansson, K., Forsberg, J., Löfqvist, A., Mäki-Torkko, E. & Sahlén, B. (2003). Working memory and novel word learning in children with hearing impairment and children with specific language impairment. International Journal of Language & Communication
Disorders, 39(3), 401-422. doi: 10/1080/136828204100016669887
He, A. X. & Arunachalam, S. (2017). Word learning mechanisms. WIREs Cognitive Science,
8(4). http://dx.doi.org.e.bibl.liu.se/10.1002/wcs.1435
Holmer, E., Heimann, M. & Rudner, M. (2016). Evidence of an association between sign language phonlogical awarness and word reading in deaf and hard-of- hearing children.
Research in developmental Disabilities, 48, 145-159. doi:
https://doi.org/101016/j.ridd.2015.10.008
Hoover, J. R., Storkel, H. L. & Hogan, T. P. (2010). A cross-sectional comparison of the effects of phonotactic probability and neighborhood density on word learning by preschool children. Journal of Memory and Language, 63, 100-116. doi: 10.1016/j.jml.2010.02.003
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Jones, D. & Brandt, S. (2019). Do children really acquire dense neighbourhoods? Journal of
Child Language, 46(6), 1260-1273. doi: 10.1017/S0305000919000473
van der Kleij, S. W., Rispens, J. E. & Scheper, A. R. (2016). The effect of phonotactic
probability and neighbourhood density on pseudoword learning in 6- and 7-year-old children.
First Language, 36(2), 93-108. doi: 10.1177/0142723715626064
Klingberg, T. (2007). Den översvämmade hjärnan: en bok om arbetsminne, IQ och den
stigande informationsfloden. Stockholm: Natur och kultur.
Korkman, M., Kirk, U. & Kemp, S.L. (2007). NEPSY-II. San Antonio, TX: Psychological Corporation.
Leach, L. & Samuel, A. G. (2007). Lexical configuration and lexical engagement: When adults learn new words. Cognitive Psychology, 55, 306-353. doi:
10.1016/j.cogpsych.2007.01.001
Marecka, M., Szewczyk, J., Jelec, A., Janiszewska, D., Rataj, K. & Dziubalska-Kołaczyk, K. (2018). Different phonological mechanisms facilitate vocabulary learning at early and late
stages of language acquisition: evidence from Polish 9-year-olds learning English. Applied
Psycholinguistics, 39, 1-35. doi: 10/1017/S0142716417000455
Nash, M. & Donaldson, M. L. (2005). Word Learning in Children With Vocabulary Deficits.
Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 48, 439-458. doi: 10.1044/1092-
4388(2005/030)
Nettelbladt, U. (2007a). Lexikal utveckling. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh (red:er),
Språkutveckling och språkstörning hos barn (s. 199-230). Lund: Studentlitteratur AB.
Nettelbladt, U. (2007b). Lexikala problem hos barn med språkstörning. I U. Nettelbladt & E- K. Salameh (red:er), Språkutveckling och språkstörning hos barn (s. 231-253). Lund:
Studentlitteratur AB.
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh (red:er), Språkutveckling och språkstörning hos barn (s. 13-33). Lund:
Studentlitteratur AB.
Paglialonga, A., Tognola, G. & Ferdinando, G. (2014). A user-operated test of suprathreshold acuity in noise for adult hearing screening: The SUN (Speech Understanding in Noise) test.
Computers in Biology and Medicine, 52, 66-72. doi:
https://doi.org/101016/j.compbiomed.2014.06.012
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm.
Snowling, M. J., Nash, H.N., Gooch, D. C., Hayiou-Thomas, M. N. & Hulme, C. (2019). Developmental Outcomes for Children at High Risk of Dyslexia and Children With Developmental Language Disorder. Child development, 90(5), 548-564. doi:
10.1111/cdev.13216
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Kalmar: Leanders Grafiska AB.
Storkel, H. L., Armbrüster, J. & Hogan, T. P. (2006). Differentiating Phonotactic Probability and Neighborhood Density in Adult Word Learning. Journal of Speech, Language and
Hearing Research, 49, 1175-1192. doi: 10.1044/1092-4388(2006/085)
Storkel, H. L. & Lee, S. (2011). The Independent effects of phonotactic probability and neighbourhood density on lexical acquisition by preschool children. Language and cognitive
processes, 26(2), 191-211. doi: 10.1080/01690961003787609
Storkel, H. L., Maekawa, J. & Hoover, J. R. (2010). Differentiating the effects of phonotactic probability and neighborhood density on vocabulary comprehension and production: a
comparison of preschool children with versus without phonological delays. Journal of Speech,
Language, and Hearing Research, 53, 933-949. doi: 10.1044/1092-4388(2009/09-0075)
Taube, K. Barns tidiga skrivande. (2013). (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Vitevitch, M. S. & Luce, P. A. (1999). Probalistic Phonotactics and Neighborhood Activation in Spoken Word Recognition. Journal of Memory and Language, 40, 374-408. doi:
10.1006/jmla.1998.2618
Witte, E. & Köbler, S. (2019). Linguistic materials and metrics for the creation of well- controlled swedish speech perception tests. Journal of Speech, Language, and Hearing
7 Bilagor
Bilaga 1
Bästa elev och vårdnadshavare
Vi är två lärare, Elisabet Hillerström och Erika Stenson, som vidareutbildar oss till special- lärare vid Linköpings universitet. Under hösten 2019 arbetar vi med vårt examensarbete.
Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om hur ordinlärning går till. Vi vill för- djupa insikten kring några mekanismer som ingår i ordinlärning och se hur olika förmågor eventuellt påverkar ordinlärningen. Vi önskar få Er hjälp för att vi ska kunna genomföra denna studie. För att få underlag till vår undersökning behöver vi testa barn i årskurs 3 med svenska som modersmål samt typisk språklig och kognitiv utveckling.
Att delta i studien innebär att barnet får träffa en av oss vid ett tillfälle under vecka 45 eller 46. Barnet kommer få göra några tester där denne kommer få titta på bilder och svara på frågor. Detta tar ca 60-90 minuter (under skol- alternativt fritidstid). Ett av testen kommer att spelas in (ljudupptagning). Testningen går ut på att undersöka ordinlärningsförmåga, arbetsminne, fonologisk förmåga samt ordförråd. Vår studie är en del av ett större ord- inlärningsprojekt vid Linköpings universitet. Ansvariga forskare är Mary Rudner och Emil Holmer.
Vi följer de gällande forskningsetiska principerna och GDPR vilket betyder att vi garanterar att de resultat som lagras och redovisas inte har kopplingar till enskilda barn. Data kommer endast analyseras och redovisas på gruppnivå samt förvaras på ett säkert sätt. Vi kommer endast behålla och hantera data under arbetet med vårt examensarbete, varefter vår data raderas. Avidentifierat testdata kan komma att användas i det större ordinlärningsprojektet.
Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt och barnet får avbryta sitt deltagande utan att uppge något skäl. Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta oss eller någon av våra handledare.
Om Ert barn vill delta i studien och Ni som vårdnadshavare ger Er tillåtelse ber vi Er vänligen att fylla i samtyckesformuläret och lämna till skolan så snart som möjligt, dock senast torsdag 17/10. Det är inte säkert att alla får möjlighet att delta i studien trots samtycke.
Tack på förhand!
Elisabet Hillerström Erika Stensson Telefon: xxx Telefon: xxx
elisabet.hillerstrom@xxx erika.stenson@xxx
Emil Holmer Mary Rudner
Telefon: xxx Telefon: xxx
Samtyckesblankett för deltagande i forskningsstudien
Ordinlärning
Jag samtycker till att mina/mitt barns personuppgifter i form av testresultat, kön, ålder samt ljudinspelning får behandlas av Linköpings universitet för följande ändamål:
För att i studien Ordinlärning på gruppnivå beskriva deltagarnas resultat
Information
Personuppgifterna kommer att hanteras på följande sätt:
Personuppgifter med koppling till enskilda barn lagras inlåsta och tillgängliga endast för oss som gör datainsamlingen och genomför examensarbetet. När examensarbetet är färdigt raderas dessa personuppgiftskopplingar. Uppgifter om testresultat, kön, ålder och ljudupptagning lagras digitalt via LiUs molnlagringstjänst och är tillgängliga både för examensarbetet samt projektgruppen inom den större ordinlärningsstudien.
De nämnda uppgifterna kommer att användas för att beskriva deltagarnas resultat på gruppnivå i studien Ordinlärning i enlighet med detta samtycke. Den rättsliga grunden för behandlingen av Ert barns personuppgifter är att ni har gett Ert frivilliga samtycke. Vi delar inga personuppgifter med tredje part.
Linköpings universitet, 581 83 Linköping, med organisationsnummer 202100-3096 är person- uppgiftsansvarig. Du hittar Linköpings universitets integritetspolicy på www.liu.se.
Samtycket är giltigt tills vidare. Ni har rätt att när som helst ta tillbaka Ert samtycke. Detta gör Ni genom att kontakta någon av ovan angivna personer. Vi kommer i så fall upphöra att behandla personuppgifter som vi har samlat in med stöd av detta samtycke. Uppgifter som ingår i resultat som redan har åstadkommits kommer dock inte att påverkas av att Ert samtycke återkallas. Ni har rätt att få information om de personuppgifter vi behandlar om Ert barn. Ni har också rätt att få felaktiga personuppgifter om Ert barn rättade. Om Ni har klagomål på vår behandling av Ert barns personuppgifter kan Ni kontakta vårt dataskyddsombud via dataskyddsombud@liu.se. Ni har även rätt att inge klagomål till tillsynsmyndigheten (Datainspektionen) om Ni tycker att vi behandlar Ert barns personuppgifter på ett felaktigt sätt.
Jag samtycker till att Linköpings universitet behandlar personuppgifter om mig/mitt barn i enlighet med ovanstående.
Ort och datum
Underskrift elev
Ort och datum Underskrift vårdnadshavare
Ort och datum Underskrift vårdnadshavare
Bilaga 2
Bakgrundsinformation
Som en del av den studie om ordinlärning som Ert barn deltar i samlas viss
bakgrundsinformation in om barnet. Uppgifterna behandlas enligt de riktlinjer som angavs i informationsbrevet. Vänligen fyll i uppgifterna och lämna till skolan.
Tack påförhand!
Elisabet Hillerström och Erika Stenson
Kön
□
Flicka□
Pojke Ålder _______________________Årskurs _____________________
Modersmål _________________________________________________________________
Funktionsnedsättning? (ange vad) _______________________________________________
Synnedsättning, hur korrigerad? ________________________________________________
Hörselnedsättning, hur korrigerad? ______________________________________________
Vårdnadshavare 1 högsta avslutade utbildning (Välj det alternativ som passar bäst.)
□
Folkskoleutbildning□
Grundskoleutbildning□
Gymnasial utbildning kortare än 3 år□
Gymnasial utbildning 3 år□
Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år□
Eftergymnasial utbildning minst 3 år□
Forskarutbildning (doktors- eller licentiatexamen)Vårdnadshavare 2 högsta avslutade utbildning (Välj det alternativ som passar bäst.)