Genom intervjuerna framkom att lärarna önskar särskild undervisning för vissa av eleverna. Av intervjuerna framgår det även att lärarna ibland har förväntningar på specialpedagogen som egentligen faller under speciallärarens uppdrag. Specialläraren har ämneskompetenser och arbetar med utbildning av den enskilda individen medan specialpedagogen har ett så kallat helikopterperspektiv och jobbar mer på grupp- och organisationsnivå. Vad jag förstått det som när jag genom åren jobbat på olika skolor och förskolor så ser uppdraget ut på olika sätt beroende på vilken skola man befinner sig på. På en del skolor jobbar man både som speciallärare och specialpedagog dvs. de har hand om organisatoriska frågor samt undervisar den enskilda eleven och/eller i mindre undervisningsgrupper. Detta kan bero på att utbildningen
33
under åren har förändrats så att specialpedagoger med den äldre utbildningen jobbar kvar och när denna person ska ersättas så söker arbetsplatsen någon som kommer utföra samma arbetsuppgifter som den föregående.
Specialpedagogens funktion är att arbeta systematiskt och vara den så kallade spindeln i nätet. Specialpedagogen ska jobba hälsofrämjande och förebyggande. Specialpedagogens uppgift är också att underlätta för de elever som inte uppnår kunskapskraven eller befinner sig i sociala svårigheter. Genom att ha systemteorin i bakhuvudet och se hela eleven, dess hemsituation, dess skolsituation, dess relationer med klasskamrater och lärare kan man på så sätt avgöra vad eleven behöver för stöd för att kunna inkluderas i den ordinarie undervisningen. Att man även som nyanländ till Sverige kan inkluderas blir ett projekt för specialpedagogen i situationer där sva inkluderas i sve. Att handleda lärarna för att på bästa sätt möjliggöra denna inkludering är ett viktigt uppdrag för specialpedagogen.
Resultatet väckte frågan om vad som avgör om en elev är inkluderad eller inte? Är det att eleven fysiskt sätt är på plats och får samma undervisning som övriga elever? Eller kan detta göra att eleven känner sig exkluderad då den eventuellt inte hänger med lika bra i undervisningen som övriga elever.
Enligt Hejlskov mfl. (2013) så är specialpedagogens uppgift att undanröja funktionshinder och kompensera för funktionsnedsättningen så att det inte längre är en funktionsnedsättning. På så vis kan alla elever känna sig delaktiga och inkluderande i skolan. Att man i situationer ser den elev som inte alls är känd med det svenska språket att känna sig inkluderad i undervisningen med övriga elever blir således specialpedagogens uppgift. Men än dock vill jag poängtera att inkludering, precis som exkludering är en känsla av samhörighet. Denna samhörighet skulle kunna infinna sig hos elever som inte är fysiskt närvarande i klassrummet, det gäller att skapa goda relationer pedagogerna och eleverna emellan för att kunna ta reda på vad just den enskilde eleverna mår bäst av, vare sig det handlar om undervisning i ett av de olika svenskämnena som någon annan problematik. Att handleda lärarna i att bygga en gemenskap i klassrummet som bygger på skillnader är något specialpedagogen kan jobba med på den studerande skolan. Med det menar jag som att sammanföra de två ämnena i samma klassrum. Att man lyfter ämnenas särart för eleverna och poängterar varför dessa skillnader finns och hur man kan jobba med dem.
Något för specialpedagogen att kunna arbeta med på den skola där informanterna arbetar är att språkbad, att handleda pedagogerna i hur man språkbadar eleverna på bästa sätt.
Språkbad eller immersion är en metod för språkinlärning där ett andraspråk eller främmande
34
undervisningsmetod och att modersmålsutvecklingen inte tar skada, samt att immersion gör det möjligt att uppnå en fungerande tvåspråkighet. (se t.ex. Järvinen, 2006). Detta innebär att elevernas passiva språkförmåga liknar infödda talares, medan den aktiva inte håller samma nivå. Färdigheter inom alla språkområden utvecklas inte heller på samma sätt, såsom grammatik, fonetik och ordförråd. Å andra sidan har immersion visat bättre resultat än någon annan språkinlärningsmetod. Dessutom utvecklar eleverna, enligt Järvinen, en positiv attityd
till andraspråket och dess kultur.
I början av arbetet med denna studie hade jag svårt att se vilket ben jag skulle stå på. Som sva-lärare ska man förespråka att sva ska vara ett eget ämne men som specialpedagog ska man förespråka inkludering. Genom studien känns min yrkesroll klarare. Vad jag främst kommit fram till är vad som skiljer ämnena åt och att inkludering handlar om vilken känsla den enskilda eleven har. Likväl som man kan känna sig utanför gemenskapen trots att man är fysiskt på plats i klassrummet med övriga klasskamrater så kan man känna gemenskap och inkludering trots att man får enskild undervisning utanför klassrummet. De helt nyanlända eleverna verkar lärarna tycka riskerar att hamna utanför klassrummet. Det är som en av lärarna i min studie uttryckte det ”man vill känna att man är ett team, att man strävar mot samma mål”.
Metoddiskussion
Med denna kvalitativa ansats i form av semistrukturerade intervjuer som jag använt mig av i arbetet får man reda på lärarens uppfattningar. Det är viktigt för denna studies syfte att ta reda på hur organisationen är uppbyggd och hur lärarna anser att den fungerar.
Observationer i klasser hade kunnat göras för att inte bara få lärares tillrättalagda uppfattningar utan även vad de faktiskt gör i klassrummet.
En annan mer kvantitativ ansats och någon slags effektstudie hade kunnat visa på elevers kunskapsutveckling i svenskämnena, dock hade det inte framkommit hur skolans organisation fungerar.
Uppfattningen innan intervjuerna gjordes var att det var en större andel elever som har svenska som modersmål på skolan än vad som verkligheten visade. Detta gjorde att studien inte blev riktigt som det var tänkt från början, anpassningar fick göras av frågorna utefter vad som sades. Hade undersökningen gjorts på en annan skola med ett mer jämnt fördelat antal elever med sva och sve så hade resultatet sett annorlunda ut. Minoriteten hade sve som modersmål på den undersökta skolan, kanske hade resultatet blivit annorlunda om majoriteten hade haft sve som modersmål.
35
Förslag på fortsatt forskning
En studie på en annan skola med lika fördelat med elever som läser sva och sve samt en där motsatt fördelning av elever finns. Det hade varit intressant att se om resultatet blivit annorlunda och också att jämföra arbetet med sva och sve under olika förutsättningar. En studie där man tar reda på kunskapsutvecklingen i svenskämnena hade också varit relevant. Vidare kunde man jämföra skolor där man arbetar med inkludering av svenskämnena kontra skolor där man arbetar med exkludering av de elever som har antingen sva eller sve.
Varje skolklass har sin egen unika kultur där olika outtalade regler och normer finns. Genom observation av klasserna kunde man kanske få syn på dessa och kan därmed utveckla klimatet och samspelet i gruppen.
36
Referenser
Arnett, Katy (2012) Scaffolding inclusion in a grade 8 core French classroom: An exploratory case study. Canadian Journal of Applied Linguistics, 11, 1, 63-81. Assarsson, Inger (2007) Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett
politiskt uppdrag. Malmö. Holmberg.
Asp-Onsjö, (2006) Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg universitet: Instutitionen för pedagogik och didaktik. Bryman, A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2015) Lärare av imorgon. Stockholm. Lärarförlaget. Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2015) Respekt för lärarprofessionen: om lärares
yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: Liber AB.
Gustavsson, Katarina & Hjörne, Eva (2015) Friskolan en frizon för elever i behov av särskilt stöd? Inkludering, olikhet och specialpedagogik för alla. Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788. ; 20:3-4, s. 273-292.
Hargreaves, Andy (2004) Läraren i kunskapssamhället: i osäkerhetens tidevarv. Lund. Studentlitteratur AB.
Harrison, Jamie & Lakin, Joni (2018) Mainstream Teachers’ Implicit Beliefs about English Language Learners: An Implicit Association Test Study of Teacher Beliefs, Journal of Language, Identity & Education, 17:2, 85-102.
Hedman, Christina & Magnusson, Ulrika (2018) Lika eller lika möjligheter? Diskurser om skolämnet svenska som andra språk inom det akademiska fältet i Sverige. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik. Hejlskov Elvén, Bo, Veje Hanne & Beier Henning (2013) Utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet: om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur AB.
Helldin, Rolf (2007) Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL). Pedagogisk forskning i Sverige, Vol. 12, nr 2, s. 119-134.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala. Kunskapsförlaget AB. Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009) Relationskompetens – i pedagogernas värld.
Stockholm: Liber.
37
Mady, Callie, Arnett, Katy & Mujlenburg, Lin Y (2017). French second-language teacher candidates’ positions towards Allophone students and implications for inclusion. International Journal of Inclusive Education, Vol. 21 Issue 1, p103-116.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013) Inkluderande undervisning? – Vad kan man lära sig av forskningen. Stockholm. Specialpedagogiska myndigheten.
Nilsson, Björn & Anna-Karin Waldemarson. (2011) Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2001. Reviderad 2019. Stockholm: Norstedts Juridik.
Torpsten, Ann-Christin (2006) Ett monokulturellt erbjudande-om svenska som andra språk i grundskolans läro- och kursplaner. Växjö. Institutionen för pedagogik, Växjö universitet.
Öquist, Oscar (2018) Framgångsrikt ledarskap med systemteori: mönster, sammanhang och nya möjligheter. Stockholm. Gothia Fortbildning AB.
38
Bilagor
Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH
LEDARSKAP
2019-11-12
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej!
Mitt namn är Angela Ellewéus, jag är student på specialpedagogprogrammet på Malmö universitet. Jag läser för närvarande min tredje och sista termin och har precis påbörjat mitt examensarbete. Jag har inhämtat godkännande från rektorn till att genomföra studien på skolan.
Syftet med studien är att belysa hur elever med svenska som andra språk inkluderas i undervisningen i svenska, samt vilken roll specialpedagogen kan ha för att underlätta denna inkludering. Jag har tänkt mig att göra en kvalitativ studie där jag vill intervjua lärarna i svenska samt de som undervisar i svenska som andraspråk. Era kunskaper och erfarenheter är viktiga för mitt arbete och jag undrar därför om ni skulle kunna avvara ca 30 minuter för en intervju.
Det insamlade materialet kommer att spelas in på en diktafon då privata mobiltelefoner inte får används i detta sammanhang med hänsyn till GDPR. Inspelningen av intervjun kommer endast att avlyssnas av mig för transkribering till examensarbetet och kommer därefter att raderas.
Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.
Mitt projekt följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i bl.a. följande avseenden:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
På specialpedagogprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://muep.mau.se).
39
Jag ser fram emot att möta er.
Med vänlig Hälsning
Angela Ellewéus
Kontaktuppgifter till Angela:
xxxxxxxxx, Angela_m85@live.se
...
Ansvarig handledare på Malmö universitet:
Maria Johansson, maria.c.johansson@mau.se
...
Kursansvarig på Malmö universitet:
Olof Sandgren
...
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
40
Information
om
Malmö
universitets
behandling
av
personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer person- uppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
41
Samtycke
Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att
- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Namn: ……….……….
Namnförtydligande: ……….